Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35. 11

1873-05-01 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1873:35, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35. 11

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35. 11

förfallit, lärer någon åtgärd i anledning af återreraissen ej kunna af Utskottet

vidtagas,

hvilket Utskottet får för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 1 Maj 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. von GEOERFELT.

Nso 35.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 Maj 1873, kl. 6 e. m,

Utlåtande, i avledning af väckt motion om åtgärders vidtagande

för erhållande af en tillförlitlig statistisk redogörelse för

samtliga kommuners och kyrlcoförsamlingars jinansiela

förhållanden.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

(N:o 91), har Herr W. Walldén hufvudsakligen anfört, att under det

officiela, lätt tillgängliga handlingar satte eu hvar, som deraf ville sig begagna,

i tillfälle att inhemta noggranna upplysningar om statsverkets finanser,

sväfvade man deremot i fullkomlig ovisshet om allt hvad som rörer kommunernas

ekonomi, deras tillgångar och skulder, deras inkomster och utgifter,

beloppet af de skatter som för fyllandet af deras behof måste uttaxeras, fördelningen

af dessa skatter o. s. v. Med afseende å den mängd af vigtiga

samhällsbehof som det ålåge kommunerna, att tillgodose och den betydliga

del af skattebördorna som i form af kommunalutskylder drabbade rikets innevånare,

kunde vi ej sägas ega någon fullständig kunskap om vårt lands eko
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 35.

nomiska förhållanden, innan vi erhållit tillförlitlig kännedom om kommunernas

finanser. Statistikens praktiska gagn ådagalades ständigt, snart sagd!,

inom hvarje förvaltningsgren och vid pröfningen af en mängd lagstiftnings-,

organisations- och beskattningsfrågor. Också hade den officiel statistiken

inom alla länder vunnit allt högre vigt, allt större utveckling, och inom de

flesta åt dem utgjorde jemväl kommunernas ekonomi ett af denna statistiks

förnämsta föremål. Enligt motionärens åsigt kunde den tid icke vara långt

aflägsen, då en reglering af vårt skatteväsen måste vidtagas. Frågan om

grundskatternas afskaffande trängde sig allt mer i förgrunden; den skulle

ganska sannolikt medföra eu annan fråga, den om ändring i grunderna för

allmänna bevillningens utgörande. Riksdagen hade redan till Kongl. Maj:t

aflåtit underdåniga skrivelser om jemnare fördelning af flere allmänna besvär,

hvilka vore på det närmaste befryndade med de kommunala, såsom

väghållning, prestgårdsbyggnad m. m. Flera andra dylika frågor väcktes och

återkommo vid hvarje riksdag. ''Under sådana förhållanden syntes det motionären

alldeles uppenbart, att vinnandet af eu snar kännedom om hela vårt

skatteväsende måste vara af den största vigt. Men en dylik kännedom kunde

icke vinnas, såvida vi ej snart erhölle en fullständig, på tillförlitliga primäruppgifter

grundad kommunal finans-statistik. Dessa primäruppgifter kunde

naturligtvis icke hemtas ur andra källor än de särskilda kommunernas inkomst-

och utgiftsförslag samt räkenskaper. I afseende på utgifts- och inkomstförslagen

vore visserligen en viss form för deras uppställande i lagen

angifven, men räkenskaperna åter kunde vara upprättade efter hvilket system

som helst, hvaraf följden måste blifva den, att knappast två kommuners eller

kyrkoförsamlingars räkenskaper sins emellan företedde den formela öfverensstämmelse,

att de utan vidare kunde med hvarandra jemföras. För att

åstadkomma eu kommunalstatistik kunde man förfara på två sätt: antingen

till vederbörande kommunalmyndigheter öfversända formulär med vissa bestämda

frågor, på hvilka svaren skulle af nämnda myndigheter ifyllas med

ledning af räkenskapernas innehåll; eller ock fastställa ett visst formulär för

sjelfva räkenskaperna, hvilka sålunda komme att öfver hela riket föras efter

samma system och af hvilka endast ett duplettexemplar behöfde inom viss

tid insändas till den myndighet som sedermera skulle till ett helt sammanföra

de särskilda uppgifterna. Enligt motionärens förmenande vore det sednare

alternativet att föredraga. Men äfven om man skulle anse Kongl.

Maj:ts ekonomiska lagstiftningsrätt sträcka sig så vidt, att Kongl. Maj:t egde

grundlagsenlig befogenhet till meddelande af dylika bestämmelser, så syntes

det ligga i sakens natur, att hela åtgärden skulle kunna erhålla ett sken af

obehörigt ingripande i kommunernas sjelfförvaltingsrätt och af sådan anledning

på många håll framkalla ett för resultatet menligt missnöje, om den i

administrativ väg anbefalldes. Funnes åter föreskriften meddelad i sjelfva

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lag-Vtslcottets Utlåtande N:o 35.

lagen, torde intet af allt detta vara att befara, i synnerhet om initiativet till

lagförändringen tagits af representationen. Ett stadgande, hvithet blifvit af

båda statsmakterna i och för ett vigtigt statsändamål beslutadt och som erhållit

helgden af allmän lag, måste ovilkorligen komma att af kommunalstyrelserna

uppfattas på helt annat sätt än en blott af Kongl. Maj:t helt plötsligt i administrativ

väg utfärdad befallning, och det skulle säkerligen icke synas vara

ett större ingrepp i kommunernas sjelfstyrelse, att lagen meddelade allmänna

bestämmelser angående formen för räkenskapernas förande, än att den t. ex.

innehåller stadganden om formen för utgifts- och inkomstförslagen eller fastställer

visst formulär för fyrktals- och debiteringslängderna.

Hvad anginge tiden för räkenskapernas insändande och bestämmandet

af den eller de myndigheter, till Indika de borde öfverlemnas, torde antingen

åt Kongl. Maj:t öfverlemnas att derom meddela föreskrifter eller ock hos

Kongl. Maj:t begäras förslag till de lagstadganden, som i det afseendet kunde

finnas erforderliga. Det syntes nemligen icke vara möjligt för Riksdagen

att utan föregående förslag af Kongl. Maj:t afgöra, huruvida bestyret med

kommunalstatistikens upprättande skulle uppdragas åt den eller den myndigheten,

huruvida länssammandrag först borde upprättas o. s. v. Lika litet

torde det kunna ifrågasättas, att Riksdagen skulle upprätta sjelfva det erforderliga

räkenskapsformuläret eller ens behöfva ingå i granskning af dylikt

formulär, utan kunde den saken med fullt förtroende öfverlemnas antingen

till Kongl. Maj:t eller till chefen för Civil-departementet. Allt hvad Riksdagen

sålunda nu i motionärens tanke hade att göra vore, att inför Kongl.

Maj:t uttala sin önskan om erhållande så snart som möjligt af en kommunalfinans-statistik

och att, genom några obetydliga ändringar i kommunallagar - ne, skapa en möjlighet till erhållande af sådana primäruppgifter, att eu

dylik statistik kunde åstadkommas. Denna statistik borde omfatta alla rikets

kommuner. Dock torde ej något särskilt stadgande beträffande sättet för

x’äkenskapernas förande behöfva intagas i kommunalförordningen för Stockholm.

Förhållandena inom denna stora kommun vore nemligen så olikartade

med dem inom andra kommuner, att ett alldeles särskild! formulär ovilkorkorligen

måste enkom för Stockholm utarbetas, och då det måste antagas,

att hufvudstadens kommunalmyndigheter till fullo förmådde inse vigten af en

allmän kommunal finans-statistik för hela landet, torde de icke undandraga

sig att då de i administrativ väg derom blifva anmodade i önskad form meddela

alla erforderliga primäruppgifter. Deremot funnes intet skäl, hvarföre

ej för de särskilda kyrkoförsamlingarne inom hufvudstaden samma föreskrifter

skulle meddelas som för alla öfriga församlingar. Hvad slutligen landstingen

anginge, hade motionären icke nu velat ifrågasätta något särskildt stadgande

i afseende på dem, enär de vore jemförelsevis få till antalet, och de

tryckta handlingar, som af dem årligen insändas till Civil-departementet, redan

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Lag- Uskottet* Utlåtande N:o 35.

torde förete tillräckliga materialier för utarbetande åt en öfversigt öfver deras,

på det hela taget, föga invecklade finanser.

På grund häraf och med erinran att öfverallt, der i nedanstående förslag

till lagförändringar orden "”af Kongl. Maj:t faststäldt formulär''” förekomma,

dessa, enligt motionärens åsigt, mycket väl kunde utbytas mot orden

”af Chefen för Civil-departementet faststäldt formulär”, såvida sådant skulle

befinnas i praktiskt afseende lämpligare, har motionären hemställt:

;,att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t uttala sin

önskan om erhållande så snart som möjligt åt en tillförlitlig statistisk redogörelse

för samtliga kommuners och kyrkoförsamlingars finansiela förhållanden

samt dervid

Do) förklara, att Riksdagen, för vinnande af den formela öfverensstämmelse

i hufvudsakliga delar mellan de särskilda kommunernas och församlingarnes

allmänna räkenskaper, som i och för utarbetande af en dylik

statistisk redogörelse synts Riksdagen oundgängligen nödvändig, för sin del

beslutat följande förändrade lydelse af nedanstående lagrum, nemligen:

i nådig a förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862:

§ 71. Det åligger drätselkammaren att — — — — tillställer.

Särskilda af staden tillsatta styrelser skola före den 1 Mars till drätselkammaren

aflemna redovisning för de medel, de under föregående år omhänderhaft,

för att i stadens allmänna räkenskaper upptagas och tillika med

dem granskas. Dessa allmänna räkenskaper skola upprättas i öfverensstämmelse

med derför af Kongl. Maj:t faststäldt formulär.

i nådiga förordningen om kornrnunalstyrelse pa landet den 21 Mars 1862.

§ 71. De räkenskaper — — — — på kalenderår.

Särskilda af stämman tillsatta styrelser skola före den 15 Januari

hvarje år till kommunalnämnden aflemna redovisning för de medel, desamma

under nästföregående år om händer haft. Nämnden upptager denna redovisning

i kommunens allmänna räkenskaper, hvilka skola upprättas i öfverensstämmelse

med derför af Kongl. Majd faststäldt formulär och årligen böra

före den 1 Februari af nämnden tillställas kommunalstämmans ordförande.

i nådiga förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den

21 Mars 1862.

§ 39. Räkenskaperna för såväl kyrkans som skolans medel upprättas

i öfverensstämmelse med derför af Kongl. Majd faststäldt formulär och afslutas

med kalenderår samt skola sednast den 1 derpå följande Mars aflemnas

till de för deras granskning utsedde revisorer.

Revisionsberättelsen — — — — vidtagas skall.

Hvad nu om räkenskapernas — — — — finnes stadgadt.

i nådiga förordringen om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd i Stockholm,

den 20 November 1863.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

§ 41. Mom. 1. Räkenskaperna för så väl kyrkans som skolans medel

uppvättas i öfverensstämmelse med derför af Kongl. Maj:t fastståldt.

formulär och afslutas med kalenderår samt skola sednast den 1 derpåfoljando

Mars aflernnas till de för deras granskning utsedde revisorer.

Mom. 2. — — _ — —___ _ _ _ _ _ _ __ _ ___

Mom. 3. — — — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___

2:o) anhålla att, om Kongl. Maja finner sig för sin del böra gilla

hvad Riksdagen sålunda beslutat, Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta, om möjligt

före utgången af innevarande år, till efterrättelse kungöra sådana formulär

för städernas utom Stockholm, landskommunernas och kyrkoförsamlingarnes

räkenskaper, som, efter det landstingen och stadsfullmäktige i de af

förenämnde städer, hvilka ej lyda under landsting, erhållit tillfälle att sioyttra,

kunna varda af Kongl. Maj:t godkända, äfvensom ,att Kongl. Maj:t

täcktes vidtaga alla de öfriga åtgärder och till nästkommande Riksdag aflåta

c e fi anställning ar, hvilka lvong‘1. Maj it må finna för dot ifrågavarande ändamålets

ernående ytterligare erforderliga. “

Utskottet delar de af motionären uttalade åsigter om vigten och betydelsen

af eu lida riket omfattande kommunal finansstatistik. Likaledes är

Utskottet med motionären ense derom att kommunerna må kunna tillförbinda8

att lemna de för ändamålet erforderliga uppgifter. Att bestämma nåo-ot

visst formulär, hvarefter kommunernas räkenskaper skola föras, synes deremot

ined afseende å skiljaktiga förhållanden inom olika kommuner, icke vara

lämpligt och ej heller för det ifrågavarande ändamålet behöfligt, helst uppgifterna

torde kunna lemiias genom ett sammandrag af räkenskaperna upprättadt

efter gifvet formulär. ’

höi (ifrigt synes ej vara skäl att, innan en fullständig plan för upprättandet

af den ifrågavarande statistiken blifvit af Kongl. Maj:t uppgjord

Riksdagen ingår i vidare bedömande af sättet, på hvilket åsyftade ändamålet

kan vinnas, eller beslutar de i sådant afseende erforderliga ändringar i kommunallagarne,

helst, såsom motionären också förutsatt, andra ändringar än

de af honom föreslagna möjligen kunna finnas behöfliga.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får Utskottet, i anledning af förevarande

motion, vödsamt hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att

Kongl. Maja täcktes taga i öfvervägande, huruledes eu

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 35.

kommunal finansstatistik för riket må kunna åstadkommas,

samt derefter göra framställning till Riksdagen om de för

sådant ändamål erforderliga ändringar i komraunallagarne

och om öfriga dermed sammanhängande frågor, hvarom

det tillkommer Riksdagen att besluta.

Stockholm den 1 Maj 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. von GEGERFELT.

Reservationer:

af Herr Grefve Mörner, som ej kunnat dela Utskottets åsigt om behöfligheten

att till Kongl. Maj:t inga med skrifvelse uti detta ämne; och

af Herr Lars Persson, som instämt med Herr Grefve Mörner.

Herr Sven Nilsson har begärt tå anteckadt, att han vid frågans behandling

inom Utskottet icke närvarit.

N:o 36.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1873:94 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 94 a1 i texten