Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 46

1873-05-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1873:46, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 46

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 46,

N:o 46.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 Maj 1873, kl. 7 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 4 §

5 mom. i Kongl. Stadgan angående folkundervisningen

i Riket den 18 Juni 1842.

Omförinälda moment i 4 § af folkskolestadgan, som handlar om sättet

för anskaffande af medel till folkskolelärares aflöning, är af följande

innehåll:

»För att bereda tillgång till de erforderliga afiöningsbeloppen bör,

der ej andra medel härtill finnas, dels ett årligt bidrag af minst två och

högst sex skillingar banko af hvarje skattskyldig person i församlingarne

utgöras, dels en afgift erläggas för hvarje barn, som begagnar folkskolan,

med undantag af dem, som åtnjuta understöd af fattigvården,

eller hvilkas föräldrar för medellöshet erhålla afkortning å de årliga

kronoutskylderna; dock vare det åt församlingarne sjelfva öfverlemnadt

att närmare bestämma nämnda bidrag och afgifter. Om dessa belopp

icke uppgå till det för folkskolelärarnes aflöning erforderliga belopp, skall

det åligga församlingarne att det, som brister, sammanskjuta, efter de i

2:dra art. Bevillningsförordningen bestämda grunder, så vida ej annan

öfverenskommelse härom träffas.»

Med anmärkning att den sålunda stadgade personela afgiften af

hvarje skattskyldig person vore alltför obetydlig har Herr E. M. Sundeil

uti en inom Första Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

(N:o 7) föreslagit, att Riksdagen ville besluta en underdånig skrifvelse

med anhållan att Kongl. Maj:t täcktes åt förenämnda 5 mom. af

4 § i folkskolestadgan gifva denna lydelse:

»För att bereda tillgång till de erforderliga afiöningsbeloppen och

folkskolans öfriga umgälder, bör, der ej andra medel härtill finnas, dels

ett årligt bidrag af minst tjugofem och högst femtio öre af hvarje skattskyldig

person i församlingarne utgöras, dels ock, der sådant anses böra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 46.

o

ega ruin, en afgift erläggas för hvarje barn, som begagnar folkskolan,

med undantag af dem, som åtnjuta understöd af fattigvården, eller hvilkas

föräldrar för medellöshet erhålla afkortning å de årliga kronoutskylderna;

dock vare det åt församlingarne sjelfve öfverlemnadt. att närmare

bestämma dessa bidrag och dessa afgifter, de sistnämnda om de påföras.

Bristen, der sådan uppstår, skall af församlingsboarne fyllas i förhållande

till hvars och ens bevillning efter 2:dra art. i Bevillningsförordningen,

såvida ej annan öfverenskommelse härom träffas,»

Lika med motionären finner Utskottet förenämnda årliga bidrag af

»minst två och högst sex skillingar banko af hvarje skattskrifven person»

vara alltför ringa. Under den tid af mer än trettio år, som förflutit sedan

folkskolestadgan utkom, har penningen fallit betydligt i värde, och

i samma mån hafva anspråken på ökade löner åt folkskolans lärare stegrats.

Skäl synes derföre vara för hand att lämpa beloppet af detta bidrag

efter nutidens förändrade förhållanden. Utskottet anser för sin

del, att samma belopp, i likhet med hvad som gäller i fråga om bidrag

till fattigvården, må kunna bestämmas till högst femtio öre för man och

hälften deraf för qvinna, utan att något minimum behöfver stadgas.

Under förutsättning af en sådan ändring torde den särskilda afgift,

som nu, der församlingen så beslutar, skall erläggas för hvarje skolbarn,

kunna och böra helt och hållet borttagas. Denna afgift drabbar nemligen

på ett ojemnt sätt de skattskyldige, helst de som icke hafva barn i

skolan, äro från densammas utgörande befriade, och för mången, som

har flera barn i skolåldern och befinner sig i små omständigheter, är afgiften

nog kännbar.

De bidrag, som för ifrågavarande ändamål ytterligare kunna erfordras,

synas lämpligen böra utgå, icke enligt de i 2:dra art. Bevillningsförordningen

bestämda grunder, såsom nu är föreskrifvet, utan efter

dem, hvilka för utgörande af kommunalutskylder i allmänhet äro gällande.

På grund af hvad nu anfördt blifvit får Utskottet, i anledning af

förevarande motion, vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte för sin del besluta en författning,

hvarigenom förordnas, att 5 mom. i 4 § af Kongl.

stadgan angående folkundervisningen i Riket den 18

Juni 1842 skall erhålla följande förändrade lydelse:

För att bereda tillgång till de erforderliga aflöningsbeloppen

bör, der ej andra medel härtill finnas, utgöras

ett årligt bidrag af högst sexton skillingar banko

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-TJtskottets Memorial N:o 47.

för man och åtta skillingar samma mynt för qvinna,

som i församlingen skattskyldig är. Hvad derutöfver

erfordras, fylles genom tillskott efter de grunder, som

för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro stadgade,

så vida ej annan öfverenskommelse härom träffas.

Stockholm den 13 Maj 1873.

På Utskottets vägnar:

H. G. v. Gegerfelt.

Reservationer:

af Herr Friherre Nordenfalk, emot beslutet att föreslå förhöjning

af den afgift, som skall utgå af hvarje skattskrifven person; och

af Herr Philipsson, som ansett Utskottet icke hafva bort föreslå

upphäfvande af den, kommunerna nu tillkommande, rättighet att fatta

beslut om erläggande af särskilda skolafgifter.

Herrar von Sydoiv, Friherre Wrede, Holmberg, Hasselrot och Carlén

hafva begärt få antecknadt att de i ärendets behandling inom Utskottet

icke deltagit.

N:o 47.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 Maj 1873, kl. 7 e. m.

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut vid

behandling af lista punkten i Lag-Utskottets Utlåtande

No 30, rörande väckt motion om vissa ändringar i

Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 Mars 1862.

Uti omförmälda punkt af ifrågavarande Utlåtande hade Utskottet, i

anledning af Herr Ivar Månssons, af Herrar JSfilsNilsson från Stäfvie och

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.