Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande lindring i vägunderhållning sskyldigheten.

1873-04-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1873:2, Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande lindring i vägunderhållning sskyldigheten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till ltiksd Kansli den 29 April 1873, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande lindring i vägunderhållning

sskyldigheten.

Vid innevarande riksdag hafva i detta ämne blifvit väckta samt dels

y+Q+a-TTta-ottet dels till Lag-TJtskottet remitterade följande motionei,

hvilka i "enlighet med 47 § Riksdagsordningen varit föremål för Sammanrota

Stats- och Lag-Utskottets behandling, nemligen:

inom Första Kammaren af Herr J. A. Ggllensvaan som dels (i motion

No 28) föreslagit, att Riksdagen, med upphäfvande af hvad i 25 Kap.

Bvggningabalken och gällande förordningar stadgas för sin del matte besluta,

att Staten bekostar nödigt råmaterial till allmänna landsvagars underhåll, att

det hädanefter skall åligga stadsbetjente och länsman hvar^inom

att, för väglottsegares fria begagnande, pa lampliga afstånd utsyna ertor

ri pri i ert antal sten- eller grustägter, samt att, i den ordning det förut alegat

väglottsegare mot jordegare utföra nödig talan för erhållande af vederbörlig

domstols§ värdering af sålunda utsynt råämnestagt dels ock (i motion N.o

29) hemställt, att för vinnande af det i förenämnda■ motioi]Lafse4da^amål,

Riksdagen måtte ställa ett förslagsanslag af 100,000 R-dr till Kongl.

Ma^inom0gAnnddrea: Kammaren: af Herr Erik Olsson som (i motion N:o 59)

föreslagit, att ett statsanslag måtte beviljas, tillräckligt stort for att af en

skilda jordegare inlösa eller expropriera grustag pa lampliga stallen, de

den vägunderhållsskyldige utan någon betalning finge afhemta nödigt grus

för allmänna vägars iståndsättande; tt-u

Bih. till Biksd. Prot. 1873. 4 Sami. 2 Afd. 2 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och-Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

-»t ®err ^ders Andersson från Yesternorrlands län, hvilken (i motion

•o ) hemställt, att Riksdagen, under åberopande af sina i ämnet till

Kongl Majdaflatna skrivelser af den 7 April 1866 och den 11 Mai 1861),

matte hos Kongl Maj:t anhålla, det ville Kongl. Maj;t, så snart ske kan,

ata utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till de förändringar i fråga

om vaghallnmgsbesväret i allmänhet, hvartill omständigheterna må finnas

föranleda samt att Riksdagen måtte ej mindre besluta, att, under afbidan

pa Kongl. Maj:ts nämnda förslag, ett reservationsanslag bestämmes att an,

s°m understöd åt de kommuner å landet, hvilka befinnas vara af

vaghannmgsskyhhgheten synnerligen tryckta, än äfven anmoda det Utskott,

H nvilket denna motion komme att remitteras, att förskaffa sig nödiga uppsamtn^ar

^°r att ^ ^Va * stand att bestämma reservationsanslagets belopp;

af Herr C. E. Hjelm, som (i motion N:o 176) föreslagit, att Riksdagen

för ar 1874 måtte anvisa 3 å 500,000 R:dr Runt att, till hjelp i vägunderhallet

för vinter och sommar, af Kongl. Maj:t fördelas på de vägunderhallsskyldige

i riket.

Sedan lång tid tillbaka hafva vid nästan hvarje riksmöte förslag blifvit

vackla om åvägabringande af ändring i gällande stadganden om väghållningsskyldigheten.

Beträffande . dessa förslag och den behandling de hos representationen

vunnit, får, till undvikande af vidlyftighet, Utskottet hänvisa

rv. oA red°gö.relse’ som • afseende derå finnes meddelad i det utlåtande

u .0 1), som 1 anledning af åtskilliga vid sistlidna riksdag i ämnet väckta

motioner af dåvarande Lag-^Utskott afgafs.

Otvifvelaktigt utgör väghållningsskyldigheten en af de mest tryckande

Dordor, som hvila på jorden. Om det än må medgifvas, att de stadganf.

6",’./?01” 1 afseen^e å detta besvär äro gällande, varit betingade af de

förhållanden, som vid tiden för deras meddelande förefunnos, och derefter

val lampade, hafva dock sedermera under tidernas lopp väsendtligen föränfsA

6 . örhallanden inträdt. Så väl den ökade trafik, som föranledes

atj de^industriela verk och inrättningar, hvilka i stor mängd>ch omfattning

uppstått pa landet vid sidan af jordbruket, som ock ökade arbetslöner, på

vissa orter bristande tillgång på väglagningsämnen, m. fl. omständigheter

la va gjort,, väghållningen för jorden allt mer och mer betungande. För

of vannämnd a verk och inrättningar är en lätt och beqväm transport af fullt

hka mycken vigt som för jordbruket, och från detta håll torde således ett

pa ämp lga grunder ordnadt deltagande i väghållningsbördan möjligen

unna anses af billighet påkalladt. Ålen om i denna riktning en jemnare

fordefnmg af väghållningsskyldigheten må finnas af förhållandena påkallad,

arer fragan derom blifva föremål för Riksdagens profning vid behandlingen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- oeh Lag-UtsTcottets Utlåtande N:o 2.

af åtskilliga till Lag-Utskottet remitterade motioner i sådant syfte. Sammansatta

Utskottet torde således i afseende å ofvanberörda motioner endast

hafva att yttra sig i fråga om de deri framställda yrkanden om statsbidrag

till understöd åt de väghållningsskyldige.

Redan tillförene hafva förslag om vägarnes underhall, genom statens

försorg blifvit framställda, utan att hos representationen vinna understöd,

hufvudsakligen af det skäl att en dylik anordning ansetts skola medföra

mångdubbelt större omkostnad, än som nu af detta besvär föranledes, helst

hela bestyret i sådant fall måste uppdragas åt entreprenörer, och svårigheten

att genom konkurrens nedsätta entreprenadkostnaden skulle föranleda

obehörig stegring af densamma. .

De af motionärerne nu framställda yrkanden ga visserligen icke ut

derpå, att staten skulle helt och hållet öfvertaga vägunderhållet, utan åsyfta

endast att staten skulle antingen genom inköp af grustägter m. m. till fritt

begagnande för de väghållningsskyldige eller ock genom kontanta bidrag

underlätta detta besvärs utgörande. De kostnader, som staten skulle

få vidkännas för expropriering af grustägter eller för anskaffning af annan

materiel för vägunderhåll, är Utskottet icke i tillfälle att ens approximativt

beräkna, men på grund af den erfarenhet, som i detta hänseende förefinnes,

anser Utskottet kunna såsom säkert antagas, att dessa kostnader skulle

blifva, i jemförelse med dem som nu i sådant afseende diabba den enskilde,

högst betydliga och för statsverket så betungande, att all tanke på

en dylik anordning bör öfvergifvas. .

Ej heller har Utskottet kunnat biträda förslagen om de vaghallmngsskyldiges

understödjande medelst direkta statsanslag. Något deltagande

från statens sida i vägunderhållet synes Utskottet icke lämpligen kunna

ifrågakomma på annat sätt, än om vissa större, lifligt trafikerade hufvudväo-ar

kunde af staten till underhållande öfvertagas, emot det att staten

egde af de trafikerande upptaga vägafgifter. I de nu förevarande motionerna

förefinnes emellertid icke anledning till något förslag i denna syftning,

derför jemväl erforderlig utredning helt och hållet saknas.

På grund af hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet,

att ofvannämnda motioner icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 29 April 1873-

På Utskottets vägnar:

Arvid Frsson Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.