Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1872 församlade Revisorers berättelse om verkställd granskning af de under Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder och medel.
1873-03-03 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1873:18, Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1872 församlade Revisorers berättelse om verkställd granskning af de under Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder och medel.
Dokumentets text
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
29
Utskottet, som funnit Revisorernes anmärkningar uti omrörcla punkter genom Fullmäktiges
afgifna förklaringar vara nöjaktigt besvarade, hemställa,
att de i dessa noter af Revisorerne lemnade framställningar
icke måtte till någon åtgärd föranleda."
af Herr O. B. Olsson;
Herr Grefve Posse har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i behandlingen
af de uti 11, 15 och 16 punkterna behandlade ärenden.
Likaså har Herr P. Olsson anmält att han icke deltagit i behandlingen af
11:te punkten.
N:o 18.
Ank. till Riksd. Kansli den 4 Mars 1873, kl. 9 f. m.
Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1872 församlade Revisorers
berättelse om verkställd granskning af de under
Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder och
medel.
(IL A.)
1 :o.
Angående förändrade föreskrifter i afseende på afskrifning af Manufakturdiskontens
osäkra fordringar.
(Rev.-ber. sidd. 5, 6. Kom,-koll. ull. sidd. 32, 33.)
Efter att hafva anfört de grunder, som, enligt Kongl. brefvet den 20 April
1849, böra tillämpas vid afskrifning af Manufaktur-diskontens balanserade fordringar,
och enär ett icke obetydligt antal lån fortfarande efter ända till fyratio
års förlopp i räkenskapen balanserades, hafva Revisorerne yttrat, att det synts dem,
som skulle afskrifning af diskontens fordringar hos personer, hvilka ännu lefde,
jemväl kunna ega rum, då under någon längre tid efter det gäldenär gjort konkurs
sig visat, att någon afbetalning å hans skuld icke kommit fonden till godo, samt
utredt och styrkt biifvit, att all tillgång dertill hos honom .saknades, på grund
hvaraf Revisorerne ansett sig böra hemställa, huruvida icke någon viss tid af t. ex,
30
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.
tio år kunde bestämmas, efter hvars utgång afskrifning af Manufaktur-diskontens
csäkra fordringar i berörde fall finge ega rum, äfvensom att, med bibehållande i
öfrigt af föreskriften uti mom. 3 af åberopade Kongl. bref, den deruti omförmälda
tidrymd af tjugu år likaledes kunde till tio år inskränkas.
Enär nu gällande föreskrifter i detta ämne, efter hvad Kongl. Kommerskollegium
uti sitt afgifna utlåtande anfört, i åtskilliga fall föranledt att, efter en
längre tids förlopp, full godtgörelse för dylika fordringar kommit fonden till godo,
anser sig Utskottet
böra afstyrka hvad Revisorerne i ofvanberörde hänseende
föreslagit.
2:o.
Angående nedsättning i Manufaktur-diskontens kreditiv i Riksbanken.
(Rev.-ber. sid. 9. Kom.-koll. uti. sid. 33.)
Med anledning af hvad Revisorerne i fråga om nedsättning i förenämnda
kreditiv anfört, får Utskottet nu endast anmäla, att Utskottet ansett sig böra för
detta ärendes handläggning begära sammanträde med Banko-Utskottet; och skall
särskildt utlåtande derom framdeles under riksdagens lopp blifva afgifvet.
3:o.
Angående försäljning af Ullmagasinet i Norrköping.
(Rev.-ber. sid. 11. Kom.-koll. uti. sidd. 33, 34.)
Med omförmälande af det väckta förslaget, att nämnde byggnad måtte försäljas
och den inflytande köpeskillingen till Manufaktur-diskontfonden öfverlemnas
hafva Revisorerne uttryckt den förhoppning, att det med berörda framställning åsyftade
ändamål, ullmagasinsbyggnadens i Norrköping försäljning, måtte, så fort ske
kunde, vinnas.
Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref af
den 1 November sistlidet år, beslutat att ullmagasinet i Norrköping skulle med
utgången af samma år indragas samt i sammanhang dermed förklarat att nämnde
byggnad med dertill hörande tomt finge vid berörde tid öfvertagas af Postverket,
mot erläggande af femtioåtta tusen riksdaler, som skola till Manufaktur-diskontfonden
öfverlemnas, behagade Riksdagen finna,
att Revisorernes framställning icke påkallar vidare åtgärd.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.
31
4:o.
Angående förändring i föreskrifterna rörande premier för inom Wester
Norrlands
län tillverkade lärfter.
(Rev.-ber. sicld. 12, 13. Kona.-koll. uti. sid. 34.)
Beträffande dessa medel hafva Revisorerne inhemtat, att, sedan från Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i nämnde län årligen till Kommers-kollegium inkommit
redogörelse för de från ränteriet till allmogen inom länet utbetalda dylika premier,
Kollegium, efter granskning af berörda redogörelse, bos Statskontoret gjort framställning
om utanordnande från de för sådant ändamål genom Kongl. Förordningen
den 22 Februari 1762 anvisade medel af det belopp, dessa premier befunnits för
hvarje år utgöra, hvarefter Kollegium till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfversändt
Statskontorets anordning å summan. Då emellertid ett sådant anordnande
i afseende å lärftspremiemedlens utbetalande synts Revisorerne vara med onödig
omgång och besvär förenadt, hafva Revisorerne hemställt, huruvida icke de med
dessa medels utbetalande nu förenade bestyr ocli omgångar må kunna upphöra,
och heldre det statsunderstöd, som numera kan finnas för ändamålet erforderligt,
må ställas till vederbörande hushållningssällskaps förfogande för ifrågavarande husslöjds
befrämjande; i hvilken händelse det, jemnlikt Kongl. brefvet den 14 September
1836, till landträntmästaren i Wester-Norrlands län af manufaktur-medlen utgående
arvode af 50 R:dr årligen, för besväret med inlösen af lärftspremiesedlarne och
redovisningen för desamma, borde upphöra.
Lika med hvad Kongl. Kommers-kollegium uti sitt häröfver afgifna utlåtande
anfört, har det synts Utskottet antagligt att, på sätt Revisorerne anmärkt,
anordnandet af merberörde premiemedel skulle kunna verkställas med mindre vidlyftighet,
samt att det jemväl torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida lärftsväfnaden
i Wester-Norrlands län borde uppmuntras med särskildt understöd af
allmänna medel. Men då, derest dylika understöd anses än vidare böra utgå, de
för medlens utbekommande stadgade vilkor böra underkastas offentlig myndighets
kontroll, får Utskottet, med stöd af hvad Kongl. Kommers-kollegium i ämnet
yttrat, hemställa,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl.
Maj:t, sedan hushållningssällskapet och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Wester-Norrlands län lemnats tillfälle att öfver
Revisorernes framställning sig yttra, samt utredt blifvit huruvida
ifrågavarande anslag vidare må finnas behöfligt, täcktes
taga ofvan berörda fråga under nådigt öfvervägande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
o:o.
Angående indragning af åtskilliga till utgående från Manufakturmedlen
anvisade anslag.
b re f,
(Rev.-ber. sidd. 13—15. Kom.-koll. uti. sidd. 34, 35.)
Enligt hvad Revisorerne upplyst utgå, på grund af särskilda Kong!,
utai de s. k. manufakturmedlen följande årliga belopp, nemligen:
a) till stipendier åt eleverna vid Teknologiska institutet 750 R:dr och till enahanda
stipendier vid Chalmcrs/ca slöjdskolan, i Göteborg 450 Rdr;
för vården och tillsynen af tvänne på allmän bekostnad från Munchen införskrifua
Mmngsinslnment, 1,050 R:dr, deraf 000 R:dr såsom arvode och 450
R:dr såsom hyresersättning.
till instrumentmakeriernas understöd 500 R::dr;
siisom arvode åt clet af Landtbruks-aftademiens förvältnings-komité antagna skrifvarebiträde
i och för nämnde komités befattning med anstalterna för ullkulturens
befrämjande 450 R:dr; och
till sällskapet för inhemsk silkesodling 1,500 R:dr.
b)
c)
d)
<0
Hvad först angår de genom särskilda nådiga bref af den 27 Mars 1843 till stipendier
åt elever vid Teknologiska institutet och vid Ckalmerska slöjdskolan å manufaktnimedlen
anvisade arliga anslag, hafva Revisorerne, enär dessa tvänne läroverk äro till
åtnjutande af statsanslag å riksstaten uppförda, samt det syntes mindre lämpligt
att, utöfver sistnämnda anslag, ytterligare bidrag af andra allmänna medel utginge,
föreslagit att, derest dessa läroverk ansåges böra fortfarande tillgodonjuta dylika
studiemedel, statsanslagen för Teknologiska institutet och Ckalmerska slöjdskolan
må förhöjas med stipendiemedlen motsvarande belopp och desammas utbetalande
från manufakturmedlen således upphöra.
"Vidkommande derefter de, jemlikt Kongl. brefvet den 3 November 1857. till
Vetenskaps-akademieiis fysiker för vården och tillsynen af ofvannämnde 2:ne delningsinstrument
anvisade 1,050 R:dr, hafva Revisorerne hemställt, huruvida icke
ifrågavarande instrument lämpligen kunde såsom inventarium öfverlemnas till nämnda
akademi, för att genom densammas försorg vederbörande tillhandahållas samt att
anslag, som för sådant ändamål kunde finnas erforderligt, måtte anvisas medelst
motsvarande förhöjning i Vetenskaps, akademiens å riksstaten uppförda årliga anslag
och någon utbetalning från manufakturmedlen af omförmälde arvode och hyresersättning
alltså icke vidare ifrågakomma.
Letiäffande sedermera anslaget af 500 R:dr till instrumentmakeriernas understödjande,
hvilket utgår på grund af Kongl. brefveu den 27 April 1750 och den
31 Maj 1768, hafva Revisorerne föreslagit att, derest detta anslag, hvilket blifvit
staldt till Vetenskaps-akademieiis disposition, kunde anses fortfarande erforderligt,
detsamma måtte uppföras å bemälde akademis statsanslag, som i sådant fall borde
med
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18. 33
med motsvarig! belopp förhöjas, samt anslagets utgående från manufakturmedlen
upphöra.
I afseende å det, jemlikt Ivongl. brefvet den 30 April 1849, åt det af
Landtbruks-akademiens förvaltningskomité antagna skrifvarebiträde anvisade arvode,
hafva Revisorerne äfvenledes hemställt, att detsamma, derest det kunde anses fortfarande
vara erforderligt, måtte anvisas genom motsvarande förhöjning i Landtbruks-akademiens
å riksstaten uppförda anslag, och således ej vidare från manufakturmedlen
utbetalas.
Och hafva Revisorerne slutligen, efter redogörelse för de till -‘Sällskapet för
inhemsk silkesodling" under vissa angifna tidrymder lemnade anslag dels af manufakturmedlen,
dels från 6:te hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarne,
dels ock från nämnda hufvudtitels anslag till befrämjande i allmänhet af
slöjderna, för den händelse, att något allmänt understöd för den inhemska silkesodlingen
kunde anses fortfarande erforderligt, hemställt, att det i sådant afseende
nödigt ansedda belopp måtte, i stället för att såsom hittills från skiljda håll utbetalas,
anvisas att i sin helhet från 6:e hufvudtitelns anslag utgå.
Då Kongl. Kommers-kollegium instämt i hvad Revisorerne i afseende på ofvan
omförmälda fem punkter föreslagit, får Utskottet, som för sin del anser Revisorernes
derom väckta förslag förtjena uppmärksamhet, hemställa,
att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes taga berörde förslag i nådigt öfvervägande
samt derefter till nästkommande Riksdag göra de framställningar
i ämnet, hvartill Kongl. Maj:t kan finna omständigheterna
föranleda.
6:o.
Angående ifragastäldt upphörande af Konnners-kollegii befattning med förvaltningen
af medel till godtgörande af nödstäldt svenskt sjöfolks
understöd och hemförskaffande.
(Rev.-ber. sid. 15. Kom.-koll. uti. sid. 35.)
Beträffande dels de medel, till belopp af högst 2,700 R:dr årligen, hvilka
Kommers-kollegium, på grund af Kongl. brefvet den 30 Januari 1830, eger att från
Statskontoret uppbära till godtgörelse af svenska och norska konsulers förskott till
nödstäldt svenskt sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock det genom Kongl.
brefven den 14 September 1843 och den 6 Augusti 1858 å Handels- och Sjöfartsfonden
till Kollegii disposition anvisade årliga anslag af 2,000 R:dr, att användas
till ersättande af sådana bevisliga utgifter för svenskar, hvartill konsulerne. antingen
i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullständiga
verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till godtBih.
till Riksd. Prof. 187 H. 4 So ml. 1 Afd. 13 Höft. 5
34
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
görelse af allmänna medel, hafva Revisorerne förmält sig dela den af'' 1870 års Revisorer
uttalade åsigt, att ifrågavarande medels handhafvande lämpligen kunde till
Utrikes-departementet öfverflyttas.
I afseende å denna framställning har Kommers-kollegium erinrat att nämnda
Departement är att betrakta såsom ett för Sverige och Norge gemensamt embetsverk,
och att detsamma således i regeln icke har att handlägga andra mål och
ä,renden än sådana, som härflyta af de båda ländernas politiska samt handels- och
sjöfartsförbindelser med främmande nationer. Skulle handhafvandet af ifrågavarande
medel på Utrikes-departementet öfverflyttas, borde enahanda bestyr för Norges del
äfven tillhöra sagda Departement; men, såvidt Kollegium vore kändt, hade fråga
derom icke uppstått. Endast under denna förutsättning och, såsom följd deraf,
under antagande, att ofta nämnda utgifter bestriddes af en till disponerande af
Statsministern för utrikes ärendena ställd, för båda länderna gemensam fond, syntes
den af Revisorerne föreslagna öfverflyttning lämplig, i hvilket fall likväl inom Utrikesdepartementet
måste finnas anställd någon tjensteman med juridiska insigter för
bevakande af hvartdera statsverkets rätt gent emot vederbörande rederier och för
utförande af den rättegång, som icke sällan uppstår i fråga om utkräfvandet af
ersättning för de af svenskt eller norskt sjöfolks understödjande och hemförskaffande
föranledda allmänna utgifter. Om emellertid Kollegii befattning med omförmälda
ärenden skulle, af en eller annan orsak, upphöra, borde, på grund af hvad Kollegium
sålunda anfört, dessas handhafvande lämpligen öfverlemnas till Civil-departementet,
hvilket också närmast motsvarade det embetsverk, som i Norge behandlar
slika ärenden, eller Departementet för det Inre; men af en sådan öfverflyttning
skulle äfven med en viss nödvändighet följa, att det Kollegium tillhörande bestyret
med utfärdandet af fribx-ef för svenska fartyg, eller den så kallade passexpeditionen,
äfven öfverginge till Civil-departementet.
Då Stats-Utskottet icke är i tillfälle att bedöma, huruvida åt de af Revisorerne
eller åt de af Kommers-kollegium sålunda yttrade åsigter må lemnas företräde,
hvilket synes beroende af en närmare utredning af härmed sammanhängande
förhållanden, har Utskottet, som funnit frågan af den vigt att en sådan utredning
synts Utskottet önskvärd, ansett sig böra hemställa,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes låta utreda samt taga under nådigt öfvervägande,
o-m ock på hvad sätt Kommers-kollegii befattning med förvaltningen
dels af de medel, som äro afsedda till godtgörelse af
svenska och norska konsulers förskott till nödstäldt svenskt
sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock till ersättande
af sådana bevisliga utgifter för svenskar, hvartill konsulerne,
antingen i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten
att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro, enligt äldre
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.
35
föreskrifter, berättigade till godtgörelse af allmänna medel, må
kunna antingen till Kongl. Utrikes-departementet eller annat
Stats-departement öfverflyttas.
7:o.
Angående det för Grufvekarte-kontoret upplåtna rum,
(Rev.-ber. sid. 16. Kom.-koll. uti. sid. 36.)
Då det för nämnda Kontor upplåtna rum, såsom beläget vid en mörk gränd
och dessutom icke erbjudande tillräckligt utrymme, syntes mindre lämpligt, med
afseende derå att de i Kontoret förvarade kartor jemväl borde vara för allmänheten
till beseende och kopiering tillgängliga, hafva Revisorerne ansett det vara önskligt,
att en för Grufvekarte-kontoret mera passande lokal kunde anskaffas.
Som emellertid Kommers-kollegium upplyst att inom Kommers-kollegii embetslokal
icke för närvarande finnes att använda något för omförmälda ändamål
mera passande rum, hvadan Kollegium vore urståndsatt att den anmärkta olägenheten
afhjelpa, hemställer Utskottet,
att den af Revisorerne gjorda framställningen icke må till någon
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 Mars 1873.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr.son Posse.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.