Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om eftergift af Henrik Nilsson i Ullarp och Johannes Nilsson i Lynga ådömd ersättning för Kronans förlust å arrende af indragna bostället Kärreherg No 3 i Alfshögs socken och Faurås härad af Hallands län.

1873-03-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1873:20, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om eftergift af Henrik Nilsson i Ullarp och Johannes Nilsson i Lynga ådömd ersättning för Kronans förlust å arrende af indragna bostället Kärreherg No 3 i Alfshögs socken och Faurås härad af Hallands län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

1

H:o SO.

Ank, till Riksd. Kansli den 4 Mars 1873, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition

om eftergift af Henrik Nilsson i Ullarp och Johannes

Nilsson i Lynga ådömd ersättning för Kronans

förlust å arrende af indragna bostället Kärreherg

No 3 i Alfshögs socken och Faurås härad af Hallands

län.

(I. A.)

Utaf ofvanberörde den 30 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna nådiga

Proposition (N:o 22) inhenitas, hurusom indragna förste landtmätarebostället

Y-j mantal N:o 3 Kärreberg i Alfshögs socken och Faurås härad af

Hallands län blifvit, genom Kammar-kollegii kontrakt den 19 November 1860,

utarrenderadt på 30 år från midfastan år 1861 till Bengt Peter Nilsson mot

årligt arrende af 300 kubikfot afradsgild spanmål, hälften råg och hälften korn,

som borde efter stadgadt medelpris med penningar lösas, och med vilkor, bland

andra, att arrendatorn, om någon af de löftesmän, hvilka han för kontraktets

fullgörande ställt, upphörde att vara vederhäftig, skulle, inom 3 månader efter

föreläggande af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, anskaffa ny vederhäftig borgen,

och att arrendatorn, om han i ett eller annat afseende bruste i kontraktets

uppfyllande, komme att anses hafva detsamma förverkat och gjort sig

skyldig ej allenast att nästa flyttningstid derefter bostället afträda, utan ock

att ersätta den skada, hvilken deraf för Kronan kunde uppkomma, samt att

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 4 Sami. 1 Afd. 15 Halt.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

sedermera, enligt Kammar-kollegii resolution den 6 Mars 1865, Anders Nilsson

fått öfvertaga arrenderätten till bostället, men. i följd af underlåtenhet att

ställa sig till efterrättelse Kong], Maj:ts Befallningshafvandes honom meddelade

föreskrift att i stället för Johannes Nilsson i Lynga, hvilken jemte Henrik

Nilsson i Ullarp i kläd t sig borgen för arrendevilkorens uppfyllande, men ansetts

icke vidare vara vederhäftig, anskaffa annan löftesman, blifvit af Faurås

häradsrätt genom utslag den 26 April 1867 från arrendet skiljd. Sedan derefter

Anders Nilsson och hans bemälde löftesmän instämts till häradsrätten

med yrkande om deras förpligtande att ersätta Kronan dels skilnadeu emellan

det arrende, som under år 1867 för bostället erhållits, och det. Anders Nilsson

för samma år bort betala jemte ränta derå, och dels den förlust, som under

återstående arrendetiden kunde för Kronan uppkomma genom Anders Nilssons

skiljande från arrendet, hade häradsrätten i utslag den 31 Augusti 1868, jemte

det Anders Nilsson förpligtats alt betala Kong). Maj:t och Kronan dels genast

275 R:dr 5() öre, utgörande det belopp, hvarmed det för år 1867 erhållna arrendet

för bostället understege hvad Anders Nilsson för samma år bort betala

jemte sex procent ränta derå från den 3 Februari 1868 till betalning skedde,

dels ock, under återstående 23 arrendeår å den dag arrendet borde gäldas, det

belopp, hvarmed, efter vederbörligen skedd uträkning, det af Anders Nilsson

utfästa arrende öfverstege det som Kongl. Maj:t och Kronan af Länsmannen

S. 0. Bengtsson för år 1868 och af Nils Andersson i Dahl för öfriga 22 år

egde uppbära, jemte enahanda ränta derå från de dagar arrendebeloppen borde

erläggas, tillika, beträffande löftesmännen Johannes Nilsson och Henrik Nilsson,

sig utlåtit, att, emedan de, eu för begge och begge för en, såsom för egen

skuld ingått borgen ej mindre derför, att årliga arrendeafgiften blefve på föreskrifvet

sätt samt å behörig tid och ställe erlagd, än ock derför, att öfriga i

arrendekontraktet stadgade vilkor blefve noggrannt fullgjorda och efterlefda under

5 år från och med midfastan år 1865, samt de således voro pligtiga att

godtgöra Kronan dess förlust i omförmälda hänseende för hvartdera af de tre

åren från midfastan 1867 till samma tid 1870, men deras borgensansvarighet

icke kunde sträckas derhän, att de kunde anses skyldiga att för återstående

arrendeåren anskaffa ny löftesman, så ålades dem, en för begge och begge för

en, dels att till Kronan gälda ofvanberörda brist i 1867 års arrende med 275

R-.dr 50 öre jemte 6 procent ränta derå från den 3 Februari 1868 tills betalning

skedde, dels ock att för hvartdera af åren 1868 och 1869 på de dagar,

då arrendet enligt kontraktet bort betalas, utgifva det belopp, med hvilkat det

af Anders Nilsson utfästa arrende öfverstege det, som Kronan af Länsmannen

S. 0. Bengtsson för år 1868 och af Nils Andersson i Dahl för år 186W hade

att uppbära.

Efter det Advokatiiskals-embetet i Göta Hofrätt hos nämnda Hofrätt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 20.

3

sökt ändring uti detta utslag, beträffande löftesmännens skyldighet att jemväl

lör tiden efter 1869 ersätta Kronans förlust genom minskningen i boställets

arrende, och Hofrätten med anledning deraf genom dom den 28 Januari 1870,

— som den 12 December samma år blifvit af Kongl. Maj.t gillad, — med

ändring af motvädjade utslaget, på anförda skäl förpligta! löftesmännen att.

hvilkendera gälda förmådde, årligen godtgöra Kronan den förlust, Anders Nilssons

skiljande från arrendet af bostället kunde komma att för tiden från och

med midfastan 1870 till midfastan 1891 medföra, hade bemälde Henrik Nilsson

och Johannes Nilsson hos Kongl. Maj: t i underdånighet anhållit, det Kongl.

Maj.t ville uti nådig Proposition till Riksdagen söka utverka eftergift af den

dem sålunda ådömda ersättningsskyldighet, såsom stöd för hvilken ansökning

anförts, att då sökanderne iklädde sig nämnda borgen, delta skedde under förutsättning

att borgensansvaret inskränkte sig till de fem år, för hvilka borgen

vore ingången, samt att sökanderne, efter fullgörandet af hvad för samma tid

ålåge dem, derefter skulle vara för allt ansvar fria; att de, i enlighet härmed,

för tiden från midfastan år 1867 till samma tid år 1870, med 890 R:dr 55 öre

ersatt Kronan all dess förlust, som för samma tid uppkommit genom Anders

Nilssons skiljande från omförmälda arrende, samt att, då skilnaden emellan

Anders Nilssons och de honom efterträdande arrendatorernes arrendeafgift för

berörda lägenhet utgjorde icke mindre än 82 kubikfot spån mål, hälften råg och

hälften korn, att lösas efter medelmarkegång, sökanderne, hvilka, enligt bifogade

bevis, ingalunda befunne sig i goda ekonomiska omständigheter, skulle

genom åliggandet att under 21 års återstående arrendetid erlägga detta skilnadsbelopp

bringas till tiggarstafven; och har Kongl. Maj:t, efter inhemtande af

Sin Befallningshafvande? i Hallands län och Kammar-kollegii underdåniga utlåtanden,

detta ärende till pröfning förehaft och jemte det Kongl. Maj:t dervid

funnit godt att, rörande ett af bemälde Kollegium väckt förslag om förändring

af hittills brukliga formulär för löftcsskrifter vid kronoarrenden, infordra underdånigt

yttrande från Arméförvaltningen, enligt förenämnda Befallningshafvandes

och Kammar-kollegii hemställan, i nåder föreslagit Riksdagen att för sin

del bevilja eftergift af den sökanderne, på sätt ofvan berördt är, ådömda ersättningsskyldighet,

såvidt den afsåge tiden efter förloppet af de fem år, för

hvilka deras borgen varit ingången.

Efter tagen kännedom af de frågan rörande handlingar, får Utskottet,

på grund af de i den nådiga Propositionen anförda omständigheter, hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

hänseende behagat föreslå.

Stockholm den 4 Mars 1873.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr.son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.