Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrar nes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
1873-03-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1873:29, Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrar nes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats- UtsJcottets Memorial N:o 29.
7
Ii! i i n « tu ''SVrtUir
No 29.
Ank. till Riksd. Kansli den 17 Febr. 1873, kl. 12 midd.
Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrar
nes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen
under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.
(2:dra U. A.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning
af Utskottets Utlåtande N:o 8, angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens Sjette Hufvudtitel, får Utskottet, som uti särskildt
memorial af denna dag afgifvit svar i anledning af erhållen återremiss
å 13:de punkten af samma utlåtande, här framställa de förslag till voteringspropositioner,
hvartill förrberörda beslut funnits ‘föranleda.
l:o. Uti 3:dje punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen
icke måtte bifalla Kong). Maj:ts nådiga framställning derom, att, utöfver
hvad som för närvarande vore för befrämjande af ärendenas gång inom
Civil-departement.et stäldt till Departementschefens förfogande, ett ytterligare
anslag till belopp af 3,000 R:dr måtte på extra stat anvisas.
Med afslag å denna Utskottets hemställan har Första Kammaren bifallit
Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot Andra Kammaren
Utskottets hemställan godkänt, Denna fråga torde alltså få afgöras
genom omröstning enligt följande proposition:
»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom,
att, utöfver hvad som för närvarande är för befrämjande af ärendenas
gång inom Civil-departementet stäldt till Departementschefens förfogande,
ett ytterligare anslag till belopp af 3,000 R:dr måtte på extra
stat anvisas, röstar
Ja;
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 29.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har berörda nådiga framställning icke blifvit af Riksdagen
bifallen.»
2:o. För höjande af de vid General-landtmäteri-kontoret anställde
två amanuensers löner med 600 R:dr för hvardera har Kongl. Maj:t föreslagit,
att anslaget till landtmäteristaten måtte ökas med 1,200 R:dr.
Med afslag å Utskottets i 7:de punkten mom. b gjorda hemställan, att
den äskade löneförhöjningen icke måtte beviljas, har Första Kammaren
bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot Andra
Kammaren godkänt Utskottets hemställan. Utskottet föreslår alltså för
denna frågas afgörande följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att för höjande af de vid General-landtmäterikontoret
anställde två amanuensers löner med 600 R:dr för hvardera,
anslaget till landtmäteristaten må ökas med 1,200 R:dr, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har omförmälda löneförhöjning icke blifvit af Riksdagen
beviljad.»
3:o. Sedan Kongl. Maj:t för att komma i tillfälle bevilja de i
riket anställde 24 Förste landtmätare lönetillökning till belopp af 700
R:dr för hvardera med skyldighet för dem att, på sätt Kongl. Maj:t
för dem kunde finna godt föreskrifva, biträda hushållningssällskapen i
de län, der de vore anställde, med insamlande af jordbruksstatistiska
uppgifter, begärt, att anslaget till landtmäteristaten måtte med 16,800
R:dr förhöjas, hade Utskottet i 7:de ''punkten mom. c hemställt, att den
af Kongl. Maj:t äskade lönetillökningen för Förste landtmätarne icke
måtte af Riksdagen beviljas. Första Kammaren har, med afslag å Utskottets
hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning om löneförhöjning
åt Förste landtmätarne på det sätt, att det derför äskade
belopp beviljats såsom ett extra anslag för år 1874. Andra Kammaren
har deremot bifallit Utskottets hemställan. För afgörande af denna
fråga föreslår Utskottet alltså följande voteringsproposition:
»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning om löneförhöjning
åt Förste landtmätarne på det sätt, att det derför äskade
belopp. 16,800 R:dr, beviljas såsom extra anslag för år 1874, röstar
Ja;
Den,
Stats-Utslcottets Memorial N:0 29.
9
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinnér Nej, har den af Kongl. Maj:t äskade lönetillökningen för
Förste landtmätarne icke blifvit af Riksdagen beviljad.»
4:q, För beredande åt Kongl. Maj:t af medel att för den betydliga
tillökning i arbete, som häradsskrifvarne i riket till följd af nådiga
förordningen den 23 Juli 1869, angående förändring af grundräntor ocli
kronotionde, samt nådiga kungörelsen den 5 Oktober 1871, angående
verkställighet af åberopade förordning, fått vidkännas, tilldela 117 häradsskrifvare
eller deras rättsinnehafvare godtgörelse med 300 R:dr åt
hvarje^ hade Kongl. Maj:t föreslagit anvisande å extra stat för år 1874
af 35,100 R:dr. Med afslag å Utskottets i ll:te punkten gjorda hemställan,
att Kongl. Majfts berörda framställning icke måtte af Riksdagen
bifällas, har Första Kammaren samma nådiga framställning bifallit,
hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets hemställan.
Denna fråga torde alltså få afgöras genom omröstning enligt
följande voteringsproposition:
»Den, som vill att — för beredande åt Kongl. Maj:t af medel att
för den betydliga tillökning i arbete, som häradsskrifvarne i riket till
följd af nådiga förordningen den 23 Juli 1869, angående förändring af
grundräntor och kronotionde, samt nådiga kungörelsen den 5 Oktober
1871, ärigå-ende Verkställighet af åberopade förordning, fått vidkännas,
tilldela 117 häradsskrifvare eller deras rättsinnehafvare godtgörelse med
300 R:dr åt hvarje — å extra stat för år 1874 anvisas 35,100 R:dr,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts berörda framställning icke blifvit
af Riksdagen bifallen.»
5:o. Under rubriken »Statens Järnvägstrafik» hade Utskottet uti
16:de punkten mom. 1 b), i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga
förslag, tillstyrkt, att två särskilda arvodesklasser, afsedda endast för afdelningsföreståndare
vid ban-, maskin- och trafikafdelningarne måtte från
och med år 1874 få tillämpas, den ena å 4,800 R:dr och den andra å
4,500 R:dr, allt efter år räknadt. Detta moment är af Första Kammaren
bifallet, men af Andra Kammaren afslaget; hvadan Utskottet för frågans
afgörande föreslår följande voteringsproposition:
Bih. till Biksd. Prot. 1873. i Sami. 1 Afd. 19 Häjt. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 29.
»Deri, som vill, att vid statens järnvägstrafik två särskilda arvodesklasser,
afsedda endast för afdelningsföreståndare vid ban-, maskinoclr
trafikafdelningarne må från och med år 1874 få tillämpas, den ena
å 4,800 R:dr och den andra å 4,500 R:dr, allt efter år räknadt, röstar
Den, det ej vill, röstar
Ja;
förslå
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts i berörda
g icke vunnit Riksdagens bifall.»
hänseende gjorda nådiga
6:o. Vidare hade Utskottet, jemväl i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning, uti 16:de punkten mom. 1 c)
tillstyrkt, att högsta arvodesklassen för trafikdirektörernes assistenter
måtte från och med år 1874 bestämmas till 3,600 R:dr årligen. Äfven
detta moment är af Första Kammaren bifallet, men af Andra Kammaren
afslaget; och får alltså Utskottet för frågans afgörande föreslå följande
voteringsproposition:
»Den, som vill, att vid statens jernvägstrafik högsta arvodesklassen
för trafikdirektörernes assistenter må från och med år 1874 bestämmas
till 3,600 R:dr årligen, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts i berörda hänseende gjorda nådiga
förslag icke vunnit Riksdagens bifall.»
7:o. Uti I6:de punkten mom. 1 d) hade Utskottet tillstyrkt, att
för de i gällande aflöningsreglemente vid statens jernvägstrafik upptagna
befattningar, för hvilka 22:dra till och med 11 :te klasserna voro de
högsta, mätte från och med år 1874 såsom högsta arvodesklass bestämmas
den, som enligt samma reglemente vore närmast högre än befattningens
nuvarande högsta. Vid detta moment har Första Kammaren
fattat ett beslut af följande lydelse: »att baningeniörer, förrådsförvaltare,
verkstadskamrerare, verkmästare och konstruktörer må från och med
år 1874 kunna uppflyttas, de fyra förstnämnde i 4:de och den sistnämnde
i 6:te arvodesklassen, samt att för de i gällande aflöningsreglemente
upptagna befattningar, för hvilka 22:dra till och med ll:te klasserna
äro de högsta, må från samma tid såsom högsta arvodesklass bestämmas
den, som enligt samma reglemente är närmast högre än befattnin
-
11
Stats-Utskottets Memorial N:o 29.
gens nuvarande högsta». Andra Kammaren deremot har bifallit Utskottets
förslag, hvarföre denna fråga torde få afgöras genom omröstning
enligt följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att vid statens jernvägstrafik baningeniörer, förrådsförvaltare,
verkstadskamrerare, verkmästare och konstruktörer må
från och med år 1874 kunna uppflyttas, de fyra förstnämnde i 4:de och
den sistnämnde i 6:te arvodesklassen, samt att för de i gällande aflöningsreglemente
upptagna befattningar, för hvilka 22:dra till och med
ll:te klasserna äro de högsta, må från samma tid såsom högsta arvodesklass
bestämmas den, som enligt samma reglemente är närmast högre
än befattningens nuvarande högsta, röstar
Ja;
Den, det ei vill, röstar
Nej;
»Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att för de i gällande aflöningsregleinente
vid statens jernvägstrafik upptagna befattningar, för
hvilka 22:dra till och med ll:te klasserna äro de högsta, må från och
med år 1874 såsom högsta arvodesklass bestämmas den, som enligt
samma reglemente är närmast högre än befattningens nuvarande högsta.»
8:o. I anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning
hade Utskottet i 21:sta punkten mom. a) hemställt, att Riksdagen
måtte medgifva, att från och med år 1874 och framgent måtte af de
till hästafvelns förbättrande anslagna medel och tillgångar årligen utgå,
såsom lön för chefen vid stuteriöfverstyrelsen 2,000 R:dr utöfver den
nuvarande hyres- och expensersättningen och såsom förhöjning i det
sekreteraren vid nämnda styrelse för närvarande med 1,000 R:dr tillkommande
arvode 500 R:dr eller tillsammans 2,500 R:dr. Denna hemställan
är af Första Kammaren bifallen och af Andra Kammaren afslagen.
För afgörande af denna fråga föreslår Utskottet följande voteringsproposition:
»Den,
som vill, att Riksdagen medgifver, att från och med år
1874 och framgent må af de till hästafvelns förbättrande anslagna medel
och tillgångar årligen utgå, såsom lön för chefen vid stuteriöfvei’- styrelsen 2,000 R:dr utöfver den nuvarande hyres- och expensersättningen
och såsom förhöjning i det sekreteraren vid nämnda styrelse för
12
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 29.
närvarande med 1,000 R:dr tillkommande arvode 500 R:dr eller tillsammans
2,500 R:dr, röstar
Ja;
Deri. det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra medgifva utbetalningen
af omförrnälda lönebelopp.»
9:o. Vidare hade Utskottet i 21:sta punkten mom. b) tillstyrkt
Riksdagen, att på extra stat för år 1874 anvisa, för att användas till
inköp af afvelsdjur för stuterierna och landtbeskällaredepoterna, ett belopp
af 50,000 R:dr. Äfven detta moment är af Första Kammaren bifallet,
men af Andra Kammaren afslaget, hvadan Utskottet för frågans
afgörande genom omröstning föreslår följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att på extra stat för år 1874 anvisas, för att användas
till inköp af afvelsdjur för stuterierna och landtbeskällaredepoterna,
ett belopp af 50,000 R:dr, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har det till inköp af afvelsdjur för stuterierna och
landtbeskällaredepoterna äskade anslagsbelopp icke blifvit af Riksdagen
beviljadt.»
10:o. Sedan uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion
blifvit föreslaget, att för befordrande af husslöjder anslaget till befrämjande
i allmänhet af slöjderna måtte förhöjas med 10,000 R:dr, inbegripet
den vid 1872 års riksdag beviljade förhöjning 2,500 R:dr, hade
Utskottet uti 27:de punkten hemställt, att berörda motion icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda. Denna hemställan är af Första
Kammaren bifallen, hvaremot Andra Kammaren med afslag derå beslutit,
att anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna skulle förhöjas
till 10,000 R:dr, inbegripet de vid 1872 års riksdag beviljade 2,500
R:dr. Då anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna för närvarande
uppgår till 30,000 R:dr, har Utskottet ansett sig kunna antaga
att Andra Kammarens beslut afsett att, med bifall till motionärens förslag,
bevilja förhöjning i nämnda anslag med 10,000 R:dr, inbegripet de
Siats-Utskottets Memorial N:o 29.
13
vid 1872 års riksdag beviljade 2,500 R:dr, och under sådant antagande
får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning föreslå följande
voteringsproposition:
»Den, som vill, att för befordrande af husslöjder anslaget till befrämjande
i allmänhet af slöjderna skall förhöjas med 10,000 R:dr, inbegripet
de vid 1872 års Riksdag beviljade 2,500 R:dr, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har den om berörda anslagsförhöjning gjorda framställning
ansetts icke böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»
ll:o. öfriga af Utskottet under förenämnda hufvudtitel behandlade
frågor äro genom Kamrarnes sammanstämmande beslut slutligen
afgjorda.
Stockholm den 17 Mars 1873.
På Stats-Utskottets vägnar:
ERIC af KLINT.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.