Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrar nes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

1873-03-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1873:29, Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrar nes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- UtsJcottets Memorial N:o 29.

7

Ii! i i n « tu ''SVrtUir

No 29.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Febr. 1873, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrar

nes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen

under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning

af Utskottets Utlåtande N:o 8, angående regleringen af utgifterna

under Riks-statens Sjette Hufvudtitel, får Utskottet, som uti särskildt

memorial af denna dag afgifvit svar i anledning af erhållen återremiss

å 13:de punkten af samma utlåtande, här framställa de förslag till voteringspropositioner,

hvartill förrberörda beslut funnits ‘föranleda.

l:o. Uti 3:dje punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen

icke måtte bifalla Kong). Maj:ts nådiga framställning derom, att, utöfver

hvad som för närvarande vore för befrämjande af ärendenas gång inom

Civil-departement.et stäldt till Departementschefens förfogande, ett ytterligare

anslag till belopp af 3,000 R:dr måtte på extra stat anvisas.

Med afslag å denna Utskottets hemställan har Första Kammaren bifallit

Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot Andra Kammaren

Utskottets hemställan godkänt, Denna fråga torde alltså få afgöras

genom omröstning enligt följande proposition:

»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom,

att, utöfver hvad som för närvarande är för befrämjande af ärendenas

gång inom Civil-departementet stäldt till Departementschefens förfogande,

ett ytterligare anslag till belopp af 3,000 R:dr måtte på extra

stat anvisas, röstar

Ja;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 29.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har berörda nådiga framställning icke blifvit af Riksdagen

bifallen.»

2:o. För höjande af de vid General-landtmäteri-kontoret anställde

två amanuensers löner med 600 R:dr för hvardera har Kongl. Maj:t föreslagit,

att anslaget till landtmäteristaten måtte ökas med 1,200 R:dr.

Med afslag å Utskottets i 7:de punkten mom. b gjorda hemställan, att

den äskade löneförhöjningen icke måtte beviljas, har Första Kammaren

bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot Andra

Kammaren godkänt Utskottets hemställan. Utskottet föreslår alltså för

denna frågas afgörande följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att för höjande af de vid General-landtmäterikontoret

anställde två amanuensers löner med 600 R:dr för hvardera,

anslaget till landtmäteristaten må ökas med 1,200 R:dr, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har omförmälda löneförhöjning icke blifvit af Riksdagen

beviljad.»

3:o. Sedan Kongl. Maj:t för att komma i tillfälle bevilja de i

riket anställde 24 Förste landtmätare lönetillökning till belopp af 700

R:dr för hvardera med skyldighet för dem att, på sätt Kongl. Maj:t

för dem kunde finna godt föreskrifva, biträda hushållningssällskapen i

de län, der de vore anställde, med insamlande af jordbruksstatistiska

uppgifter, begärt, att anslaget till landtmäteristaten måtte med 16,800

R:dr förhöjas, hade Utskottet i 7:de ''punkten mom. c hemställt, att den

af Kongl. Maj:t äskade lönetillökningen för Förste landtmätarne icke

måtte af Riksdagen beviljas. Första Kammaren har, med afslag å Utskottets

hemställan, bifallit Kongl. Maj:ts nådiga framställning om löneförhöjning

åt Förste landtmätarne på det sätt, att det derför äskade

belopp beviljats såsom ett extra anslag för år 1874. Andra Kammaren

har deremot bifallit Utskottets hemställan. För afgörande af denna

fråga föreslår Utskottet alltså följande voteringsproposition:

»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts nådiga framställning om löneförhöjning

åt Förste landtmätarne på det sätt, att det derför äskade

belopp. 16,800 R:dr, beviljas såsom extra anslag för år 1874, röstar

Ja;

Den,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Memorial N:0 29.

9

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinnér Nej, har den af Kongl. Maj:t äskade lönetillökningen för

Förste landtmätarne icke blifvit af Riksdagen beviljad.»

4:q, För beredande åt Kongl. Maj:t af medel att för den betydliga

tillökning i arbete, som häradsskrifvarne i riket till följd af nådiga

förordningen den 23 Juli 1869, angående förändring af grundräntor ocli

kronotionde, samt nådiga kungörelsen den 5 Oktober 1871, angående

verkställighet af åberopade förordning, fått vidkännas, tilldela 117 häradsskrifvare

eller deras rättsinnehafvare godtgörelse med 300 R:dr åt

hvarje^ hade Kongl. Maj:t föreslagit anvisande å extra stat för år 1874

af 35,100 R:dr. Med afslag å Utskottets i ll:te punkten gjorda hemställan,

att Kongl. Majfts berörda framställning icke måtte af Riksdagen

bifällas, har Första Kammaren samma nådiga framställning bifallit,

hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets hemställan.

Denna fråga torde alltså få afgöras genom omröstning enligt

följande voteringsproposition:

»Den, som vill att — för beredande åt Kongl. Maj:t af medel att

för den betydliga tillökning i arbete, som häradsskrifvarne i riket till

följd af nådiga förordningen den 23 Juli 1869, angående förändring af

grundräntor och kronotionde, samt nådiga kungörelsen den 5 Oktober

1871, ärigå-ende Verkställighet af åberopade förordning, fått vidkännas,

tilldela 117 häradsskrifvare eller deras rättsinnehafvare godtgörelse med

300 R:dr åt hvarje — å extra stat för år 1874 anvisas 35,100 R:dr,

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts berörda framställning icke blifvit

af Riksdagen bifallen.»

5:o. Under rubriken »Statens Järnvägstrafik» hade Utskottet uti

16:de punkten mom. 1 b), i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga

förslag, tillstyrkt, att två särskilda arvodesklasser, afsedda endast för afdelningsföreståndare

vid ban-, maskin- och trafikafdelningarne måtte från

och med år 1874 få tillämpas, den ena å 4,800 R:dr och den andra å

4,500 R:dr, allt efter år räknadt. Detta moment är af Första Kammaren

bifallet, men af Andra Kammaren afslaget; hvadan Utskottet för frågans

afgörande föreslår följande voteringsproposition:

Bih. till Biksd. Prot. 1873. i Sami. 1 Afd. 19 Häjt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 29.

»Deri, som vill, att vid statens järnvägstrafik två särskilda arvodesklasser,

afsedda endast för afdelningsföreståndare vid ban-, maskinoclr

trafikafdelningarne må från och med år 1874 få tillämpas, den ena

å 4,800 R:dr och den andra å 4,500 R:dr, allt efter år räknadt, röstar

Den, det ej vill, röstar

Ja;

förslå

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts i berörda

g icke vunnit Riksdagens bifall.»

hänseende gjorda nådiga

6:o. Vidare hade Utskottet, jemväl i öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning, uti 16:de punkten mom. 1 c)

tillstyrkt, att högsta arvodesklassen för trafikdirektörernes assistenter

måtte från och med år 1874 bestämmas till 3,600 R:dr årligen. Äfven

detta moment är af Första Kammaren bifallet, men af Andra Kammaren

afslaget; och får alltså Utskottet för frågans afgörande föreslå följande

voteringsproposition:

»Den, som vill, att vid statens jernvägstrafik högsta arvodesklassen

för trafikdirektörernes assistenter må från och med år 1874 bestämmas

till 3,600 R:dr årligen, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts i berörda hänseende gjorda nådiga

förslag icke vunnit Riksdagens bifall.»

7:o. Uti I6:de punkten mom. 1 d) hade Utskottet tillstyrkt, att

för de i gällande aflöningsreglemente vid statens jernvägstrafik upptagna

befattningar, för hvilka 22:dra till och med 11 :te klasserna voro de

högsta, mätte från och med år 1874 såsom högsta arvodesklass bestämmas

den, som enligt samma reglemente vore närmast högre än befattningens

nuvarande högsta. Vid detta moment har Första Kammaren

fattat ett beslut af följande lydelse: »att baningeniörer, förrådsförvaltare,

verkstadskamrerare, verkmästare och konstruktörer må från och med

år 1874 kunna uppflyttas, de fyra förstnämnde i 4:de och den sistnämnde

i 6:te arvodesklassen, samt att för de i gällande aflöningsreglemente

upptagna befattningar, för hvilka 22:dra till och med ll:te klasserna

äro de högsta, må från samma tid såsom högsta arvodesklass bestämmas

den, som enligt samma reglemente är närmast högre än befattnin
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Stats-Utskottets Memorial N:o 29.

gens nuvarande högsta». Andra Kammaren deremot har bifallit Utskottets

förslag, hvarföre denna fråga torde få afgöras genom omröstning

enligt följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att vid statens jernvägstrafik baningeniörer, förrådsförvaltare,

verkstadskamrerare, verkmästare och konstruktörer må

från och med år 1874 kunna uppflyttas, de fyra förstnämnde i 4:de och

den sistnämnde i 6:te arvodesklassen, samt att för de i gällande aflöningsreglemente

upptagna befattningar, för hvilka 22:dra till och med

ll:te klasserna äro de högsta, må från samma tid såsom högsta arvodesklass

bestämmas den, som enligt samma reglemente är närmast högre

än befattningens nuvarande högsta, röstar

Ja;

Den, det ei vill, röstar

Nej;

»Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att för de i gällande aflöningsregleinente

vid statens jernvägstrafik upptagna befattningar, för

hvilka 22:dra till och med ll:te klasserna äro de högsta, må från och

med år 1874 såsom högsta arvodesklass bestämmas den, som enligt

samma reglemente är närmast högre än befattningens nuvarande högsta.»

8:o. I anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning

hade Utskottet i 21:sta punkten mom. a) hemställt, att Riksdagen

måtte medgifva, att från och med år 1874 och framgent måtte af de

till hästafvelns förbättrande anslagna medel och tillgångar årligen utgå,

såsom lön för chefen vid stuteriöfverstyrelsen 2,000 R:dr utöfver den

nuvarande hyres- och expensersättningen och såsom förhöjning i det

sekreteraren vid nämnda styrelse för närvarande med 1,000 R:dr tillkommande

arvode 500 R:dr eller tillsammans 2,500 R:dr. Denna hemställan

är af Första Kammaren bifallen och af Andra Kammaren afslagen.

För afgörande af denna fråga föreslår Utskottet följande voteringsproposition:
»Den,

som vill, att Riksdagen medgifver, att från och med år

1874 och framgent må af de till hästafvelns förbättrande anslagna medel

och tillgångar årligen utgå, såsom lön för chefen vid stuteriöfvei’- styrelsen 2,000 R:dr utöfver den nuvarande hyres- och expensersättningen

och såsom förhöjning i det sekreteraren vid nämnda styrelse för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 29.

närvarande med 1,000 R:dr tillkommande arvode 500 R:dr eller tillsammans

2,500 R:dr, röstar

Ja;

Deri. det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra medgifva utbetalningen

af omförrnälda lönebelopp.»

9:o. Vidare hade Utskottet i 21:sta punkten mom. b) tillstyrkt

Riksdagen, att på extra stat för år 1874 anvisa, för att användas till

inköp af afvelsdjur för stuterierna och landtbeskällaredepoterna, ett belopp

af 50,000 R:dr. Äfven detta moment är af Första Kammaren bifallet,

men af Andra Kammaren afslaget, hvadan Utskottet för frågans

afgörande genom omröstning föreslår följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att på extra stat för år 1874 anvisas, för att användas

till inköp af afvelsdjur för stuterierna och landtbeskällaredepoterna,

ett belopp af 50,000 R:dr, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har det till inköp af afvelsdjur för stuterierna och

landtbeskällaredepoterna äskade anslagsbelopp icke blifvit af Riksdagen

beviljadt.»

10:o. Sedan uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion

blifvit föreslaget, att för befordrande af husslöjder anslaget till befrämjande

i allmänhet af slöjderna måtte förhöjas med 10,000 R:dr, inbegripet

den vid 1872 års riksdag beviljade förhöjning 2,500 R:dr, hade

Utskottet uti 27:de punkten hemställt, att berörda motion icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda. Denna hemställan är af Första

Kammaren bifallen, hvaremot Andra Kammaren med afslag derå beslutit,

att anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna skulle förhöjas

till 10,000 R:dr, inbegripet de vid 1872 års riksdag beviljade 2,500

R:dr. Då anslaget till befrämjande i allmänhet af slöjderna för närvarande

uppgår till 30,000 R:dr, har Utskottet ansett sig kunna antaga

att Andra Kammarens beslut afsett att, med bifall till motionärens förslag,

bevilja förhöjning i nämnda anslag med 10,000 R:dr, inbegripet de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 29.

13

vid 1872 års riksdag beviljade 2,500 R:dr, och under sådant antagande

får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning föreslå följande

voteringsproposition:

»Den, som vill, att för befordrande af husslöjder anslaget till befrämjande

i allmänhet af slöjderna skall förhöjas med 10,000 R:dr, inbegripet

de vid 1872 års Riksdag beviljade 2,500 R:dr, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har den om berörda anslagsförhöjning gjorda framställning

ansetts icke böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»

ll:o. öfriga af Utskottet under förenämnda hufvudtitel behandlade

frågor äro genom Kamrarnes sammanstämmande beslut slutligen

afgjorda.

Stockholm den 17 Mars 1873.

På Stats-Utskottets vägnar:

ERIC af KLINT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.