Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om försäljning af fskelägenheten Mellbön N:o 1 inom Undenäs socken i Wadsbo härad af Skaraborgs län.
1873-03-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1873:38, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om försäljning af fskelägenheten Mellbön N:o 1 inom Undenäs socken i Wadsbo härad af Skaraborgs län.
Dokumentets text
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 38.
1
J%1:0
Auk. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1873, kl. 12 roidd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, om
försäljning af fskelägenheten Mellbön N:o 1 inom Undenäs
socken i Wadsbo härad af Skaraborgs län.
(I. A.)
Utaf ofvanberörde den 30 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtna
nådiga proposition (N:o 21) inhemtas, hurusom Johannes Johansson i
Svartebäcken, hvilken, enligt Kammar-kollegii kontrakt af den 15 Mars
1869 på 6 års arrende till midfastan 1875 innehade fiskelägenheten
Mellbön eller Wellböti N:o 1 inom Undenäs socken och Wadsbo härad
af Skaraborgs län, hos Kongl. Maj:t anhållit, att, enär lägenheten icke
kunde på vederbörligt sätt skötas, så länge innehafvarens besittningsrätt
vore inskränkt till en kortare tid, efter hvars förlopp egendomen möjligen
komme att af annan person öfvertagas, och hvarken den enskilde
eller Kongl. Maj:t och Kronan kunde af densamma draga den fördel,
som vore att förvänta, om den innehades under ständig egande- eller
nyttjanderätt, sökanden måtte tillåtas att på de vilkor och mot erläggande
af den afgift, Kongl. Maj:t täcktes bestämma, nämnda lägenhet
med kronoåbos rätt till skatte inlösa.
Uti häröfver, på nådig befallning, den 29 Februari 1872 afgifvet
underdånigt utlåtande hade Kammar-kollegium — jemte meddelande att
ifrågavarande lägenhet, som utgjordes af en ö med derinvid varande fiske
i sjön Wettern och uti jordeboken upptoges med en under afkortningsBih.
till Bilcsd. Prot. 1873. 4 Samt. 1 A/d. 24 Eäft. 1
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 38.
titel afförd ränta af 4 lispund röding, sedan fisket vid allmänna fiskeregleringen
år 1850 ansetts böra från skatteförsäljning undantagas, fortfarande
varit på 6 år i sender för kronans räkning utarrenderad, sednast
till sökanden mot ett årligt arrende af 5 R:dr 92 öre riksmynt, utom
en kontant städja vid tillträdet af 33 K:dr samma mynt, samt, beträffande
lägenhetens egoförmåner och beskaffenhet, att densamma, som
vore helt och hållet obebygd, till större delen bestode af bergaktig och
stenbunden mark med några dalsänkningar, beväxta med bättre och
sämre gräs, hvaraf 2 nötkreatur under högst 2 månader kunde sommarfödas;
att i midten af ön funnes växtlig skog, hvilken dock icke kunnat
upptagas till högre värde än 750 R:dr, samt att det fiske, som vid
ön bedrefves, hufvudsakligen till fångst af röding, vore ringa och obetydligt,
hvilket förhållande bestyrktes af de under sednare arrendeperioder
erbjudna högst obetydliga arrenden, i öfrigt anfört, att enär lägenheten
icke vore att hänföra till sådan kronojord, som finge under åborätt
upplåtas, och derefter af innehafvaren skatteköpas, utan tillhörde det
slag deraf, som, jemlikt 77 § Regeringsformen, skulle förvaltas efter de
grunder, Riksdagen bestämde, Kollegium ansåge den underdåniga ansökningen
icke kunna bifallas; men att, då Mellbön under en lång följd
af år gifvit statsverket så ringa inkomst, att arrendeafgifterna under en
hel arrendeperiod icke varit tillräckliga att betäcka kostnaderna ensamt
för det sist uppgjorda förslaget till maximi- och minimiarrende, samt
den omständighet att ön vore obebodd och aflägse belägen invid länets
nordöstra gräns gjorde det nära nog omöjligt för kronobetjeningen att
från åverkan freda den derå befintliga skog, som utgjorde öns egentliga
värde, hvarföre ock både kronofogden i orten och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
redan före sednaste utarrenderingen hos Kollegium väckt
fråga om dess försäljning, såsom med statens verkliga fördel mest
öfverensstämmande, Kollegium funne sig ega skäl i underdånighet
tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
derom, att berörda lägenhet, som, enligt hvad Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande upplyst, aldrig kunde komma att för något
statens särskilda ändamål behöfva användas, måtte, under iakttagande
af de utaf Kollegium jemväl föreslagna särskilda föreskrifter, jemte fisket,
på offentlig auktion till den mestbjudande försäljas med tillträdesrätt
vid arrendetidens utgång den 14 Mars 1875. Dessutom hade Kollegium
ansett att lägenheten, hvars gamla ränta, 4 lispund röding, afsett endast
sjelfva fisket, borde före försäljningen i behörig ordning skattläggas, i
hvilket afseende Kollegium dock vid det förhållande, att länets skattläggningsmetod
icke vore tillämplig här, hvarest åkerjord helt och hållet
Stats-Utsköttets Utlåtande N:o 38.
3
saknades och blott något skog jemte ett föga gifvande fiske utgjorde
lägenhetens hufvudsakliga förmåner, hemställt huruvida icke, pa sätt i 6
mom. af nådiga Brefvet den 22 Mars 1850, angående dispositionen af
kronofiskena i riket, blifvit stadgadt för de fisken, hvilka då borde skatteförsäljas,
räntan måtte bestämmas till medelbeloppet af arrendeafgifterna
under de tre sista arrendeperioderna och således framdeles utgå med
4 R:dr 6 öre R:mt.
Detta ärende hade Kongl. Maj:t tagit i öfvervägande och dervid,
lika med Kammar-kollegium, ansett sökandens begäran att få med kronoåborätt
till sig lösa ifrågavarande lägenhet, icke kunna bifallas, hvaremot
Kongl. Maj:t, med afseende å hvad bemälde Kollegium i öfrigt upplyst
och anfört, nu i nåder föreslagit, det Riksdagen matte bifalla att ofvanberörda
lägenhet, jemte det dertill hörande fisket, måtte försäljas på
sätt och i den ordning, som Kammar-kollegium hemställt.
På grund af de i den nådiga propositionen anförda omständigheter
har Utskottet visserligen funnit sig böra biträda Kongl. Maj:ts nådiga
förslag om försäljning af ifrågavarande lägenhet; men enär för Kronan
förmånligare vilkor dervid böra kunna betingas, i händelse någon ränta
icke vore lägenheten åsatt, har Utskottet ansett den af Kammar-kollegium
föreslagna skattläggningsåtgärden lämpligen icke böra ega rum,
helst för verkställighet deraf, enligt hvad Kollegium upplyst, särskilda
undantagsstadganden skulle vara erforderliga; hemställande Utskottet alltså,
att Riksdagen måtte bifalla, att lägenheten Mellbön
N:o 1, med derinvid varande fiske i,sjön Wettern, må
utan åsatt ränta på i öfrigt föreslaget sätt försäljas.
Stockholm den 24 Mars 1873.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.