Stats-Utskottets Memorial N:o 47
1873-04-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1873:47, Stats-Utskottets Memorial N:o 47
Dokumentets text
Stats-Utskottets Memorial N:o 47.
1
i\:0 47.
Ank. till Kiksd. Kansli den 8 April 1873, kl. 2 e. m.
Memorial, i fråga om rättighet för Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att förfoga öfver lön och, arvode för tjenst inom
nämnde kontor, rom är eller blifver ledig.
(R. A.)
I anledning af väckt fråga, huruvida icke med återbesättandet af en
inom Riksgälds-kontorets bokslutskontor ledig och till ansökning anslagen
bokhållaretjenst äfvensom den eller de tjenster inom kontoret, hvilka under
den närmaste tiden kunde blifva lediga, borde anstå, intilldess Riksdagen
fattat beslut i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga framställning om allmänna
bevillningens jemte öfriga till Riksgälds-kontoret nu ingående statsintraders
öfverflyttande till Statskontoret, dels en inom Andra Kammaren väckt
motion, att sistnämnda kontor måtte öfvertaga en del af de Riksgäldskontoret
nu uppdragna göromål, hafva Fullmäktige i sistnämnde kontor, uti en
till Utskottet den 6 innevarande månad af låten skrifvelse, tillkännagifvit, det
Fullmäktige beslutat att låta anstå med tillsättningen af ifrågavarande bokhållaretjenst,
till hvars erhållande kompetent och skicklig sökande inom
behörig tid sig anmält. Som det likväl syntes vara med billighet förenadt
och med verkets fördel öfverensstämmande att, så länge Riksgälds-kontoret
hade att fullgöra de åligganden, som för närvarande äro åt detsamma uppdragna,
tjensteman som, — i stället för att i föreskrifven ordning till ledig
tjenst utnämnas och derå erhålla fullmakt jemte dermed förenad pensionsrätt
och andra förmåner, — endast förordnas att tjensten tills vidare bestrida,
ändock finge under den tid sådant förordnande fortfar uppbära de för tjensten
i aflöningsstaten utsatta aflöningsförmåner, hafva Fullmäktige anhållit, det
Stats-Utskottet måtte hos Riksdagen hemställa, att, då ledigblifven tjenst af
ofvan angifna orsak icke varder i föreskrifven ordning åter besatt, utan
endast förordnande meddelas att densamma tillsvidare förrätta, Fullmäktige
Bih. till Rilcsd. Brok 1873. 4 Sami. 1 Afd. 2.9 lläft.
2
Stats- Utskottets Memorial N:o 47.
finge meddela den, som erhåller sådant förordnande, de för tjensten bestämda
aflöningsför maner.
I anledning häraf anser sig Stats-Utskottet böra upplysa att, jemlikt
133 § uti det för Riksgälds-kontoret vid sednaste riksdag utfärdade reglemente,
den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under
inträffad ledighet förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, i allmänhet
icke är berättigad att derför erhålla särskild aflöning; men att det må
ankomma på Fullmäktige att tillerkänna den tillförordnade tjenstemannen
ett efter omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet
af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna
för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Enligt samma §
är derjemte föreskrifvet, att den lönebesparing, hvilken sålunda uppkommer,
skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, tillfalla
enke- och pupillkassan vid Riksgälds-kontoret, intilldess, efter ansökningstidens
förlopp, någon i stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma
tjenst.
Som likväl nyssnämnde reglementsparagraf endast synes afse det fall,
då, vid inträffad tjenstledighet och efter vederbörligen utfärdadt anslag,
sökande i vanlig tid och ordning till tjenstens erhållande utnämnes, men
reglementet icke innehåller bestämd föreskrift huru med aflöningen förhållas
bör då tjensteman erhåller konstitutorial att under obestämd tid förrätta
ledig tjenst, hvars indragning vid en föreslagen förändring af Riksgäldskontorets
verksamhet möjligen kan ifrågakomma, anser sig Utskottet böra
hemställa, att Riksdagen, i anledning af Fullmäktiges sålunda gjorda framställning,
måtte besluta,
att tjensteman, som, efter anslag och ansökning, erhåller
konstitutorial på ledigblifven tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret
intilldess beslut om tjenstens indragning
eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må
ega att under tiden uppbära de med tjensten förenade
löneförmåner; samt att följaktligen Riksgälds-kontorets
enke- och pupillkassas rätt till den under ledigheten
uppkommande lönebesparing skall upphöra så snart konstitutorial
blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
Stockholm den 8 April 1873.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARYID FK:SON POSSE.
STOCK II ULM, TRYCKT UOS ISAAC MARCUS, 1873.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.