Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Memorial N:o 47

1873-04-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1873:47, Stats-Utskottets Memorial N:o 47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 47.

1

i\:0 47.

Ank. till Kiksd. Kansli den 8 April 1873, kl. 2 e. m.

Memorial, i fråga om rättighet för Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att förfoga öfver lön och, arvode för tjenst inom

nämnde kontor, rom är eller blifver ledig.

(R. A.)

I anledning af väckt fråga, huruvida icke med återbesättandet af en

inom Riksgälds-kontorets bokslutskontor ledig och till ansökning anslagen

bokhållaretjenst äfvensom den eller de tjenster inom kontoret, hvilka under

den närmaste tiden kunde blifva lediga, borde anstå, intilldess Riksdagen

fattat beslut i anledning af dels Kongl. Maj:ts nådiga framställning om allmänna

bevillningens jemte öfriga till Riksgälds-kontoret nu ingående statsintraders

öfverflyttande till Statskontoret, dels en inom Andra Kammaren väckt

motion, att sistnämnda kontor måtte öfvertaga en del af de Riksgäldskontoret

nu uppdragna göromål, hafva Fullmäktige i sistnämnde kontor, uti en

till Utskottet den 6 innevarande månad af låten skrifvelse, tillkännagifvit, det

Fullmäktige beslutat att låta anstå med tillsättningen af ifrågavarande bokhållaretjenst,

till hvars erhållande kompetent och skicklig sökande inom

behörig tid sig anmält. Som det likväl syntes vara med billighet förenadt

och med verkets fördel öfverensstämmande att, så länge Riksgälds-kontoret

hade att fullgöra de åligganden, som för närvarande äro åt detsamma uppdragna,

tjensteman som, — i stället för att i föreskrifven ordning till ledig

tjenst utnämnas och derå erhålla fullmakt jemte dermed förenad pensionsrätt

och andra förmåner, — endast förordnas att tjensten tills vidare bestrida,

ändock finge under den tid sådant förordnande fortfar uppbära de för tjensten

i aflöningsstaten utsatta aflöningsförmåner, hafva Fullmäktige anhållit, det

Stats-Utskottet måtte hos Riksdagen hemställa, att, då ledigblifven tjenst af

ofvan angifna orsak icke varder i föreskrifven ordning åter besatt, utan

endast förordnande meddelas att densamma tillsvidare förrätta, Fullmäktige

Bih. till Rilcsd. Brok 1873. 4 Sami. 1 Afd. 2.9 lläft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Memorial N:o 47.

finge meddela den, som erhåller sådant förordnande, de för tjensten bestämda

aflöningsför maner.

I anledning häraf anser sig Stats-Utskottet böra upplysa att, jemlikt

133 § uti det för Riksgälds-kontoret vid sednaste riksdag utfärdade reglemente,

den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under

inträffad ledighet förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, i allmänhet

icke är berättigad att derför erhålla särskild aflöning; men att det må

ankomma på Fullmäktige att tillerkänna den tillförordnade tjenstemannen

ett efter omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet

af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna

för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Enligt samma §

är derjemte föreskrifvet, att den lönebesparing, hvilken sålunda uppkommer,

skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, tillfalla

enke- och pupillkassan vid Riksgälds-kontoret, intilldess, efter ansökningstidens

förlopp, någon i stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma

tjenst.

Som likväl nyssnämnde reglementsparagraf endast synes afse det fall,

då, vid inträffad tjenstledighet och efter vederbörligen utfärdadt anslag,

sökande i vanlig tid och ordning till tjenstens erhållande utnämnes, men

reglementet icke innehåller bestämd föreskrift huru med aflöningen förhållas

bör då tjensteman erhåller konstitutorial att under obestämd tid förrätta

ledig tjenst, hvars indragning vid en föreslagen förändring af Riksgäldskontorets

verksamhet möjligen kan ifrågakomma, anser sig Utskottet böra

hemställa, att Riksdagen, i anledning af Fullmäktiges sålunda gjorda framställning,

måtte besluta,

att tjensteman, som, efter anslag och ansökning, erhåller

konstitutorial på ledigblifven tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret

intilldess beslut om tjenstens indragning

eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må

ega att under tiden uppbära de med tjensten förenade

löneförmåner; samt att följaktligen Riksgälds-kontorets

enke- och pupillkassas rätt till den under ledigheten

uppkommande lönebesparing skall upphöra så snart konstitutorial

blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

Stockholm den 8 April 1873.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARYID FK:SON POSSE.

STOCK II ULM, TRYCKT UOS ISAAC MARCUS, 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.