10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 56
1873-04-10 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1873:56, 10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 56
Dokumentets text
10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 56.
stöd för donna nådiga framställning finnes uti Kongl. Majds proposition jemte
dervid fogade statsrådsprotokoll anfördt, tillstyrker Utskottet,
att hvad Kongl. ''Maj: t uti förevarande hänseende föreslagit
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 10 April 1873.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SOM POSSE.
Nso 5ö.
Aok. till Rikad. Kansli don 10 April 1873, kl. 2 e. in.
Ullätande, i anledning af Kongl Maj:ts nådiga proposition om
anvisande af statsunderstöd för isiärnlsältande och utvidgning
af hamnen vid Cmbrishamn,
(R.-A)
Uti en till Kongl. Maj:t ställd och af Dess Befallningshafvande_ i
Ghristianstads län i underdånighet insänd skrift, halva af staden Cimbrrihamns
röstberättigade . innevånare vid allmänt sammanträde utsedde depute
-
svåra storm, som rasade den 12 och
förorsakad öfversvämning hamnen vid
skadad, enär dervarande lastbrygga
rade anmält, att genom den
lid no November, samt deråt
stad blifva i betydlig grad ............... ....... - ■■■
sönderbmtits och större delar af vågbrytarne blifvit lorstöroa Utom denna
jl-ö sistnämnde
alldeles
öUIUlöl U1 UlltÖ Viuil DtUUO vav.iLv*. O J £ , , , o i *
förödelse å sjelfva hamnen hade i densamma liggande fartyg kasrnts pa .ana
Stats-Utsicoitets Utlåtande N:o b6.
11
och ■ nära nog krossais, hvarigenom vederbörancie egare och assuradörer lidit
en högst betydlig förlust och samhället indirekt den skada, att det under de
närmast följande åren härefter troligen biefve svårt för stadens innevånare
att, utan utfästande al ofantligt dryga trakter, förmå fartyg att anlöpa hamnen.
Då emellertid samhällets bestånd och förkofran helt och hållet berodde
af hamnens duglighet och användbarhet, ernotsåge stadens invånare med
största bekymmer att samhället genom den timade förstörelsen skulle i sina
sträfvande» för framåtskridande varda, kastadt ett tjugutal af år tillbaka,
enär, äfven om hamnen icke utan betydliga kostnader kunde bringas i det
skick, hvari densamma före olyckshändelsen befann sig, det i allt fåll nu
vore på det mest öfvertygande sätt ad agala eif, att densamma icke leranade
de besökande fartygen det skydd, som man billigtvis i en hamn
borde kunna vänta. Under öfvervägande af allt detta hade derföre staden
låtit genom Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskorpsen G. W, Gagner
upprätta förslag till ny hamn, insprängd i de söder om gamla hamnen befintliga
klipporna. Detta förslag, som synfes skola åt staden bereda en hamn,
der fartyg kunde ligga skyddade för alla vindar, med inge emellertid en
kostnad, i rundt tal beräknad till 500,000 R:dr, som staden omöjligen sjelf
kunde bära, derest icke statsmakterna för ändamålet ville tråda emellan.
Staden hyste dock det hopp, att densamma icke skulle lemnas åt sig sjelf
vid ett så vigtigt företag, den föreslagna hamnbyggnaden, hvilken otvifvelaktigt
komme att gagna ej allenast staden och kringliggande landsbygd, utan
äfven sjöfarten i allmänhet. För närvarande funnes nemligen anda från
Ystad till Carlshamn icke någon hamn, der en i nöd stadd seglare kunde
inlöpa, och da i betraktande toges, att deremellan läge det för östersjötrafiken
farliga stället Sandhammaren samt att dessutom hela kusten ända
upp till Ahus vore för seglare högst farlig, så funnes lätteligen orsaken till
den mängd strandningsolyekor, som på denna ku "t tidtals inträffade, likasom
behofvet af en trygg hamn på kusten mås in inses. Staden Cimbrishamn,
med ej fullt 1,600 invånare, kunde dock så mycket mindre sjelf bära de
penningeuppoffringar, hvilka för företaget vore nödiga, som staden under
sednare åren fått vidkännas betydliga utgifter för nybyggnad af rådhus, tullhus
och nederlagsmagasin samt för närvarande hade under arbete en foikskolebyggnad,
beräknad att kosta staden 22,000 R:dr. Stadens invånare
vore emellertid villige att för den föreslagna hamnbyggnaden underkasta sig
de största möjliga uppoffringar och hade således åt a gir sig att anskaffa hälften
af den för hamnbyggnaden beräknade kostnadssumman, eller 250,000
R:dr, derest Riksdagen ville såsom anslag uran återbetalningsskyhlighct lemna
andra hälften samt dessutom medgifva afskrifning af stadens återstående
skuld till staten för gamla hamnbyggnaden.
12
Stats-TJtékotiets Utlåtande N:o 56.
Uti det vid deputerades underdåniga skrift fogade, af ritningar ock
alternativa kostnadsförslag åtföljda betänkande, har Kaptenen Gagner, bland
annat, anfört, att den förfärliga storm, som, i förening med ett ovanligt högt
vattenstånd, i November 1872 orsakade så stor förödelse på Sveriges sydöstra
kust, med ojäfaktiga bevis ådagalagt, att Cimbrishamns hamn på intet
sätt uppfyllde ens de billigaste fordringarne på en brukbar hamn. Dess läge
på eu fullkomligt öppen kust med ett 80 fot bredt gatt, genom h vilket hafvet
vältrade in vid .ostnordost-vind utan att af ett enda grund vara brutet på öfver
50 mil, i förening'' med den omständigheten, att hamnens- djup ej tilläte mera
än omkring 11 fots djupgående fartyg lägga till vid lastbryggan och detta
endast på en sträcka af 200 fot, orsakade dels att. endast smärre fartyg
kunde nödtorftigt begagna hamnen och dels att ej ens dessa läge säkert vid
ostlig storm. Också hade vid nämnda storm ej mindre än 9 segelfartyg och
en ångbåt jemte åtskilliga fiskarebåtar förlist inne i sjelfva hamnen. Af de
7G större och mindre fartyg med eu- lästetal af 1,644 nyläster, som tillhörde
Cimbrishamns tullkammaredistrikt, kunde derföre ej heller ett enda med
säkerhet der uppläggas i vinterlag. -Så vida Cimbrishamn skulle kunna
existera och erhålla den utveckling, hvartill dess egenskap af den naturligaste
exportenen for en särdeles rik trakt ovedersägligen syntes berättiga detta
samhälle, måste alltså dess hamn erhålla, vhjdd och djup; och att detta
ej läte sig göra utan högst betydliga kostnader, vore uppenbart, då bottnen
i hamnen nära nog uteslutande bestode af berg, som på södra och vestra
sidorna nedsköto i densamma. Att för åvägabringande af tillräckligt skydd
utanför inloppet lägga en isolerad vågbrytare skulle medföra en kostnad,
approximativt beräknad till minst en half million riksdaler, enär en sådan
måste läggas på omkring 26 till 28 fots djup samt konstrueras och byggas
tillräckligt soiidt för den våldsamma sjö, som vid ost- och nordoststormar
bär ginge. Då härtill komme kostnaderna för hamnens fördjupning, som
måste verkställas medelst underråt-tenssprängning, blefve kostnaderna alltför
stora att, äfven med påräknande, af statsbidrag, kunna åstadkommas. Blefve
åter hamngatans bredd förminskad så. mycket, att behöflig* skydd erhölles,
vore det omöjligt att angöra hamnen annat än i fullt stilla väder. Det återstodo
sålunda endast att spränga in en hamnbassin i den södra stranden på
sidan om den gamla bassinen. För genomförande af en sådan plan hade
Kaptenen Gagner uppgjort. 4 alternativa förslag, af h vilka alternativet A
afsåge att utspränga bassinen 800 fot läng, 200 för bred och 16 fot djup
samt derefter genom sprängning och muddring göra inloppet till densamma
likaledes 16 fot djupt; och vore kostnaden för utförande af arbetena enligt
detta förslag, åt hvithet Gagner för sin del gåfve företräde, samt för verkställande
af den i sammanhang dermed nödiga reparation af den skadade
norra hamnarmen beräknad uppgå till ett belopp af 496,500 R:dr.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o SS.
13
Till följd af erhållen nådig remiss har Styrelsen för allmänna vägoch
vattenbyggnader i ämnet afgifvit underdånigt utlåtande, deruti Styrelsen,
som uppdragit åt Chefen i södra väg- och vattenbygghadsdistriktet, Majoren
m. m. A. Remmer, att efter den ofvan omförmälda stormen verkställa
inspektioner å alla de skador, som genom densamma orsakats å hamnarne
utefter skånska kusten, samt att med förslag ä nödiga reparationer så snart
ske kunde till Styrelsen inkomma, i underdånighet anmält, att uti det från
distriktchefen inkomna yttrandet rörande Cimbrishamns stads hamn hufvudsakligen
blifvit anfördt:
att vid den besigtning, distriktchefen efter stormen förrättat vid Cimbrishamn,
framkastats förslag att genom sprängning i klippstranden bilda en
ny hamnbassin vid sidan af och med inlopp från den nuvarande hamnen,
hvilken bassin otvifvelaktigt skulle blifva fullkomligt säker och fredad från
sjögång, men a ti, enär utförandet af denna vackra plan skulle förorsaka ett
högst betydligt tillägg i kostnaden för nuvarande hamnarrnarnes fullständiga
reparation samt deras förstärkande emot framtida våldsam sjögång, stadens
myndigheter då icke definitivt ifrågasatt upprättande af plan för ett; sådant
företag;
att distriktchefen af sådan anledning ansåge sig böra föreslå endast
de skadade hamnarrnarnes fullständiga reparation samt dessutom uppbyggande
af en inre arm eller vågbrytare uti nuvarande hamnbassinen, i ändamål
att dymedelst bereda ett väl behöflig! skydd mot den genom bamngattet
inrullande, stundom våldsamma sjön samt att på samma gång få en
beqväm kaj, bildad för lastning och lossning: hvilka arbeten beräknats
kosta:
Södra vågbrytarens eller hamnarmens reparation.....R:dr 19,600: —
Norra hamnarmens reparation och förstärkning...... „ 73,800: —
Anläggning af en inre vågbrytare............. „ 66,000: —
hvartill komme ingeniörsarvode............... 7,600: —
eller tillsammans........................R:dr 167,000: —
att, om deremot afseende icke behöfde fästas vid deri högre kostnaden,
distriktchefen funne företräde böra gifvas åt den af Kaptenen Gagner under
tiden utarbetade planen för en ny sidohamns anläggande, emedan genom
dess utförande onekligen skulle vinnas en både större och lugnare bassin,
än som kunde erhållas, om arbetet utfördes enligt det af distriktchefen utarbetade
mindre kostsamma förslaget;
att distriktchefen vid granskning af Kaptenen Gagners plan med tillhörande
förslag kommit till det resultat, att den af Gagner för alternativet
A beräknade summan 496,500 R:dr borde ökas till 548,000 R:dr,
14
State-Utskottet# Utlåtande N:o 56.
emedan de skadade hamnarmarnes iståndsättning, hvilken måste ske med
den omsorg, att upprifning af muren genom sjöbrytning för framtiden blefve
säkert förebygd, kornme att erfordra flera gånger det belopp, som Gagner
beräknat; samt
att distriktchefen slutligen tillstyrkte godkännande af Kaptenen Gagners
plan, dock under vilkor att de föreskrifter distriktchefen uti sitt förslag
lenmat, synnerligast för norra hamnarmens iståndsättande, fastställdes till
efterföljd för arbetet.
För egen del har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
lika- med distriktchefen, ansett att, om hänsyn ej behöfde fästas vid den
större kostnaden, det kunde antagas blifva bättre att sidobassiner utsprängdes.
på sätt Kaptenen Gagners plan upptog®; men att det emellertid ville
synas, som skulle den skeppsfart och rörelse, hvilken bedrefVes i Citnbrishamn,
kunna ganska väl skötas, om de förbättringar vid och uti hamnen
utfördes, hvilka föreslagits uti Majoren Kommers, Styrelsens utlåtande bilagda,
af ritningar åtföljda plan.
Sedan Cimbrishamns röstberättigade invånare lemnats tillfälle att i
anledning af Styrelsens förberörd a utlåtande afgifva underdånigt yttrande,
hafva de, genom förbemälde deputerade, uti en till Kong],. Maj:t insänd
underdånig skrift hufvudsakligen anfört, art Majoren Kommers förslag till
norra hamnarmens iståndsättande och ombyggnad, väl vore ändamålsenligt,
men dä, äfven om begge hamnarmarna kunde antagas vara orubbliga,
någon säkerhet för fartyg ej funnes i hamnen, samt stadens invånare utgått
från den åsigt, att det första och vigtigasté anspråket på én hamn måste
vara, att den lemnade säkert skydd för de i densamma liggande fartyg,
hade stadens invånare ansett sig höra använda all penningetillgång för anskaffande
af sådant skydd och derföre trott sig kunna använda det af
Kaptenen Gagner föreslagna mindre dyrbara sätt för norra hamnarmens
reparation. Mot Majoren Kommers förslag, att för beredandet af omförmälda
ovilkorlig!, nödvändiga skydd för hamnen utlägga en hamn med lastkaj
inne i hamnbassinen, borde anmärkas, ett genom detsammas antagande
ali in- och utsegling i hamnen skulle blifva i hög grad försvårad; att den
föreslagna lastkajen blefve för stadens behof otillräcklig; att ifrågavarande
inre arm upptoge en ej obetydlig del af den förut icke synnerligen stora
hamnbassinen; samt att slutligen det befarades, att derigenom icke vunnes
det skydd för hamnen, som vore att önska. Med anledning häraf ansåge
stadens invånare sig icke kunna antaga Majoren Remmers förslag, utan
vidblefve sitt förut fattade beslut att vilja utföra hamnarbetet efter Kaptenen
Gagners förslag, alternativet A, dock, om så kornme att föreskrifvas,
med norra hamnarmens . förstärkning och ombyggnad, enligt hvad Majoren
Remmer föreslagit.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 56.
15
Då emellertid, om hamnarbetet komme att på sistnämnda sätt utföras,
kostnaden för hamnbyggnaden skulle ökas med 48,000 R:dr, eller komme att
uppgå till 548,000 R:dr, och stadens invånare numera ansäge sig böra afstå
från sin anhållan om afskrifning af hamnens skuld till Riksgälds-kontoret,
hafva stadens deputerade, med frånträdande af den förut gjorda ansökningen,
i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig
proposition derom, att Riksdagen måtte för hamnbyggnad vid Cimbrishamn,
i enlighet med det af Kaptenen Gagner uppgjorda förslag, alternativet A,
bevilja staden ett statsbidrag af 300,000 riksdaler riksmynt, deraf 200,000
riksdaler såsom anslag utan återberalningsskyldighet samt 100,000 riksdaler
såsom lån, med skyldighet för staden att sjelf anskaffa och ikläda sig ansvar
för återstoden af den för hamnarbetet erforderliga kostnadssumma.
I öfrigt har blifvit upplyst att under åren 1868 —1872 Cimbrishamns
hamns inkomster utgjort tillsammans 41,689 R:dr 67 öre, då deremot utgifterna
under samma tid uppgått till 43,232 R:dr 58 öre; att hamnens skuld
vid 1872 års slut uppgick till 23,000 R:dr; att staden år 1862 egde 8 fartyg
om tillsammans 141 nylästers drägtighet, under hvilket år utskeppades
123,221 kubikfot spanmål och hamnen besöktes af 272 fartyg om tillsammans
1,615 nylästers drägtighet; att deremot år 1872 antalet af stadens
fartyg uppgått till 18 om tillsammans 626 nyläster, den utskeppade spanmålen
till 198,016 kubikfot, antalet af de fartyg, som besökt hamnen, tiil
591 om tillhopa 7,054 nyläster, samt tulluppbörden till 39,939 R:dr 93 öre.
På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t, uti ofvanberörde
nådiga proposition af den 14 sistlidne Mars, (intagen under N:o 41
i l:a samlingen af bihanget till Riksdagens protokoll) föreslagit Riksdagen
att för iståndsättande och utvidgning af staden Cimbrishamns hamn i enlighet
med omförmälda af Kaptenen C. W. Gagner upprättade plan, men med vidtagande
af de utaf Majoren Å. Jiemmer föreslagna åtgärder för den qvarvarande
norra hamnarmens reparation och förstärkning, bevilja dels en försträckning
af 100,000 R:dr på vilkor, som Riksdagen kan finna godt bestämma,
dels ock ett. anslag utan återberalningsskyldighet till belopp af
200,000 R:dr eller tillsammans 300,000 R:dr samt derå anvisa till utgående
under innevarande år 50,000, R:dr af anslaget samt under år 1874 återstoden
deraf, eller 150,000 R:dr, äfvensom hela försträckningsbeloppet.
Vid öfvervägande af hvad uti Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga proposition
blifvit anfördt har Stats-Utskottet icke förbisett, att genom utförandet
af det utaf Kaptenen Gagner framlagda förslaget om utsprängning i klippstranden
vid sidan af och med inlopp från den nuvarande hamnen, skulle
vinnas en både större och lugnare bassin, än som kunde erhållas om arbetet
inskränktes till det af Distriktchefen, Majoren Semmer utarbetade mindre
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 56.
16
kostsamma förslaget att endast iståndsätta och förstärka hainnarmarne samt
utlägga en ny vågbrytare med lastkaj inne uti haranbassinen. Som likväl
utförandet af Kaptenen Gagners förslag jemte norra hamnarmens förstärkning
och ombyggnad skulle medföra den betydliga kostnaden af icke mindre än
548,000 R:dr, har det synts Utskottet tvifvelaktigt, huruvida de fördelar, en
sådan anläggning skulle komma att medföra, kunde motsvara så stora uppoffringar.
Väl hafva stadens invånare, på anförda skäl, förklarat sig icke
kunna antaga Majoren Remmers förslag, utan heldre vilja utföra arbetet efter
Kaptenen Gagners plan. med tillägg al norra hamnarmens förstärkning och
ombyggnad, enligt hvad Majoren Reminer föreslagit p.men å andra sidan har
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader yttrat den åsigt, att det
syntes, som skulle den skeppsfart och rörelse, hvilken bedrifves i Cimbrishamn,
kunna ganska väl skötasy. om dei förbättringar vid och uti hamnen
utfördes, hvilka föreslagits af Majoren Remmer. Enligt hvad bemälde major
uti sitt i ämnet afgifna betänkande upplyst är, “genom utförandet af de uti
denna* (Majoren Remmers) “plan föreslagna åtgärder, ingalunda lagdt något
hinder i vägen för hamnbassinens utvidgning medelst sprängning inne i berget,
om större utrymme verkligen efteråt blir af behofvet påkalladt och om
tillgångarne medgifva en så kostsam förbättring*. Då härtill kommer att
behofvet för Cimbrishamn och kringliggande ort af en sä storartad hamnbyggnad,
som den föreslagna, synts Utskottet icke vara tillräckligt utredd,
och frågan, huruvida skäl må förefinnas att med statsmedel medverka till
hamnens utvidgning eller förbättring i enlighet med det ena eller andra förslaget,
i följd deraf nu icke kan med tillförlitlighet bedömas, har Utskottet,
för sin del, funnit staten för närvarande icke böra Jemna staden Cimbrishamn
annat biträde, än det, som oundgängligen , erfordras för de nu befintliga
hamnarmarnes reparation och förstärkning, h vilket arbete, hvars skyndsamma
utförande synes vara af behofvet högligen påkalladt, utaf Majoren Remmer
beräknats till en sammanlagd kostnad af. föl,400 R:dr fördom f.hwd som erfordras
till beträdande af ingeniörsarvode, Under .antagande att kostnaden
för detta arbete icke bör komma att öfverstiga 100,0,0^ R:dr, samt att hälften
deraf bör af staden Cimbrishamn bestridas,.,£åry Utskottet alltså hemställa,
att Kongl. Majas ifrågavarande nådiga proposition måtte
på det sätt bifallas, att Riksdagen för iståndsättande af
staden Cimbrishamnä hamn, medelst hamnarmarnös reparation
och förstärkning, i enlighet med det af Majoren A.
Remmer uppgjorda förslag, beviljar staden Cimbrishamn
ett anslag utan återbetalningsskyldighet , af vfem tiotusen
riksdaler, att under innevarande år från Riksgäld s-konto re r
utbetalas
Stats-Utskottets Utlåtande N:o o7.
17
utbetalas på de tider Kongl. Maj:t kan finna för godt,
bestämma, mot förbindelse för staden att utan anspråk på
vidare statsbidrag härtill, i enlighet med planen utföra
de härför erforderliga arbeten samt att derefter för all
framtid i vederbörligt skick underhålla berörde hamnarmar.
Stockholm den 10 April 1873.
På Stats-Utskot tets vägnar:
AKVID FR:SON POSSE.
N o 57.
Ank. till Riksd. Kansli den 10 April 1873, kl. 2 e. ra.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition om
beviljande af anslag för åvägabringande af vinterväg till
Kor ge från Jäckvik vid sjön Hornavan till riksgränsen i
riktningen mot Saltenfjörd.
(R. A.)
Under erinran om de olika förslag, hvilka under sistförflutna åren
varit å bane, för underlättande af samfärdseln mellan trakterna vid inre
delen af Bottniska viken och kusten af Nordlands amt i Norge, har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, uti underdånig skrifvelse af
Bih. till Riksd. JProt. 1873. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft. 3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1873:30 Skrifvelse, angående beviljadt statsunderstöd för iståndsättande och utvidgning af hamnen vid Cimbrishamn. s. 18 i texten