Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om anvisande af medel till bestridande af utgifterna för Kongl. Maj:ts kröning.

1873-04-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1873:68, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om anvisande af medel till bestridande af utgifterna för Kongl. Maj:ts kröning.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 68.

5

N:o 68.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 April 1873, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om

anvisande af medel till bestridande af utgifterna för Kongl.

Maj:ts kröning.

(lista U. A.)

Uti omförmälda den 28 nästlidne Mars till Riksdagen aflåtna, af begge

Kamrarne till Stats-Utskottets behandling hänvisade nådiga Proposition

(N:o 48) har Kongl. M.aj:t, jemte tillkännagifvande, det Kongl. Maj:t hade

för afsigt att låta Sin och Sin Gemåls kröning i Sverige företagas innan

Deras Majestäter komme att afresa till den under nästkommande Juli månad

utsatta kröningen i Norge, i Nåder föreslagit Riksdagen att till Kongl. Maj:ts

disposition för bestridande af de kostnader, som erfordrades, under förutsättning,

att kröningen enligt gammalt bruk skulle försiggå medan Riksdagen

vore samlad, å Riksgälds-kontoret anvisa, att under innevarande år i mån

af behof utgå, ett belopp af 70,000 R:dr- _ ,

Utskottet, som anser, att anslagets beviljande börTvara oberoende af

den tid, som för Deras Majestäters kröning kan varda bestämd, tillstyrker,

att Riksdagen må det äskade anslagsbeloppet 70,000

R:dr å Riksgälds-kontoret anvisa
Stockholm

den 21 April 1873.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 68.

Reservation:

af herr Carl Ifvarson: »Derigenom attfKongl. Maj:t tillkännagifvit

Sin afsigt att »låta Sin och Sin Gemåls kröning i Sverige företagas innan

Deras Majestäters afresa till den under nästkommande Juli månad utsatta

kröningen i Norge,» är frågan om huruvidafnågon högtidlighet skall ega

rum, eller icke, vid det tillfälle, då de Konungsliga Makarne första gången

låta ikläda sig konungslig skrud, så till vida afgjord, att någon tvekan

derom icke skäligen kan ega rum. Deremot synes det, som frågan om

högtidlighetens beskaffenhet skulle i väsendtlig mån ännu vara oafgjord.

Det till bestridande af kröningskostnaderna äskade anslaget är nemligen

begärdt »under förutsättning att kröningen, enligt gammalt bruk skall försiggå

medan Riksdagen är samlad1''; en förutsättning, som enligt min uppfattning

af framställningen, i sig innebär, att anslaget icke behöfves eller

ens ifrågasättes, såvida Riksdagen icke å sin sida fordrar att de gamla

kröningsceremonierna skola upprepas inför representationens ögon. Frågan

om dessa ceremonier med ty åtföljande kostnad är således hufvudsakligen

hänskjuten till Riksdagen och fördenskull gjord beroende af den uppfattning,

flertalet af representanterna ega, om det i folkets ögon mest värdefulla

i denna:, fråga, ceremonierna eller medlen; det är alltså på denna

pröfvosten frågans utgång ytterst är beroende. Under sådana omständigheter

är jag för min del icke tveksam om valet mellan dessa delar. Det

synes mig vara klart, att sedan Konungen uppstigit på thronen, enligt

grundlagens bud, ingen lär bestrida Honom rättigheten att bära den Konungsliga

kronan, den må nu påsättas när som helst och af hvem Hans

Maj:t behagar dertill utse, sedan presterskapet numera icke intager samma

politiska ställning inom samhället som förut. De högtidligheter, som vid

ett sadant tillfälle kunna anses lämpliga, må derföre äfven vara Konungens

ensak. Men staten bör icke för slika åtgärder göra uppoffringar, emedan

de äro ändamalslösa och medlen således förspillda, enär det ömsesidiga

förtroendet mellan Konung och „folk,“j!liksom det gemensamma nitet för

enig samverkan till allmänt väl, icke kan antagas blifva i någon mån bättre

genom sådana åtgärder, än det, dem förutan, i alla fall är och blifver.

Aldraminst bör representationenj™sjelf K påkallafupprepandet* af föråldrade

ceremonier, sådana som måhända Hans Maj:t Konungen helst skulle vilja

undvika, såsom t. ex. den presterliga smörjelsen, eller sådana af praktfull

beskaffenhet, som föranleda onyttiga utgifter och derföre snarare framkalla

berättigadt missnöje hos folket, än motsatsen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 68.

7

Om återigen kröningshögtidligheten skulle komma att bestå allenast

i en uppbygglig religiös akt, som helt enkelt skulle afse att bereda ett

fritt folk tillfälle att tillsammans med en ny Konung anropa den Högste,

alla Konungars och folks Konung, om lycka och välsignelse för sig och

ett älskadt fädernesland, — en åtgärd, som säkerligen skulle närmast

öfverensstämma med den allmänna meningen i landet •—; så fordras för

en sådan högtidlighet desto mindre, vare sig särskildt anslag eller annan

Riksdagens åtgärd, som för en slik kyrklig förrättning, förenad med presterlig

embetsutöfning, kostnaden — i fall omförmälda förrättning kan anses vara

af extra beskaffenhet och således böra särskildt ersättas — måste blifva

så ringa, att det redan oafkortadt beviljade hofhållningsanslaget icke kan i

nämnvärd mån af densamma betungas- Också synes det mig, såsom ofvan

blifvit omförmäldt, som något särskildt anslag icke skulle vara ifrågasatt,

för den händelse Riksdagen åtnöjor sig med något så enkelt och allvarsamt.

Då, på grund af hvad jag här ofvan i korthet anfört, alla skäl

synas mig tala för afslag af den nådiga framställningen i ämnet; så och

då jag under sådana omständigheter icke vill med min röst bidraga dertill,

att Riksdagen å sin sida påkallar hvarken ändamålslösa ceremonier eller

statsutgifter, får jag härmed reservera mig mot Stats-Utskottets i ämnet

beslutade utlåtande, hvilket jag anser bort innehålla den hemställan, att

Kongl. Maj:ts nådiga proposition icke måtte af Riksdagen bifallas •

Häruti instämde Herr Ola Bosson Olsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.