Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om anvisande af medel till bestridande af utgifterna för Kongl. Maj:ts kröning.
1873-04-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1873:68, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om anvisande af medel till bestridande af utgifterna för Kongl. Maj:ts kröning.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 68.
5
N:o 68.
Ank. till Riksd. Kansli den 21 April 1873, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om
anvisande af medel till bestridande af utgifterna för Kongl.
Maj:ts kröning.
(lista U. A.)
Uti omförmälda den 28 nästlidne Mars till Riksdagen aflåtna, af begge
Kamrarne till Stats-Utskottets behandling hänvisade nådiga Proposition
(N:o 48) har Kongl. M.aj:t, jemte tillkännagifvande, det Kongl. Maj:t hade
för afsigt att låta Sin och Sin Gemåls kröning i Sverige företagas innan
Deras Majestäter komme att afresa till den under nästkommande Juli månad
utsatta kröningen i Norge, i Nåder föreslagit Riksdagen att till Kongl. Maj:ts
disposition för bestridande af de kostnader, som erfordrades, under förutsättning,
att kröningen enligt gammalt bruk skulle försiggå medan Riksdagen
vore samlad, å Riksgälds-kontoret anvisa, att under innevarande år i mån
af behof utgå, ett belopp af 70,000 R:dr- _ ,
Utskottet, som anser, att anslagets beviljande börTvara oberoende af
den tid, som för Deras Majestäters kröning kan varda bestämd, tillstyrker,
att Riksdagen må det äskade anslagsbeloppet 70,000
R:dr å Riksgälds-kontoret anvisa
Stockholm
den 21 April 1873.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
6
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 68.
Reservation:
af herr Carl Ifvarson: »Derigenom attfKongl. Maj:t tillkännagifvit
Sin afsigt att »låta Sin och Sin Gemåls kröning i Sverige företagas innan
Deras Majestäters afresa till den under nästkommande Juli månad utsatta
kröningen i Norge,» är frågan om huruvidafnågon högtidlighet skall ega
rum, eller icke, vid det tillfälle, då de Konungsliga Makarne första gången
låta ikläda sig konungslig skrud, så till vida afgjord, att någon tvekan
derom icke skäligen kan ega rum. Deremot synes det, som frågan om
högtidlighetens beskaffenhet skulle i väsendtlig mån ännu vara oafgjord.
Det till bestridande af kröningskostnaderna äskade anslaget är nemligen
begärdt »under förutsättning att kröningen, enligt gammalt bruk skall försiggå
medan Riksdagen är samlad1''; en förutsättning, som enligt min uppfattning
af framställningen, i sig innebär, att anslaget icke behöfves eller
ens ifrågasättes, såvida Riksdagen icke å sin sida fordrar att de gamla
kröningsceremonierna skola upprepas inför representationens ögon. Frågan
om dessa ceremonier med ty åtföljande kostnad är således hufvudsakligen
hänskjuten till Riksdagen och fördenskull gjord beroende af den uppfattning,
flertalet af representanterna ega, om det i folkets ögon mest värdefulla
i denna:, fråga, ceremonierna eller medlen; det är alltså på denna
pröfvosten frågans utgång ytterst är beroende. Under sådana omständigheter
är jag för min del icke tveksam om valet mellan dessa delar. Det
synes mig vara klart, att sedan Konungen uppstigit på thronen, enligt
grundlagens bud, ingen lär bestrida Honom rättigheten att bära den Konungsliga
kronan, den må nu påsättas när som helst och af hvem Hans
Maj:t behagar dertill utse, sedan presterskapet numera icke intager samma
politiska ställning inom samhället som förut. De högtidligheter, som vid
ett sadant tillfälle kunna anses lämpliga, må derföre äfven vara Konungens
ensak. Men staten bör icke för slika åtgärder göra uppoffringar, emedan
de äro ändamalslösa och medlen således förspillda, enär det ömsesidiga
förtroendet mellan Konung och „folk,“j!liksom det gemensamma nitet för
enig samverkan till allmänt väl, icke kan antagas blifva i någon mån bättre
genom sådana åtgärder, än det, dem förutan, i alla fall är och blifver.
Aldraminst bör representationenj™sjelf K påkallafupprepandet* af föråldrade
ceremonier, sådana som måhända Hans Maj:t Konungen helst skulle vilja
undvika, såsom t. ex. den presterliga smörjelsen, eller sådana af praktfull
beskaffenhet, som föranleda onyttiga utgifter och derföre snarare framkalla
berättigadt missnöje hos folket, än motsatsen.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 68.
7
Om återigen kröningshögtidligheten skulle komma att bestå allenast
i en uppbygglig religiös akt, som helt enkelt skulle afse att bereda ett
fritt folk tillfälle att tillsammans med en ny Konung anropa den Högste,
alla Konungars och folks Konung, om lycka och välsignelse för sig och
ett älskadt fädernesland, — en åtgärd, som säkerligen skulle närmast
öfverensstämma med den allmänna meningen i landet •—; så fordras för
en sådan högtidlighet desto mindre, vare sig särskildt anslag eller annan
Riksdagens åtgärd, som för en slik kyrklig förrättning, förenad med presterlig
embetsutöfning, kostnaden — i fall omförmälda förrättning kan anses vara
af extra beskaffenhet och således böra särskildt ersättas — måste blifva
så ringa, att det redan oafkortadt beviljade hofhållningsanslaget icke kan i
nämnvärd mån af densamma betungas- Också synes det mig, såsom ofvan
blifvit omförmäldt, som något särskildt anslag icke skulle vara ifrågasatt,
för den händelse Riksdagen åtnöjor sig med något så enkelt och allvarsamt.
Då, på grund af hvad jag här ofvan i korthet anfört, alla skäl
synas mig tala för afslag af den nådiga framställningen i ämnet; så och
då jag under sådana omständigheter icke vill med min röst bidraga dertill,
att Riksdagen å sin sida påkallar hvarken ändamålslösa ceremonier eller
statsutgifter, får jag härmed reservera mig mot Stats-Utskottets i ämnet
beslutade utlåtande, hvilket jag anser bort innehålla den hemställan, att
Kongl. Maj:ts nådiga proposition icke måtte af Riksdagen bifallas •
Häruti instämde Herr Ola Bosson Olsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.