Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Fe mt e Hufvudtitel.
1873-03-27 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1873:7, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Fe mt e Hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
i
N:o 7.
Ank. till Riksd. Kansli den 27 Mars 1873, kl. 2 e. m.
Utlåtande,
angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Fe mt e Hufvudtitel.
(l:sta U.-A.)
För femte hufvudtiteln, innefattande anslagen till Sjöförsvars-departementet,
finnas enligt nu gällande riksstat till ständiga eller årliga utgifter
anvisade anslag till sammanräknadt belopp af 4,166,300 R:dr..
l:o Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 17 Maj 1871, —
jemte uttalande, i fråga om sjökrigsmaterielens beskaffenhet, af den åsigt,
att den egentligen sjögående flottan för framtiden nödvändigtvis komnie att
blifva inskränkt till ett ringa antal fartyg, hvaremot det vapen, som skulle
bestrida försvaret af landets kuster och skärgårdar, i alla händelser måste
anses såsom det hufvudsakliga, — i underdånighet anhållit, att vid företagande
af väckt fråga om indragningar inom sjöförsvarets nuvarande befälspersonal
och manskap, Kongl. Maj:t täcktes i sammanhang dermed taga
under ompröfning, huruvida icke en förening af sjöförsvarets begge korpser
lämpligen måtte kunna ega rum, blef, jemlik) nådigt bref af den 18 Augusti
1871, en komité tillsatt för behandling af frågan om lämpligaste organisationen
af sjöförsvarets militärpersonal och i sammanhang dermed uppgörandet
af plan till fortgående öfningar för samma personal, hvilken komité den 17
Februari 1872 med underdånigt betänkande inkommit.
I öfverensstämmelse med ett derefter utaf Chefen för Sjöförsvarsdepartementet
utarbetadt förslag till förändrad organisation af sjöförsvarets
militärpersonal, för hvilket finnes närmare redogjordt uti ett statsrådsprotokollet
bilagdt memorial (Bil. R:o 4 pag. 7—60), har Kongl. Maj:t nu i afseende
å berörda organisation föreslagit, beträffande
Bih. till Riksd. Frat. 1873. 4 Sami. 1 A/d. f) Häft.
Angående organisation
af
sjöförsvarets
militärpersonal.
1
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 7.
A. Befäls- och underbefälspersonalen.
1) att sjöförsvarets nuvarande båda aktiva korpser, Kongd. Flottan och
Kongl. Skärgårdsartilleriet, måtte sammanslås till en för Sveriges kustförsvar
afsedd korps, med benämning ”Kongl. Flottan”, hvars befälspersonal skulle
komma att utgöras af:
Officerare:
2 Flaggman (Konter-amiraler),
6 Kommendörer,
20 Kommendörkapitener,
43 Kapitener,
4;i Löjtnanter och
26 Underlöjtnanter,
Summa 140 Officerare.
Underofficerare.
20 Flaggunderofficerare (l:sta klassen)
75 Underofficerare af 2:dra klassen; och
95 d:o af 3:dje klassen
Summa 190 Underofficerare;
2) att den minskning i nuvarande antal regementsofficerare och underofficerare
vid sjövapnet, som sålunda komme att ega rum, måtte ske allenast
i mån af inträffande afgång;
3) att afiöningarne för officerare och underofficerare vid den nya Kong],
flottan borde utgå i enlighet med den vid det underdåniga memorialet fogade
stat (Bil. N:o 6) och fördelas, på sätt derstädes vore föreslaget, uti
tre fjerdedelar fast lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar, deruti inbegripne
såväl ersättning för inqvartering som, hvad underofficerarne anginge,
vederlag för indragen afiöningsspanmål; dock att den lönetillökning för en
del officerare och för underofficerarne, som genom tillämpning af denna stat
blefve en följd, måtte dem tillgodokomma först i den mån érforderliga medel
blefve för ändamålet tillgängliga i den ordning här nedan under D
komme att sägas;
4) _ att tjenstgöringspenningar måtte uppbäras under all slags militärtjenst
äfvensom under semester af såväl officerare som underofficerare, men
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-UsJcotMs Utlåtande N:o 7.
deremot innehållas och för statsverket besparas, då officer eller underofficer
vore på grund af erhållen permission, till följd af sjukdom eller annan särskild
anledning, förhindrad att göra tjenst; med iakttagande härvid, att dylik
innehållning af tjenstgöringspenningarne skulle ega rum för hvarje månad,
hvarunder lönetagaren varit mera än 15 dygn ur tjenstgöring;
5) att, i den mån medel, hvilka redan funnos å 5:te hufvudtitelns
afiöningsanslag uppförda, dertill lemnade tillgång, en ny reservstat måtte, i
den ordring här nedan under D närmare bestämmes, upprättas, under benämning
“Kongl. flottans permanenta Reservstat", dit officerare af kapitens
och högre grad vid Kongl. flottan måtte kunna förflyttas, då Kongl.
Maj:t, med afseende å tjenstens fördel, pröfvade så böra ega rum;
6) att öfverflyttning till permanenta reservstaten icke måtte varda
förenad med förlust af någon del utaf innehafvande löneförmåner, samt att
aflöningen jemväl vid denna reservstat blefve fördelad uti fast lön och tjenstgöringspenningar
enligt samma grunder, som ofvan blifvit för Kongl. flottan
föreslagna;
7) att befordran å permanenta reservstaten måtte kunna ega rum, då
Kongl. Maj:t på grund af framstående förtjenst dertill funne anledning;
8) att hvar och en officer eller underofficer, som efter utfärdandet af
nu föreslagna bestämmelser komme att utnämnas, äfvensom en hvar redan
i tjenst varande officer, som derefter erhölle befordran till regementsofficer
eller från lägre till högre regements-officersgrad uppflyttades, skulle vara
forpligtad att ur tjensten afgå, då han uppnått den lefnads- och tjensteålder,
som berättigade honom till full pension jemte fyllnadspension; Kongl. Maj:t
dock obetaget att med hans begifvande låta med afskedet anstå, derest och
så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjensten gagna det allmänna
;
B. Matros- och IcanonierJcompanierna.
9) att de två kompanierna kanonierer vid skärgårdsartilleriets station?
hvardera om 100 man, måtte ombildas till två i Stockholm förlagda kompanier
matroser och jungmän, i likhet med de vid Carlskrona station varande
matroskompanierna, samt rekryteras från skeppsgossekorpsen;
10) att för de sålunda upprättade två nya matroskampanierna endast
endast en chef måtte anställas, liksom två och två af- de i Carlskrona förlagda
fyra kompanierna skulle förenas under en chef, i enlighet med hvad
Bil. N:o 9 utvisade;
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
C. Bätsmanshållet.
11) att, genom förening af mindre vidsträckta båtsmanskompanier
under en chef, antalet kompanichefer vid bätsmanshållet måtte minskas från
29 till 19, hvaremot de nu till dem utgående arvodena å 300 R:dr skulle
ökas till 500 R:dr för dem hvardera;
12) att till biträde åt kompanichef måtte anställas en underofficer å
hvarje båtsmanskompani och lönerna för dessa underofficerare bestämmas att
utgå med 900 R:dr för en hvar af de 9 äldre och 800 R:dr för hvardera
af de tio yngre;
13) att den till arvoden åt båtsmanskorporaler nu anslagna summa
8,62(1 R:dr måtte ökas till 23,250 R:dr, för beredande af arvoden åt distinktionskorporaler,
korporaler och vice korporaler;
14) att de till arvoden åt artiileribåtsmän å 10 R:dr nu anvisade
12,160 R:dr måtte få användas till arvoden åt dem af manskapet vid båtsmanshållet,
som utmärkte sig genom skicklighet i tjenstens olika delar;
15) att båtsman måtte medgifvas rättighet att, under fredstid, afgå från
tjensten efter fyllda 27 lefnads- och 7 tjensteår, med skyldighet likväl, om han
ville af denna rättighet före uppnådda 15 tjensteår sig begagna, att i sitt
ställe sätta annan krigsduglig karl mot enahanda löneförmåner, som han sjelf
af roten åtnjutit, och med nylegd båtsmans förpligtelse!'',
16) att, såvida denna framställning om båtsmans rätt till afgång
vunne Riksdagens bifall, hela kostnaden för båtsmännens beklädnad måtte
från och med år 1874 af kronan öfvertagas och i följd deraf det å riksstaten
under 5:te hufvudtiteln uppförda anslag till båtsmäns beklädnad, nu
utgörande “förslagsanslag högst 138,200 R:dr“, ökas med beloppet af det
från de roterings- och rustningsskyldige nu utgående beklädnadsbidrag, omkring
69,800 R:dr, eller till 208,000 R:dr, med bibehållande i öfrigt af
samma natur som hittills;
17) att den vakansafgift, som enligt 1872 års Riksdags beslut vore bestämd
att utgå af de rusthåll, hvilkas sättande på vakans till ett begränsadt
antal inom Blekinge län och Södra Möre härad under loppet af tio år blifvit
vid samma riksdag medgifven, måtte minskas med ett belopp, motsvarande
den deruti inberäknade beklädnadsafgiften;
18) att, ifråga om legoaftalet emellan rust- eller rotehållare och båtsmän,
den dem genom Ivongl. brefvet den 14 Juli 1835 redan lemnade frihet,
att med hvarandra öfverenskomma om sina inbördes rättigheter och
skyldigheter i allmänhet, måtte vinna den utsträckning, som med behörigt
afseende å båtsmannens tjenstbarhet kunde förenas, och i sådant hänseende
stadgas: deh att vid rekrytering af ledigt båtsmansnummer skulle emellan
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
5
rust- eller rotehållare!! och rekryten till framtida efterrättelse upprättas skriftligt
kontrakt, fullständigt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen egde
under sin tjenstetid af rust- eller rotehållaren åtnjuta, samt sättet huru de
skulle komma båtsmannen tillhanda; dels ock att, med iakttagande deraf att
bestämmelser, skadliga för båtsmannens tjenstbarhet, icke måtte i kontraktet
inflyta och att gällande föreskrifter angående fortskaffning af tross fortfarande
skulle lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga löneförmåner måtte bero
på fritt aftal emellan rust- eller rotehållaren och båtsmannen, dock att värdet
af de aftalade förmånerna icke väsendtligen understego hvad båtsman i
orten enligt författningarne tillkomme; samt att följaktligen, der båtsmannen
vore berättigad tilll torp eller bostad, det måtte stå honom fritt att för sin
tjenstetid med rust- eller rotehållaren öfverenskomma om ersättning för denna
förmån, men i händelse torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kontraktet
betingad, detsamma borde jemväl innehålla bestämmelser i afseende å underhållsskyldigheten;
och borde det uppgjorda kontraktet granskas af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, som, derest icke något vore att deremot erinra,
skulle detsamma till efterrättelse stadfästa.
D. Medlen och ordningen för organisationens genomförande.
I
19) att de för organisationen erforderliga tillökningar i anslagen till
aftöningsstaterna, beräknade:
för Kongl. Flottans officerskorps enligt Bil. N:ris 6 och 7 till E:dr 12,385: —
„ Underofficerskorpsen, Bil. N:ris (1 och 8........ „ 5,330: —
,, Permanenta Reservstaten, Bil. N:o 6.......... „ 114,000: —
,, Kanonierkorpsens ombildning till matroskorps, Bil. N:o 9 „ 14,597: 50.
Båtsmanshålletfmed undantag af beklädnaden) Bil. !\'':o 11 ,, 31,424: —
Summa R:dr 177,736 50.
måtte få utgå af de aflöningsmedel, som för närvarande voro anvisade till
Kongl. flottans nya och gamla reservstater samt indragnings- och expektansstaten
jemte ersättning för inqvartering åt officerare och underofficerare, äfvensom
af det kontanta vederlaget för indragen aflöningsspanmål för de sednare,
i enlighet med hvad i Bil. jST:o 13 vore angifvet, allt i den mån medel
genom afgång i nämnda stater redan till någon mindre del vore eller framdeles
blefve för detta ändamål tillgängliga;
20) att vid organisationens genomförande borde till efterrättelse lända,
att sammanslagning af Kong!, flottan och Kongl. skärgårdsartilleriet skulle
ske omedelbart, men tillgängliga medel användas i följande ordning, nemligen
till:
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 1.
a) förändringarne i båtsmanshållets befäl ocb underbefäl samt kanonierkorpsens
omdaning;
b) förbättring i imderofficerarnes aflöning, hvarvid skulle iakttagas, att
en högre grad ginge före en lägre och, inom graden, den i tjensten äldre
framför den yngre;
c) fyllnad i de officerslöner, hvilka enligt det framställda förslaget borde
ökas, dervid en högre grad ginge framför en lägre och, inom graden, den i
tjensten äldre framför den yngre;
d) Permanenta reservstatens upprättande.
B. Anslaget till exercis med flottans bemanning.
21) att det nu utgående reservationsanslaget till exercis med flottans
bemanning och sjöexpeditioner för handelns skyddande måtte, hädanefter såsom
hitintills, blifva stäldt till Kongl. Maj:ts förfogande för det med detsamma
afsedda ändamål, dock att högst en tredjedel måtte användas till öfningsexpeditioner
i aflägsna farvatten.
I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet jemväl
till behandling förehaft ett af Herr J. E. Billström i motion inom Andra
Kammaren (N:o 144) väckt förslag, att Riksdagen måtte besluta, att, med
afslag å Kongl. Maj:ts nådiga framställning om båtsmansinstitutionens bibehållande,
i stället hemställa att samtlige båtsmännen i mån af afgång måtte
tillsvidare ställas på vakans, mot det att de efter billiga grunder utgående
vakansafgifterna måtte användas till förhyrning af passande manskap för
flottans behof.
Hvad nu först beträffar mom. A och B af den nådiga framställningen,
har Utskottet icke haft något att anmärka vid de för sjöförsvarets personal
uppgjorda aflöningsstater och ej heller vid de bestämmelser i öfrigt, som under
nämnda mom. förekomma och äro af beskaffenhet att tillhöra Riksdagens
pröfning, funnit något att erinra i vidare mån, än att det under mom. A,
punkten 4 förekommande stadgande derom, att officer eller underofficer vid
sjukdom icke får uppbära de i hans aflöning ingående tjenstgöringspenningar,
synts Utskottet hvarken vara med billighet fullt öfverensstämmande
eller ens för tjensten i allmänhet fördelaktigt. Det låter åtminstone tänka
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
sig att vetskapen derom, att, i händelse af kroppsskada eller annan sjuklighet,
aflöningen koinme att för någon tid nedsättas, skulle föranleda en varsamhet,
som vid sjö tjenstgöring icke alltid vore på sin plats. Detta moment
har derföre synts Utskottet böra erhålla förändrad lydelse i den syftning, att
sjukdomsförfall icke ovilkorligen komme att medföra förlust af de i aflöningen
ingående tjenstgöringspenningar. Utskottet har alltså ansett sig böra
tillstyrka,
a) att Riksdagen — med tillkännagifvande, att det under
mom. A, punkten 4, förekommande stadgande synts lämpligen
böra på följande sätt affattas: “att tjensgöringspenningar
uppbäras under all slags tjenstgöring äfvensom under
semester af så väl officerare som underofficerare, men
deremot efter de grunder och med de undantag, Kongl.
Maj:t kan finna godt närmare bestämma, innehållas och
för statsverket besparas, då officer eller underofficer åtnjuter
tjenstledighet4*, — må i öfrigt godkänna de förslag,
som under mom. A och B, af den nådiga framställningen
förekomma och äro af beskaffenhet att påkalla Riksdagens
pröfning.
Vidkommande åter de under mom. G, föreslagna förändrade stadganden
rörande båtsmanshållet får Utskottet i minnet återkalla, hurusom nästlidet års
Riksdag uti underdånig skrifvelse den 24 April 1872, vid besvarande af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition angående försättande på vakans tillsvidare af en
del utaf båtsmanshållet i Blekinge län och Södra Möre härad af Calmar län,
uttalat den åsigt, att, med hänseende till den förändrade beskaffenheten af
sjöförsvarets materiel, båtsmansinstitutionen numera icke kunde anses tidsenlig
och att det således vore önskligt, om båtsmanshållet i sin helhet eller
åtminstone till betydligare del kunde försättas på vakans; hvarjemte Riksdagen
af anförda skäl ansett sig kunna antaga, att frågan om båtsman shållets
allmänna ställande på vakans skulle vid pröfningen af förslagen till ordnande
af sjöförsvarets personal icke lemnas ur sigte. Nu har, på sätt af ofvanintagna
nådiga framställning visar sig, Chefen för Sjöförsvars-departementet,
vid framställande af ifrågavarande organisationsplan, utgått från det antagandet,
att båtsmännen, hvilka voro fullt användbara för sjöförsvarets tjenst
och derjemte, åtminstone för närvarande, icke lämpligen kunde ersättas med
någon annan trupp, borde bibehållas samt att någon ytterligare vakanssättning
af större eller mindre delar af båtsmanshållet, än den, som redan medgifvits,
icke borde ega rum. De skäl härför, som finnas angifna såväl i
förstbemälde komiterades betänkande (pag. 21 och 22) som i oftaberörda
memorial (pag. 35—43) hafva emellertid icke synts Utskottet vara af be
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
skaffenhet att böra föranleda rubbning i den åsigt Riksdagen, på sätt ofvan
är omförmäldt, redan uttalat i fråga om olämpligheten deraf, att båtsmanshållet
fortfarande skulle för flottans bemanning användas. Härförutan har
Utskottet ej kunnat förbise, att på sednare tiden åsigterna om landtförsvarets
ordnande på grundvalen af allmän värnepligt och med afskaffande af indelningsverket
vunnit allt mera stadga, och om en sådan organisation varder af statsmakterna
antagen, lärer det hvarken ur principiel synpunkt kunna försvaras eller
finnas med billighet öfverensstämmande, att båtsmansinstitutionen skulle i sin
helhet eller till någon del fortfarande bibehållas. Yid sådant förhållande
och då antagandet af de uti förevarande mom. meddelade förslag till förändrade
stadganden rörande båtsmanshållet otvifvelaktigt skulle verka till stadfästande
af en institution, hvilken redan nu icke kan anses tidsenlig och
hvars fullständiga afskaffande inom kort torde ifrågakomma, har Utskottet
icke kunnat tillstyrka Riksdagen att samma förslag godkänna; hemställande
alltså Utskottet,
b) att de under mom. C, föreslagna förändrade stadganden
rörande båtsmanshållet icke må vinna Riksdagens
bifall.
1 afseende vidare å den under mom. D gjorda nådiga framställning
angående medlen och ordningen för den nya organisationens genomförande
har Utskottet icke haft annat att erinra, än att, om Utskottets i nästföregående
punkt gjorda hemställan vinner Riksdagens bifall, frågan om dispositionen
af de för förändringarne inom båtsmanshållet beräknade medel måste
anses förfallen; hvadan Utskottet tillstyrker,
c) att Kongl. Maj:ts under mom. D, framställda förslag
må af Riksdagen bifallas, dock med den inskränkning,
som kan blifva en följd af det beslut, Riksdagen i fråga
om båtsmanshållet må komma att fatta.
Hvad slutligen angår Kongl. Maj:ts under mom. E, gjorda nådiga
framställning rörande förändrade föreskrifter i afseende på dispositionen af
reservationsanslaget till sjövapnets öfningar, tillstyrker Utskottet,
d) att hvad Kongl Maj:t i förevarande hänseende föreslagit
må vinna Riksdagens bifall.
Beträffande regleringen i öfrigt af utgifterna under femte hufvudtiteln,
får Utskottet här nedan meddela yttrande öfver de af Kongl. Maj:t i
ämnet gjorda framställningar, med undantag af frågan om löneförhöjning
för vaktbetjeningen vid Sjö för svar s-departementets Kansli- och Kommandoexpeditioner
-
9
Stats-Utskottet# Utlåtande N:<> 7.
expeditioner, Förvaltningen af sjöärendena och Staijpnsbefälhafvarens i
Stockholm Kansli, i afseende hvarå Utskottet kommer att framdeles, i sammanhang
med behandlingen af andra likartade förslag'', afgifva särskilde utlåtande,
hvaremellertid de af Kongl. Maj:t äskade belopp förslagsvis blifvit
å bilagda tabell uppförda.
Afluniugsstateina vid Sjöförsvarets stationer.
±o Till aflöning för garnisoner å Kungsholms fästning och Drottningskärs
kastell, hvilkas garnisoner, i följd af marinregementets indragning,
komme att utgöias af manskap utaf batsmanshållet, har Kong!. Makt äskat
att ett belopp af 1,900 R:dr måtte å förevarande anslag uppföras; och får’
med hänvisande till hvad statsråds-protokollet (Bil, N:o 4 pa»-. 2 och 3)
rörande detta anslagsbehof innehåller, Utskottet tillstyrka,
att, med bifall till förevarande nådiga framställning, ''inslaget
till aflöningss laterna vid sjöförsvarets stationer
må med 1,900 R:dr förhöjas.
Flottans nybyggnad och underhåll.
3.o Vidare har kong!. Maj:t begärt, att — till bestridande af förbättrad
aflöning- för ordinarie handtverkspersonalen vid stationerna, till aflö.
k t extra arbetare a varfven, till förhöjning i ordinarie maskinis ternes
aflöningsvilkor samt till polispersonalens vid Carlskrona station aflöning _
anslaget till flottans nybyggnad och underhåll måtte med tillhopa 96,000
R:dr förh-öias.
Detta belopp är, enligt hvad statsråds-protokollet (pag.
vid handen, på följande sätt beräknadt:
till löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne vid stationerna
„ aflöning åt extra arbetare....................
„ löneförhöjning åt ordinarie maskinister.............
„ aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona station......
4 — 8) gifver
43,600
18,000
1 7,200
17,200
tillhopa R:dr 96,000
Hvad först angår de till förbättring i aflöningen för ordinarie handtverkarne
och till aflönande af extra arbetare vid stationerna äskade belopp
Bih till MUcsd. -Prof. 187''::. 4 band. 1 Aid. 5 Käft. 2
Angående aflöning
för
garnisoner å
sjöfästni ng äril
e vid Carlskrona.
Angående
förhöjning i
aflöningen för
handtverkare
och maskinister
m. m.
10
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 7.
tillhopa 61,600 R:dr, har förekommit, att Kongl. Maj:t till nästlidet års
Riksdag gjorde nådig framställning om anvisande af medel för, bland annat,
aflönande af extra handtverkare samt förhöjning i aflöningen för underbefälet
vid timmermans- och handtverksstaten, men det begärda anslaget blef icke
beviljadt, enär Riksdagen föreställde sig, att den arbetspersonal, som för närvarande
till varfstjenstgöring kommenderades och derför uppbure aflöning,
vore så talrik, att, om den blefve minskad till det antal, som nödvändigtvis
erfordrades, de aflöningsmedel, hvilka derigenom blefve disponibla, skulle
lemna fullt tillräcklig tillgång till betäckande af den förhöjning i dagspenningen,
som af förhållandena betingades. Utskottet, som delar denna åsigt
och anser den fortfarande ega giltighet, har derföre icke kunnat det nu
gjorda nådiga förslaget i denna del understödja, helst det, enligt Utskottets
ranke, vore för statsverket mest fördelaktigt om, medelst anlitande af den
enskilda industrien, verkstadsarbetena å kronans varf blefvo till det minsta
möjliga inskränkta; hemställande alltså Utskottet,
a ) att det till löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne
vid stationerna äskade belopp, 46,600 R:dr, icke må af
Riksdagen beviljas; och
b) att ej heller det till aflöning åt extra arbetare begärda
anslag, 18,000 R:dr, må af Riksdagen beviljas.
Vidkommande derefter den för ordinarie maskinisfcerne föreslagna löneförhöjning
är det visserligen klart, att, på sätt i statsråds-protokollet (Bil.
N:o 4 pag. 6) är anfördt, kronan icke kan undandraga sig det inflytande,
som ett ökad t användande af maskinister i den enskilda industriens tjenst
måste utöfva på vilkoren för deras antagande och att således någon förbättring
i maskinisternas aflöning är af oundgängligt behof påkallad, men
det anslagsbelopp, som nu i sådant hänseende blifvit begärdt. liar emellertid
synts Utskottet för högt beräknadt. Enligt nu gällande, den 22 Januari
1861 fastställda stat för ifrågavarande personal, uppgår dess aflöning till ett
sammanräkna,ds belopp af 64,692 R:dr, och det begärda anslaget skulle
alltså medföra en förhöjning af 50 procent i nuvarande ansiagsbeloppen.
Om deremot anslagstillökningen blefve bestämd till 10,000 R:dr, skulle detta
motsvara en förhöjning i aflöningen af i det närmaste 60 procent, hvilket
synis Utskottet under för handen varande förhållanden fullt tillräckligt, och
då behofvet af förhöjning är föranledt af de nuvarande särdeles gynsamma
ekonomiska förhållandena, hvilka måste antagas åtminstone till någon del vara
af öfvergående natur, torde anslagstillökningen lämpligast böra på extra stat
anvisas. Utskottet hemställer alltså,
c) att förevarande nådiga framställning må endast i
den mån af Riksdagen bifallas, att till löneförhöjning åt
Stats-Utskottfits Utlåtande N:o 7
11
ordinarie maskinisterne anvisas för år 1874 på extra
stat ett belopp af 10,000 R:dr.
I fråga åter om det till aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona
station afsedda belopp, 17,200 R:dr, inhemtas af statsråds-protokollet (pag.
(\ oc^ _ 7) komitéen för organisation af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning
föreslagit, att all bevakning på varfven, så vidt den ej besörjdes af
egentliga militärposter, skulle öfvertagas af en poliskorps vid hvardera stationen,
hvarigenom ej allenast ett vidsträcktare tillfälle till öfning i militärtjensten
och en minskning i båtsmansuppfordringen kunde tillvägabringas,
utan äfven bättre bevakning erhållas; att såväl Förvaltningen af sjöärendena
som stationschcforne, öfver komitéens förslag hörde, tillstyrkt detsamma, men
da, det af flera skäl synts vara fördelaktigare om på lämpliga vilkor Stockholms
stads polis kunde öfvertaga äfven bevakningen å Skeppsholmen samt
Carlskrona stadspolis utsträcka sin verksamhet äfven till Kong!, flottans varf
och öfriga. område, än att på hvardera stället uppsätta en från städernas
polisbevakning fristående korps, hade stationsbefålhafvarne fatt sig anbefaldt
att söka med vederbörande åvägabringa öfverenskommelse i sådan syftning;
samt att, sedan emellertid reglementet för styrelsen och förvaltningen vid
stationerna den 24 Maj 1872 stadgat, att bevakningen vid stationerna skulle
förrättas^ af polis, och stationsbefälhafvaren i Carlskrona derefter anmält, att
stadens fullmäktige vägrat ingå på en sådan öfverenskommelse, Kong!. Mai:t
i nådigt bref den 12 November 1872 anbefallt uppsättandet af en särskild
poliskorps för Carlskrona station, hvarjemte den för dess aflöning erforderliga
summa, beräknad till 17,200 R:dr, för 1878 anvisats att utgå af anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll.
Då det enligt Utskottets åsigt är synnerligen angeläget, att Riksdagen
beredes tillfälle att yttra sig innan nya korpser, för hvilka erfordras aflöning
af statsmedel, organiseras och uppsättas, men sådant i förevarande fall
icke egt rum, har Utskottet så mycket mindre ansett sig böra tillstyrka anvisande
åt clet uti förevarande hänseende begärda anslaget, som den ifrågavarande
poliskorpsen, bestående af 1 poliskommissarie, 8 öfverkonstaplar och
18 konstaplar jemte extra konstaplar, synts Utskottet vara vida talrikare,
än som kan för bevakning vid varfvet erfordras. Utskottet hemställer
alltså,
d) att det till aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona
station äskade belopp, 17,200 R:dr, icke må af
Riksdagen beviljas.
12
Stat*- Utskottets Utlåtande S:o 7.
Angående
anslaget, till
Lois- och Fyrinrättningen.
Angående
öfrig a ordinarie
anslag.
Angående
anslag till
planering
m. m. vid f, d.
galérvarfvet.
Lots- och Fyriiiräftuingcn med dertill hörande personal.
4:o Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta reservationsanslag, uti hvithet
ingår ett anslag af samma natur ä 10,000 U:dr till lifräddningsanstalterna
å rikets kuster, måtte förhöjas från 750,460 R:dr, hvartill det uti
riksstaten för innevarande år är uppförd t, till 800,460 R:dr eller med
50,000 R:dr, motsvarande den beräknade tillökningen i statsverkets inkomster
af fyr- och båkmedlen; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de på
nyssnämnde statsinkomst, utöfver beräknade beloppet deraf, uppkommande
öfverskott fortfarande finge, såsom hitintills, användas för de med ifrågavarande
anslag afsedda behof; och då inkomsttiteln “Fyr- och båkmedel“ redan
biifvit af Riksdagen beräknad till 800,000 R:dr, tillstyrker Utskottet,
att, med bifall till förevarande nådiga framställning, anslaget
till Lots- och Fyrinrättningen och dertill hörande
personal må till 800,460 R:dr förhöjas.
5:o I afseende å öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie
andag, deri förändring icke förekommit, tillstyrker Utskottet,
att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som
vid nästlidet års riksdag bestämdes.
Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra
andag har Kongl. Maj:t gjort följande framställning:
6:o För planering och strandskoning utanför verkstäderna vid Stockholms
station jemte utfyllnad och kajbyggnad derstädes har Kongl. Maj: t
begärt ett anslag å 79,700 R.dr.
Sedan en del af de å galérvarfvet befintliga s. k. galérskjulen under
nästlidet år biifvit med användande af tillgångar, som stått till Kongl. Maj:ts
förfogande, till verkstadslokaler förändrade, torde ej mindre härför, än äfven
för den kran och slip, till hvilka Riksdagen förut anvisat medel, de ifrågavarande
arbetena vara oundgängligen nödiga; och tillstyrker Utskottet derföre,
att det för planering och strandskoning utanför verkstäderna
vid Stockholms station jemte utfyllnad och kaj bygg
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.
13
nåd deistädes fiskado extra anslag’ 79,700 H:dv må för år
1874 af Riksdagen beviljas.
7:o Till påbörjandet af en dockbyggnad vid Stockholms station har
kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 115,000 R:dr.
Utaf statsråds-protokollet (Bil. N:o 4 pag. 12—-15) inhemta», att i
sammanhang med planen till ordnande af varfvet vid Stockholms station
förslag jemväl uppgjorts till en docka å Djurgårdsvarfvet i närheten af de
öfrig;, anläggningarna derstädes. Oaktadt de med denna dockbyggnad förenade
icke^ obetydliga kostnader, enligt Majoren Adelskölds förslag beräkiiade
till 500,000 R:dr, ansågs en dylik anläggning, hvaraf behofvet blifvit
för hvarje år alltmera känbart, icke längre böra uppskjutas. Fartyg af jern
måste årligen dockas endast för att rengöras, skrapas och målas i botten till
förekommande^ af alltför hastig förrostning, och äfven de af trä på jernspant
bygda kanonångsluparne, hvilka ej äro kopparförhydda, måste, om än ej
hvarje år, dock jemförelsevis ofta befrias från gräs och orenlighet, som fästa
sig vid bordläggningen.
På^ grund af det bidrag af allmänna medel, som lemnats till anläggningen
af Beekholms-dockorna, hade väl kronan förbehållits rättighet att under
sammanlagdt tre månader hvarje år begagna dem, utan
för
att
annan ersättning än
portöppning och slutning rn. in. äfvensom rätt under öfriga delen afåret
fialltför enskilde lata intaga fartyg deri mot enahanda afgift, som för
enskildes farkoster erlades; men begagnandet af dessa dockor medförde dock
flera olägenheter. För arbetena å fartygen erforderliga materialier äfvensom
arbetsfolk och verktyg måste från varfvet transporteras den långa vägen till
dockan, hvarigenom tidsförlust och ökade svårigheter att kontrollera materialåtgången
uppstode, hvarjemte uppbördsman och daglönare måste mot särskild
godtgörelse bestrida vaktgöring å de i docka intagna fartygen; vid hvilka
förhållanden dockningskostnaden blefve ganska dyr samt tiden för arbetets
utförande betydligt längre än om docka funnes att tillgå på varfvet i
närheten af verkstäderna. Såväl stationsbefålhafvaren som Förvaltningen af
sjöärendena hade ock med afseende härå tillstyrkt, att anslag måtte utverkas
föi påbörjandet af den dockanläggning, hvartill förslag sålunda blifvit framstäldt.
I sammanhang med denna fråga om anläggningen af en docka för
kronans räkning hade inför Kongl. Maj:t anmälts en af deputerade för Stockholms
grosshandelssocietet och skeppsrederier genom stationsbefålhafvaren härstädes
den 16 November 1872 ingifven ansökning att få aflösa de rättigheter
och förmåner, som voro kronan i afseende å Beekholms-dockorna förbehållna.
Uti denna framställning hade hufvudsakligen anförts, att, då dockornas
anlitande tilltagit i ungefär samma mån, som ångbåtsfarten utvecklats,
Angående anslag
till en
skeppsdocka.
14
Stats- fHsknttets Utlåtande N:<> 7,
dessa dockor äfven med de utvidgningar, desamma efter deras anläggning
undergått, icke kunde fylla det dubbla ändamålet att användas för kronans
räkning och förnämligast att erbjuda handels-sjöfarten en för densamma i
Sveriges förnämsta hamn oumbärlig veparationsplats; samt att de särskilda
privilegier, som i afseende å dockornas begagnande tillkomme kronans fartyg,
väl icke medförde väsendtligare olägenheter vid den tid, de meddelades, men
under nu varande förhållanden verkade till allt för känbart förfång för uppfyllandet
af dockornas hufvudändamål; och hade deputerade på grund häraf
hemställt, att det måtte tillåtas Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier
att genom erläggande till kronan af ett lämpligt penningebelopp,
hvars storlek med afseende ä det bidrag, staten lenmat vid dockornas anläggning,
samt det gagn, kronan sedermera haft af deras afgiftsfria begagnande,
deputerade ansett kunna bestämmas till 75,000 R:dr Kant, från
dockorna å Beckholmen aflösa alla de rättigheter och förmåner, som till följd
af statens bidrag hittills varit Kongl. Maj:t och kronan förbehållna.
I anledning af denna framställning hade Förvaltningen af sjöärendena
i underdånigt utlåtande den 26 November 1872 yttrat, att Förvaltningen
under förutsättning, att en skeppsdocka för kronans fartyg komme att i Stockholm
anläggas, ansåge sig så till vida kunna tillstyrka nådigt bifall till samma
framställning, att för kronans fartyg bibehölles rätten till afgiftsfritt begagnande
af dockorna vid Beckholmen, intill dess kronans docka vore fullt
färdig samt äfven derefter kronan ffnge förmånsrätt till dockning mot erläggande
af enahanda afgift, som enligt fastställd taxa för enskildes fartyg
egde rum.
Då emellertid frågan om eftergifvande af den kronan förbehållna rätt
till begagnande af Beckholms-dockorna vore hufvudsakligen beroende derpå,
huruvida en dockanläggning för kronans räkning komme till stånd, har förrbemälda
ansökning ansetts ej för närvarande böra komma under slutlig pröfning.
Utur i (ifrigt tillgängliga handlingar får Utskottet meddela,
att Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 Juli 1847 utaf Handelsoch
Sjöfartsfondens medel anvisat ett belopp af 150,000 R:dr banko för anläggning
å Beckholmen af tvänne reparationsdockor under vilkor, dels att
dessa dockor framgent underhöllos af Stockholms grosshandelssocietet och
skeppsrederier mot rättighet för dem att, enligt nådigst fastställd taxa, uppbära
afgifter af alla fartyg, hvilka begagna dockorna, med undantag af kronans fartyg,
som skulle vara för afgift fria, dels ock att grosshandelssocieteten och
skeppsrederiernas deputerade med vederbörande jordinnehafvare öfverenskommo
om inlösen af jordrymd till anläggningen;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
15
att Kongl. Maj:t sedermera jemlikt nådigt bref den 7 Mars 1854 fastställt
tiden för/kronofartygs uppehåll i nämnda dockor utan afgift för deras
begagnande till fjorton dygn hvarje gång äfvensom sammanräknadt för flera
fartyg till sex veckor årligen för hvardera dockan med iakttagande, att
derest dockorna i längre tid för sådana fartyg begagnades, enahanda afgift
för dem komme att erläggas, som enligt fastställd taxa för enskildes fartyg
egde rum; samt
att grosshandelssocieteten och skepprederierna till företaget utgifvit ett
belopp af (39,821 Ii:dr 9 sk. if rst banko, inberäknadt den del af fastighetsköpeskillingen,
som ansetts böra läggas pa kostnaderna för dockorna.
Sä vidt af kandlingarne kunnat inhemtas, äro de å Beckholmen befintliga
skeppsdockor för här varande station af sjöförsvaret fullt tillräckliga
så att något oundgängligt behof för närvarande icke torde förefinnas att för
kionans räkning företaga dock byggnad. Då härtill kommer att det belopp
som af Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier erbjudits såsom
lösen för kronans rätt till dockornas begagnande, icke synes motsvara värdet
af den förmån, som dymedelst skulle dem beredas, anser sig Utskottet böra
hemställa,
att det af Kongl. Maj:t till påbörjande af en dockbyggnad
vid Stockholms station äskade extra anslag 115,000 R.dr
icke må af Riksdagen beviljas.
8:o 1 öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majrt vidare föreslagit, får Angående, an
Utskottet,
med hänvisande till hvad statsråds-protokollet (Bil. JSbo 4 pag. 10 tiU ma~
och fl samt 15—19) rörande dessa anslagsbehof innehåller, tillstyrka,
att Riksdagen måtte till nedannämnda ändamål anvisa för
ar 1874 extra anslag till följande belopp, nemligen:
a) till anskaffning af maskiner och maskin-inventarier vid sjöförsvarets
båda stationer 90,000 R:dr;
b) till anskaffning af en pumpmaskin till de nya dockorna i
Carlskrona 36,000 R:dr;
<■) till inköp af en ångspruta med tillbehör för Carlskrona
station 14,000 R:dr;
d) till kanoner jemte lavettage och projektiler 200,000 R-dr
samt
’ '' ’
e) till handvapen med ammunition 100,000 R:dr.
rter m. m.
16
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 7.
Angående anslag
till minmateriel.
Angående anslag
till fartygsmateriel.
9:o. Till anskaffning af »immateriel hav Kongl. Maj:t äskat ett belopp
af 385,000 R:dr.
1 statsråds-protokollet (Bil. N:o 4 pag. 17 och 18) är meddelad!, att
under sommaren rekognosceringar och upplodningar egt rum för att bestämma
de positioner uti Stockholms skärgård samt inloppen till Södertelge, Norrtelge,
Norrköping, Söderköping, Carl skrona, Göteborg och i Calraar sund, som bäst.
egnade sig för tillämpningen af minförsvar, hvarjemte nödiga uppmätningar
å dessa ställen och kostnadsberäkningar för försvaret derstädes blifvit uppgjorda.
Den för samtliga dessa inlopp och positioner erforderliga »immateriel
beräknades kosta omkring 11/3 million it:dr, hvaraf skulle komma
på försvaret af Vaxholm och Södertelge inlopp 2(12,284 R:dr 94 öre samt
i Stockholms skärgård utanför Vaxholm 338,622 R:dr 8 öre.
Af den för försvaret af Vaxholm och Södertelge beräknade minmateriel
vore en del redan anskaffad under de föregående åren till ett värde af 83,306
R:dr 90 öre, och medel till ett belopp af 178,928 R:dr 4 öre för uppköp af
återstoden under år 1878 vore anvisade af det vid 1872 års riksdag till minmateriel
och minattiralj beviljade anslag. Den anskaffning, som under år
1874 komme att ske, borde i första hand omfatta komplettering af den för
Stockholms skärgård utanför Vaxholm afsedda materiel, för hvilken inköp
redan egt rum till ett värde af 3,207 R:dr 43 öre och till hvilken komplettering
enligt ofvanstående beräkning således skulle erfordras 335,414
R:dr 65 öre. Denna materiel kunde dock användas på hvilken annan del
af vår kust, som behofvet kräfde, under det att den för Vaxholm och Södertelge
afsedda ej borde under något vilkor bortsändas från hufvudstadens
granskap.
Af det år 1872 beviljade anslag äro, utom ofvan nämnda disposition
å 178,928 R:dr 4 öre, anvisade till minförsök och inredning af minverkstäder
och förrådsrum 81,071 R:dr 96 öre samt till minbåtar afsätta 140,000 R:dr.
På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen måtte till anskaffande af minmateriel anvisa
för år 1874 ett extra anslag af 385,000 R:dr.
10:o Slutligen har Kongl. Maj:t till byggande af krigsfartyg begärt
anvisande af 1,300,000 R:dr, utaf hvilken summa, enligt hvad statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 4, pag. 24) gifver vid handen, förslagsvis beräknats till
400,000 R:dr till påbörjande af en monitor och 900,000 R:dr till 3 obepansrade
kanonbåtar.
Utskottet anser sig icke böra ingå i bedömande af de fartygscerters
lämplighet, hvilka äro afsedda att under nästa statsregleringsperiod anskaffas,
men
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
17
men då det synts Utskottet vara af vigt, att de medel, som under anslagsåret
må kunna till komplettering af sjökrigsmaterielen med fördel användas,
finnas för Kongl. Maj:t tillgängliga, anser sig Utskottet böra, under förutsättning
att frågan om lämpligaste konstruktionen af nämnda materiel ånyo
varder närmare tiden för anskaffningen underkastad Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, tillstyrka,
att till byggande af krigsfartyg anvisas för år 1874 på
extra stat ett belopp af 1,300,000 R:dr.
Stockholm den 27 Mars 1873.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FK:NON POSSE.
Reservationer:
vid punkten 1 a (angående Kongl. Flottans befäls- och underbefälspersonal
m. m.:
af Herr Carl Ifvarsson: “Som jag icke kan inse nyttan och nödvändigheten
hvarken af den föreslagna regleringen af lönerna i syfte att höja den
fasta delen af dessa eller att inrätta en permanent reservstat innan förslag
till både sjö- och landtförsvarefs ordnande i dess helhet blifvit framlagdt för
Riksdagen och denna således, genom öfverskådande af det hela, kommit i
tillfälle att deraf inhemta ledning för omdömet i fråga om ofvanberörda förslags
lämplighet för framtiden, har jag icke kunnat biträda den mening som
inom Utskottet gjort sig gällande. Under närvarande förhållande anser jag
alltså ingen lämpligare utväg, för besvarande af Kongl. Maj:ts nådiga pro
Bih.
till Rifcsd. Prof. 1873. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
position i ämnet, förefinnas, än den, att den nädiga proposititionen i sagde
delar icke nu kan bifallas."
af Herr Jons Rundbäck, som icke ville biträda Utskottets förslag, i
hvad det alsåg bifall till upprättandet af en "permanent reservstat".
vid punkta/. 1 b (angående förändrade stadgandeu rörande båtsmanshållet):
al
Herr F. Bruseiortz, som yrkade bifall tili Kongl. Majrts i ämnet
framställda förslag;
af Grefve L. af Ugglas: "Då, enligt min uppfattning, Kongl. Maj:ts
förslag i denna punkt endast alser att för tjenstgöringen å fartyg och varf
ordna den manskapsstyrka, som för närvarande förefinnes, utan att denna
organisation — såsom Departements-chefen uttryckligen uti Bil. i. sid. BD
säger — ^ lägger hinder i vägen för att öfvergå till en på allmän värnepligt
grundad ^anskaffning i den stund Konung och Riksdag besluta art landets
försvar, så till sjös som sill lands, på denna värnepligt skall byggas, och då
jag, under denna förutsättning, anser Kongl. Maja* förslag godt och väl beräkuadt,
får jag vördsamt hemställa att Riksdagen må:
bifalla hvad Kongl. Maj:t under Litt. O. föreslagit;
b) att det under Litt. 1). intagna anslag för båtsmanshållets ordnande,
stort 01,424 R:dr, må, på sätt Kongl. Maj:t äskat, få af afiöningsmedlen
utgå; samt,
c) att anslaget till båtsmännens beklädnad må med 69,800 R:dr förhöjas.
"
Häruti instämde Herrar Friherre F. A. Funclc, Friherre C. Skogman,
F. Real er svärd och Friherre A. Ii. A. Adelsvärd.
ai Herr F. F. Carlson, med hvilken Herr E. af Klint sig förenade:
"Dä jag för min del anser det under Litt. C. af Kongl. Maj:t” framställda
förslag icke lägga hinder i vägen för en på allmän värnepligt bygd organisation
af sjöförsvaret och icke finner riktigt att omöjliggöra förbättringar
lör de ar, som kunna förflyta intill dess en ny organisation kan varda antagen
och träda i verkställighet, har jag icke kunnat biträda Utskottets beslut
i denna punkt."
vid punkten l «, h. c och d (angående organisationen af sjöförsvarets
militärpersonal):
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
19
af Herr C. Ekman: “Vid 1871 års riksdag, då en underdånig skrifvelse
beslöts derom, att Kongl. Maj:t vid företagande af frågan om indragning inom
sjöförsvarets nuvarande befälspersonal och manskap, täcktes i sammanhag dermed
taga under ompröfning, huruvida icke en förening af sjö vapnets begge
korpser lämpligen kunde ega rum. motsatte jag mig den härom gjorda framställningen.
Några skäl för den ifrågasatta sammanslagningen, af annan beskaffenhet
än de redan då kända, hafva icke sedermera tillkommit, och då
en Kongl. proposition i frågan likväl nu till afgörande föreligger, synes mig
de omständigheter särskildt betinga afseende, att sjökrigsmaterielens beskaffenhet
icke af Kongl. Maj:t ifrågasattes böra blifva annorlunda än tillförene
och för öfrig! ännu är lika omtvistad som under närmast föregående
år samt att en allmännare öfvertygelse om nödvändigheten af manskapets
för sjöförsvaret anskaffning på annat sätt än genom anlitande af båtsmanshåll
allt mera gör sig gällande. En omorganisation af sjöförsvaret, om
den skall hafva att påräkna ett längre orubbadt bestånd, torde derföre icke
böra företagas, innan asigterna i nyssnämnda hänseenden blifva mera stadgade,
och anser jag mig således icke kunna tillstyrka hvarken bifall till
Kongl. Maj:ts proposition i sin helhet eller till Utskottets i anledning af
denna proposition gjorda framställning. Jag vägar på grund af det nu anförda
hemställa:
att Riksdagen måtte för det närvarande afslå hvad KonglMaj:ts
nådiga proposition innehåller i afseende å organisationen
af sjöförsvarets militärpersonal.“
Häruti instämde Herr Fiss Olof Larsson.
Herr C. Petre, har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i behandlingen
af förenämnde punkter.
vid S:dra punkten (angående aflöning för garnisoner å sjötästningarne
vid Carlskrona):
af Herr Jöns Rundbäck.
vid punkten 5 a och b (angående förbättrad aflöning för handtverkspersonalen
samt extra arbetare):
af Herrar Friherre F. A. Fundr, Friherre F. von Essen, Friherre G.
Skog man. Friherre A. It. A. Adelsvärd, F. Brusewitz, C. Ekman, E. af
Klint, C. Petre, Friherre J. Stjernblad, F. F. Carlson, P. Reut er svärd
och G. F. Burman, hvilka förenade sig om ett förslag till utlåtande, så
lydande:
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.''
“De i statsråds-protokollet åberopade förhållanden synas Utskottet nogsamt
ådagalägga, att en förbättring i handtverksstatens vilkor är oafvislig,
derest icke alla de skickligaste handtverkarne skola lemna kronans varf för de
vida fördelaktigare anställningar, som i den enskilda industriens tjenst erbjudas.
Kong!. Maj:t har jemväl redan, enligt särskilda nådiga bref af den
13 September och den 8 November näst! idet år, funnit nödigt medgifva den
förhöjning i aflöningsvilkoren för handtverkarne vid sjöförsvarets stationer,
hvarför medel nu äro från 1874 års början begärda. I fråga åter om de
oxtra varfsarbetarne är det uppenbart, att deras dags- eller månadspenning helt
och hållet rättar sig efter de belopp, som af enskilde arbetsgivare betalas,
och att således en betydlig stegring i dagspenningen under nuvarande förhållanden
icke kunnat undvikas.
Utskottet tillstyrker alltså:
a) att till bestridande af löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne
vid stationerna anslaget till flottans nybyggnad och underhåll
må med 40,600 R:dr förhöjas; och
b) att jemväl den till aflöning för extra arbetare äskade förhöjning
i nämnda anslag, 18,000 R:dr, må af Riksdagen beviljas."
Grefve L. af Ugglas har begärt fä antecknad t, att han vid behandlingen
af förevarande punkt ej varit i Utskottet närvarande.
vid punkten 5 d (angående aflöning för polispersonalen vid Carlskrona
station):
af Herrar Friherre F. A. Fumla, Friherre C. Skogman, Grefve L.
af Ugglas, Friherre A. R. A. Adelsvärd, F. Bruzeioitz, C. Ekman. E. af
Klint, C. Fetre, Friherre J. Stjernbild, F. F. Carlson och H. O. Falk,
hvilka ville på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning.
att det äskade anslagsbeloppet 17,200 R:dr '' skulle för år 1874
på extra stat anvisas.
vid 10:de. gunkten (angående anslag till byggande af krigsfartyg):
af Herrar Grefve A. Fr:son Posse, Friherre J. Ericson, Carl Ifvarsxw,
U. Key, P. O. Hörnfddt, Piss Olof Larsson, Jons Rundbäck, Jan
Andersson, Srev Andreasson, J. E. Johansson, Ola Bosson Olsson och Per
Nilsson i Råby, hvilka åberopade ett förslag till utlåtande, så lydande:
"Utan att ingå i pröfning af frågan, hvilka fartygscerter företrädesvis
böra under nästa statsregleringsperiod anskaffas, har Utskottet dock, med hän
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
21
seende dertill att meningarne angående lämpligaste konstruktionen af krigsfartyg
så långt ifrån vunnit stadga, att desamma tvärtom synas komma att
afse än vidare genomgripande förändringar, ansett sig icke böra tillstyrka
Riksdagen anvisande af hela det utaf KonglUMaj:t till byggande af krigsfartyg
äskade belopp; utan hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må endast i den
mån af Riksdagen bifallas, att till byggande af krigsfartyg anvisas
för år 187+ på extra stat ett belopp af 700,000 li:dr."
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
1873 års Kiks-stat anslår:
Penningar.
Indelt ränta |
och ersättning- : c,
.... - i ° i Dumma,
tor indragna i
räntor, För- j Riksmynt, j
slagsanslag.
i R:dr.
Ö.
R:dr. ö. 1 R:dr.
ö. !
15,000
---—! 15,000
18,900
---- __ 18,900
4,100
—
--- — 4,100
—
35,250
—
--- — 35,250
—i
21,470
--------- — 21,470
11,031,222
50
------ j—;l,031,222150
| |
81,053 98! 81,053
98
24,000
—
------ i —| 24,000
—
S:gr 1,149,942 50
81,053 98 1,23(1,996
48!
:
OO
00
INS
—1
32
---- _ 871.827
32
13,500
-,
--- — 13,500
—i
138,200
-!
--— 138,200
— |
55,164
60
---j— 55,164
60
S:gr 1,078,691 92
— —j 1,078,691|92|
Tpt i2,228,634142
81,053:9812,309,688 40
Ijitt.
Tabell öfver ordinarie anslagen
Sjöforsvars
Allönings
Departementschefen.
..........................
Departementets Kansli-expedition:
Nuvarande anslag..........................
Tillkommer: Löneförhöjning åt expeditionens vaktmästare uppskottet
ännu icke pröfvade förslag...............
Departementets Kommando-expedition :
Nuvarande anslag..........................
Tillkommer: Löneförhöjning åt expeditionens vaktmästare uppskottet
ännu icke pröfvade förslag..............
Förvaltningen af sjöärendena:
Nuvarande anslag..........................
Tillkommer: Löneförhöjning åt en vaktmästare och två kammar
af
Utskottet ännu icke pröfvade förslag............
Sjökrigsskolan..............................
Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer:
Nuvarande anslag..........................
Tillkommer:
Aflöning för garnisoner å Kungsholms fästning och DrottLöneförbättring
åt vaktmästaren och kammardrängen vid
upptages i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts af Ut
Båtsmansindelningen.
..........................
Tillskott i de till båtsmansindelningen uti Blekinge län anslagna
Materi
Flottans
nybyggnad och underhåll, Reservationsanslag.......
Båtsmäns förseende med kojer och täcken, Reservationsanslag . .
Båtsmäns beklädnad, Förslagsanslag, högst.............
Beklädnad åt kanonierer, matroser och skeppsgossar, Reservations
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
A.
under Riks-statens Femte Hufvudtitel
23
Förslag till blifvande Riks-stat:
(Iqtarteiurntd.
stater.
tages i öfverensstämmelse med Kong!. Maj:ts af Ut
-
tages i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts af Ut
-
drängar upptages i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
18,900:
150:
4,100:
150:
35,250:
300: —
ningskärs kastell.............. 1,900:
Stationsbefälhafvarens i Stockholm kansli
skottet ännu icke pröfvade förslag .... 200:
1,031,222: 50.
2,100:
Indelt ränta
och ersättning
Penningar. för indragna
räntor, Förslagsanslag.
Summa.
Riksmynt.
R:dr. 1 ö. | R:dr. ö. R:dr. ! ö.
räntor, Förslagsanslag .
elen.
15,000
19,050:
4,250;-
35,550
21.470
15,000
19,050 —
4,250
35,550)-
21,470-
1.033,322;50;
24,000 -
81,053 98
! 1,033,322)50
81,05398
24,000
S:gr 1,152,642 50 81,053 98 1,233.696 48
anslag
871,827)32
13,500 —
138,200 —
55,164 60
871,827
13,500
138,200
55,164
32
60
S:gr 1,078,691 92
1,078,691 92
Transport 2,231,334 42 81,053)98)2,312,388)40
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
1873 års Riks-stat anslår:
Indelt ränta
och ersättning
Summa.
Penning
dl’.
lör indragna
räntor, För-
Riksmynt.
slagsanslag.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
Tpt.
2,228,634
42
81,053 98
2,309,688
40
Diverse
629,850
—
—
—
629,850
—
Sjövapnets öfningar, Reservationsanslag:
Exercis af Flottans bemanning...................
Sjöexpeditioner till handelns skyddande..............
60,000
—
—
—
60,000
—
För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, Reservations-
243,472
90
—
—
243,472
90
Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll, Förslagsanslag .
15,000
—
—
—
15,000
—
Till stipendier för sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst
16,450
—
__
—
16,450
—
Spanmålsupphandiings- och bagerikostnader, Reservationsanslag. .
20,000
—
—
—
20,000
Durchmarchekostnader, Reservationsanslaa..............
| 39,000
—
—
39,000
För sjukvård...............................
19,175
—
—
19.175
—
För diverse behof............................
15,000
—
-
15,000
Rese- och traktamentspenningar. Förslagsanslag..........
4,000
—
—
—
4,000
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af sjö-
2,203
70
—
—
2,203
70
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för Departementets Kan
27.000
—
-.....—-
__
27,000
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Sjöförsvarets stationer
15,000
—
—
—
15,000
",
Extra utgifter..............................
S:gr
1,106,151 60
—
—
1,106,151 ;6Ö
För
750,000
—
460
—
750,460
—
Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal (häraf ett
terna å rikets kuster), Reservationsanslag:
Penningar: Nuvarande beloppet..................
Tillkommer: Förhöjning....................
Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, såsom i 1873
S:a 4,084,786 02
81,513198 4,166,300
—
A n m. Tillökningen på Hufvud
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
25
anslag.
anslag...........
eller kommendering utrikes
ärendena.......................
sli— och Kommando-expeditioner, Förslagsanslag
Förslagsanslag...................
Transport
479,850: - 150,000: —
Förslag till blifvande Riks-stat:
1
| Penningar.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor, För- slagsanslag.
Summa.
Riksmynt
R:dr.
Ö.
R: dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
2,231,334
42
81,053
98
2,312,388
40
629,850
629,850
60,000
—
—
—
60,000
—
243,472
15,000
90
—
—
243,472
15,000
90
16,450
—
—
16,450
—!
20,000
—
—
20,000
—''
i 39,000
—
—
—
39,000
—
! 19,175
i 15,000
4,000
—
—
—
19,175
15,000
4,000
—
_
__
2,203 70
—
2,203
70
27,000
—
_
27,000
—
| 15,000
—
—
15,000
—
11,106,151,60
—
—
1,106,151 60
handeln.
särskildt Reservationsanslag å 10,000 R:dr till lifräddningsanstal-l
års Riksstat...............
titeln skulle alltså blifva 52,700 R:dr.
750,000:
50,000:
800,000:
460:
800,0001-
460!-
800,460!
S u m m a 4.137,486 02| 81,513 98 4,219,000 -
Bih. till Riksd. Prof. IS/8. 4 Samt. 1 Afd. ö Håft.
4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.
Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under
Riks-statens F e »t t e Hufvndtitel.
!
Flottans nybyggnad och underhåll:
Löneförhöjning åt ordinarie maskinister............. 10,000
För planering och strandskoning utanför verkstäderna vid
Stockholms station jemte utfyllning och kajbygguad derstädes 79,700
i Till anskaffning af maskiner och maskininventarier....... 90,000
„ dito af en pumpmaskin till nya dockorna i Carlskrona. . 36,000
„ inköp af en ångspruta med tillbehör för Carlskrona station 14,000
Stats-Utskottets
förslag.
R:dr. , ö.
229,700 —
i Vapen :
Till kanoner jemte lavettage och projektiler........... 200,000
„ handvapen med ammunition................. 100,000
300,000
__
Min-väsendet:
Till anskaffning af minmateriel.......................
335,000
—
Far ty g s-m ateriel:
Till hväsande af krigsfartyg.........................
1,300,000
_
Summa R:mt
2,164,700
STOCKHOLM, TRYCKT HOS 1SAAC M ARGUS, 1873.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.