Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Fe mt e Hufvudtitel.

1873-03-27 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1873:7, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Fe mt e Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

i

N:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Mars 1873, kl. 2 e. m.

Utlåtande,

angående regleringen af utgifterna under Riksstatens

Fe mt e Hufvudtitel.

(l:sta U.-A.)

För femte hufvudtiteln, innefattande anslagen till Sjöförsvars-departementet,

finnas enligt nu gällande riksstat till ständiga eller årliga utgifter

anvisade anslag till sammanräknadt belopp af 4,166,300 R:dr..

l:o Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 17 Maj 1871, —

jemte uttalande, i fråga om sjökrigsmaterielens beskaffenhet, af den åsigt,

att den egentligen sjögående flottan för framtiden nödvändigtvis komnie att

blifva inskränkt till ett ringa antal fartyg, hvaremot det vapen, som skulle

bestrida försvaret af landets kuster och skärgårdar, i alla händelser måste

anses såsom det hufvudsakliga, — i underdånighet anhållit, att vid företagande

af väckt fråga om indragningar inom sjöförsvarets nuvarande befälspersonal

och manskap, Kongl. Maj:t täcktes i sammanhang dermed taga

under ompröfning, huruvida icke en förening af sjöförsvarets begge korpser

lämpligen måtte kunna ega rum, blef, jemlik) nådigt bref af den 18 Augusti

1871, en komité tillsatt för behandling af frågan om lämpligaste organisationen

af sjöförsvarets militärpersonal och i sammanhang dermed uppgörandet

af plan till fortgående öfningar för samma personal, hvilken komité den 17

Februari 1872 med underdånigt betänkande inkommit.

I öfverensstämmelse med ett derefter utaf Chefen för Sjöförsvarsdepartementet

utarbetadt förslag till förändrad organisation af sjöförsvarets

militärpersonal, för hvilket finnes närmare redogjordt uti ett statsrådsprotokollet

bilagdt memorial (Bil. R:o 4 pag. 7—60), har Kongl. Maj:t nu i afseende

å berörda organisation föreslagit, beträffande

Bih. till Riksd. Frat. 1873. 4 Sami. 1 A/d. f) Häft.

Angående organisation

af

sjöförsvarets

militärpersonal.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 7.

A. Befäls- och underbefälspersonalen.

1) att sjöförsvarets nuvarande båda aktiva korpser, Kongd. Flottan och

Kongl. Skärgårdsartilleriet, måtte sammanslås till en för Sveriges kustförsvar

afsedd korps, med benämning ”Kongl. Flottan”, hvars befälspersonal skulle

komma att utgöras af:

Officerare:

2 Flaggman (Konter-amiraler),

6 Kommendörer,

20 Kommendörkapitener,

43 Kapitener,

4;i Löjtnanter och

26 Underlöjtnanter,

Summa 140 Officerare.

Underofficerare.

20 Flaggunderofficerare (l:sta klassen)

75 Underofficerare af 2:dra klassen; och

95 d:o af 3:dje klassen

Summa 190 Underofficerare;

2) att den minskning i nuvarande antal regementsofficerare och underofficerare

vid sjövapnet, som sålunda komme att ega rum, måtte ske allenast

i mån af inträffande afgång;

3) att afiöningarne för officerare och underofficerare vid den nya Kong],

flottan borde utgå i enlighet med den vid det underdåniga memorialet fogade

stat (Bil. N:o 6) och fördelas, på sätt derstädes vore föreslaget, uti

tre fjerdedelar fast lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar, deruti inbegripne

såväl ersättning för inqvartering som, hvad underofficerarne anginge,

vederlag för indragen afiöningsspanmål; dock att den lönetillökning för en

del officerare och för underofficerarne, som genom tillämpning af denna stat

blefve en följd, måtte dem tillgodokomma först i den mån érforderliga medel

blefve för ändamålet tillgängliga i den ordning här nedan under D

komme att sägas;

4) _ att tjenstgöringspenningar måtte uppbäras under all slags militärtjenst

äfvensom under semester af såväl officerare som underofficerare, men

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-UsJcotMs Utlåtande N:o 7.

deremot innehållas och för statsverket besparas, då officer eller underofficer

vore på grund af erhållen permission, till följd af sjukdom eller annan särskild

anledning, förhindrad att göra tjenst; med iakttagande härvid, att dylik

innehållning af tjenstgöringspenningarne skulle ega rum för hvarje månad,

hvarunder lönetagaren varit mera än 15 dygn ur tjenstgöring;

5) att, i den mån medel, hvilka redan funnos å 5:te hufvudtitelns

afiöningsanslag uppförda, dertill lemnade tillgång, en ny reservstat måtte, i

den ordring här nedan under D närmare bestämmes, upprättas, under benämning

“Kongl. flottans permanenta Reservstat", dit officerare af kapitens

och högre grad vid Kongl. flottan måtte kunna förflyttas, då Kongl.

Maj:t, med afseende å tjenstens fördel, pröfvade så böra ega rum;

6) att öfverflyttning till permanenta reservstaten icke måtte varda

förenad med förlust af någon del utaf innehafvande löneförmåner, samt att

aflöningen jemväl vid denna reservstat blefve fördelad uti fast lön och tjenstgöringspenningar

enligt samma grunder, som ofvan blifvit för Kongl. flottan

föreslagna;

7) att befordran å permanenta reservstaten måtte kunna ega rum, då

Kongl. Maj:t på grund af framstående förtjenst dertill funne anledning;

8) att hvar och en officer eller underofficer, som efter utfärdandet af

nu föreslagna bestämmelser komme att utnämnas, äfvensom en hvar redan

i tjenst varande officer, som derefter erhölle befordran till regementsofficer

eller från lägre till högre regements-officersgrad uppflyttades, skulle vara

forpligtad att ur tjensten afgå, då han uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigade honom till full pension jemte fyllnadspension; Kongl. Maj:t

dock obetaget att med hans begifvande låta med afskedet anstå, derest och

så länge den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjensten gagna det allmänna

;

B. Matros- och IcanonierJcompanierna.

9) att de två kompanierna kanonierer vid skärgårdsartilleriets station?

hvardera om 100 man, måtte ombildas till två i Stockholm förlagda kompanier

matroser och jungmän, i likhet med de vid Carlskrona station varande

matroskompanierna, samt rekryteras från skeppsgossekorpsen;

10) att för de sålunda upprättade två nya matroskampanierna endast

endast en chef måtte anställas, liksom två och två af- de i Carlskrona förlagda

fyra kompanierna skulle förenas under en chef, i enlighet med hvad

Bil. N:o 9 utvisade;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

C. Bätsmanshållet.

11) att, genom förening af mindre vidsträckta båtsmanskompanier

under en chef, antalet kompanichefer vid bätsmanshållet måtte minskas från

29 till 19, hvaremot de nu till dem utgående arvodena å 300 R:dr skulle

ökas till 500 R:dr för dem hvardera;

12) att till biträde åt kompanichef måtte anställas en underofficer å

hvarje båtsmanskompani och lönerna för dessa underofficerare bestämmas att

utgå med 900 R:dr för en hvar af de 9 äldre och 800 R:dr för hvardera

af de tio yngre;

13) att den till arvoden åt båtsmanskorporaler nu anslagna summa

8,62(1 R:dr måtte ökas till 23,250 R:dr, för beredande af arvoden åt distinktionskorporaler,

korporaler och vice korporaler;

14) att de till arvoden åt artiileribåtsmän å 10 R:dr nu anvisade

12,160 R:dr måtte få användas till arvoden åt dem af manskapet vid båtsmanshållet,

som utmärkte sig genom skicklighet i tjenstens olika delar;

15) att båtsman måtte medgifvas rättighet att, under fredstid, afgå från

tjensten efter fyllda 27 lefnads- och 7 tjensteår, med skyldighet likväl, om han

ville af denna rättighet före uppnådda 15 tjensteår sig begagna, att i sitt

ställe sätta annan krigsduglig karl mot enahanda löneförmåner, som han sjelf

af roten åtnjutit, och med nylegd båtsmans förpligtelse!'',

16) att, såvida denna framställning om båtsmans rätt till afgång

vunne Riksdagens bifall, hela kostnaden för båtsmännens beklädnad måtte

från och med år 1874 af kronan öfvertagas och i följd deraf det å riksstaten

under 5:te hufvudtiteln uppförda anslag till båtsmäns beklädnad, nu

utgörande “förslagsanslag högst 138,200 R:dr“, ökas med beloppet af det

från de roterings- och rustningsskyldige nu utgående beklädnadsbidrag, omkring

69,800 R:dr, eller till 208,000 R:dr, med bibehållande i öfrigt af

samma natur som hittills;

17) att den vakansafgift, som enligt 1872 års Riksdags beslut vore bestämd

att utgå af de rusthåll, hvilkas sättande på vakans till ett begränsadt

antal inom Blekinge län och Södra Möre härad under loppet af tio år blifvit

vid samma riksdag medgifven, måtte minskas med ett belopp, motsvarande

den deruti inberäknade beklädnadsafgiften;

18) att, ifråga om legoaftalet emellan rust- eller rotehållare och båtsmän,

den dem genom Ivongl. brefvet den 14 Juli 1835 redan lemnade frihet,

att med hvarandra öfverenskomma om sina inbördes rättigheter och

skyldigheter i allmänhet, måtte vinna den utsträckning, som med behörigt

afseende å båtsmannens tjenstbarhet kunde förenas, och i sådant hänseende

stadgas: deh att vid rekrytering af ledigt båtsmansnummer skulle emellan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

5

rust- eller rotehållare!! och rekryten till framtida efterrättelse upprättas skriftligt

kontrakt, fullständigt upptagande alla de löneförmåner, båtsmannen egde

under sin tjenstetid af rust- eller rotehållaren åtnjuta, samt sättet huru de

skulle komma båtsmannen tillhanda; dels ock att, med iakttagande deraf att

bestämmelser, skadliga för båtsmannens tjenstbarhet, icke måtte i kontraktet

inflyta och att gällande föreskrifter angående fortskaffning af tross fortfarande

skulle lända till efterrättelse, båtsmannens alla öfriga löneförmåner måtte bero

på fritt aftal emellan rust- eller rotehållaren och båtsmannen, dock att värdet

af de aftalade förmånerna icke väsendtligen understego hvad båtsman i

orten enligt författningarne tillkomme; samt att följaktligen, der båtsmannen

vore berättigad tilll torp eller bostad, det måtte stå honom fritt att för sin

tjenstetid med rust- eller rotehållaren öfverenskomma om ersättning för denna

förmån, men i händelse torp eller bostad för båtsmannen blifvit i kontraktet

betingad, detsamma borde jemväl innehålla bestämmelser i afseende å underhållsskyldigheten;

och borde det uppgjorda kontraktet granskas af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande, som, derest icke något vore att deremot erinra,

skulle detsamma till efterrättelse stadfästa.

D. Medlen och ordningen för organisationens genomförande.

I

19) att de för organisationen erforderliga tillökningar i anslagen till

aftöningsstaterna, beräknade:

för Kongl. Flottans officerskorps enligt Bil. N:ris 6 och 7 till E:dr 12,385: —

„ Underofficerskorpsen, Bil. N:ris (1 och 8........ „ 5,330: —

,, Permanenta Reservstaten, Bil. N:o 6.......... „ 114,000: —

,, Kanonierkorpsens ombildning till matroskorps, Bil. N:o 9 „ 14,597: 50.

Båtsmanshålletfmed undantag af beklädnaden) Bil. !\'':o 11 ,, 31,424: —

Summa R:dr 177,736 50.

måtte få utgå af de aflöningsmedel, som för närvarande voro anvisade till

Kongl. flottans nya och gamla reservstater samt indragnings- och expektansstaten

jemte ersättning för inqvartering åt officerare och underofficerare, äfvensom

af det kontanta vederlaget för indragen aflöningsspanmål för de sednare,

i enlighet med hvad i Bil. jST:o 13 vore angifvet, allt i den mån medel

genom afgång i nämnda stater redan till någon mindre del vore eller framdeles

blefve för detta ändamål tillgängliga;

20) att vid organisationens genomförande borde till efterrättelse lända,

att sammanslagning af Kong!, flottan och Kongl. skärgårdsartilleriet skulle

ske omedelbart, men tillgängliga medel användas i följande ordning, nemligen

till:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 1.

a) förändringarne i båtsmanshållets befäl ocb underbefäl samt kanonierkorpsens

omdaning;

b) förbättring i imderofficerarnes aflöning, hvarvid skulle iakttagas, att

en högre grad ginge före en lägre och, inom graden, den i tjensten äldre

framför den yngre;

c) fyllnad i de officerslöner, hvilka enligt det framställda förslaget borde

ökas, dervid en högre grad ginge framför en lägre och, inom graden, den i

tjensten äldre framför den yngre;

d) Permanenta reservstatens upprättande.

B. Anslaget till exercis med flottans bemanning.

21) att det nu utgående reservationsanslaget till exercis med flottans

bemanning och sjöexpeditioner för handelns skyddande måtte, hädanefter såsom

hitintills, blifva stäldt till Kongl. Maj:ts förfogande för det med detsamma

afsedda ändamål, dock att högst en tredjedel måtte användas till öfningsexpeditioner

i aflägsna farvatten.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet jemväl

till behandling förehaft ett af Herr J. E. Billström i motion inom Andra

Kammaren (N:o 144) väckt förslag, att Riksdagen måtte besluta, att, med

afslag å Kongl. Maj:ts nådiga framställning om båtsmansinstitutionens bibehållande,

i stället hemställa att samtlige båtsmännen i mån af afgång måtte

tillsvidare ställas på vakans, mot det att de efter billiga grunder utgående

vakansafgifterna måtte användas till förhyrning af passande manskap för

flottans behof.

Hvad nu först beträffar mom. A och B af den nådiga framställningen,

har Utskottet icke haft något att anmärka vid de för sjöförsvarets personal

uppgjorda aflöningsstater och ej heller vid de bestämmelser i öfrigt, som under

nämnda mom. förekomma och äro af beskaffenhet att tillhöra Riksdagens

pröfning, funnit något att erinra i vidare mån, än att det under mom. A,

punkten 4 förekommande stadgande derom, att officer eller underofficer vid

sjukdom icke får uppbära de i hans aflöning ingående tjenstgöringspenningar,

synts Utskottet hvarken vara med billighet fullt öfverensstämmande

eller ens för tjensten i allmänhet fördelaktigt. Det låter åtminstone tänka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

sig att vetskapen derom, att, i händelse af kroppsskada eller annan sjuklighet,

aflöningen koinme att för någon tid nedsättas, skulle föranleda en varsamhet,

som vid sjö tjenstgöring icke alltid vore på sin plats. Detta moment

har derföre synts Utskottet böra erhålla förändrad lydelse i den syftning, att

sjukdomsförfall icke ovilkorligen komme att medföra förlust af de i aflöningen

ingående tjenstgöringspenningar. Utskottet har alltså ansett sig böra

tillstyrka,

a) att Riksdagen — med tillkännagifvande, att det under

mom. A, punkten 4, förekommande stadgande synts lämpligen

böra på följande sätt affattas: “att tjensgöringspenningar

uppbäras under all slags tjenstgöring äfvensom under

semester af så väl officerare som underofficerare, men

deremot efter de grunder och med de undantag, Kongl.

Maj:t kan finna godt närmare bestämma, innehållas och

för statsverket besparas, då officer eller underofficer åtnjuter

tjenstledighet4*, — må i öfrigt godkänna de förslag,

som under mom. A och B, af den nådiga framställningen

förekomma och äro af beskaffenhet att påkalla Riksdagens

pröfning.

Vidkommande åter de under mom. G, föreslagna förändrade stadganden

rörande båtsmanshållet får Utskottet i minnet återkalla, hurusom nästlidet års

Riksdag uti underdånig skrifvelse den 24 April 1872, vid besvarande af Kongl.

Maj:ts nådiga proposition angående försättande på vakans tillsvidare af en

del utaf båtsmanshållet i Blekinge län och Södra Möre härad af Calmar län,

uttalat den åsigt, att, med hänseende till den förändrade beskaffenheten af

sjöförsvarets materiel, båtsmansinstitutionen numera icke kunde anses tidsenlig

och att det således vore önskligt, om båtsmanshållet i sin helhet eller

åtminstone till betydligare del kunde försättas på vakans; hvarjemte Riksdagen

af anförda skäl ansett sig kunna antaga, att frågan om båtsman shållets

allmänna ställande på vakans skulle vid pröfningen af förslagen till ordnande

af sjöförsvarets personal icke lemnas ur sigte. Nu har, på sätt af ofvanintagna

nådiga framställning visar sig, Chefen för Sjöförsvars-departementet,

vid framställande af ifrågavarande organisationsplan, utgått från det antagandet,

att båtsmännen, hvilka voro fullt användbara för sjöförsvarets tjenst

och derjemte, åtminstone för närvarande, icke lämpligen kunde ersättas med

någon annan trupp, borde bibehållas samt att någon ytterligare vakanssättning

af större eller mindre delar af båtsmanshållet, än den, som redan medgifvits,

icke borde ega rum. De skäl härför, som finnas angifna såväl i

förstbemälde komiterades betänkande (pag. 21 och 22) som i oftaberörda

memorial (pag. 35—43) hafva emellertid icke synts Utskottet vara af be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

skaffenhet att böra föranleda rubbning i den åsigt Riksdagen, på sätt ofvan

är omförmäldt, redan uttalat i fråga om olämpligheten deraf, att båtsmanshållet

fortfarande skulle för flottans bemanning användas. Härförutan har

Utskottet ej kunnat förbise, att på sednare tiden åsigterna om landtförsvarets

ordnande på grundvalen af allmän värnepligt och med afskaffande af indelningsverket

vunnit allt mera stadga, och om en sådan organisation varder af statsmakterna

antagen, lärer det hvarken ur principiel synpunkt kunna försvaras eller

finnas med billighet öfverensstämmande, att båtsmansinstitutionen skulle i sin

helhet eller till någon del fortfarande bibehållas. Yid sådant förhållande

och då antagandet af de uti förevarande mom. meddelade förslag till förändrade

stadganden rörande båtsmanshållet otvifvelaktigt skulle verka till stadfästande

af en institution, hvilken redan nu icke kan anses tidsenlig och

hvars fullständiga afskaffande inom kort torde ifrågakomma, har Utskottet

icke kunnat tillstyrka Riksdagen att samma förslag godkänna; hemställande

alltså Utskottet,

b) att de under mom. C, föreslagna förändrade stadganden

rörande båtsmanshållet icke må vinna Riksdagens

bifall.

1 afseende vidare å den under mom. D gjorda nådiga framställning

angående medlen och ordningen för den nya organisationens genomförande

har Utskottet icke haft annat att erinra, än att, om Utskottets i nästföregående

punkt gjorda hemställan vinner Riksdagens bifall, frågan om dispositionen

af de för förändringarne inom båtsmanshållet beräknade medel måste

anses förfallen; hvadan Utskottet tillstyrker,

c) att Kongl. Maj:ts under mom. D, framställda förslag

må af Riksdagen bifallas, dock med den inskränkning,

som kan blifva en följd af det beslut, Riksdagen i fråga

om båtsmanshållet må komma att fatta.

Hvad slutligen angår Kongl. Maj:ts under mom. E, gjorda nådiga

framställning rörande förändrade föreskrifter i afseende på dispositionen af

reservationsanslaget till sjövapnets öfningar, tillstyrker Utskottet,

d) att hvad Kongl Maj:t i förevarande hänseende föreslagit

må vinna Riksdagens bifall.

Beträffande regleringen i öfrigt af utgifterna under femte hufvudtiteln,

får Utskottet här nedan meddela yttrande öfver de af Kongl. Maj:t i

ämnet gjorda framställningar, med undantag af frågan om löneförhöjning

för vaktbetjeningen vid Sjö för svar s-departementets Kansli- och Kommandoexpeditioner
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats-Utskottet# Utlåtande N:<> 7.

expeditioner, Förvaltningen af sjöärendena och Staijpnsbefälhafvarens i

Stockholm Kansli, i afseende hvarå Utskottet kommer att framdeles, i sammanhang

med behandlingen af andra likartade förslag'', afgifva särskilde utlåtande,

hvaremellertid de af Kongl. Maj:t äskade belopp förslagsvis blifvit

å bilagda tabell uppförda.

Afluniugsstateina vid Sjöförsvarets stationer.

±o Till aflöning för garnisoner å Kungsholms fästning och Drottningskärs

kastell, hvilkas garnisoner, i följd af marinregementets indragning,

komme att utgöias af manskap utaf batsmanshållet, har Kong!. Makt äskat

att ett belopp af 1,900 R:dr måtte å förevarande anslag uppföras; och får’

med hänvisande till hvad statsråds-protokollet (Bil, N:o 4 pa»-. 2 och 3)

rörande detta anslagsbehof innehåller, Utskottet tillstyrka,

att, med bifall till förevarande nådiga framställning, ''inslaget

till aflöningss laterna vid sjöförsvarets stationer

må med 1,900 R:dr förhöjas.

Flottans nybyggnad och underhåll.

3.o Vidare har kong!. Maj:t begärt, att — till bestridande af förbättrad

aflöning- för ordinarie handtverkspersonalen vid stationerna, till aflö.

k t extra arbetare a varfven, till förhöjning i ordinarie maskinis ternes

aflöningsvilkor samt till polispersonalens vid Carlskrona station aflöning _

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll måtte med tillhopa 96,000

R:dr förh-öias.

Detta belopp är, enligt hvad statsråds-protokollet (pag.

vid handen, på följande sätt beräknadt:

till löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne vid stationerna

„ aflöning åt extra arbetare....................

„ löneförhöjning åt ordinarie maskinister.............

„ aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona station......

4 — 8) gifver

43,600

18,000

1 7,200

17,200

tillhopa R:dr 96,000

Hvad först angår de till förbättring i aflöningen för ordinarie handtverkarne

och till aflönande af extra arbetare vid stationerna äskade belopp

Bih till MUcsd. -Prof. 187''::. 4 band. 1 Aid. 5 Käft. 2

Angående aflöning

för

garnisoner å

sjöfästni ng äril

e vid Carlskrona.

Angående

förhöjning i

aflöningen för

handtverkare

och maskinister

m. m.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 7.

tillhopa 61,600 R:dr, har förekommit, att Kongl. Maj:t till nästlidet års

Riksdag gjorde nådig framställning om anvisande af medel för, bland annat,

aflönande af extra handtverkare samt förhöjning i aflöningen för underbefälet

vid timmermans- och handtverksstaten, men det begärda anslaget blef icke

beviljadt, enär Riksdagen föreställde sig, att den arbetspersonal, som för närvarande

till varfstjenstgöring kommenderades och derför uppbure aflöning,

vore så talrik, att, om den blefve minskad till det antal, som nödvändigtvis

erfordrades, de aflöningsmedel, hvilka derigenom blefve disponibla, skulle

lemna fullt tillräcklig tillgång till betäckande af den förhöjning i dagspenningen,

som af förhållandena betingades. Utskottet, som delar denna åsigt

och anser den fortfarande ega giltighet, har derföre icke kunnat det nu

gjorda nådiga förslaget i denna del understödja, helst det, enligt Utskottets

ranke, vore för statsverket mest fördelaktigt om, medelst anlitande af den

enskilda industrien, verkstadsarbetena å kronans varf blefvo till det minsta

möjliga inskränkta; hemställande alltså Utskottet,

a ) att det till löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne

vid stationerna äskade belopp, 46,600 R:dr, icke må af

Riksdagen beviljas; och

b) att ej heller det till aflöning åt extra arbetare begärda

anslag, 18,000 R:dr, må af Riksdagen beviljas.

Vidkommande derefter den för ordinarie maskinisfcerne föreslagna löneförhöjning

är det visserligen klart, att, på sätt i statsråds-protokollet (Bil.

N:o 4 pag. 6) är anfördt, kronan icke kan undandraga sig det inflytande,

som ett ökad t användande af maskinister i den enskilda industriens tjenst

måste utöfva på vilkoren för deras antagande och att således någon förbättring

i maskinisternas aflöning är af oundgängligt behof påkallad, men

det anslagsbelopp, som nu i sådant hänseende blifvit begärdt. liar emellertid

synts Utskottet för högt beräknadt. Enligt nu gällande, den 22 Januari

1861 fastställda stat för ifrågavarande personal, uppgår dess aflöning till ett

sammanräkna,ds belopp af 64,692 R:dr, och det begärda anslaget skulle

alltså medföra en förhöjning af 50 procent i nuvarande ansiagsbeloppen.

Om deremot anslagstillökningen blefve bestämd till 10,000 R:dr, skulle detta

motsvara en förhöjning i aflöningen af i det närmaste 60 procent, hvilket

synis Utskottet under för handen varande förhållanden fullt tillräckligt, och

då behofvet af förhöjning är föranledt af de nuvarande särdeles gynsamma

ekonomiska förhållandena, hvilka måste antagas åtminstone till någon del vara

af öfvergående natur, torde anslagstillökningen lämpligast böra på extra stat

anvisas. Utskottet hemställer alltså,

c) att förevarande nådiga framställning må endast i

den mån af Riksdagen bifallas, att till löneförhöjning åt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottfits Utlåtande N:o 7

11

ordinarie maskinisterne anvisas för år 1874 på extra

stat ett belopp af 10,000 R:dr.

I fråga åter om det till aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona

station afsedda belopp, 17,200 R:dr, inhemtas af statsråds-protokollet (pag.

(\ oc^ _ 7) komitéen för organisation af sjöförsvarets ekonomiska förvaltning

föreslagit, att all bevakning på varfven, så vidt den ej besörjdes af

egentliga militärposter, skulle öfvertagas af en poliskorps vid hvardera stationen,

hvarigenom ej allenast ett vidsträcktare tillfälle till öfning i militärtjensten

och en minskning i båtsmansuppfordringen kunde tillvägabringas,

utan äfven bättre bevakning erhållas; att såväl Förvaltningen af sjöärendena

som stationschcforne, öfver komitéens förslag hörde, tillstyrkt detsamma, men

da, det af flera skäl synts vara fördelaktigare om på lämpliga vilkor Stockholms

stads polis kunde öfvertaga äfven bevakningen å Skeppsholmen samt

Carlskrona stadspolis utsträcka sin verksamhet äfven till Kong!, flottans varf

och öfriga. område, än att på hvardera stället uppsätta en från städernas

polisbevakning fristående korps, hade stationsbefålhafvarne fatt sig anbefaldt

att söka med vederbörande åvägabringa öfverenskommelse i sådan syftning;

samt att, sedan emellertid reglementet för styrelsen och förvaltningen vid

stationerna den 24 Maj 1872 stadgat, att bevakningen vid stationerna skulle

förrättas^ af polis, och stationsbefälhafvaren i Carlskrona derefter anmält, att

stadens fullmäktige vägrat ingå på en sådan öfverenskommelse, Kong!. Mai:t

i nådigt bref den 12 November 1872 anbefallt uppsättandet af en särskild

poliskorps för Carlskrona station, hvarjemte den för dess aflöning erforderliga

summa, beräknad till 17,200 R:dr, för 1878 anvisats att utgå af anslaget

till flottans nybyggnad och underhåll.

Då det enligt Utskottets åsigt är synnerligen angeläget, att Riksdagen

beredes tillfälle att yttra sig innan nya korpser, för hvilka erfordras aflöning

af statsmedel, organiseras och uppsättas, men sådant i förevarande fall

icke egt rum, har Utskottet så mycket mindre ansett sig böra tillstyrka anvisande

åt clet uti förevarande hänseende begärda anslaget, som den ifrågavarande

poliskorpsen, bestående af 1 poliskommissarie, 8 öfverkonstaplar och

18 konstaplar jemte extra konstaplar, synts Utskottet vara vida talrikare,

än som kan för bevakning vid varfvet erfordras. Utskottet hemställer

alltså,

d) att det till aflöning åt polisbevakningen vid Carlskrona

station äskade belopp, 17,200 R:dr, icke må af

Riksdagen beviljas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stat*- Utskottets Utlåtande S:o 7.

Angående

anslaget, till

Lois- och Fyrinrättningen.

Angående

öfrig a ordinarie

anslag.

Angående

anslag till

planering

m. m. vid f, d.

galérvarfvet.

Lots- och Fyriiiräftuingcn med dertill hörande personal.

4:o Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta reservationsanslag, uti hvithet

ingår ett anslag af samma natur ä 10,000 U:dr till lifräddningsanstalterna

å rikets kuster, måtte förhöjas från 750,460 R:dr, hvartill det uti

riksstaten för innevarande år är uppförd t, till 800,460 R:dr eller med

50,000 R:dr, motsvarande den beräknade tillökningen i statsverkets inkomster

af fyr- och båkmedlen; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de på

nyssnämnde statsinkomst, utöfver beräknade beloppet deraf, uppkommande

öfverskott fortfarande finge, såsom hitintills, användas för de med ifrågavarande

anslag afsedda behof; och då inkomsttiteln “Fyr- och båkmedel“ redan

biifvit af Riksdagen beräknad till 800,000 R:dr, tillstyrker Utskottet,

att, med bifall till förevarande nådiga framställning, anslaget

till Lots- och Fyrinrättningen och dertill hörande

personal må till 800,460 R:dr förhöjas.

5:o I afseende å öfriga under denna hufvudtitel uppförda ordinarie

andag, deri förändring icke förekommit, tillstyrker Utskottet,

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som

vid nästlidet års riksdag bestämdes.

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra

andag har Kongl. Maj:t gjort följande framställning:

6:o För planering och strandskoning utanför verkstäderna vid Stockholms

station jemte utfyllnad och kajbyggnad derstädes har Kongl. Maj: t

begärt ett anslag å 79,700 R.dr.

Sedan en del af de å galérvarfvet befintliga s. k. galérskjulen under

nästlidet år biifvit med användande af tillgångar, som stått till Kongl. Maj:ts

förfogande, till verkstadslokaler förändrade, torde ej mindre härför, än äfven

för den kran och slip, till hvilka Riksdagen förut anvisat medel, de ifrågavarande

arbetena vara oundgängligen nödiga; och tillstyrker Utskottet derföre,

att det för planering och strandskoning utanför verkstäderna

vid Stockholms station jemte utfyllnad och kaj bygg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.

13

nåd deistädes fiskado extra anslag’ 79,700 H:dv må för år

1874 af Riksdagen beviljas.

7:o Till påbörjandet af en dockbyggnad vid Stockholms station har

kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 115,000 R:dr.

Utaf statsråds-protokollet (Bil. N:o 4 pag. 12—-15) inhemta», att i

sammanhang med planen till ordnande af varfvet vid Stockholms station

förslag jemväl uppgjorts till en docka å Djurgårdsvarfvet i närheten af de

öfrig;, anläggningarna derstädes. Oaktadt de med denna dockbyggnad förenade

icke^ obetydliga kostnader, enligt Majoren Adelskölds förslag beräkiiade

till 500,000 R:dr, ansågs en dylik anläggning, hvaraf behofvet blifvit

för hvarje år alltmera känbart, icke längre böra uppskjutas. Fartyg af jern

måste årligen dockas endast för att rengöras, skrapas och målas i botten till

förekommande^ af alltför hastig förrostning, och äfven de af trä på jernspant

bygda kanonångsluparne, hvilka ej äro kopparförhydda, måste, om än ej

hvarje år, dock jemförelsevis ofta befrias från gräs och orenlighet, som fästa

sig vid bordläggningen.

På^ grund af det bidrag af allmänna medel, som lemnats till anläggningen

af Beekholms-dockorna, hade väl kronan förbehållits rättighet att under

sammanlagdt tre månader hvarje år begagna dem, utan

för

att

annan ersättning än

portöppning och slutning rn. in. äfvensom rätt under öfriga delen afåret

fialltför enskilde lata intaga fartyg deri mot enahanda afgift, som för

enskildes farkoster erlades; men begagnandet af dessa dockor medförde dock

flera olägenheter. För arbetena å fartygen erforderliga materialier äfvensom

arbetsfolk och verktyg måste från varfvet transporteras den långa vägen till

dockan, hvarigenom tidsförlust och ökade svårigheter att kontrollera materialåtgången

uppstode, hvarjemte uppbördsman och daglönare måste mot särskild

godtgörelse bestrida vaktgöring å de i docka intagna fartygen; vid hvilka

förhållanden dockningskostnaden blefve ganska dyr samt tiden för arbetets

utförande betydligt längre än om docka funnes att tillgå på varfvet i

närheten af verkstäderna. Såväl stationsbefålhafvaren som Förvaltningen af

sjöärendena hade ock med afseende härå tillstyrkt, att anslag måtte utverkas

föi påbörjandet af den dockanläggning, hvartill förslag sålunda blifvit framstäldt.

I sammanhang med denna fråga om anläggningen af en docka för

kronans räkning hade inför Kongl. Maj:t anmälts en af deputerade för Stockholms

grosshandelssocietet och skeppsrederier genom stationsbefålhafvaren härstädes

den 16 November 1872 ingifven ansökning att få aflösa de rättigheter

och förmåner, som voro kronan i afseende å Beekholms-dockorna förbehållna.

Uti denna framställning hade hufvudsakligen anförts, att, då dockornas

anlitande tilltagit i ungefär samma mån, som ångbåtsfarten utvecklats,

Angående anslag

till en

skeppsdocka.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- fHsknttets Utlåtande N:<> 7,

dessa dockor äfven med de utvidgningar, desamma efter deras anläggning

undergått, icke kunde fylla det dubbla ändamålet att användas för kronans

räkning och förnämligast att erbjuda handels-sjöfarten en för densamma i

Sveriges förnämsta hamn oumbärlig veparationsplats; samt att de särskilda

privilegier, som i afseende å dockornas begagnande tillkomme kronans fartyg,

väl icke medförde väsendtligare olägenheter vid den tid, de meddelades, men

under nu varande förhållanden verkade till allt för känbart förfång för uppfyllandet

af dockornas hufvudändamål; och hade deputerade på grund häraf

hemställt, att det måtte tillåtas Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier

att genom erläggande till kronan af ett lämpligt penningebelopp,

hvars storlek med afseende ä det bidrag, staten lenmat vid dockornas anläggning,

samt det gagn, kronan sedermera haft af deras afgiftsfria begagnande,

deputerade ansett kunna bestämmas till 75,000 R:dr Kant, från

dockorna å Beckholmen aflösa alla de rättigheter och förmåner, som till följd

af statens bidrag hittills varit Kongl. Maj:t och kronan förbehållna.

I anledning af denna framställning hade Förvaltningen af sjöärendena

i underdånigt utlåtande den 26 November 1872 yttrat, att Förvaltningen

under förutsättning, att en skeppsdocka för kronans fartyg komme att i Stockholm

anläggas, ansåge sig så till vida kunna tillstyrka nådigt bifall till samma

framställning, att för kronans fartyg bibehölles rätten till afgiftsfritt begagnande

af dockorna vid Beckholmen, intill dess kronans docka vore fullt

färdig samt äfven derefter kronan ffnge förmånsrätt till dockning mot erläggande

af enahanda afgift, som enligt fastställd taxa för enskildes fartyg

egde rum.

Då emellertid frågan om eftergifvande af den kronan förbehållna rätt

till begagnande af Beckholms-dockorna vore hufvudsakligen beroende derpå,

huruvida en dockanläggning för kronans räkning komme till stånd, har förrbemälda

ansökning ansetts ej för närvarande böra komma under slutlig pröfning.

Utur i (ifrigt tillgängliga handlingar får Utskottet meddela,

att Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 23 Juli 1847 utaf Handelsoch

Sjöfartsfondens medel anvisat ett belopp af 150,000 R:dr banko för anläggning

å Beckholmen af tvänne reparationsdockor under vilkor, dels att

dessa dockor framgent underhöllos af Stockholms grosshandelssocietet och

skeppsrederier mot rättighet för dem att, enligt nådigst fastställd taxa, uppbära

afgifter af alla fartyg, hvilka begagna dockorna, med undantag af kronans fartyg,

som skulle vara för afgift fria, dels ock att grosshandelssocieteten och

skeppsrederiernas deputerade med vederbörande jordinnehafvare öfverenskommo

om inlösen af jordrymd till anläggningen;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

15

att Kongl. Maj:t sedermera jemlikt nådigt bref den 7 Mars 1854 fastställt

tiden för/kronofartygs uppehåll i nämnda dockor utan afgift för deras

begagnande till fjorton dygn hvarje gång äfvensom sammanräknadt för flera

fartyg till sex veckor årligen för hvardera dockan med iakttagande, att

derest dockorna i längre tid för sådana fartyg begagnades, enahanda afgift

för dem komme att erläggas, som enligt fastställd taxa för enskildes fartyg

egde rum; samt

att grosshandelssocieteten och skepprederierna till företaget utgifvit ett

belopp af (39,821 Ii:dr 9 sk. if rst banko, inberäknadt den del af fastighetsköpeskillingen,

som ansetts böra läggas pa kostnaderna för dockorna.

Sä vidt af kandlingarne kunnat inhemtas, äro de å Beckholmen befintliga

skeppsdockor för här varande station af sjöförsvaret fullt tillräckliga

så att något oundgängligt behof för närvarande icke torde förefinnas att för

kionans räkning företaga dock byggnad. Då härtill kommer att det belopp

som af Stockholms grosshandelssocietet och skeppsrederier erbjudits såsom

lösen för kronans rätt till dockornas begagnande, icke synes motsvara värdet

af den förmån, som dymedelst skulle dem beredas, anser sig Utskottet böra

hemställa,

att det af Kongl. Maj:t till påbörjande af en dockbyggnad

vid Stockholms station äskade extra anslag 115,000 R.dr

icke må af Riksdagen beviljas.

8:o 1 öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majrt vidare föreslagit, får Angående, an
Utskottet,

med hänvisande till hvad statsråds-protokollet (Bil. JSbo 4 pag. 10 tiU ma~

och fl samt 15—19) rörande dessa anslagsbehof innehåller, tillstyrka,

att Riksdagen måtte till nedannämnda ändamål anvisa för

ar 1874 extra anslag till följande belopp, nemligen:

a) till anskaffning af maskiner och maskin-inventarier vid sjöförsvarets

båda stationer 90,000 R:dr;

b) till anskaffning af en pumpmaskin till de nya dockorna i

Carlskrona 36,000 R:dr;

<■) till inköp af en ångspruta med tillbehör för Carlskrona

station 14,000 R:dr;

d) till kanoner jemte lavettage och projektiler 200,000 R-dr
samt

’ '' ’

e) till handvapen med ammunition 100,000 R:dr.

rter m. m.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 7.

Angående anslag

till minmateriel.

Angående anslag

till fartygsmateriel.

9:o. Till anskaffning af »immateriel hav Kongl. Maj:t äskat ett belopp

af 385,000 R:dr.

1 statsråds-protokollet (Bil. N:o 4 pag. 17 och 18) är meddelad!, att

under sommaren rekognosceringar och upplodningar egt rum för att bestämma

de positioner uti Stockholms skärgård samt inloppen till Södertelge, Norrtelge,

Norrköping, Söderköping, Carl skrona, Göteborg och i Calraar sund, som bäst.

egnade sig för tillämpningen af minförsvar, hvarjemte nödiga uppmätningar

å dessa ställen och kostnadsberäkningar för försvaret derstädes blifvit uppgjorda.

Den för samtliga dessa inlopp och positioner erforderliga »immateriel

beräknades kosta omkring 11/3 million it:dr, hvaraf skulle komma

på försvaret af Vaxholm och Södertelge inlopp 2(12,284 R:dr 94 öre samt

i Stockholms skärgård utanför Vaxholm 338,622 R:dr 8 öre.

Af den för försvaret af Vaxholm och Södertelge beräknade minmateriel

vore en del redan anskaffad under de föregående åren till ett värde af 83,306

R:dr 90 öre, och medel till ett belopp af 178,928 R:dr 4 öre för uppköp af

återstoden under år 1878 vore anvisade af det vid 1872 års riksdag till minmateriel

och minattiralj beviljade anslag. Den anskaffning, som under år

1874 komme att ske, borde i första hand omfatta komplettering af den för

Stockholms skärgård utanför Vaxholm afsedda materiel, för hvilken inköp

redan egt rum till ett värde af 3,207 R:dr 43 öre och till hvilken komplettering

enligt ofvanstående beräkning således skulle erfordras 335,414

R:dr 65 öre. Denna materiel kunde dock användas på hvilken annan del

af vår kust, som behofvet kräfde, under det att den för Vaxholm och Södertelge

afsedda ej borde under något vilkor bortsändas från hufvudstadens

granskap.

Af det år 1872 beviljade anslag äro, utom ofvan nämnda disposition

å 178,928 R:dr 4 öre, anvisade till minförsök och inredning af minverkstäder

och förrådsrum 81,071 R:dr 96 öre samt till minbåtar afsätta 140,000 R:dr.

På grund af hvad sålunda förekommit tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen måtte till anskaffande af minmateriel anvisa

för år 1874 ett extra anslag af 385,000 R:dr.

10:o Slutligen har Kongl. Maj:t till byggande af krigsfartyg begärt

anvisande af 1,300,000 R:dr, utaf hvilken summa, enligt hvad statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 4, pag. 24) gifver vid handen, förslagsvis beräknats till

400,000 R:dr till påbörjande af en monitor och 900,000 R:dr till 3 obepansrade

kanonbåtar.

Utskottet anser sig icke böra ingå i bedömande af de fartygscerters

lämplighet, hvilka äro afsedda att under nästa statsregleringsperiod anskaffas,

men

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

17

men då det synts Utskottet vara af vigt, att de medel, som under anslagsåret

må kunna till komplettering af sjökrigsmaterielen med fördel användas,

finnas för Kongl. Maj:t tillgängliga, anser sig Utskottet böra, under förutsättning

att frågan om lämpligaste konstruktionen af nämnda materiel ånyo

varder närmare tiden för anskaffningen underkastad Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning, tillstyrka,

att till byggande af krigsfartyg anvisas för år 1874 på

extra stat ett belopp af 1,300,000 R:dr.

Stockholm den 27 Mars 1873.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FK:NON POSSE.

Reservationer:

vid punkten 1 a (angående Kongl. Flottans befäls- och underbefälspersonal

m. m.:

af Herr Carl Ifvarsson: “Som jag icke kan inse nyttan och nödvändigheten

hvarken af den föreslagna regleringen af lönerna i syfte att höja den

fasta delen af dessa eller att inrätta en permanent reservstat innan förslag

till både sjö- och landtförsvarefs ordnande i dess helhet blifvit framlagdt för

Riksdagen och denna således, genom öfverskådande af det hela, kommit i

tillfälle att deraf inhemta ledning för omdömet i fråga om ofvanberörda förslags

lämplighet för framtiden, har jag icke kunnat biträda den mening som

inom Utskottet gjort sig gällande. Under närvarande förhållande anser jag

alltså ingen lämpligare utväg, för besvarande af Kongl. Maj:ts nådiga pro
Bih.

till Rifcsd. Prof. 1873. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

position i ämnet, förefinnas, än den, att den nädiga proposititionen i sagde

delar icke nu kan bifallas."

af Herr Jons Rundbäck, som icke ville biträda Utskottets förslag, i

hvad det alsåg bifall till upprättandet af en "permanent reservstat".

vid punkta/. 1 b (angående förändrade stadgandeu rörande båtsmanshållet):
al

Herr F. Bruseiortz, som yrkade bifall tili Kongl. Majrts i ämnet

framställda förslag;

af Grefve L. af Ugglas: "Då, enligt min uppfattning, Kongl. Maj:ts

förslag i denna punkt endast alser att för tjenstgöringen å fartyg och varf

ordna den manskapsstyrka, som för närvarande förefinnes, utan att denna

organisation — såsom Departements-chefen uttryckligen uti Bil. i. sid. BD

säger — ^ lägger hinder i vägen för att öfvergå till en på allmän värnepligt

grundad ^anskaffning i den stund Konung och Riksdag besluta art landets

försvar, så till sjös som sill lands, på denna värnepligt skall byggas, och då

jag, under denna förutsättning, anser Kongl. Maja* förslag godt och väl beräkuadt,

får jag vördsamt hemställa att Riksdagen må:

bifalla hvad Kongl. Maj:t under Litt. O. föreslagit;

b) att det under Litt. 1). intagna anslag för båtsmanshållets ordnande,

stort 01,424 R:dr, må, på sätt Kongl. Maj:t äskat, få af afiöningsmedlen

utgå; samt,

c) att anslaget till båtsmännens beklädnad må med 69,800 R:dr förhöjas.

"

Häruti instämde Herrar Friherre F. A. Funclc, Friherre C. Skogman,

F. Real er svärd och Friherre A. Ii. A. Adelsvärd.

ai Herr F. F. Carlson, med hvilken Herr E. af Klint sig förenade:

"Dä jag för min del anser det under Litt. C. af Kongl. Maj:t” framställda

förslag icke lägga hinder i vägen för en på allmän värnepligt bygd organisation

af sjöförsvaret och icke finner riktigt att omöjliggöra förbättringar

lör de ar, som kunna förflyta intill dess en ny organisation kan varda antagen

och träda i verkställighet, har jag icke kunnat biträda Utskottets beslut

i denna punkt."

vid punkten l «, h. c och d (angående organisationen af sjöförsvarets

militärpersonal):

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

19

af Herr C. Ekman: “Vid 1871 års riksdag, då en underdånig skrifvelse

beslöts derom, att Kongl. Maj:t vid företagande af frågan om indragning inom

sjöförsvarets nuvarande befälspersonal och manskap, täcktes i sammanhag dermed

taga under ompröfning, huruvida icke en förening af sjö vapnets begge

korpser lämpligen kunde ega rum. motsatte jag mig den härom gjorda framställningen.

Några skäl för den ifrågasatta sammanslagningen, af annan beskaffenhet

än de redan då kända, hafva icke sedermera tillkommit, och då

en Kongl. proposition i frågan likväl nu till afgörande föreligger, synes mig

de omständigheter särskildt betinga afseende, att sjökrigsmaterielens beskaffenhet

icke af Kongl. Maj:t ifrågasattes böra blifva annorlunda än tillförene

och för öfrig! ännu är lika omtvistad som under närmast föregående

år samt att en allmännare öfvertygelse om nödvändigheten af manskapets

för sjöförsvaret anskaffning på annat sätt än genom anlitande af båtsmanshåll

allt mera gör sig gällande. En omorganisation af sjöförsvaret, om

den skall hafva att påräkna ett längre orubbadt bestånd, torde derföre icke

böra företagas, innan asigterna i nyssnämnda hänseenden blifva mera stadgade,

och anser jag mig således icke kunna tillstyrka hvarken bifall till

Kongl. Maj:ts proposition i sin helhet eller till Utskottets i anledning af

denna proposition gjorda framställning. Jag vägar på grund af det nu anförda

hemställa:

att Riksdagen måtte för det närvarande afslå hvad KonglMaj:ts

nådiga proposition innehåller i afseende å organisationen

af sjöförsvarets militärpersonal.“

Häruti instämde Herr Fiss Olof Larsson.

Herr C. Petre, har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i behandlingen

af förenämnde punkter.

vid S:dra punkten (angående aflöning för garnisoner å sjötästningarne

vid Carlskrona):

af Herr Jöns Rundbäck.

vid punkten 5 a och b (angående förbättrad aflöning för handtverkspersonalen

samt extra arbetare):

af Herrar Friherre F. A. Fundr, Friherre F. von Essen, Friherre G.

Skog man. Friherre A. It. A. Adelsvärd, F. Brusewitz, C. Ekman, E. af

Klint, C. Petre, Friherre J. Stjernblad, F. F. Carlson, P. Reut er svärd

och G. F. Burman, hvilka förenade sig om ett förslag till utlåtande, så

lydande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.''

“De i statsråds-protokollet åberopade förhållanden synas Utskottet nogsamt

ådagalägga, att en förbättring i handtverksstatens vilkor är oafvislig,

derest icke alla de skickligaste handtverkarne skola lemna kronans varf för de

vida fördelaktigare anställningar, som i den enskilda industriens tjenst erbjudas.

Kong!. Maj:t har jemväl redan, enligt särskilda nådiga bref af den

13 September och den 8 November näst! idet år, funnit nödigt medgifva den

förhöjning i aflöningsvilkoren för handtverkarne vid sjöförsvarets stationer,

hvarför medel nu äro från 1874 års början begärda. I fråga åter om de

oxtra varfsarbetarne är det uppenbart, att deras dags- eller månadspenning helt

och hållet rättar sig efter de belopp, som af enskilde arbetsgivare betalas,

och att således en betydlig stegring i dagspenningen under nuvarande förhållanden

icke kunnat undvikas.

Utskottet tillstyrker alltså:

a) att till bestridande af löneförhöjning åt ordinarie handtverkarne

vid stationerna anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

må med 40,600 R:dr förhöjas; och

b) att jemväl den till aflöning för extra arbetare äskade förhöjning

i nämnda anslag, 18,000 R:dr, må af Riksdagen beviljas."

Grefve L. af Ugglas har begärt fä antecknad t, att han vid behandlingen

af förevarande punkt ej varit i Utskottet närvarande.

vid punkten 5 d (angående aflöning för polispersonalen vid Carlskrona

station):

af Herrar Friherre F. A. Fumla, Friherre C. Skogman, Grefve L.

af Ugglas, Friherre A. R. A. Adelsvärd, F. Bruzeioitz, C. Ekman. E. af

Klint, C. Fetre, Friherre J. Stjernbild, F. F. Carlson och H. O. Falk,

hvilka ville på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning.

att det äskade anslagsbeloppet 17,200 R:dr '' skulle för år 1874

på extra stat anvisas.

vid 10:de. gunkten (angående anslag till byggande af krigsfartyg):

af Herrar Grefve A. Fr:son Posse, Friherre J. Ericson, Carl Ifvarsxw,

U. Key, P. O. Hörnfddt, Piss Olof Larsson, Jons Rundbäck, Jan

Andersson, Srev Andreasson, J. E. Johansson, Ola Bosson Olsson och Per

Nilsson i Råby, hvilka åberopade ett förslag till utlåtande, så lydande:

"Utan att ingå i pröfning af frågan, hvilka fartygscerter företrädesvis

böra under nästa statsregleringsperiod anskaffas, har Utskottet dock, med hän
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

21

seende dertill att meningarne angående lämpligaste konstruktionen af krigsfartyg

så långt ifrån vunnit stadga, att desamma tvärtom synas komma att

afse än vidare genomgripande förändringar, ansett sig icke böra tillstyrka

Riksdagen anvisande af hela det utaf KonglUMaj:t till byggande af krigsfartyg

äskade belopp; utan hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må endast i den

mån af Riksdagen bifallas, att till byggande af krigsfartyg anvisas

för år 187+ på extra stat ett belopp af 700,000 li:dr."

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1873 års Kiks-stat anslår:

Penningar.

Indelt ränta |

och ersättning- : c,

.... - i ° i Dumma,

tor indragna i

räntor, För- j Riksmynt, j

slagsanslag.

i R:dr.

Ö.

R:dr. ö. 1 R:dr.

ö. !

15,000

---—! 15,000

18,900

---- __ 18,900

4,100

—

--- — 4,100

—

35,250

—

--- — 35,250

—i

21,470

--------- — 21,470

11,031,222

50

------ j—;l,031,222150

| |

81,053 98! 81,053

98

24,000

—

------ i —| 24,000

—

S:gr 1,149,942 50

81,053 98 1,23(1,996

48!

:

OO

00

INS

—1

32

---- _ 871.827

32

13,500

-,

--- — 13,500

—i

138,200

-!

--— 138,200

— |

55,164

60

---j— 55,164

60

S:gr 1,078,691 92

— —j 1,078,691|92|

Tpt i2,228,634142

81,053:9812,309,688 40

Ijitt.

Tabell öfver ordinarie anslagen

Sjöforsvars
Allönings
Departementschefen.

..........................

Departementets Kansli-expedition:

Nuvarande anslag..........................

Tillkommer: Löneförhöjning åt expeditionens vaktmästare uppskottet

ännu icke pröfvade förslag...............

Departementets Kommando-expedition :

Nuvarande anslag..........................

Tillkommer: Löneförhöjning åt expeditionens vaktmästare uppskottet

ännu icke pröfvade förslag..............

Förvaltningen af sjöärendena:

Nuvarande anslag..........................

Tillkommer: Löneförhöjning åt en vaktmästare och två kammar
af

Utskottet ännu icke pröfvade förslag............

Sjökrigsskolan..............................

Aflöningsstaterna vid Sjöförsvarets stationer:

Nuvarande anslag..........................

Tillkommer:

Aflöning för garnisoner å Kungsholms fästning och DrottLöneförbättring

åt vaktmästaren och kammardrängen vid

upptages i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts af Ut
Båtsmansindelningen.

..........................

Tillskott i de till båtsmansindelningen uti Blekinge län anslagna

Materi
Flottans

nybyggnad och underhåll, Reservationsanslag.......

Båtsmäns förseende med kojer och täcken, Reservationsanslag . .

Båtsmäns beklädnad, Förslagsanslag, högst.............

Beklädnad åt kanonierer, matroser och skeppsgossar, Reservations
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

A.

under Riks-statens Femte Hufvudtitel

23

Förslag till blifvande Riks-stat:

(Iqtarteiurntd.

stater.

tages i öfverensstämmelse med Kong!. Maj:ts af Ut
-

tages i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts af Ut
-

drängar upptages i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

18,900:

150:

4,100:

150:

35,250:

300: —

ningskärs kastell.............. 1,900:

Stationsbefälhafvarens i Stockholm kansli

skottet ännu icke pröfvade förslag .... 200:

1,031,222: 50.

2,100:

Indelt ränta

och ersättning

Penningar. för indragna

räntor, Förslagsanslag.

Summa.

Riksmynt.

R:dr. 1 ö. | R:dr. ö. R:dr. ! ö.

räntor, Förslagsanslag .

elen.

15,000

19,050:

4,250;-

35,550

21.470

15,000

19,050 —

4,250

35,550)-

21,470-

1.033,322;50;

24,000 -

81,053 98

! 1,033,322)50

81,05398

24,000

S:gr 1,152,642 50 81,053 98 1,233.696 48

anslag

871,827)32

13,500 —

138,200 —

55,164 60

871,827

13,500

138,200

55,164

32

60

S:gr 1,078,691 92

1,078,691 92

Transport 2,231,334 42 81,053)98)2,312,388)40

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1873 års Riks-stat anslår:

Indelt ränta

och ersättning

Summa.

Penning

dl’.

lör indragna

räntor, För-

Riksmynt.

slagsanslag.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Tpt.

2,228,634

42

81,053 98

2,309,688

40

Diverse

629,850

—

—

—

629,850

—

Sjövapnets öfningar, Reservationsanslag:

Exercis af Flottans bemanning...................

Sjöexpeditioner till handelns skyddande..............

60,000

—

—

—

60,000

—

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, Reservations-

243,472

90

—

—

243,472

90

Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll, Förslagsanslag .

15,000

—

—

—

15,000

—

Till stipendier för sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst

16,450

—

__

—

16,450

—

Spanmålsupphandiings- och bagerikostnader, Reservationsanslag. .

20,000

—

—

—

20,000

Durchmarchekostnader, Reservationsanslaa..............

| 39,000

—

—

39,000

För sjukvård...............................

19,175

—

—

19.175

—

För diverse behof............................

15,000

—

-

15,000

Rese- och traktamentspenningar. Förslagsanslag..........

4,000

—

—

—

4,000

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af sjö-

2,203

70

—

—

2,203

70

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för Departementets Kan

27.000

—

-.....—-

__

27,000

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Sjöförsvarets stationer

15,000

—

—

—

15,000

",

Extra utgifter..............................

S:gr

1,106,151 60

—

—

1,106,151 ;6Ö

För

750,000

—

460

—

750,460

—

Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal (häraf ett

terna å rikets kuster), Reservationsanslag:

Penningar: Nuvarande beloppet..................

Tillkommer: Förhöjning....................

Indelt ränta och ersättning för indragna räntor, såsom i 1873

S:a 4,084,786 02

81,513198 4,166,300

—

A n m. Tillökningen på Hufvud
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

25

anslag.

anslag...........

eller kommendering utrikes

ärendena.......................

sli— och Kommando-expeditioner, Förslagsanslag

Förslagsanslag...................

Transport

479,850: - 150,000: —

Förslag till blifvande Riks-stat:

1

| Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor, För- slagsanslag.

Summa.

Riksmynt

R:dr.

Ö.

R: dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

2,231,334

42

81,053

98

2,312,388

40

629,850

629,850

60,000

—

—

—

60,000

—

243,472

15,000

90

—

—

243,472

15,000

90

16,450

—

—

16,450

—!

20,000

—

—

20,000

—''

i 39,000

—

—

—

39,000

—

! 19,175

i 15,000

4,000

—

—

—

19,175

15,000

4,000

—

_

__

2,203 70

—

2,203

70

27,000

—

_

27,000

—

| 15,000

—

—

15,000

—

11,106,151,60

—

—

1,106,151 60

handeln.

särskildt Reservationsanslag å 10,000 R:dr till lifräddningsanstal-l

års Riksstat...............

titeln skulle alltså blifva 52,700 R:dr.

750,000:

50,000:

800,000:

460:

800,0001-

460!-

800,460!

S u m m a 4.137,486 02| 81,513 98 4,219,000 -

Bih. till Riksd. Prof. IS/8. 4 Samt. 1 Afd. ö Håft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under

Riks-statens F e »t t e Hufvndtitel.

!

Flottans nybyggnad och underhåll:

Löneförhöjning åt ordinarie maskinister............. 10,000

För planering och strandskoning utanför verkstäderna vid

Stockholms station jemte utfyllning och kajbygguad derstädes 79,700

i Till anskaffning af maskiner och maskininventarier....... 90,000

„ dito af en pumpmaskin till nya dockorna i Carlskrona. . 36,000

„ inköp af en ångspruta med tillbehör för Carlskrona station 14,000

Stats-Utskottets

förslag.

R:dr. , ö.

229,700 —

i Vapen :

Till kanoner jemte lavettage och projektiler........... 200,000

„ handvapen med ammunition................. 100,000

300,000

__

Min-väsendet:

Till anskaffning af minmateriel.......................

335,000

—

Far ty g s-m ateriel:

Till hväsande af krigsfartyg.........................

1,300,000

_

Summa R:mt

2,164,700

STOCKHOLM, TRYCKT HOS 1SAAC M ARGUS, 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.