Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Kongl. Majds nådiga Skrifvelse angående Sala silfververks ränte-ersättningsfonds tillstånd och förvaltning för räkenskapsåret 1871.

1873-05-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1873:91, Memorial, i anledning af Kongl. Majds nådiga Skrifvelse angående Sala silfververks ränte-ersättningsfonds tillstånd och förvaltning för räkenskapsåret 1871.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 91.

Mo .91.

Ank. till Kiksd. Kansli den 5 Maj 1873, kl. 2 e. in.

Memorial, i anledning af Kongl. Majds nådiga Skrifvelse angående

Sala silfververks ränte-ersättningsfonds tillstånd och

förvaltning för räkenskapsåret 1871.

(I. A.)

Uti nådig skrifvelse den 28 sistlidne Mars har Kongl. Maj:t till

Stats-Utskottet öfverlemnat dels en från Rammar-kollegium inkommen, till

Utskottet ställd berättelse, angående tillståndet och förvaltningen under år

1871 af Sala silfververks så kallade ränte-ersättningsfond, och dels i afskrifter

Kammar- och Kommers-kollegiernas på nådig befallning afgifna

förslag angående de åtgärder, som jemlikt bestämmelserna i Kongl.

brefvet den 31 Oktober 1829 borde för det med fondens bildande afsedda

ändamål vidtagas vid den tidpunkt, då densamma kunde antagas vara

fullbildad, tillika med bergslagsintressenternes öfver berörda förslag afgifna

yttrande.

Af Kollegiernas utlåtande inhemtas, bland annat, att ändamålet med

bildandet af ifrågavarande fond har varit och är, att, då till upprätthållande

af Sala silfververks drift blifvit genom Kongl. Maj:ts nådiga transport

den 9 September 1741 och Kaminar-kollegii derpå grundade kontrakt

den 20 September 1743 under perpetuelt arrende öfverlåtna kronans räntor,

med undantag afjordeboks- och mantalsdagsverkena samt grufvcdrängshjelpen

af de sex nedre socknarne i Salbergs län, nemligen Sala, Kila,

Rumla, Möklinta, Norrby och Tärna, emot en bestämd afgift af minst

6,715 och högst 9,865 daler silfvermynt, allt efter silfvertillverkningen,

men

s. 17 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 91.

17

men bergsverksintressenterne egt uppbära dessa räntor af de skattskyldige

dels in natura, dels efter förvandling och markegång, hvarigenom en betydlig

förlust statsverket förorsakats, denna förlust måtte upphöra och

statens uppoffringar till silfververket derigenom inskränkas; att Sala bergslag

för detta ändamål åtagit sig samt Kongl. Maj:t och Rikets Ständer,

enligt hvad högstberörda nådiga bref den 31 Oktober 1829 innehåller,

gillat och förordnat, att så länge silfvertillverkningen vid Sala icke öfverstege

2,500 lödiga marker, skulle årligen afsättas 185 R:dr silfverspecie

samt för hvarje fulla 100 lödiga marker derutöfver 37 R:dr samma mynt, af

hvilka medel, jemte tillagda årliga räntor, skulle bildas en fond, som borde

nedlägga^" uti jordegendom, ätt emot viss årlig spanmålsränta utarrenderas,

samt att, när på detta sätt fonden hunnit den storlek, att årliga afkastningen

deraf utgjorde eller motsvarade 1,100 tunnor spanmål, hälften råg

och hälften korn, afsättningarne till fonden skulle upphöra och räntorna

efter markegången ovilkorligen till statsverket betalas, antingen af bergslaget

eller de skattskyldige, hvilkendera som då befunnes för staten eller

silfververket lämpligast, men fonden förblifva med silfververket orubbligen

förebild; ätt de arrenderade räntorna till och med år 1860 af vederbörande

skattskyldige till bergslaget utgjorts i öfverensstämmelse med ofvan

omförmälda kontrakt, antingen in natura eller efter årlig markegångspris,

men ätt genom Köngl. brefvet den 24 Augusti 1860, efter träffad öfverenskommelse

med Sala bergslag, förordnats att samma räntor från och

med år 1861 och sedermera, intilldess ränte-ersättningsfonden hunnit föreskrifven

storlek, skulle till bergslaget utgöras efter grunderna i Kongl.

kungörelsen den 11 Maj 1855, hvaremot bergslaget i ersättning för dess

derigenom uppkommande förlust niedgifvits en årlig nedsättning i arrendet

för déssa räntor af 450 R:dr, i följd hvaraf berörda arrende, som

förut, enligt vederbörande bergshauptmans femårsberättelser, utgjort 2,466

R:dr 25 öre, från och med år 1862 utgått med 2,016 R:dr 25 öre för

hvarje år.

Och hade Kollegierna på anförda skäl föreslagit, att Kammar-kollegii

arrendekontrakt för Sala bergslag af den 20 September 1743 om räntorna

af de sex nedre socknarne i Salbergs län måtte med utgången af

ar 1873 upphöra att Vara gällande och i stället i nåder förordnas:

1:6 att, antingen Sala silfververks rähte-ersättningsfond vid nämnda

tidpunkt upphunnit det erforderligt ansedda beloppet, 328,070 R:dr 80

öre riksmynt, eller icke, fonden, hvaraf högst 56,849 R:dr finge bestå af

fyra-procents-obligationer samt återstoden af kontanta penningar eller sådana

säkerhetshändlingar, hvarå lån enligt gällande bestämmelser kunnat

från fonden erhållas, den 31 December 1873 skulle af bergslaget öfverBih.

tdi Hiksd. Prat. 1873. 1 Sami. 1 Afä. 48 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 91.

lemnasftill Riksgälds-kontoret utan rätt till uppsägning, emot det att bergslaget

berättigades att, så länge silfververket på rätt bergsvis drefves, från

Riksgälds-kontoret årligen vid hvarje års slut och första gången den 31

December 1874 utbekomma räntan å det insatta kapitalet med 15,835

R:dr riksmynt.

2:o att bergslaget skulle åligga använda dessa räntemedel till samma

ändamål, som om de under arrende upplåtna räntorna varit stadgadt, nemligen

till silfververkets drift och förkofran, samt derom årligen "till Bergsöfverstyrelsen

afgifva redogörelse;

3;o att, den till bergslaget hittills utbetalda ersättning för de under

arrendet inbegripna afskrifna qvarnräntor med 1873 års utgång måtte upphöra,

och det för detta ändamål i stat uppförda belopp från och med år

1874 derifrån uteslutas; samt

4:o att öfriga i arrendet innefattade räntor skulle från och med

sistnämnda år till statsverket indragas och af den skattskyldige i den för

kronans räntor vanliga ordning erläggas efter den omsättning till penningar,

som Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 föreskrefve, hvaremot

bergslaget skulle befrias från utgörande af arrendeafgiften för samma

räntor.

Uti sitt öfver detta förslag afgifna yttrande har bergslagsstyrelsen,

ehuru, enligt styrelsens tillförene g]orda beräkningar, fonden icke skulle

vara fullbildad förr än under loppet af år 1875, likväl, med antagande af

att det föreskrifna nedläggande af fonden i jordegendomen blefve eftergifvet,

hvarigenom en högre räntefot kunde beräknas, biträdt hvad Kollegierna

föreslagit, med undantag dock af förslaget om fondens öfverlemnande

till Riksgälds-kontoret.

Vidare har Kongl. Maj:t i den nådiga skrifvelsen till Utskottets kännedom

meddelat, att Kongl. Maj:t vid föredragning af detta ärende funnit

godt i nåder förordna:

att, i öfverensstämmelse med den af Kollegium uppgjorda och af

bergslaget antagna beräkning, ifrågavarande fond skulle anses vid nu löpande

kalenderårs utgång hafva uppnått det för verkställande af dermed åsyftade

aflösning erforderliga belopp, och bergslaget följaktligen efter nämnda

tidpunkt icke vidare vara skyldigt att till fonden utgöra de i ofvannämnda

Kong], bref i mån af silfvertillverkningens storlek föreskrifna årliga tillskott;

att arrendekontraktet af den 20 September 1743 vid samma tidpunkt

skall upphöra att vara gällande, så att för derefter följande tid bergslaget

icke egde åtnjuta några genom kontraktet detsamma tillförsäkrade förmåner

eller uppbära hittills utgående särskilda ersättning för under arrendet in
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 91.

19

begripna qvarnräntor, som blifvit afskrifna, men deremot befrias från utgörande

af den genom kontraktet stadgade arrendeafgiften;

att de i följd häraf till statsverket hemfallande räntorna från de

nämnda sex socknarne skola från och med år 1874 af kronans uppbördsman

uppbäras och af de skattskyldige erläggas i den för kronans räntor

vanliga ordning efter den omsättning till penningar, som Kongl. förordningen

den 23 Juli 1869 föreskrifver;

att då det af Kollegierna väckta förslag om ränte-ersättningsfondens

öfverlemnande till Riksgälds-kontoret måste på grund af bergslagets bestridande

anses hafva förfallit, samma fond, hvilken orubbligen skall förblifva

med det kronan tillhöriga silfververket förenad, må af bergslaget

förvaltas under iakttagande af derom hittills gifna föreskrifter;

att fondens årliga afkastning skall af bergslaget användas till samma

ändamål, som om de under arrende upplåtna räntorna varit stadgadt, nemligen

till silfververkets drift och förkofran;

att bergslaget skall till Bergs-öfverstyrelsen, hvilken inseendet öfver

fondens förvaltning och afkasta ingens användande tillhörer, årligen i

nämnda båda hänseenden afgifva berättelse; men

att deremot det nu åt Kammar-kollegium lemnade uppdrag, att utöfva

tillsyn öfver fondens administrerande och behöriga förökande samt

att derom till Riksdagens Stats-Utskott årligen afgifva berättelse, skall,

med nu meddelade bestämmelsers trädande i kraft och sedan berättelse

för år 1873 blifvit afgifven, upphöra.

Af Kammar-kollegii berättelse inhemtas följande förhållanden:

a) Ingående behållningen den 1 November 1870:

Sedan afdrag egt. rum för uti den utgående balansen i föregående

berättelse intagen ränte-öfverbetalning, 5 R:dr 63 öre, lån till fonden af

Sala bergslag, 3,400 R:dr, samt afskrifning för Johan Larssons enka i Säby,

41 R:dr 50 öre, eller tillhopa 3.447 R:dr 13 öre, utgjordes denna behållning af

utestående kapital emot inteckning i fast egendom . 204,115: —

d:o i Riksgälds-kontoret. . 30,000: —

d:o i Yexiö hypoteksförening 26,849: —

obetalda intressen af utestående kapital . . . 2.219:04.

d:o af Sala bergslag..... 148: 85.

hos Sala bergslag innestående till utlåning . . 5,125: 15. 268,457:04.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 91.

Transport 268,457: 04.

b) Influtna medel till fonden under redogörelse-året:

Silfverafsättningar för 1870, då silfvertillverkningen utgjorde

4,330 lödiga mark 12 lod lö1^ grän fint silfver, uppgick

till 851 R:dr silfverspecie, motsvarande efter förvandling

uti riksmynt.................. 404._

1871 års räntor å utlånta kapital.......... 14,896: 46.

d:o af Sala bergslag......... . 289: 7.

Ränte-öfverbetalning............... 3: 96

Summa ränte-ersättningsfond den 1 November 1871 287,050: 53.

Deraf ränte-öfverbetalning . .

Utestående kapital emot inteckning

d:o

d:o

d:o

fast egendom.

Riksgälds-kontoret

5

215,995

30,000

26,649

63.

d:o

i

i Vexiö hypoteksförening

obetalda intressen af utestående

kapital . . . 2,289: 88.

bos Sala bergslag emot

. 0 , , , ränta....... 7,600: —

hos Sala bergslag innestående till utlåning.......4,511:02.

Summa 287,050: 53.

Detta ärende har Utskottet ansett för närvarande icke påkalla

någon annan åtgärd, än

att förhållandet hos Riksdagen anmäla.

Stockholm den 5 Maj 1873.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1873.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.