Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande af hemmantalet såsom beskattningsoch delningsgrund rn. m. fl. A.) Till Stats-Utskottets behandling har blifvit hänvisad en inom Riksdagens Andra Kammare af Herr Åke Andersson väckt motion

1873-05-06 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1873:96, Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande af hemmantalet såsom beskattningsoch delningsgrund rn. m. fl. A.) Till Stats-Utskottets behandling har blifvit hänvisad en inom Riksdagens Andra Kammare af Herr Åke Andersson väckt motion

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande K:o 96.

y

tillhörande jord om 28 tunne- 30,5 kappland åsätta grundränta af 33 Rdr 75

öre, derå den å sjelfva qvarnen belöpande andelen, 22 Rdr 50 öre, afskrifvits,

utgjorde rustning för ett helt mantal, derför årliga kostnaden i medeltal uppginge

till 300 Rdr, eller för qvarnen ensamt till 200 Rdr, af statsverket erhållit

ersättning endast för hvad af räntan afskrifvits, eller 22 Rdr 50 öre.

På grund af den lydelse 3:dje mom. i Kongl. kungörelsen den 30 December

1863 eger, synes det Utskottet vara klart, att den ersättning, som af

statsverket bör lemnas egarne till de qvarnar, för hvilka någon prestation i

stället för räntan utgöres, skall bestämmas till räntans belopp och icke efter

någon annan grund beräknas. Med motionärens förslag åsyftas en förändring

i sålunda gifna föreskrifter, hvarigenom statsverket skulle komma att meddela

godtgörelse för verkliga kostnaden af den rustning, som i stället för de numera

afskrifna qvarnräntorna utgöres. Då emellertid Utskottet i särskildt utlåtande

(N:o>( 93) hemställt, bland annat, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse

anhålla, att Kongl. Maj:t måtte afgifva förslag till stadganden, hvarigenom roterings-

och rustningsbesvären måtte småningom minskas och slutligen alldeles

upphöra,; anser sig Utskottet, vid sådant förhållande, nu icke kunna tillstyrka

Riksdagen att i förevarande undantagsfall vidtaga någon åtgärd; hemställande

Utskottet alltså,

att TTerr Lasse Jönssons förevarande motion icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

1 ''''f Stockholm v åen 6 Maj 1873.

it ■>(, i - • /1 < ![•.<-: /!!,:•!

fsrifri - i ri(J-fd På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

jf!l i:>!10 / th i I: vp : ;] I, i (■ fyr.i.( |. ., t; t ttj; , jt .

4081 u'' lvm; Jon rirft ______________

-Ined t ofm.ne-öoeT ! . . , hi . ii, 1. ■ , . , .

t- ;! JM''/: h ; i,: , ti, .. . , ,,j. , j > ,,,,, .

■tbolin: "4 rn (:: ;ö! r!,hi.) i-j, ■, i;:. .

'' S lli ■'';!■ >'')''!■ :l N.O 96.

A rik. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1873, kl. 2 e. m.

1!ri j • ijfwn ? i 1

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande af hemmantalet

såsom beskattnings- och delningsgrund rn. m.

fl. A.)

Till Stats-Utskottets behandling har blifvit hänvisad en inom Riksdagens

Andra Kammare af Herr Åke Andersson väckt motion (N:o 74), deri dels

Bill. till Riksd. Prof. 1873. 4 Sami. 1 Afd. 51 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 96.

föreslagits, att hemmantalet såsom beskattnings- och delningsgrund måtte borttagas

och taxeringsvärdet såsom sådan i stället införas, dels ock, för den händelse

Riksdagen ansågo svårigheter derför ännu möta, alternativt hemställt, att

vid skiften, köpe- och andra afhandlingar hemmantalen måtte utföras i decimaler

med högst fem eller ett lmndra tusendelar, samt i debiteringsuppbördslängder

och jordeboksextrakt förvandlas och uppsummeras på samma sätt.

Hvad först angår motionärens alternativt framställda förslag derom att

hemmantalet, der det i bråkdelar förekommer, måtte blifva utfördt i decimaler,

får Utskottet erinra, att Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 20 Juni 1860

hos Kongl. Maj:t anhöllo, det Kong! Maj:t, efter vederbörande auktoriteters

hörande och sävidt hinder derför icke mötte, täcktes i nåder låta utfärda stadgande,

bland annat, derom att nuvarande skattebråk skulle reduceras till decimalbråk

med tre decimaler eller till ett-tusendedelar af mantal. Öfver denna

framställning hafva Kammar-kollegium, efter Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

hörande, och Landtmäteri-styrelsen afgifvit underdåniga utlåtanden, dervid Kammar-koflegium,

som väl medgifvit att uttryckande i decimaler af skattebråk med

flera än tre siffror i nämnaren skulle medföra en icke obetydlig lindring och

lättnad vid upprättande af räkenskaperna och verkställande af debiteringen, på

anförda skäl förklarat åtgärden icke vara verkställbar på ett sådant sätt, att

både det rätta och verkliga förhållandet blefve uttryckt och rättvisa emot så

väl det allmänna som den enskilde kunde iakttagas, hvarförutan icke kunde

beräknas hvilken rubbning decimalberäkningen skulle medföra icke blott uti

jordeböcker, indelnings- och roteringsverk m. fl. offentliga handlingar, utan ock

uti enskilda personers förhållanden i fråga om frälseränta, eganderätt, inteckningar

m. m., hvaraf tvister och rättegångar skulle framkallas samt lidande

och förluster förorsakas.

De betänkligheter, som sålunda hos Kammar-kollegium gjort sig gällande,

hafva äfven synts Utskottet utvisa att motionärens nyssberörda förslag är mindre

lämpligt; hvadan och då dessutom, eldigt hvad Utskottet inhemtat, Rikets

Ständers ofvan omförmälcla framställning ännu är på Kongl. Majrts nådiga

pröfning beroende, Utskottet icke kunnat samma förslag understödja. Hvad

äter angår förslaget om hemmantalets upphörande såsom beskattningsgrund, har

Utskottet ansett detsamma ur många synpunkter vara förtjent af uppmärksamhet.

Men icke heller detta förslag torde under nuvarande förhållanden och

innan jordens beskattning blifvit på annat sätt ordnad kunna bringas till verkställighet.

Utskottet har uti afgifvet utlåtande, N:o 93, tillstyrkt aflåtande af en

underdånig skrifvelse med anhållan, det Kongl. Maj:t måtte för Riksdagen

framlägga förslag till stadganden, hvarigenom så väl de s. k. grundskatterna

som rustnings- ocb roteringsbegvären måtte kunna afskaffa?, och i händelse en

sådan åtgärd kominer att genomföras, torde sedermera någon svårighet icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sfais-UtsJcotfets Utlåtande N:o 97.

11

mota för vidtagande af en förändring i det af motionären afsedda syfte. För

närvarande anser sig emellertid Utskottet på grund af hvad nu anfördt blifvit

böra hemställa,

att Herr Åke Anderssons förevarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 Maj 1873.

På Stats-Utskottets vägnar:

d 1S''v''; i i P ■] iillJ.i A-iui i. i- •«\''\‘ ;is* i / , \ \ ,:] ?■ . )\ *..( t ,, .

Arvicl Fv.son Posse.

;-u . Ib: i■ i .

N:o 97.

Ank. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1873, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om lindring i rustning

sbesvär et. (lista U. A.)

Uti särskilda inom Riksdagens Andra Kammare väckta, till Stats-Utskottets

behandling remitterade motioner är föreslaget:

af Herr Sven Nilsson i Efveröd (motion N:o 140), att Riksdagen måtte

för sin del medgifva, det Kongl. Maj:t må med rusthållarne vid de beridna

rasthållsregementena och korpserna träffa öfverenskommelse derom, att kronan

öfvertager anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs-, liästoch

sadelmunderingspersedlar, mot det att rusthållarne erlägga en årlig afgift

af 40 R:dr och öfverlemna nuvarande persedlar i mönstergildt skick; och

af Herr Johan Jönsson (motion N:o 148), att, så länge indelningsverket

qvarstår, rusthållarne mot erläggande till staten af en bestämd afgift, motsvarande

kostnaden för såväl hästen som för dess och karlens utrustningspersedlar

vid indelningsverkets införande, befrias från anskaffning och underhåll af

nämnda föremål; och att rusthållarne, för den händelse indelningsverket skulle

successivt afskrifvas, i samma förhållande successivt befrias från nämnda kostnad;

samt att Riksdagen måtte bevilja ett anslag till bestridande af de statens

kostnader för nyssnämnda ändamål, som öfverstiga rusthållarnes afgift.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.