Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande af hemmantalet såsom beskattningsoch delningsgrund rn. m. fl. A.) Till Stats-Utskottets behandling har blifvit hänvisad en inom Riksdagens Andra Kammare af Herr Åke Andersson väckt motion
1873-05-06 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1873:96, Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande af hemmantalet såsom beskattningsoch delningsgrund rn. m. fl. A.) Till Stats-Utskottets behandling har blifvit hänvisad en inom Riksdagens Andra Kammare af Herr Åke Andersson väckt motion
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande K:o 96.
y
tillhörande jord om 28 tunne- 30,5 kappland åsätta grundränta af 33 Rdr 75
öre, derå den å sjelfva qvarnen belöpande andelen, 22 Rdr 50 öre, afskrifvits,
utgjorde rustning för ett helt mantal, derför årliga kostnaden i medeltal uppginge
till 300 Rdr, eller för qvarnen ensamt till 200 Rdr, af statsverket erhållit
ersättning endast för hvad af räntan afskrifvits, eller 22 Rdr 50 öre.
På grund af den lydelse 3:dje mom. i Kongl. kungörelsen den 30 December
1863 eger, synes det Utskottet vara klart, att den ersättning, som af
statsverket bör lemnas egarne till de qvarnar, för hvilka någon prestation i
stället för räntan utgöres, skall bestämmas till räntans belopp och icke efter
någon annan grund beräknas. Med motionärens förslag åsyftas en förändring
i sålunda gifna föreskrifter, hvarigenom statsverket skulle komma att meddela
godtgörelse för verkliga kostnaden af den rustning, som i stället för de numera
afskrifna qvarnräntorna utgöres. Då emellertid Utskottet i särskildt utlåtande
(N:o>( 93) hemställt, bland annat, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse
anhålla, att Kongl. Maj:t måtte afgifva förslag till stadganden, hvarigenom roterings-
och rustningsbesvären måtte småningom minskas och slutligen alldeles
upphöra,; anser sig Utskottet, vid sådant förhållande, nu icke kunna tillstyrka
Riksdagen att i förevarande undantagsfall vidtaga någon åtgärd; hemställande
Utskottet alltså,
att TTerr Lasse Jönssons förevarande motion icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
1 ''''f Stockholm v åen 6 Maj 1873.
it ■>(, i - • /1 < ![•.<-: /!!,:•!
fsrifri - i ri(J-fd På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
jf!l i:>!10 / th i I: vp : ;] I, i (■ fyr.i.( |. ., t; t ttj; , jt .
4081 u'' lvm; Jon rirft ______________
-Ined t ofm.ne-öoeT ! . . , hi . ii, 1. ■ , . , .
t- ;! JM''/: h ; i,: , ti, .. . , ,,j. , j > ,,,,, .
■tbolin: "4 rn (:: ;ö! r!,hi.) i-j, ■, i;:. .
'' S lli ■'';!■ >'')''!■ :l N.O 96.
A rik. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1873, kl. 2 e. m.
1!ri j • ijfwn ? i 1
Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande af hemmantalet
såsom beskattnings- och delningsgrund rn. m.
fl. A.)
Till Stats-Utskottets behandling har blifvit hänvisad en inom Riksdagens
Andra Kammare af Herr Åke Andersson väckt motion (N:o 74), deri dels
Bill. till Riksd. Prof. 1873. 4 Sami. 1 Afd. 51 Haft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 96.
föreslagits, att hemmantalet såsom beskattnings- och delningsgrund måtte borttagas
och taxeringsvärdet såsom sådan i stället införas, dels ock, för den händelse
Riksdagen ansågo svårigheter derför ännu möta, alternativt hemställt, att
vid skiften, köpe- och andra afhandlingar hemmantalen måtte utföras i decimaler
med högst fem eller ett lmndra tusendelar, samt i debiteringsuppbördslängder
och jordeboksextrakt förvandlas och uppsummeras på samma sätt.
Hvad först angår motionärens alternativt framställda förslag derom att
hemmantalet, der det i bråkdelar förekommer, måtte blifva utfördt i decimaler,
får Utskottet erinra, att Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 20 Juni 1860
hos Kongl. Maj:t anhöllo, det Kong! Maj:t, efter vederbörande auktoriteters
hörande och sävidt hinder derför icke mötte, täcktes i nåder låta utfärda stadgande,
bland annat, derom att nuvarande skattebråk skulle reduceras till decimalbråk
med tre decimaler eller till ett-tusendedelar af mantal. Öfver denna
framställning hafva Kammar-kollegium, efter Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
hörande, och Landtmäteri-styrelsen afgifvit underdåniga utlåtanden, dervid Kammar-koflegium,
som väl medgifvit att uttryckande i decimaler af skattebråk med
flera än tre siffror i nämnaren skulle medföra en icke obetydlig lindring och
lättnad vid upprättande af räkenskaperna och verkställande af debiteringen, på
anförda skäl förklarat åtgärden icke vara verkställbar på ett sådant sätt, att
både det rätta och verkliga förhållandet blefve uttryckt och rättvisa emot så
väl det allmänna som den enskilde kunde iakttagas, hvarförutan icke kunde
beräknas hvilken rubbning decimalberäkningen skulle medföra icke blott uti
jordeböcker, indelnings- och roteringsverk m. fl. offentliga handlingar, utan ock
uti enskilda personers förhållanden i fråga om frälseränta, eganderätt, inteckningar
m. m., hvaraf tvister och rättegångar skulle framkallas samt lidande
och förluster förorsakas.
De betänkligheter, som sålunda hos Kammar-kollegium gjort sig gällande,
hafva äfven synts Utskottet utvisa att motionärens nyssberörda förslag är mindre
lämpligt; hvadan och då dessutom, eldigt hvad Utskottet inhemtat, Rikets
Ständers ofvan omförmälcla framställning ännu är på Kongl. Majrts nådiga
pröfning beroende, Utskottet icke kunnat samma förslag understödja. Hvad
äter angår förslaget om hemmantalets upphörande såsom beskattningsgrund, har
Utskottet ansett detsamma ur många synpunkter vara förtjent af uppmärksamhet.
Men icke heller detta förslag torde under nuvarande förhållanden och
innan jordens beskattning blifvit på annat sätt ordnad kunna bringas till verkställighet.
Utskottet har uti afgifvet utlåtande, N:o 93, tillstyrkt aflåtande af en
underdånig skrifvelse med anhållan, det Kongl. Maj:t måtte för Riksdagen
framlägga förslag till stadganden, hvarigenom så väl de s. k. grundskatterna
som rustnings- ocb roteringsbegvären måtte kunna afskaffa?, och i händelse en
sådan åtgärd kominer att genomföras, torde sedermera någon svårighet icke
Sfais-UtsJcotfets Utlåtande N:o 97.
11
mota för vidtagande af en förändring i det af motionären afsedda syfte. För
närvarande anser sig emellertid Utskottet på grund af hvad nu anfördt blifvit
böra hemställa,
att Herr Åke Anderssons förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 Maj 1873.
På Stats-Utskottets vägnar:
d 1S''v''; i i P ■] iillJ.i A-iui i. i- •«\''\‘ ;is* i / , \ \ ,:] ?■ . )\ *..( t ,, .
Arvicl Fv.son Posse.
;-u . Ib: i■ i .
N:o 97.
Ank. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1873, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om lindring i rustning
sbesvär et. (lista U. A.)
Uti särskilda inom Riksdagens Andra Kammare väckta, till Stats-Utskottets
behandling remitterade motioner är föreslaget:
af Herr Sven Nilsson i Efveröd (motion N:o 140), att Riksdagen måtte
för sin del medgifva, det Kongl. Maj:t må med rusthållarne vid de beridna
rasthållsregementena och korpserna träffa öfverenskommelse derom, att kronan
öfvertager anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs-, liästoch
sadelmunderingspersedlar, mot det att rusthållarne erlägga en årlig afgift
af 40 R:dr och öfverlemna nuvarande persedlar i mönstergildt skick; och
af Herr Johan Jönsson (motion N:o 148), att, så länge indelningsverket
qvarstår, rusthållarne mot erläggande till staten af en bestämd afgift, motsvarande
kostnaden för såväl hästen som för dess och karlens utrustningspersedlar
vid indelningsverkets införande, befrias från anskaffning och underhåll af
nämnda föremål; och att rusthållarne, för den händelse indelningsverket skulle
successivt afskrifvas, i samma förhållande successivt befrias från nämnda kostnad;
samt att Riksdagen måtte bevilja ett anslag till bestridande af de statens
kostnader för nyssnämnda ändamål, som öfverstiga rusthållarnes afgift.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.