Sök i Ratio Lex

Beviilnings-Utskottets Betänkande N:o 14

1874-05-14 · 22 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1874:14, Beviilnings-Utskottets Betänkande N:o 14

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beviilnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

]

M-.o 14.

Auk. till Riksd. Kansli d. 15 Maj 1874, kl. 10 f. m.

Betänkande, angående stämpelpappers-afgiften.

Mellan Bevillnings-Utskottet, som redan förut under riksdagens lopp

granskat gällande förordning angående stämpelpapper saf giften samt hvad

''vid kontrollen ock uppbörden deraf iakttagas hör, och dervid jemväl till

pröfning förehaft de i ärnnet väckta, till Utskottet hänvisade motioner,

nu, så vidt tiden det medgifvit, underkastat nämnda författning en ytterligare

granskning för utrönande af de förändringar derutinnan, som kunde

erfordras i följd af Riksdagens den 9 innevarande månad fattade beslut

i anledning af Kong! Maj:ts nådiga proposition N:o 8 med förslag till

ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, så får Utskottet, jemlikt

40 § Riksdagsordningen, till Riksdagen afgifva utlåtande dels angående

ofvan berörda motioner och de förändringar, dem Utskottet med

anledning deraf eller eljest, oberoende af Riksdagens omförmälda beslut,

ansett böra vidtagas i afseende å stämpelpappersförordningen, dels ock i

fråga om de förändrade bestämmelser i samma förordning, som i följd

af Riksdagens meranämnda beslut blifva af nöden.

Den redogörelse, Utskottet i förstnämnda hänseende har att afgifva,

omfattar följande stadganden.

§ 5.

På grund af hvad i denna § finnes föreskrifvet, skola, med de undantag

hvarom sedermera i § 7 förmärs, stämningar, som af underst,

till Miksd. Prut. 1874. 5 Band. 1 Åfd. 11 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillnings-ZJtskottets Betänkande N:o 14.

domstolar^ utfärdas, beläggas med stämpel till belopp af 25 öre för

hvarje ark.

I afseende härå har uti en inom Andra Kammaren vackt motion

(N:o 167) Herr C. Magni föreslagit den förändring, att stämningsresolution

vid underrätt måtte från stämpladt papper befrias; och har motionären

såsom skäl härför anfört, att de till häradsrätt uttagna stämningar

i allmänhet icke utfärdas af domaren sjelf, utan af nämndemän och andra

personer, som dertill erhållit domarens uppdrag, samt att desse icke ega

tillgång på stämpladt papper, hvarmed resolutionerna böra beläggas.

Då likväl, äfven om det af motionären anförda förhållande finge

antagas i allmänhet ega rum å landsbygden, sådant dock, enligt Utskottets

mening, ej bör föranleda till den af motionären föreslagna befrielse

från stämpel, helst hinder ej torde förefinnas att i de fall, då stämningar

icke kunnat vid utfärdandet med stämpel beläggas, sådan beläggning, på

sätt äfven för närvarande lärer mångenstädes vara brukligt, sedermera

af domhafvande!] verkställes, hemställer Utskottet,

Do

att Herr Magnis ofvan berörda motion icke måtte af

Riksdagen bifallas.

§ 6.

Uti denna paragraf föreskrifves, bland annat, att bouppteckningar

böra förses med stämpel till en fjerdedels procent af behållningen i boet;

dock att befrielse från stämpel må ega rum, der behållningen ej uppgår

till 1,000 R:dr, äfvensom för efterlefvande makes giftorätt, hvilken, ehvad

den utgör mer eller mindre, beräknas till hälften af behållningen.

Med afseende å detta stadgande har Herr J. F. Edström uti en

inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 133), under åberopande af

1872 års Riksdags beslut i fråga om stämpelbeläggning vid lagfart af

jordafång, anmärkt, hurusom före 1862, under det taxeringsvärdena voro

oansenliga i jemförelse med de då införda, ganska allmänt praktiserades

och ansågs kunna lagligen försvaras, att äfven uti bouppteckningar vid

dödsfall upptaga fastigheter till taxeringsvärdet; men att denna praxis

sedermera, med taxeringsvärdenas förhöjning, blifvit på en del orter utbytt

mot den under utbredning stadda seden, att man, för att icke göra

verkligen förefintlig behållning skönjbar samt för att inbespara stämpelpapper

safgifter och andra af bouppteckningsbehållningen beroende umgälder,

lemnar utan afseende både salu- och taxeringsvärden samt god
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14. 3

tyckligt utsätter fasta egendomen till mer eller mindre oskäligt lågt

värde.

Till förebyggande af detta missbruk har motionären hemställt, det

Riksdagen måtte besluta, att fast egendom, som ingår uti bouppteckning

efter död person, icke må i afseende å uppteckningsinstrumentets förseende

med stämpelpapper beräknas lägre än till det å egendomen närmast

före dödsfallet fastställda bevillningsvärde.

Hvad motionären sålunda föreslagit, synes Utskottet förtjena allt

afseende. På sätt Utskottet vid 1872 års riksdag, i fråga om förändrade

bestämmelser för stämpel å köpebref angående fast egendom, anmärkte,

är nemligen taxeringsvärdet afsedt att uttrycka och torde äfven i allmänhet

få anses uttrycka en fastighets verkliga värde. Den föreslagna

förändringen står jemväl i full öfverensstämmelse med hvad gällande bevillningsstadga

i 19 § stadgar derom, att vid utgörande af bevillning för

gåfva, testamente, fideikommiss eller arf värdet å fast egendom skall beräknas

efter senaste bevillningstaxering.

Utskottet, som fördenskull godkänt motionärens framställning, har

derföre, vid den omarbetning af ifrågavarande stadgande, Utskottet, på

sätt nedan förmäles, funnit sig böra i följd af Riksdagens förutnämnda,

den 9 innevarande månad fattade beslut företaga, jemväl låtit uti sitt

förslag till förändrad lydelse af berörda stadgande inflyta en bestämmelse

i den af motionären föreslagna syftning; hvilket Utskottet här

2:o.

endast får för Riksdagen anmäla.

Enligt Kong!, kungörelsen den 24 Maj 1872 skola köpe-, bytesoch

gåfvobref samt testamentariska förordnanden om fast egendom, som

vid domstolarne uppbjudas, beläggas med stämpel till belopp af 60 öre

för hvarje fulla 100 riksdaler af värdet, beräknadt för bytes- och gåfvobref

samt testamentariska förordnanden efter nästföregående årets taxeringsvärde

samt för köpebref efter den i penningar bestämda köpeskillingen,

så framt denna icke understiger fastighetens taxeringsvärde, men

i sådant fall efter sistberörda värde.

Beträffande åter fastebref innehåller stämpelpappers-förordningen

det stadgande, att de skola förses med stämpel af 15 öre »för hvarje fulla

100 R:dr.»

Inom Utskottet har framställning blifvit gjord om behöfligheten

att, till förekommande af olika uppfattning och tillämpning, sistberörda

stadgande borde förtydligas, enär detsamma ej angåfve hvilketdera af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

möjligen ifrågakommande belopp — köpeskillingens eller taxeringsvärdets

—- afsåges, om än en följdriktig tillämpning af författningens anda

och mening synes leda derhän, att samma belopp, som legat till grund

för beräkning af stämpelafgiften å det köpebref, hvilket i och för lagfart

vid domstol varit upptedt, äfven borde vara bestämmande vid kartering

af det fastebref, som efter lagfartens slut utfärdades.

Med anledning af omförmälda framställning har Utskottet, som, i

följd af Riksdagens beslut i fråga om regleringen af häradshöfdingarnes

löneförmåner, omarbetat jemväl ofvan berörda, om fastebref nu gällande

stadgande, dervid, enligt hvad af det Utskottets betänkande bifogade författningsförslag,

inhemtas, intagit en bestämmelse, åsyftande att vid stämpelbeläggning

af fastebref värdet må komma att beräknas efter samma

grund, som i afseende å köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska

förordnanden finnes stadgad; hvilket Utskottet här

3:o.

allenast skolat för Riksdagen anmäla.

Nu gällande stämpelpappersförordning föreskrifver, att geometriska

kartor, som utgifvas från General-landtmäterikontoret samt af landtmätare

i landsorterna, skola beläggas med stämpel efter nedannämnda grund

och till följande belopp:

för hvarje helt hemman 20 öre,

derunder till och med trefjerdels hemman 15 öre,

derunder 10 öre,

Uti en inom Andra Kammaren afgifven motion (N:o 19) har Herr

A. Selander, med förmälan, hurusom genom berörda stadgande ej kunde

afses annat än ^kartor, anmärkt, att, då hemman, oaktadt till mantalet

lika, likväl till arealen ofta vore mycket olika stora, samt kartans storlek

så väl som kostnaden för kartans åstadkommande vore beroende af egornas

storlek, men icke af mantalet, det svårligen kunde finnas skäl uti att

låta detta senare blifva bestämmande för beloppet af det stämplade

papper, hvarmed kartan borde förses, helst derigenom tillika inträffade,

hvad nu ock skulle vara händelsen, att kartor öfver lägenheter och allmänningar

m. fl. icke blefve med stämpladt papper belagda, oaktadt

de vore verkliga egokartor; att, ehuru således för dylika kartor arealen

kunde tagas till rättesnöre uti ifrågavarande fall, likväl, om så skedde,

samma förhållande som nu komme att fortfara i det hänseende, att kartor,

som blifvit upprättade öfver rågångar, vägar och sjöar, eller för så
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

5

dana ändamål som egoutbyten och vattenaftappningar etc., blefve fria

från stämpladt papper, oaktadt lika mycket skäl vore uti, att karta, upprättad

för ett ändamål, som för ett annat, försåges med stämpelpapper;

att eu förändring af ifrågakomna stadgande påkallades jemväl deraf, att

nämnda stadgande tilläte sä olika tolkning, att i många fall ingen med

visshet kunde veta, huru han borde förfara vid kartas beläggande med

stämpladt papper; samt att, för undvikande af all ojemnhet och tvetydighet,

enda rätta sättet syntes vara att belägga upprättad karta med stämpladt

papper i förhållande till den lösen, som för kartan utginge och som

alltid måste vara densamma påtecknad; och har motionären fördenskull

föreslagit, att ifrågavarande punkt i stämpelpappers-för^rdningen måtte

erhålla följande förändrade fydelse:

»Kartor, som utgifvas från landtmäterikontoren och af landtmätare,

beläggas med stämpladt papper till belopp, motsvarande en procent af

den lösen, som för kartan utgår och som måste densamma åtecknas,

hvarvid, om så erfordras, det bör iakttagas, att detta belopp jemkas till

närmast liggande valör, hvarå stämpelpapper lyder. Är karta upprättad

uteslutande för kronans räkning, så att kronan för lösen ensam debiteras,

belägges densamma icke med stämpladt papper.»

Då emellertid någon klagan öfver ifrågakomna stadgande icke, så

vidt Utskottet har sig bekant, försports, och då motionären ej heller i

någon mån sökt utreda, huruvida, genom den af honom föreslagna förändring,

det stämpelpappersbelopp, hvarmed ifrågavarande kartor nu

böra beläggas, komme att i allmänhet ökas eller minskas, eu omständighet,

som vid bedömande af hvarje beskattningsfråga är af vigt, har Utskottet,

som i saknad af erforderliga handlingar ej sjelf kunnat i berörda

hänseende åstadkomma en sådan utredning, ansett sig icke böra biträda

motionärens förslag, utan hemställer,

4:o.

att ifrågavarande motion måtte lemnas utan afseende.

§ 11.

Denna paragraf stadgar, att vid redogörelses afgifvande för på

kredit emottaget stämpelpapper, vare sig till försäljning eller till användande

i och för utöfning af embete eller tjenst, den redovisande eger

att såsom ersättning för möda, skrifmaterialier, postporto m. m. beräkna

sig till godo, i Stockholm samt i länsresidensstäderna tre och i öfriga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillmngs-Utskottets Betänkande N:o 14.

städer samt å landsbygden fyra procent af det försålda eller använda beloppet

af stämpelpapper.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 20) har Herr

Hasselrot, under anförande, hurusom de i residensstäder bosatte häradshöfdingar

afyttra det dem till försäljning anförtrodda stämplade papper

icke i residensstäderna utan å tingsställena, der de för denna försäljning

måste löna och underhålla dertill lämpliga personer, föreslagit det förtydligande

af ifrågavarande paragraf, att enahanda provision för försäljning

af stämpladt papper må tillkomma i residensstäder bosatte häradshöfdingar,

som försäljningsman på landet.

Omförmälda paragraf erhöll sin nuvarande lydelse genom Kongl.

kungörelsen den 23 Juli 1869. Dessförinnan alltifrån år 1823 utgjorde

försäljningsprovisionen i Stockholm 4 och i landsorten 5 procent.

Den närmaste anledningen till den förändrade lydelse, paragrafen

genom nyss berörda Kongl. kungörelse erhöll, var en vid 1869 ars riksdag

inom Andra Kammaren väckt motion, att inom embetsverken i Stockholm

ej måtte få beräknas högre provision för försåldt stämpelpapper än

en procent.

Bevillnings-Utskottet vid nämnda riksdag fann sig visserligen ej

kunna understödja detta förslag om ensidig nedsättning af provisionen

för de tjenstemän vid embetsverken i Stockholm, som ombestyra försäljningen

af stämpelpapper, men ansåg sig deremot böra ifrågasätta en allmän

nedsättning af försäljningsprovisionen, och hemställde derföre om den

förändrade lydelse af ifrågavarande paragraf, som, af Riksdagen gillad,

sedermera genom förenämnda Kongl. kungörelse till allmän efterrättelse

påbjöds.

Då ifrågavarande stadgande således helt nyligen varit föremål för

Riksdagens pröfning och, enligt Utskottets mening, sedan dess ej några

omständigheter förekommit, som i det då fattade beslut böra föranleda

ändring i den riktning, motionären föreslagit, anser sig Utskottet böra

hemställa,

5:o.

att Herr Hasserots motion ej måtte af Riksdagen bifallas.

Vidkommande härefter de förändringar uti stämpelpappersförordningen,

hvartill Riksdagens redan fattade beslut, i anledning af Kongl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 14.

1

Maj:ts ofvan omförmälda nådiga proposition, föranleder, har Utskottet funnit

sig böra andraga följande:

Kongl. Magt har uti berörda nådiga proposition, jemte det Kongl.

Maj:t för Riksdagen framlagt förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner, tillika gifvit Riksdagen till känna, att, i händelse förenämnda

förslag af Riksdagen antoges, Kongl. Maj:t ville på det sätt

ändra förordningen den 30 November 1855 om expeditionslösen, att från

1875 års början för häradsrätterna blefve gällande följande sportelsatser:

för afskrift med vidimation, hvarje ark 50 öre;

,, bevis, vederhäftighets-, ehvad det angår en eller flere personer, eu

krona;

,, bevis, lagfarts- eller fastebref, 1 krona utan afseende å köpeskillingens

belopp;

„ bevis, annat, hälften af nu gällande sportelsatser, utom hvad angår

bevis om inlemnande och inregistrering af bouppteckningar, för hvilka

bevis lösen är 50 öre utan afseende på den behållning, som finnes i

boet; kommande lösen för bevis om meddelande af andra och tredje

uppbuden å fast egendom ej att vid häradsrätten debiteras eller uppbäras;
,

, instrument öfver besigtning, värdering in. in., 1 krona för första arket

och 50 öre för hvarje af de öfriga;

„ kallelse å kronans ombudsman eller å borgenär i konkursmål, 25 öre:

,, protokoll, 1 krona för första arket och 50 öre för hvarje af de öfriga;

„ resolution, tergal- eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling,

1 krona;

„ stämning, offentlig, 75 öre;

,, ,, , annan, 1 krona;

»detta allt under förutsättning, att nedsättning af sportelsats utaf Riksdagen

utjemnas genom en motsvarande utgift för stämpelpapp er.»

Med anledning häraf och sedan Kongl. Maj:ts ofvan berörda förslag

blifvit af Riksdagen den 9 i denna månad hufvudsakligen antaget, har

Utskottet, under förutsättning att Riksdagens sålunda fattade beslut

kommer att af Kongl. Maj:t fastställas, för verkställande af den ifrågasatta

utjemningen, såsom ofvan är nämndt, särskildt anställt granskning

af gällande stadganden rörande stämpeipappersafgiften i de delar, som

af förenämnda förslag beröras; dervid Utskottet funnit följande förändringar

och tillägg erforderliga:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

A) i afseende å § 5.

Enligt denna § skola de från underdomstolar utgående handlingar

förses med stämpel till belopp, som finnas angifna i den under § upptagna

tariff.

Utöfver dessa belopp skola, i anledning af det Kongl. förslaget,

vissa af berörda handlingar, när de af domare eller underdomstol å landet

mot lösen utgifvas, draga en ytterligare stämpelafgift. De bestämmelser,

som i följd häraf blifva nödiga, har Utskottet ansett lämpligast att upptaga

såsom ett. tillägg till denna §, och då berörda nya stämpelafgifter i

allmänhet motsvara de belopp, hvarmed den nu stadgade lösen komme

att minskas, torde, i afseende å innehållet och lydelsen af ifrågavarande

nya bestämmelser, ej vidare motivering erfordras, än att här anmärkes:

a) att, då enligt det Kongl. förslaget lösen för andra och tredje

uppbud vid underdomstolar å landet hädanefter ej kommer att debiteras

eller uppbäras, och samma lösen alltså bör i sin helhet med stämpelpapper

ersättas, lämpligast torde vara att uttaga detta stämpelpapper

gemensamt med det för bevis om första uppbudet utgående; och

b) att, ehuru med anledning af förändringarne i expeditionstaxan

någon särskild stämpel ej skulle ifrågakomma för första arket af instrument

öfver besigtning m. in., Utskottet dock, enär andra, och följande

arken af samma handling skulle draga sådan stämpel, ansett sig för undvikande

af oegentlighet böra lägga den äfven å första arket.

Utskottet hemställer:

(ko.

a) att i stämpelpappersförordningen § 5 införes ett mom.

2:o af den i hosfogade författningsförslag intagna lydelse;

och

b) att, på sätt samma förslag utvisar, ett tillägg till §:ns

öfverskrift göres.

B) i afseende å § 6‘.

De bestämmelser, som i denna § böra undergå förändring, röra

endast rubrikerna Bouppteckningar ock Fastebref.

Angående lösen för bevis om inlemnande och inregistrering af

bouppteckning stadgas i nu gällande expeditionstaxa, att den skall utgå

med 20 öre för hvarje 100 R:dr af behållningen till och med 15,000,

hvarefter

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

9

hvarefter tillägges för hvarje 100 till och med 30,000 10 öre och från

sistnämnda belopp och allt vidare 5 öre, dock så, att lösen ej i något

fall rnå öfverstiga 150 R:dr och att minsta lösen är 50 öre. Enligt den

Kongl. propositionen skall lösen nedsättas till 50 öre utan afseende å

boets behållning. Nu gällande stämpelafgift för bouppteckningar är :|4

procent af behållningen då den uppgår till minst 1,000 R:dr, men med

afdrag för efterlefvande makes giftorätt, som alltid beräknas till hälften

af boets behållning.

Med sammanställande af dessa båda stadgande!! har Utskottet anställt

beräkningar, för utrönande af det belopp, hvartill stämpel å de

bouppteckningar, som, efter det förestående förslag i afseende å lösen

kommit till tillämpning, vid underdomstol å landet ingifvas, bör uppgå,

och hvilket belopp naturligen skall utgöras af dels nu utgående stämpelafgift,

dels ock den mellan 10 öre och 149 kronor 50 öre varierande

lösen, som statsverket så att säga kommer att öfvertaga och som förty

skall med stämpelafgift uppvägas, varande förhållandet mellan det sålunda

uppkommande stämpelpappersbelopp och behållningen i boet upptaget

i den vid detta utlåtande fogade tabell.

Som af densamma synes, erfordras i afseende å de bouppteckningar,

som utvisa en behållning understigande 1,000 kronor, ej annan förändring

än ett utbytande af det medgifna afdraget å lösen mot ett lika belopp

stämpelpapper. För bouppteckningar äter med 1,000 kronors behållning

eller derutöfver ställer sig förhållandet mellan det stämpelpapper, som

erfordras, och behållningen i boet så, att det förra utgör vid eu behållning

af 1,000 kronor, om efterlefvande make ej finnes, 0,400 procent

(— 2|e procent) af boets behållning. Sedermera ökas procenttalet till dess

man uppnått 15,000 kronors behållning, der det utgör 67|150, eller vid pass 0,447

procent, hvarefter det åter börjar nedgå, så att man vid en behållning af

omkring 29,000 kronor åter träffar 0,400 procent. Vid 240,000 kronors behållning,

den högsta, som för beräkning af lösen kommer i betraktande,

motsvarar afgiften endast 0,312 procent.

Der afdrag för efterlefvande makes giftorätt eger rum, visar sig

åter förenämnda förhållande så, att den utgör, vid bouppteckning med:

1.000 kronors behållning................................ 0,275 procent

2.000 » » ................................. 0,300 »

15.000 » » ................................ 0,322 »

29.000 » » ................................ 0,275 »

240,000 » « ................................. 0,187 »

Bill. till Riksd,. Prof. 1874. 5 Sami. 1 Afd. 11 Käft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

io

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

hvarjemte bör antecknas, att vid en behållning af omkring 19,000 kronor

afgiften i det närmaste motsvarar 0,300 procent.

Vid sådant förhållande och då Utskottet ansett sig ej böra i stämpelpappersförordningen

upptaga expeditionstaxans föreskrift, att belopp

som faller mellan två hundratal skall för fullt hundra räknas, har Utskottet

funnit sig böra föreslå, att bouppteckningar, som utvisa 1,000

kronors behållning eller derutöfver, skola, då efterlefvande make ej finnes,

förses med stämpel till belopp af 40 öre för hvarje fulla 100 kronor,

men i motsatt fall till belopp af 30 öre för hvarje fullt hundratal.

Visserligen innebär detta förslag å ena sidan en nedsättning i nu

gällande afgifter för bouppteckningar med en behållning af mellan 1,000

och 29,000 kronor, då efterlefvande make ej finnes, samt mellan 2,000

och 19,000 kronor, då make lefver efter, och å andra sidan eu ökad

beskattning för de bouppteckningar, som utvisa större behållning än nu

nämnda högsta belopp, isynnerhet der behållningen öfverstiger 240,000

kronor, men dels är berörda nedsättning särdeles obetydlig — i hvilket

hänseende Utskottet vill exempelvis anföra, att vid en behållning af

15,000 kronor, der nedsättningen skulle uppgå till största beloppet, den

endast motsvarar ej fullt 0,047 (rätteligen 7|150) procent af behållningen —

dels torde förhöjningen ej blifva särdeles tryckande, då den drabbar endast

förmögnare sterbhus, och dels torde den ökade statsinkomst, som

derigenom möjligen uppkomme, vara behöflig för att i någon mån motväga

de ökade utgifter, som staten genom den föreslagna förändringen

kommer att få vidkännas för tillverkning och försäljning af stämpelpapper

till högre belopp än förut.

Med anledning af hvad så väl här som i punkten 2 af detta betänkande

blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

7:o

att rubriken Bouppteckningar må erhålla den förändrade

lydelse, hosgående författningsförslag innehåller.

I afseende å nu gällande bestämmelser, rörande lösen och stämpelpapper

till Fastebref, har Utskottet funnit sig böra anmärka:

a) att i expeditionstaxan berörda lösen är beräknad efter 1,000-tal,

hvaremot i stämpelpappersförordningen fulla 100-talet är lagdt till grund

för beräkningen af stämpelbeloppet. Då ettdera måste vid bestämmandet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- TJtskottets Betänkande N:o 14. 11

af blifvande stämpelbelopp följas, torde det befinnas lämpligast att vidhålla

det senare;

b) att då, på sätt Utskottet under punkten 3 af detta betänkande

anmärkt, fastebrefsstämpeln bör beräknas efter samma grund, som rörande

stämpel å köpebref m. in. är stadgad, rubriken i enlighet dermed måste

erhålla en förändrad lydelse;

c) att, då lösen för fastebref i stad för närvarande ej får öfverstiga

20 kronor, hvaremot för landet ej något maximibelopp är bestämdt, särskilda

föreskrifter angående stämpelafgiften å fastebref i sådana städer,

som lyda under landsrätt, erfordras; och

d) att hela den nu för fastebref utgående lösen, utan afdrag för

det obetydliga belopp af 1 krona för hvarje sådan handling, sorn domaren

fortfarande koinme att uppbära, blifvit till stämpelpappersafgift förvandlad,

hvarigenom jemväl i någon mån beredes ersättning för statsverkets

ofvan berörda ökade kostnader.

På grund af dessa anmärkningar samt med anledning af hvad här

ofvan är under punkten 3:o anfördt, hemställer Utskottet,

8:o.

att rubriken Fastebref erhåller den i hosfogade förslag

upptagna förändrade lydelse.

Med anledning af förestående torde jemväl

9:o.

öfverskriften till § 6 ändras i enlighet med hosgående

förslag.

C) i afseende å § 7.

Då de i denna § uppräknade undantag ej äro gällande i afseende

å den särskilda stämpel, hvarom här ofvan i punkten 6:o är nämndt, bör

§:ns öfverskrift och redaktion något förändras, hvarföre Utskottet föreslår,

10:o.

att i § 7 af nu gällande stämpelpappersförordning måtte

införas de i hosgående förslag upptagna förändringar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

Utskottet har ingalunda förbisett att, genom de förslag Utskottet

sålunda framställt, den oegentlighet kommer att inträffa, att till underdomstolar

å landet ingifna handlingar eller derifrån utgående expeditioner

blifva belagda med stämpelpapper till helt andra belopp än som fortfarande

komma att åsättas handlingar ingifna till eller utgående från

andra domstolar, hvilka, i berörda afseende, hittills varit likställda med

underdomstolar å landet.

För den rättssökande vid den ena eller andra domstolen uppkommer

visserligen härigenom icke i allmänhet — dock med undantag för bouppteckningar

-— någon olika kostnad, enär det högre stämpelpappersbeloppet

ersättes genom en lägre lösen, men ofvan antydda förhållande

borde måhända hafva föranledt Utskottet att till följd af Riksdagens

beslut rörande häradshöfdingarnes lönereglering, vidtaga en mera fullständig

omarbetning af stämpelförfattningen. Sådant har dock varit för

Utskottet omöjligt. Oaktadt nemligen Kongl. Maj:ts nådiga proposition

angående omförmälda reglering, redan den 26 sistlidne Januari kommit

Riksdagen tillhanda, har Riksdagens beslut i ämnet ej blifvit definitivt

fattadt förr än den 9 innevarande Maj, och då det Sammansatta Utskott,

som till förberedande behandling förehaft'' Kongl. Maj:ts berörda proposition,

först vid sammanträde den 10 i denna månad beslutat att åt

Bevillnings-Utskottet'' öfverlemna utredandet af frågan om de förändringar

i stämpelpappersförordningen, som i anledning af Kongl. propositionen

erfordrades, inses lätteligen, ,det Utskottet ej varit i stånd att på de få

dagar, som derefter förflutit, åstadkomma eu utredning af den omfattning,

som ärendet kraft.

Enär emellertid ej mindre i fråga om de olika slag af stämpelpapper,

som utöfver de nuvarande böra finnas att tillgå, än äfven i öfrigt

beträffande sättet för tillämpning af de utaf Utskottet nu föreslagna

förändrade föreskrifter, åtskilliga nya bestämmelser torde, innan Riksdagen

blifvit i tillfälle att åter taga dessa frågor i öfvervägande, böra

meddelas, lärer det vara nödigt att åt Kongl. Maj:t öfverlemna att i

berörda hänseenden tillsvidare vidtaga de åtgärder, som kunna finnas

vara af behofvet påkallade.

Utskottet hemställer alltså,

ll:o.

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Be vulning s- Utskottets Betänkande N:o 14.

13

i hvad mån flera slag af stämpelpapper, ån nu är stadgadt,

böra anskaffas, samt i så fall derom förordna,

äfvensom rörande tillämpningen i öfrigt, af nu föreslagna

förändrade bestämmelser meddela de föreskrifter,

soin kunna finnas erforderliga.

Stockholm den 14 Maj 1874.

På Utskottets vägnar:

GUST. af UGGLAS.

Reservationer:

I afseende å punkterna 2:o och 7:o:

af Herr Friherre Nordenfalk mot det i berörda punkter föreslagna

sätt för beräknande af fastighets värde i afseende å boupptecknings förseende

med stämpel.

I afseende å punkten 5:o:

af Herrar Friherre af Ugglas, Bennicli och Croneborg, hvilka såsom

sin mening åberopat ett inom Utskottets Första Afdelning uppgjordt, förslag

till ifrågavarande punkt, så lydande:

»§ IL

Denna paragraf stadgar, att vid redogörelses afgifvande för på

kredit emottaget stämpelpapper, vare sig till försäljning eller till användande

i och för utöfning af embete eller tjenst, den redovisande eger

att såsom ersättning för möda, skrifmaterialier, postporto m. m. beräkna

sig till godo, i Stockholm samt i länsresidensstäderna tre och i öfriga

städer samt å landsbygden fyra procent af det försålda eller använda beloppet

af stämpelpapper.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 20) har Herr

Hasselrot, under anförande, hurusom de i residensstäder bosatte häradshöfdingar

afyttra det dem till försäljning anförtrodda stämplade papper

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

BsvUlninffs-Utskottets Betänkande N:o 14.

icke i residensstäderna utan å tingsställena, der de för denna försäljning

måste löna och underhålla dertill lämpliga personer, föreslagit det förtydligande

af ifrågavarande paragraf, att enahanda provision för försäljning

af stämpladt papper må tillkomma i residensstäder bosatte häradshöfdingar,

som försäljningsman på landet.

Omförmälda paragraf erhöll sin nuvarande lydelse genom Kongl.

Kungörelsen den 23 Juli 1869. Dessförinnan alltifrån år 1823 utgjorde

försäljningsprovisionen i Stockholm 4 och i landsorten 5 procent.

Den närmaste anledningen till den förändrade lydelse paragrafen

genom nyss berörda Kongl. Kungörelse erhöll, var en vid 1869 års° riksdag

inom Andra Kammaren väckt motion, att inom embetsverken i Stockholm

ej måtte få beräknas högre provision för försåldt stämpelpapper än

en procent.

Bevillnings-Utskottet vid nämnda riksdag fann sig visserligen ej

kunna understödja detta förslag om ensidig nedsättning af provisionen

för de tjensteman vid embetsverken i Stockholm, som ombestyra försäljningen

af stämpelpappar, men ansåg sig deremot böra ifrågasätta en allmän

nedsättning af försäljningsprovisionen, och hemstälde derföre om den

förändrade lydelse af ifrågavarande paragraf, som, af Riksdagen gillad,

sedermera genom förenämnda Kong], kungörelse till allmän efterrättelse

påbjöds.

Enligt hvad Utskottet inheratat, har uti flera under vederbörande

myndigheters pröfning dragna fall merberörda paragraf jemlikt dess nuvarande

lydelse ansetts böra så tillämpas, att de domhafvande å landet,

som äro bosatte i residensstäder, icke ega tillgodoräkna sig högre försäljningsprovision

än de i dessa städer antagna särskilda försäljningsman,

eller tre procent. Ett sådant förhållande, om än öfverensstämmande med

paragrafens lydelse, synes Utskottet likväl ej vara med billighet förenadt.

Domhafvande, ehvad de äro bosatte i residensstad eller annorstädes, utöfva

nemligen försäljning af stämpelpapper i all synnerhet vid eller i

sammanhang med de lagtima tingen, och måste i flera domsagor i och

för denna försäljning bekosta särskilda biträden, som under tingen uppehålla

sig å tingsställena. Härjemte torde böra beaktas, att den i residensstad

antagna särskilda försäljningsmannen ej behöfver utlemna stämpladt

papper annorledes än emot betalning, då deremot för domhafvande

det ofta är omöjligt att för expeditioner åsatt stämpelpapper erhålla betalning

annorlunda än i sammanhang med lösen för sjelfva expeditionen,

och denna omständighet åter vållar att domhafvande, i olikhet med den

särskildt antagna försäljningsmannen, nödgas sjelf ligga i förskott för

utlemnadt stämpelpapper. Sådant kan åtminstone ofta inträffa i afseende

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14. 15

å expeditionerna vid de s. k. höstetingen i sådana domsagor, der den

anordning af tingen, som i Kongl, förordningen den 17 Maj 1872 omförmäles,

ej kunnat införas. Dessa hösteting kunna nemligen i allmänhet

ej afslutas förrän i November och December månader. Jemlikt Kongl.

förordningen den 30 November 1855, angående expeditionslösen, eger

domhafvande först fjorton dagar efter tingets slut anlita vederbörande

exekutor för utbekommande af lösen och öfriga afgifter för outlösta fastebref

och andra tingsexpeditioner, och enligt Kongl. förordningen den 21

Mars 1835 har kronofogde på landet, äfven i de fall att fast egendom ej

behöfver för gäldande af berörda afgifter utmätas, en redovisningstid af

tre månader. Då nu domhafvande, enligt stämpelpappersförordningen,

måste redan den 15 Januari med penningar redovisa jemväl det stämplade

papper, som användts till de expeditioner från föregående årets hösteting,

för hvilka alltså möjligen lösen ännu ej influtit, och detta stämplade

papper, i synnerhet om deruti ingå stämplar till fastebref å större

egendomar, kan uppgå till betydligt belopp, inses lätteligen, huruledes

domhafvande ofta utan eget förvållande nödgas förskottsvis till statsverket

utbetala en betydande penningsumma.

På grund af hvad Utskottet nu anfört, har Utskottet ansett det

vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att de domhafvande,

som äro i residensstäder bosatte, få, i likhet med dem, som äro annorstädes

boende, i försäljningsprovision beräkna sig till godo fyra procent

af det försålda eller använda beloppet af stäinpelpapper.

Utskottet hemställer alltså,

5:o.

att vid ifrågavarande paragraf måtte fogas ett tillägg

af följande lydelse:

»Dock att domhafvande å landet, ehvad han är bosatt

i residensstad eller annorstädes, alltid eger att beräkna

fyra procent.»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

Förslag

till

författning angående stämpelpapper saf giften i de

delar, hvari Utskottet föreslagit förändringar

eller tillägg.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

§ 5.

§ 5.

Om stämpel dels å domar,

Om stämpel — — — — — —

utslag, resolutioner och andra dy-

— —--— —- — —.— — —

lika handlingar, som utfärdas af

---— —---— — — —

domstolar, embetsverk och myn-

--— —- — — •— — ■— — —

digheter, dels till handlingar, som

--— — företes; så ock om

särskild, stämpel å vissa hand- ling-ar och "bevis, som af domare

eller underdomstol ä landet ut- färdas.

dit inlemnas eller derstädes företes.

Domstolar, embetsverk och

Domstolar, embetsverk och myn-

myndigheter indelas--— —

digheter indelas — — — — — —

----Hof-expeditionerna.

Alla handlingar som icke —

Mom.ho. Alla handlingar som icke

----stämpel, beräknad

— — — — — stämpel till följande

sålunda:

belopp:

s. 17 Kontrollera mot PDF

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

17

i

Handlingar som —

— — — — — — stämpel fria.

Bih. till Riksd. Prof. 1874. 5 Sami.

Handlingar som — — —---

— — — — — — — stämpel fria.

Mom. 2:o. Utöfver hvad här ofvan

är stadgadt rörande stämpel å

handlingar, som utgifvas, skola ned ännu

mm la bevis och handlingar, dä de af

domare eller underdomstol ä landet

mot lösen utfärdas, förses med särskild

stämpel, beräknad sålunda:

Kr. öre.

Afskrifter:

för första arket.................. —; 50.

för hvart och ett af de öfrig

a arken .........................—; 25.

Bevis:

om meddelande af första

uppbud ............................. 2: 50.

alla andra slag, ehvad de

tecknas å företedd handling

eller särskilt t utfärdas,

förses med särskiltI stämpel

till stimma belopp som

den för beviset utgående

lösen; dock äro vederhäftighets-bevis

äfvensom bevis

om inlemnande och inregistrerande.

af bouppteckning

från denna särskilda

stämpel fria ........................

Instrument, för hvarje

ark........................................_; 25.

Kallelse ä Kronans ombudsman

eller ä borgenär

i konkursmål......................—; 25.

Protokoll, äfvensom Utdrag

deraf och af dom1

Afd. 11 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

B evittnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

§ 6*.

Om stämpel till åtskilliga skrifter

och handlingar, som dermed

skola förses utan förändring af

beloppet, hvar helst de företes eller

utgifvas.

Bouppteckningar förses----

— — — — behållningen.

bok i mål af hvad beskaf
-

fenhet som helst

för första arket.................. 1: —

„ andra arket ............... 50.

,, hvart och ett af de afviga

arken........................—; 25.

Stämning, offentlig ............—; 15.

Tergal-resolution eller

definitivt Beslut, teckna

dt å ingifven handling 1: —

| § 6‘-

Om stämpel till åtskilliga skrifter

| och handlingar, sorn dermed skola förj

ses Utan annan förändring af he\

loppet, hvar helst de företes eller utI

gifvas, än den som i afseende ä

! bouppteckningar ock fastebref

| liar nedan omförmäles.

Bouppteckningar, som till Råd\

stufvurätt eller Hofrätt ingifvas, förses

— — — — behållningen.

För bouppteckning ar, som till un|j

derdomstol å landet ingifvas, beräknas

j| stämpelns belopp efter hela behållninji

gen i boet, sd

att, när behållningen uppgår till

1 fulla, 300 kronor, stämpeln utgör—: 10.

jj hvarutöfver tillägges för hvarje

j fidla, 100 kronor t. o. m 000 —: 20.

Uppgår åter behållningen till 1,000

kronor eller deröfver, förses bouppteck|

ningen med stämpel till belopp af 4.0

| öre för hvarje fulla 100 kronor, derest

ej efterlefvande make finnes; hvaremot,

om make lefver efter, stämpeln

j utgår med 30 öre för hvarje fulla

|j hundra,tal kronor,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

19

Bouppteckningar förses — —

Ingår bland qvarlåtenskap en äfj

vert fast egendom, må denna, i afse|

ende ä bouppteckningens förseende med

|| stämpelpapper, icke beräknas lägre än

jj till det ä egendomen vid dödsfallet

i| gällande taxeringsvärde.

Bouppteckningar förses — —- —

;

Fastebref för hvarje fulla

100 R:dr .......................... — 15.

Fastebref:

Dä det angår egendom i

stad:

a) med egen domstol:

för hvarje fidla 100 kronor

af värdet................—: 15.

b) som lyder under landsrätt

:

för hvarje fulla 100

kronor af värdet, då det

ej öf verstiger 10,000 kronor

.....................................—: 35.

derutöfver för hvarje

fulla 100 kronor .........—: 15.

Då det angår egendom å

landet:

för hvarje fidla 100 kronor

af värdet till och

med 20,000 kronor......-—: 35.

sedermera för hvarje

fulla 100 kronor............—: 25.

Värdet beräknas efter samma

grund, som här nedan finnes angående

köpe-, bytes- och gåfvobref stadgad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillning-Utskottets Betänkande N:o 14.

§ 7.

§ 7.

Om undantag från de uti §§

3, 4, 5 och 6 intagna stadgan- deii.

l:o. Från all stämpel be- frias:

Akademierna--«— —

Om undantag — — — — —

stadganden.

1 :o. Från stämpel enligt §§

3 och 4, § 5 mom. l:o och § 6

befrias:

Akademierna: — — — — —

Bouppteckningar, då behållna

summan icke uppgår till 1,000

R:dr, äfvensom efterlefvande ma- kes giftorätt, beräknad till hälf- ten af behållningen, samt afskrif- ter eller utdrag af boupptecknin- gar.

Bouppteckningar, då behållna

summan icke uppgår till 1,000 kro- nor, om bouppteckning till Hof rätt eller

Rådstufvurätt ingifves, men till 300

kronor, om den ingifves till underrätt

å landet; äfvensom afskrifter eller

utdrag af bouppteckningar.

2:o. Från stämpel äro jem- väl fria sä väl inkommande —

2:o. Från den enligt §§ 3

och 4, § 5 mom. l:o och § 6 stad- gade Stämpel äro jemväl fria så

väl inkommande — — — — — —

— — hvilka skola beläggas med

den i § 5 stadgade stämpel för

hvarje expedition, som icke enligt

: mom. l:o i denna § ovilkorligen

är från all stämpel fri.

— — hvilka skola beläggas med den

i § 5 mom. Ilo stadgade stämpel

för hvarje expedition, som icke enligt

mom. l:o i denna § jemvälär från

Sådan stämpel fri.

Salpetersjuderiärenden.

Salpetersjuderiärenden.

3:o. Från erläggande af den

i § 5 mom. 2:o stadgade sär- skilda stämpel eger intet un- dantag rum.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

21

Tabell.

Behållning

ii boet.

Då afdrag ej eger rum för efterlefvande

makes giftorätt.

i

Då sådant afdrag eger rum.

.Nuva-

rande

lösen.

Det bc-

y. ]°PP,

soin

staten

öfver- tag! t.

Nuva-

rande

stämpel-

papper.

Summa.

Pro c.

Nuva-

rande

lösen.

Det be- lopp,

som

staten

öfver-

tagit.

Nuva-

rande

stämpel-

papper.

Summa. Proc.

200

—

50

—

_

_

_

_

—

300

—

60

—

10

—

—

—

10

1

na

400

—

SO

—

30

—

—

—

30

3

T <7

500

1

—

—

50

—

—

—

50

1

t a

000

1

20

—

70

—

—

_

70

7

aa

700

1

40

—

90

—

—

—

90

0

Ta

800

1

60

i

10

—

—

i

10

11

Éa

900

180

130

—

—

i

30

1 3

Tia

1,000

2

—

1,50

2

50

4

2

_

1

50

1

25

2

75

U

1,100

2 20

170

2,75

4

15

so

27a

ta

1,200

240

190

3

_

4

90

40

Tra

1,300

2 60

210

325

5

35

1 0 7

^aa

1,400

2,80

230

3 50

5

80

2 0

Ta

1,500

3

—

2 50

375

6

25

f^

1,600

. 3 20

270

4

670

6 7“

t Ta

1,700

340

290

4 25

715

14 3

3Ta

1,800

360

310

450

7 60

10

TT

1,900

380

3 30

4,75

SOS

161

nsa

2,000

4

—

O

O

0

5

—

8 50

! 7

Ta

4

—

3

50

2

50

6

_

3

2,100

4 20

3 70

525

895

170

a-•yr»

ra

2,200

4!40

390

550

940

^ in

47

TTiT

1

2,300

4 60

410

575

9,85

1 1 II

107

''.Tf; IT

2,400

480

430

6

__

1030

‘till)

1 03

it TIT

2,500

5

—

450

6

25

1075

2411

43

äa

2,G00

520

4 70

6 50

1120

‘2S

IT''T

2,700

5 40

490

675

1165

t) •>

‘2 3 3

TTTT

1

2,800

560

510

7

12 10

0411

121

tTS" iT

2,900

5

80

530

7 25

1255

25 1

3,000

6

—

550

7,50

13

—

Onll

1 3

37T

6

_

5

50

3

75

9

25

37

3,100

6,20

5,70

7|75

13,45

260

a^a

|

T2a

Bill. till

liiksd.

Prot. t

Sami.

1 Afd.

li Haft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

n

Bevillnings-UtsJcoftets Betänkande N:o 14.

Behållning

i boet.

Då afdrag ej eger rum för efterlefvande

makes giftorätt.

Då sådant afdrag eger rum.

Nuva-

rande

lösen.

Det be- lopp,

som

staten

öfver-

tagit.

Nuva-

rande

stämpel-

papper.

Summa.

Proc.

Nuva-

rande

lösen.

Det be- lopp

som

staten

öfver- tag t.

Nuva-

rande

stämpel-

papper.

Summa.

Proc.

3,200

6!40

ö|90

8

_

13 90

3,300

6

60

610

8 25

1435

3,400

6

so

6,30

8:50

14 80

3,500

7

—

6 50

8,75

15 25

3,600

7

20

670

9

—

15 70

3,700

7

40

690

925

1615

3,300

7

60

710

950

1660

3,900

7

80

7 30

9,75

17 05

4,000

8

—

750

10

—

17 50

4,100

8

20

770

1025

17 95

4,200

840

790

1050

1840

4,300

8 60

810

1075

18 85

4,400

880

8,30

11

1930

4,500

9

—

850

11

25

19,75

4,600

9 20

8 70

1150

20 20

4.700

940

890

1175

20 65

4,800

9.60

9 10

12

—

21 10

4,900

9 80

930

1225

2155

5.000

10

9 50

1250

22 —

6,000

12

-

1150

15

—

26 50

7,000

14

—

1350

17

50

3 it—

8,000

16

—

1550

20

—

35 50

9,000

18

—

17 50

22:50

40 —

10,000

20

—

19 50

25

—

44 50

11,000

22

__

2150

27 50

49 —

12.000

24

_

23 50

30

...

53 50

13,000

26

—

2550

32 50

58 —

14,000

28

—

27 50

35

—

62 50

15,000

30

—

2950

37,50

67 —

16,000

31

—

3050

40

—

7050

17 000

32

—

3150

42

50

74-

18,000

33

—

3250

45

—

77 50

19,000

34

—

3350

4i

50

811-

20,000

35

—

34 50

50

—

84 50

30,000

45

4450

75

—

119 50

40,000

50

—

49:50 100

—

14950

50,000

55

—

5450| 125

—

19950

100,000

80

7950 250

—

329 50

200.000

130

12950

500

—

629 50

240,000

150

149 50

600

—

74950

139

•Ro

287

Ö 6 0 i

3 7 i''

So i

61 j

Ro j

.1 ''il I

300 jj

323 II

74T) jj

8 3

T (TÖ

341

7Bö I

ie I1

3 ;> Q i

ö i;

o*> j

-’"ö !

317 !

860 jj

i "Ii |

440 i

7 9 ''

180 ij

1 i |

23ö

83 |l

T»S

211

480 I

.4 31 |

9B0 i

1 i I

ilo it

f* 3 !

RO i

3.L J

TO i

IJ

T6Ö i

4

M i

8_9_ |

2 00 i

4 9 i

T T tf

.133

300 ;

29 i

Bo

67

TT tf

141 i!

87

Q I

tVö il

169 !j

4 00 ii

239 ;j

600 !

5>''no !j

S»ir j|

399 II

Tooo ii

öJUL :!

2ooo

1239 ;i

4öoo ii

1499 ii

4800 ii

7 50! 5 —

10—1 950 0

20— 1950 12

30j—! 29 50, 1875

25

50

12|50

TB

15

IO

321-

48

25

r>:t

iso»

1 Q.3

Bi?a

45!--! 4450 37 501 821

153— 149)50: 300|-| 449150)

4 i

TTö

9 99

48 öö

Stockholm. Associations-Boktryckeriet 18/4.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:85 Skrifvelse, angående, stämp e lp arj >p ers af g tf ten. s. 7 i texten