Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag dels till jemkning ar i aflöning sstaten för Riksbankens hufvudkontor, dels till nya aflöning sstater för afdelningskontoren i Göteborg och Malmö.

1874-04-17 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1874:11, Memorial, med förslag dels till jemkning ar i aflöning sstaten för Riksbankens hufvudkontor, dels till nya aflöning sstater för afdelningskontoren i Göteborg och Malmö.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 April 1874, kl. 11 f. m.

Memorial, med förslag dels till jemkning ar i aflöning sstaten för Riksbankens

hufvudkontor, dels till nya aflöning sstater för afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö.

Vid sistlidet års riksdag förevoro frågor om nya aflöningsstater för Riksbankens

så val hufvud- som afdelningskontor. Nya eller i viss mån ändrade stater

fastställdes då dels för hufvudkontoret, dels för afdelningskontoren i Luleå och

Wisby, hvarvid emellertid, enär inom fullmäktiges och ombudsmans-expeditionerna vid

hufvudkontoret, vissa, beliöfliga ansedda ändringar då ännu icke kunnat genomföras,

bemyndigande lemnades fullmäktige att, i den mån de tilltänkta ändringarne kunde

under tiden intill nästa riksdag ega rum, vidtaga sådana jemkningar i aflöningar,

arvoden m. in., som af omständigheterna påkallades.

För afdelningskontoren i Göteborg och Malmö hade, af anledning att antagliga

förslag till definitiv lönereglering då ännu icke kunnat från kontorsstyrelserna

erhållas, intet förslag till nya stater af fullmäktige uppgjorts, utan bibehöllos de

gamla staterna, under det likväl åt fullmäktige lemnades enahanda bemyndigande

beträffande dessa kontor, som i afseende på fullmäktiges och ombudsmansexpeditionerna

inom hufvudkontoret, äfvensom fullmäktige berättigades att åt de tjensteman

vid samtliga afdelningskontoren, hvilka erhölle uppdrag att handlägga kommissionsgöromålen

derstädes, anslå lämpliga arvoden för detta bestyr; skolande dock

anmälan om hvad i nu nämnda afseenden af fullmäktige åtgjordes hos Banko-Utskottet

vid innevarande riksdag inlemnas.

Eib. till Rikscl Prof. 1874. 6 Sami. 1 Afd, 10 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

Sådan anmälan har nu från fullmäktige inkommit, hvarvid fullmäktige, då

de deraf föranledde framställningar i flera delar gingo ut på ändringar i den för

Riksbanken fastställda aflöningsstat, tillika afgifvit förslag i andra frågor, som röra

aflöningsstaten.

Dem bland fullmäktiges framställningar, hvilka endast röra tillämpning af

gifna föreskrifter och hvilka det för den skull tillhör Utskottet att i sista hand pröfva,

har Utskottet, vid företagen granskning, godkänt; för de framställningar, öfver hvilka

det tillkommer Riksdagen att besluta, går Utskottet nu att redogöra.

Af tjenster och göromål vid ombudsmansexpeditionen i hufvudkontoret har

ny reglering införts, hvarvid indragning skett dels af en bland de tre kanslisttjensterne,

dels af ett särskildt arvode af 800 Riksdaler årligen till en bland kanslisterne,

som haft uppdrag att handlägga vissa till expeditionen hörande ärenden.

Deremot hafva fullmäktige ansett ombudsmannen böra, för vården af de

till expeditionen öfverlemnade låne- och säkerhetshandlingar, erhålla ett årligt arvode

af 600 R:dr, samt fördenskull hemställt om uppförande på hufvudkontorets stat

af nämnda belopp under rubriken “Arvoden för vård om Riksbankens generalkassor,

låne- och säkerhetshandlingar samt andra behållningar", jemte det fullmäktige i

öfrigt beträffande de under denna rubrik upptagna arvoden föreslagit en i vissa

delar förändrad redaktion.

Uti det förslag till ändringar i vissa delar af bankoreglementets 2:dra och

följande afdelningar, Utskottet uti särskildt betänkande afgifver, har Utskottet, tillstyrkande

en af Banko-fullmäktige gjord hemställan derom, att fullmäktige måtte

berättigas utse inom sig eu biträdande deputerad, som det skulle åligga att öfvertaga

ordinarie deputerades göromål dels under den tid, då, på sätt Utskottet jemväl

tillstyrkt, desse en i sender finge åtnjuta ledighet, dels ock vid tillfälligt förfall

för någon af dem.

Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet sålunda hemställt, har Utskottet

nu att afgifva förslag rörande arvode till den biträdande deputeraden. Men

Utskottet har härvid tagit i betraktande, om icke någon förhöjning i hittills bestämda

arvoden för samtlige fullmäktige borde ega rum.

De allmänna förhållanden, hvilka föranledt frågor i alla riktningar om ökad

godtgörelse för offentliga så väl som enskilda tjenster och förtroendeuppdrag, torde

så mycket mindre böra lemnas utan afseende beträffande fullmäktige i Riksbanken,

som förvaltningen af denna numera krafvel- mera arbete och uppmärksamhet, än

tillförne. Om den hittillsvarande godtgörelsen till fullmäktige i och för deras maktpåliggande

uppdrag såsom sådana, redan förut ej kunnat annat än anses ganska

knappt tilltagen, måste det nu ännu mera anses allt för litet motsvara vigten af de

åligganden, för hvilka den skall utgöra en ersättning; och synnerligen för sådane

fullmäktige, hvilka äro bosatte på annan ort, än hufvudstaden, torde det hittills

varande arvodet vara alltför litet tillfredsställande. Utskottet föreslår här nedan,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Uiskottets Memorial N:o 11.

3

på framställning af fullmäktige, förhöjning af arvodena för styrelseledamöterne vid

afdelningskontoren, och anser, ehuru fullmäktige sjelfve, af lätt insedda skäl, derom

icke gjort någon framställning, samma grunder, som tala lör eu sådan förhöjning,

lika väl gälla hvad beträffar ledamöterne i styrelsen för Riksbanken i sin helhet.

Enligt nuvarande stat, åtnjuta fullmäktige i årligt arvode hvardera 3,200 R:dr,

hvarförutan hvardera af deputerade uppbära 8,000 R:dr. I sistnämnda belopp anser

Utskottet ingen ändring böra ske, men deremot tror Utskottet billigheten kräfva,

att det förstnämnda något höjes, så att detsamma blifver jemnt 4,000 kronor.

Då den biträdande, deputeraden måste, för att kunna på ett tillfredsställande

sätt träda i stället för ordinarie deputerad, mera än öfrige fullmäktige i detalj

följa förvaltningen och göromålen inom Riksbanken, bör åt honom beredas en inkomst,

som sätter honom i tillfälle att åt Riksbanken egna en stor del af sin tid

och sin uppmärksamhet samt skäligen ersätta hans arbete. Om han såsom fullmäktig

erhåller 4,000 kronor, torde ett arvode derutöfver af 3,000 kronor vara

tillräckligt.

I enlighet med hvad nu blifvit anfördt, bör i aflöniugsstaten för fullmäktige

i Riksbanken samt tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksbankens hufvudkontor

införas de föreslagna arvodena.

Utskottet hemställer i sådant afseende

Do

att början af nämnda aflöningsstat må få följande förändrade

lydelse:

Nuvarande lydelse:

Fullmäktige uppbäre i årligt arvode, kullmäktige uppbära i årligt aivode,

hvarje......kronor 4,000 hvarje,......R:dr 3,200

hvarförutan två deputerade hvarförutan två deputerade

åtnjuta hvardera ... „ 8,000 åtnjuta hvardera ... „ 8,000

och en biträdande deputerad „ 3,000

Beträffande tiden, från hvilken ofvan nämnde arvodesbestämmelser skola

tillämpas, hemställer Utskottet

2:o

att de föreslagna arvodena må få beräknas från och med månaden

näst efter den, hvarunder Riksdagen i ämnet fattat beslut.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

Såsom redan är nämndt, blefvo vid sistlidne riksdag inga nya aflöningsstater

fastställda för afdelningskontoren i Göteborg och Malmö.

Anledningarne dertill, att de vid dessa kontor, lika väl som vid hufvudkontoret,

nödiga förbättringar i aflöningsvilkoren för tjenstemännen ansågos då icke

kunna åstadkommas, äro anförda i Banko-Utskottets vid sistlidne riksdag betänkande

N:o 12, sid. 23 och följande.

Sedan emellertid nya förslag till reglering af tjenster och göromål vid afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö under loppet af förlidne år till fullmäktige

afgifvits, fattade fullmäktige, på grund af det dem utaf sist församlade Riksdag

gifna bemyndigande, under den 9 Oktober och 11 December beslut om nya stater

för tjensteman och betjente vid nämnda kontor, att träda i verket från och med

den 1 Oktober 1873 samt gälla intill dess annorlunda förordnades; och dessa stater

hafva fullmäktige nu hemställt till Riksdagens pröfning och fastställelse, allenast

med ändring, beträffande afdelningskontoret i Göteborg, i fråga dels om aflöningen

till ombudsmannen, dels angående en kanslisttjenst och dels om anslag till extra

biträden; hvarjemte fullmäktige hemställt om förhöjning i arvodena till styrelseledamöterne

vid båda de nämnda afdelningskontoren.

Då Utskottet nu går att redogöra för förslagen i afseende på hvardera kontoret

särskilda förekommer först frågan om arvodena till styrelseledamöterne vid

Göteborgs afdelningskontor.

Fullmäktige hafva derutinnan erinrat och upplyst, att i nuvarande aflöningsstat

upptages åt tre styrelseledamöter hvardera 1,600 R:dr samt åt den styrelseledamot,

som utses att handhafva den dagliga förvaltningen, arvode 4,800 R:dr, hvarförutan

två åt styrelsens ledamöter, deribland den, som handbafver dagliga förvaltningen,

åtnjuta arvoden såsom vexelombud samt sistnämnde ledamot derjemte ej

mindre åtnjutit särskilda arvoden för postvexelrörelsen, jernbelåningen och småsedelsvexhngen

hvilka arvoden sistlidna år, enligt styrelsens uppgift, uppgått till sammanräknadt

1,021 R:dr 65 öre —, än äfven egen hyresrätt begagna tredje våningen

i Riksbankens till afdelningskontoret upplåtna hus. Då nu nyssnämnda särskilda inkomster

upphört eller, om ny stat för afdelningskontorets tjenstemän fastställes,

komme att från detta års början upphöra, hafva fullmäktige ansett, att ledamotens

för den dagliga förvaltningen arvode borde höjas till 6,000 R:dr eller kronor, helst

jemte befattningens vigt borde tagas i betraktande att innehafvare!! endast är tillsatt

på ett år i sender och äfven deremellan kan afskedas, samt att äfven för

öfrige^ styrelseledamöter, hvilka hafva daglig tjenstgöring i kontoret, arvodena vore

för lågt tilltagna, då de endast uppgå till 1,600 kr. för hvardera, och tarfvade

förhöjning till åtminstone 2,400 R:dr eller kronor. Och hafva fullmäktige hemställt,

att de af dem föreslagna beloppen måtte för styrelseledamöterne beviljas, att utgå:

för den ledamot, som bandhafver den dagliga förvaltningen, från och med inueva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

o

rande års början, och för öfrige styrelseledamöter från och med månaden näst efter

den, under hvilken Riksdagen kunde komma att fatta beslut i ämnet,

I fråga om tjenstemännen vid afdelningskontoret i Göteborg har varit att

taga i betraktande dels en af Herr Hasselrot i Första Kammaren väckt motion

N:o 21, om likställighet i löneförmåner för nämnde tjensteman med tjenstemännen

vid hufvudkontoret, dels en af åtskilliga bland afdelningskontorets tjensteman gjord

ansökning beträffande deras löneförmåner. Öfver dessa framställningar hafva fullmäktige,

på Utskottets anmodan, afgifvit yttrande i sammanhang med den af dem

gjorda hemställan beträffande aflöningsstaten; och anser sig Utskottet, då detta

yttrande innehåller utredning af de omständigheter, som vid uppgörande af ny

aflöningsstat för kontoret äro att taga i betraktande, böra meddela detsamma i

sin helhet.

Fullmäktige hafva anfört följande:

“Hvad nu först beträffar Herr Hasselrots motion, så har han, till stöd för

sitt förslag, endast anfört att, då kändt vore att lefnadskostnaden vore större i

Göteborg än i Stockholm, rättvisa och billighet syntes fordra, att tjenstemän vid

“lånekontoret“ i Göteborg icke aflönades sämre än deras vederlikar i Riksbanken

i Stockholm. Så vidt nu såsom vederlikar i aflöningsanspråk skola betraktas de,

som hafva samma titel å innehafvande tjenstebefattning, torde motionären icke

saknat anledning både att väcka sitt förslag och att utsträcka det till flera afdelningskontor

än endast det i Göteborg. Men om, såsom fullmäktige hålla före,

afiöningarne böra bestämmas icke efter titlar, utan efter göromål, samt hufvudkontorets

tjenstemän fått sina aflöningar bestämda på grund af göromål, hvilka

varit dem särskildt ålagda, utan att afdelningskontorets tjenstemän varit eller äro

dermed betungade, så torde rättvisa och billighet mera tala för olikhet än likhet

i fråga om afiöningarne. Hvad för öfrigt lefnadskostnaderna beträffar, bero dessa

väsendtligen på lefnadssättet och emellan Stockholm, Göteborg och Malmö lära

icke förefinnas sådana skiljaktigheter att hvad som utgör medel för skälig utkomst

på det ena stället icke kan förslå på det andra. Hvad Herr Hasselrot anfört,

torde derför icke förtjena afseende."

“Emot tjenstemännens vid Göteborgs-kontoret yrkande på likställighet är

naturligtvis detsamma att anföra, som redan är sagdt mot Herr Hasselrots motion.

Men i denna ansökning framställes derjemte yrkandet att några af tjenstemännen

skulle få dem anvisade högre löner beräknade från den 1 Oktober 18V2 pa den

grund att de från nämnda dag blifvit förbjudna att befatta sig med kommissioner.

Men alldeles samma förbud inträdde samma dag för motsvarande tjenstemän vid

hufvudkontoret, utan att desse fått räkna högre inkomster från nämnda dag eller

eljest fått annan ersättning än den, som kom jemväl afdelningskontoren till del,

tjenstgöring i kommissionsanstalten. Den påyrkade likställighet i förmåner, utan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Banko-Utskottets Memorial N:o 11,

likställighet i åligganden, som utgör den åberopade grunden för sökandenas framställning

är sålunda alldeles lemnad å sido i den del af framställningen, som rörer

den högre lönens utgående från och med den 1 Oktober 1872, enär enahanda

förmån ej varit hufvudkontorets tjenstemän tilldelad."

“För bedömande af de förhållanden, som genom motionen och kontorstjenstemännens

skrift blifvit dragna under Utskottets och Riksdagens pröfning,

torde det tillåtas fullmäktige att erinra om åtskilliga, med saken sammanhang

egande förhållanden."

“Tjenstemännen vid hufvudkontoret hafva haft sig ålagdt att underskrifva

Riksbankens sedlar samt att granska, uppräkna och korsa förslitna sedlar af de

lägre valörerna. Dessa bestyr hafva icke räknats bland de egentliga tjenstgöromålen,

utan för dem utgick särskild ersättning. Då derjemte granskningen af de

förslitna sedlarne förr ansågs böra anförtros endast åt tjenstemännen i högsta

graden och dessa derjemte hade sig ålagdt att bestrida vården af Riksbankens

generalkassa, blef förmånen att emot särskild ersättning verkställa sedelkorsningen

förenad med uppdraget att deltaga i den s. k. vården. Så vidt denna afser

de egentliga generalkassorna finnes ej heller dylika göromål vid afdelningskontoren.

Och från att den tid hufvudkontoret hade tjuguen kommissarier vara ett

turvis med längre mellanrum återkommande bibestyr, har det nu för ett betydligt

minskadt antal tjenstemän blifvit ett ständigt eller nära ständigt bigöromål, på

samma gång till följd af ökad rörelse med ädla metaller, mynt och sedlar bestyren

vid vården nu fordra vida mera tid och påpasslighet än förr var fallet."

“Alla de inkomster, hvilka af nu angifna anledningar tillkommo tjenstemännen

vid hufvudkontoret voro således i sjelfva verket ersättning för arbete utom

den egentliga tjeusten af den art, att motsvarande arbete icke fanns vid afdeluingskontoren.

Och det hade, måhända ej utan skäl, emot anordnandet af särskild

ersättning för sedelgöromålen anmärkts, att tjenstemännens intressen alltför mycket

ställdes i sammanhang med en stark sedeltillverkning."

“Under dessa förhållanden meddelades 1872 års Riksdags beslut, hvarigenom

det åt fullmäktige uppdrogs att, i den mån förändringar i Riksbankens förvaltning

genomfördes och tjenstemännens åligganden ändrades, vidtaga jemkningar

i aflöningar, arvoden med mera utöfver hvad reglementet stadgade, samt att med

förslag till stat till 1873 års Banko-Utskott inkomma."

I dåvarande Banko-Utskotts motivering för tillstyrkandet af nämnda beslut

ingick, att antagandet af ny stat borde vara beroende icke allenast på sådana

förändringar som minskning i tjenstemännens antal, ändringar i göromålens fördelning,

utan äfven i hvad mån dessa förändringar förr eller senare kunna

genomföras."

“Vid hufvudkontoret hafva de emellertid blifvit genomförde. Tjenstemännens

antal, som i 1871 års reglemente upptogs till 66, hade i början af 1873 min
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

7

skats till 52 och utgöra numera 50 och detta oaktadt Riksbankens rörelse ej obetydligt

ökats. Visserligen hafva vidtagna förenklingar i göromålens behandling

gjort att arbetet för hvarje tjensteman i allt fall ej blifvit betungande, men det

skulle väl under dylika förhållanden och då samtidigt dermed prisförhöjningar verkade

till förhöjning af lefnadskostnaderna ej varit billigt och rätt att försöka nedsätta

de inkomster, hufvudkontorets tjenstemän efter föregående förhållanden kunnat

i allmänhet påräkna. Men om af dessa anledningar i beräkningen af inkomsterna

för hufvudkontorets tjenstemän ingått ersättning för arbeten, som dessa

tjenstemän haft och, ehuru genom tryckning af en del namn å sedlarne något minskade,

ännu i betydlig mån hafva, icke lärer detta utgöra någon billig eller rättvis

grund för yrkandet att tilldela lika inkomster åt afdelningskontorens tjenstemän,

som hvarken haft eller hafva enahanda göromål.“

“Men saken har ock en annan sida. Riksdagen har, på sätt dess vid 1873

års riksdag upprepade beslut, hvarigenom det lemnades åt fullmäktige att kunna

förhöja aflöningsstaten vid, bland annat, afdelningskontoret i Göteborg visar, fordrat

att reglering af fenster och göromål skulle genomföras, och i hvad syftning

denna förändring skulle ske är uti den förut omförmälda motiveringen till 1872

års riksdagsbeslut angifvet. I enlighet med Riksdagens beslut har ock förändringen

blifvit genomförd så väl vid hufvudkontoret, som vid afdelningskontoret i Malmö,

vid hvilket sistnämnda af fem tjenster en indragits och en blifvit nedsatt från

andra till första gradens tjenst. Vid afdelningskontoret i Göteborg åter, der tjenstemännen

voro öfverhopade af enskilda kommissioner, från hvilka de nu äro befriade

och der således godt tillfälle finnes för dem att, emot förhöjda löner från Riksbanken,

åt densamma egna den tid och det arbete, som förut användts på kommissionsgöromålen,

har man, på sätt Utskottet behagade inhemta af fullmäktiges

protokoll för den 9 Oktober och den 6 November sistlidna år, gjort upprepade

försök att undgå tillämpning af Riksdagens beslut. Omsider framställdes det förslag,

vid hvars pröfning den 11 December fullmäktige funno sig kunna meddela

förhöjda aflöningar, ehuru icke ens så mycket var gjordt i fråga om reglering af

göromålen att de extra biträdena kunde undvaras. Då emellertid den enda tjenst,

som vid kontoret kunde indragas eller kanslist^ensten redan blifvit, på enskild

klagan, af Utskottet återställd, så äro i sjelfva verket de fordringar, hvilka af 1872

års Riksdag uppställdes för antagande af förhöjda aflöningsstater, hvad afdelningskontoret

i Göteborg beträffar, så litet uppfyllda, att det åtminstone ej borde ifrågasättas

hvarken att åt dess oförminskade tjenstemannapersonal lemna bättre aflöning,

än åt det väsendtligen minskade tjenstemannaantalet vid kontoret i Malmö

eller att för bestämmande af aflöningsbeloppen taga hänsyn till göromål, som hufvudkontorets

mycket minskade personal har att fullgöra, men hvartill icke någon

motsvarighet finnes bland tjenstemännens vid kontoret i Göteborg åligganden.“

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

“Yrkande på “likställighet" med hufvudkontoret har sträckt sig icke blott

till kontorstjenstemännen, i afseende å hvilka det åtminstone låter tänka sig att

en styrelse, som egnade sig åt att vidtaga förenklade anordningar för göromålen

och derefter minska antalet tjensteman, skulle kunna föra saken derhän, att tjenstemännen

vid afdelningskontoret verkställde ett sådant mått behöfligt och nyttigt

arbete, att de skäligen borde med hufvudkontorets lika aflönas, utan ock till ombudsmannen,

hvars “likställighet" med ombudsmannen vid hufvudkontoret, nemligen

i löneförmåner, också blifvit påyrkad, äfven här med förbiseende att åliggandena

äro väsentligen olika. Ombudsmannen vid hufvudkontoret har nemligen ej blott

bestyret med de lagsöknings- och indrifningsåtgärder, till hvilka hufvudkontorets

lånerörelse kan gifva anledning, utan han har derjemte att föra hela Riksbankens

talan i de fall detta kan ifrågakomma samt att vara öfverstyrelsens för Riksbanken

juridiske rådgifvare i förekommande fall och dessa åligganden påkalla helt

andra egenskaper än som fordras för bestridande af ombudsmannagöromålen vid

ett afdelningskontor och betinga med all rätt en helt annan aflöning, än som på

sistnämnda ställen varit tillfyllest. Då nu göromålen vid afdelningskontoret i

Dötel)org i detta fall äro till beskaffenheten lika med göromålen vid öfriga afdelningskontor,

hvilka fullgöras för 300 R:dr vid hvardera af kontoren i Luleå och

Wisby samt för 1500 R:dr vid kontoret i Malmö, torde, med hänsyn till beloppet

af de fonder, som blifvit för hvardera kontorets rörelse anvisade, allt billigt afseende

å den tillbörliga mängden af ombudsmansgöromål i Göteborg, i förhållande

till Malmö, vara fästadt när, såsom Fullmäktige föreslagit, för desammas bestridande

anvisas dubbelt så mycket som för Malmö är anslaget. Och då ombudsmannen

numera sjelf vitsordat att kanslistens göromål äro så betydliga, att de

fullt motsvara de åt honom anslagna arvode 800 R:dr, lärer väl häraf följa att

ombudsmannaarvodet vid regleringen den 11 December af fullmäktige rätteligen

upptogs till 2,200 R:dr.“

“Härvid torde för öfrigt böra anmärkas dels att, ehuru till följd af förut

gällande stadgande!) nuvarande ombudsman vid hufvudkontoret bibehåller eu förr

erhållen tjenst utom Riksbanken, förbud för innehafvaren af denna tjenst blifvit

meddeladt att dermed förena annan tjenstebefattning, hvaremot för ombudsmännen

vid afdelningskontoren hinder ej mött eller torde böra ställas för emottagande

af annan tjenstebefattning, som med tjenstgöring^! hos kontoren kan förenas,

dels ock att, för sa vidt till stöd för inkomstförhöjning för nuvarande ombudsmannen

vid kontoret i Göteborg, skulle afses att bereda honom ersättning för

den inkomst, han hemtat af kommissionsgöromål, detta icke kan blifva någon lämplig

grund för bestämmande af tjenstens aflöning i blifvande iunehafvares hand och

att nuvarande ombudsmannen redan derför åtnjutit eu ganska väsendtlig ersättning,

då 1873 års Riksdag, på sätt Banko-Utskottets Memorial N:o 7 visar, “med

“afseende jemväl å den inverkan på Jacobssons ekonomiska förhållanden förbudet

att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

9

att vidare befatta sig med kommissioner kunde hafva medfört", befriat honom

från återstående, årlig ersättningsskyldighet till Riksbanken af 1,500 R:dr för hvarje

af åren 1873, 1874 och 1875 och således utöfver den tid, då Jacobsson nått den

lefnadsålder, att full pension kan erhållas".

Slutligen hafva fullmäktige anmält, att de, för beredande af möjlighet att.

när omständigheterna medgifva, genom förenklade anordningar för arbetet vid

afdelningskontoret åstadkomma önskvärd minskning i tjenstemännens antal, föreskrifvit,

att såväl den ledig varande kassörstjensten, som andra ledig blifna

tjenster ej få tillsättas, utan att styrelsen för kontoret har att, med användande

af i stat upptagna aflöningsbelopp för tjensteruas bestridande, förordna vikarier

att tjensterna tills vidare förrätta.

Utskottet gillar för sin del hvad fullmäktige föreslagit beträffande så väl

arvoden till styrelseledamöterne som aflöningen för tjenstemännen, allenast med

undantag i ett par afseenden.

Hvad angår tiden, från hvilka de förhöjda arvodena till styrelsens ledamöter

böra utgå, har Utskottet ansett det föreslagna arvodet till ledamoten för

den dagliga förvaltningen böra beräknas från samma tid, som för de öfriga styrelseledamöterne,

eller från och med månaden näst efter den, hvarunder Riksdagen

i ämnet beslutat. Men då, såsom fullmäktige erinrat, förstnämnde ledamots

inkomster hittills bestått till en del af särskilda arvoden för postvexelrörelsen,

jernbelåningen och småsedelvexlingen, skulle han för den del af detta år, som förflyter

intilldess det förhöjda arvodet får beräknas, icke allenast icke erhålla någou

förbättring af sina lönevilkor, utan tvärtom lida en ej obetydlig minskning, så vida

icke ersättning på annan väg honom beredes. Fördenskull anser Utskottet fullmäktige

böra erhålla bemyndigande att för sistnämnda tid till ifrågavarande styrelseledamot

anvisa ett belopp, motsvarande hvad han enligt förutvarande förhållanden

skulle hafva kunnat i särskilda arvoden för samma tid påräkna.

För ombudsmannen hafva fullmäktige föreslagit i lön 1,600 och i tjenstgöringspenningar

G00, eller tillsammans 2,200 kronor. I den af fullmäktige den 11

December sistlidet år tills vidare upprättade aflöningsstät hade fullmäktige upptagit

för nämnde tjensteman i lön 1,600 och i tjeustgöringspenningar 1,400 R:dr,

deraf 800 R:dr beräknades för öfvertagande af kanslistgöromålen. Nu har väl den

af fullmäktige indragna kanslisttjensten utaf Utskottet, med anledning af klagomål,

som innehafvaren af tjensten anfört, funnits böra tills vidare bibehållas, hvilket

förhållande föranledt fullmäktige att i tjenstgöringspenningarne för ombudsmannen

föreslå en nedsättning, motsvarande kanslistlönen, eller 800 kronor. Utskottet

anser likväl billigt att tjenstgöringspenningarne för den ifrågavarande tjensten

höjas något utöfver det af fullmäktige föreslagna belopp, 600 kr., och har dervid

stannat vid ett belopp af 900 kronor, hvarigenom hela aflöningen blefve 2,500, i

stället för 2,200 kronor.

Bih. till Biksd. Prof. 1874. 6 Sami. 1 Afä. 10 Höft,

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

På grund af det nu anförda och med tillkännagifvande, att tjenstemännen

redan från och med den 1 Oktober nästlidet år varit i åtnjutande af de löneinkomster,

hvilka, af Fullmäktige tills vidare bestämda, endast hvad ombudsmannen

angår skilja sig från dem, som här nedan föreslås att för framtiden fastställas,

hemställer Utskottet

3:o

att för styrelsen samt tjensteman och betjente vid afdelningskontoret

i Göteborg må fastställas följande aflöningsstat:

tre ledamöter af styrelsen, hvardera

......kronor 2,400

eu styrelseledamot, som handhaf
ver

den dagliga förvaltningen 6,000

jemte fri bostad.

Kamrer ar en: lön...... 2,500

hvilket belopp kan förhöjas efter

fem års ordinarie tjenst med 500

kronor och efter tio års tjenst

med ytterligare 500 kronor,

tjenstgöringspenningar .... 1,000

Fyra tjensteman i andra graden,

en kassör, två bokhållare och

en registrator, hvardera: lön 1,600

hvilket belopp kan förhöjas efter

fem års ordinarie tjenst med 400

kronor och efter tio års tjenst

med ytterligare 400 kronor,

tjenstgöringspenningar, hvardera 800

samt för kassören missräknings
penningar.

.......800

Två tjensteman i första graden

kontorsskrifvare, hvardera, lön . 800

hvilket belopp efter fem års ordinarie

tjenst kan förhöjas med

400 kronor;

tjenstgöringspenningar, hvardera 600

till extra biträden vid kontors
göromålen.

......1,200

Nuvarande stat:

tre styrelseledamöter, hvarj

e R:dr 1,600

den styrelseledamot, som utses att

handhafva den dagliga förvalt-

ningen, arvode . . .

. . . 4,800

kamereraren, lön . . . ,

2,000

arvode. ......

600 2,600

kassören, lön ......

1,600

arvode ......

300

missräkningspenuiugar .

500 2,400

förste bokhållaren, lön . .

1,600

arvode ......

300 1,900

andre bokhållaren, lön . .

1,600

arvode ......

150 1,750

tredje bokhållaren, lön . .

. . 1,600

registrator^ lön . . . .

1,600

arvode ......

600 2,200

kontorsskrifvareu . . . .

. . 800

ombudsmannen, lön . . .

1,600

arvode . .....

400 2,000

kanslisten, lön .....

en vaktmästare, lön . . .

600

arvode...... .

75 675

en vaktmästare, lön . . .

500

arvode .......

75 575

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

11

Ombudsmannen: lön.....1,600

tjenstgöringspenningar . . . 900

Kanslisten: lön.......800

en vaktmästare: lön.....600

tjenstgöringspenningar . . . 125

jemte fri bostad och vedbrand.

en vaktmästare: lön..... 500

tjenstgöringspenningar . . . 125

jemte fri bostad och vedbrand

Dessutom må till afdelningskontorets

personal, såsom arvode för belåning af

vågförda effekter, utgå 600 R:dr Rmt.

Då den här ofvan intagna stat för tjenstemännen redan tillämpats från

och med Oktober månad sistlidet år, endast med det undantag, som följt af

Utskottets ofvan omnämnda beslut om rättighet för kanslisten att bibehålla sin

lön, hvars belopp fullmäktige afsett att tillägga ombudsmannen, ifrågakommer

nu endast beträffande denne sistnämnde att förordna om tiden, från hvilken han

skall ega uppbära den i nya staten bestämda inkomst. I detta afseende torde

samma regel, som följts i fråga om styrelseledamöterne, böra tillämpas och Utskottet

hemställer derföre

4:o.

att ombudsmannen vid afdelningskontoret i Göteborg må få

uppbära de i nya aflöningsstaten för honom bestämda inkomster

från och med månaden näst efter den, då staten

blifvit af Riksdagen fastställd.

Beträffande afdelningskontoret i Malmö, hafva fullmäktige i afseende på

styrelseledamöterne anfört: att nuvarande aflöningsstat för dem upptager till tre

styrelseledamöter hvardera 1,200 kr., och till den ledamot, som handhafver den

dagliga förvaltningen, 4,000 kr., samt att, enligt af styrelsen meddelad uppgift,

sistnämnde ledamot derjemte åtnjuter fri bostad i kontorets hus och nödig vedbrand,

mot skyldighet att under revisionerna upplåta rum för styrelsens sammanträden,

äfvensom honom varit för postvexel- samt upp- och afskrifningsrörelsen

tilldeladt ett årligt arvode af 300 R:dr samt andel af provisionen för småsedelsvexlingen,

hvilken dock under sednare åren nedgått, så att den år 1873 utgjorde

endast 222 R:dr 50 öre; och hafva fullmäktige, under åberopande af enahanda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

förhållanden, som i afseende på styrelsen för kontoret i Göteborg anförts, och

med fästadt afseende derpå, att göromålen i Malmö äro mindre än i Göteborg,

föreslagit att arvodena måtte förhöjas för ledamoten för dagliga förvaltningen

till 5,000 kr. och för öfriga tre ledamöter till 1,800 kr. hvardera.

Hvad angår tjenstemännen och vaktbetjeningen vid kontoret i Malmö,

hafva fullmäktige föreslagit aflöningsstat i öfverensstämmelse med den, som af

dem den 9 Oktober sistlidet år tills vidare upprättades, och enligt hvilken en

förut varande tjenst blifvit indragen.

Godkännande för sin del hvad fullmäktige beträffande nu ifrågavarande

afdelningskontor föreslagit, hemställer Utskottet

5:o.

att för styrelsen samt tjenstemän och betjente vid afdelningskontoret

i Malmö må fastställas följande aflöningsstat:

Nuvarande stat.

tre ledamöter af styrelsen hvardera

......kronor 1,800

den styrelseledamot, som handhafver

den dagliga förvaltningen

........5,000

jemte fri bostad och vedbrand,

mot skyldighet att vid behof

upplåta rum för styrelsens sammanträden.

Kamereraren, lön......2,500

hvilket belopp kan förhöjas efter

fem års ordinarie tjenst med

500 kr. och efter tio års tjenst

ytterligare 500 kr.

tjenstgöringspenningar . . . 1,000

Två andra gradens tjenster, en kassör

och en bokhållare hvarde
dera:

lön.......1,600

hvilket belopp kan förhöjas efter

fem års ordinarie tjenst med

400 kr. och efter tio års med

ytterligare 400 kr.

tjenstgöringspenningar, hvardera,

kr.

tre styrelseledamöter, hvarje, R:dr 1,200

den styrelseledamot, som utses att

hafva den dagliga förvaltningen,

arvode,......4,000

kamereraren, lön .... 2,000

arvode ..... 300 3)30o

kassören, lön ... 1,600

missräkningspenningar . 300 i(goo

förste bokhållaren, lön , 1,600

arvode...... 300 ^goo

andre bokhållaren, lön . . . 1,600

800

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o ll

13

kassören derjemte missräk
ningspenningar.

....800

Register atom: lön, kr......800

hvilket belopp efter fem års ordinarie

tjenst kan förhöjas med

400 kr.

tjenstgöringspenningar, kr. . 600

dock att nuvarande innehafvaren

af tjensten bibehålies vid

hittills uppburen lön, kr. 1,600

och såsom varande andra gradens

tjensteman, erhåller i tjenstgöringspenningar

kr. . . 800.

Ombudsmannen: lön, kr. . . . 1,000

tjenstgöringspenningar . . . 500

dock att för nuvarande innehafvaren

af tjensten lönen beräknas

till kr......1,200

och tjenstgöringspenningar,

kr. ... 300

Vaktmästaren: lön, kr.....600

tjenstgöringspenningar, kr. . 100

jemte fri bostad och vedbrand.

husdrängen: lön, kr......400

jemte fri bostad och vedbrand.

registratorn, lön .... 1,600

arvode...... 300 i(900

ombudsmannen, lön .

. . 1,200

vaktmästaren, lön

. . 600

husdrängen, lön . . . .

. . . 335

Såsom redan är nämndt, hafva aflöningsbestämmelserna för de båda nu

ifrågavarande kontorens tjenstemän och betjente tillämpats redan från och med

Oktober 1873. Beträffande tiden för utgående af nu föreslagna arvoden till styrelseledamöterna,

får Utskottet, åberopande hvad ofvan i detta afseende anförts

beträffande afdeluingskontoret i Göteborg och hvilket är tillämpligt på afdelningskontoret

i Malmö, samt under förutsättning att de ifrågasatta beloppen beviljas,

hemställa

6:o

att nu föreslagna arvoden till styrelseledamöterne vid afdelning8kofitoren

i Göteborg och Malmö må få utgå från och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko- Utskottets Memorial N:o 11,

med månaden näst efter den, under hvilken Riksdagen i ämnet

fattat beslut; med bemyndigande derjemte för fullmäktige

att för tiden från och med innevarande års början och intilldess

ofvan föreslagna arvoden få beräknas, till styrelseledamöterne

för den dagliga förvaltningen anvisa belopp, motsvarande

hvad dessa ledamöter enligt förut varande förhållanden

kunnat i särskilda arvoden för postvexelrörelsen och

småsedelvexlingen samt hvad beträffar kontoret i Göteborg

för jernbelåningen påräkna.

I afseende på tillämpningen af de nya staterna för tjenstemännen, hafva

fullmäktige föreslagit vissa bestämmelser, hufvudsakligen öfverensstämmande med

dem, som gälla beträffande hufvudkontoret.

Med gillande, för sin del, af fullmäktiges förslag härutinnan, hemställer

Utskottet

7:o.

att i aflöningsstaten må, efter aflöningsbestämmelserna för

kontoret i Malmö, intagas följande:

Vid tillämpning af förestående aflöningsbestämmelser för

afdelningskontoren i Göteborg och Malmö iakttages följande:

l:o. Tjensteman, som tillträder ofvan bestämda aflöningsförmåner,

får icke bibehålla eller emottaga annan tjenstebefattning

utom afdelningskontoret, dock att detta icke gäller

för ombudsman eller kanslist.

2:o. Tjensteman, som uppbär här stadgad aflöning för

tjenst, som upptages såsom tillhörande viss grad, anses endast

förordnad till tjensteman i graden och pligtig att, efter vederbörande

styrelses godtfinnande, bestrida den af tjensterna i

graden, som åt honom anvisas.

3:o. Tjenstgörings- och missräkningspenningarne åtfölja

utöfvandet af sjelfva befattningarne och få alltså icke åtnjutas

under tjenstledighet; dock må vederbörande styrelse kunna

medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom

hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månads

ledighet hvarje år uppbära tjenstgöringspenningarne.

4:o. Uppflyttning till högre lön på grund af ålder i tjensten

får icke ske, så framt ej styrelsen pröfvar tjenstemännen

hafva genom sin föregående tjenstgöring och fortfarande duglighet

gjort sig deraf förtjent.

5:o. Tiden för sådan uppflyttning beräknas från och med

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

15

månaden näst efter den, under hvilken tjenstemanuen blifvit

på ordinarie stat förordnad att tjenst i graden bestrida.

Stockholm den 17 April 1874.

J. v. Schwerin,

Banko-Utskottets Ordförande.

Reservationer:

Vid punkt l:o

af Herrar Gumcélius, Ribbing, Wigardt, G. TJmggström och Fritt. Ceder ström:

“Lika med Utskottets flertal ha vi velat förorda fullmäktiges förslag om

halfannan månads ledighet för hvardera af fullmäktiges deputerade.

Men då uppstår den frågan: Skall under sådan ledighet, eller så kallad

semester aflöningen bibehållas? x

Språkbruk och sed säga ja; Utskottet tyckes besvara frågan delvis jakande,

delvis icke alls. Oss förefaller önskligt och behöflig!, att ett fullständigt svar lemnas.

Deputerad är tillika fullmäktig. Han uppbär ett arvode såsom deputerad,

ett annat såsom fullmäktig.

För honom såsom deputerad finnes, om Utskottets derom gjorda framställning

gillas, en vikarie redo att under ledighet inträda. Denne, som kallas

biträdande deputerad, uppbär i denna sin egenskap arvode af Riksbanken. Häraf

framgår, att Utskottet velat låta deputeraden såsom sådan uppbära sitt arvode

äfven under ledighetstid.

Då, vidare, ett grundlagsbud (Riksdags-ordningen § 71) stadgar, att fullmäktige

“skola vara sju“, och då det ej kan vara lämpligt och rätt, att genom ändring i

bankoreglemeutet grundlagssiffran 7 förändras till G för tre månader af året, vill det

synas klart, att suppleant bör inkallas såsom sjunde fullmäktig, då deputerad har

lagstadgad ledighet.

Men då den tjenstgörande suppleanten måste godtgöras, kommer nu frågan:

Huru och af hvem? Detta är ett spörsmål, som Utskottet i sitt betänkande

lemnat oberördt.

Enligt vårt förmenande borde sådan ersättning helst utgå af bankens medel.

Aflöningsstaten, som redan har på sig uppfördt ett belopp af 20,000 kr. till

semestervikariat för tjenstemännen in. m., skulle då på vederbörlig plats förhöjas

med 1,000 kr. för tre månaders vikariat under deputerades ledighet. Derigenom

sluppe man, så att säga, taga åter med ena handen hvad den andra handen gifvit.

Men Utskottets flertal vill ej föreslå Riksdagen att anvisa dessa 1,000 kr.;

och då det icke lyster oss att föreslå större utgifter, än Utskottet förordat, synes

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banko-Utskottets Memorial N:o 11.

intet annat återstå, än att klart och oförtydbart bestämma, att deputerad, som

begagnar ledighet, skall af sitt fullmäktigsarvode ersätta den suppleant, som inkallas

att fylla sålunda ledigstående fullmäktigplats. Deputerad fullmäktig skulle

sålunda under ledighet åtnjuta deputerads, men afstå fullmäktigs arvode, hvilken

fördelning så till vida kan hafva skäl för sig, som han just i sin egenskap af deputerad

erhåller en ledighet, som icke blifvit ifrågasatt att medgifvas fullmäktige.

Att i den vid reglementet fogade aflöningsstat införa bestämmelse härom,

synes oss vara desto mera i sin ordning, som de på sidan 70 i bilagan till nu

gällande bankoreglemente införda stadganden om aflöningsstatens tillämpning

innehålla bestämmelser, huru semesternjutande tjensteman aflönas, hvad af sina

olikartade lönemedel han får bibehålla och hvad han nödgas afstå.

Genom sådant stadgande vinner man reda, undviker eljest tänkbara missförstånd

och förvecklingar samt ställer sig det anförda grundlagsbudets ordalydelse

och tydliga mening till efterrättelse.

På nu anförda skäl hemställa vi vördsamt och under förutsättning af bifall

till Utskottets hemställanden om anslag af arvode åt en biträdande deputerad

och om halfannan månads ledighet för hvardera af de ordinarie deputerade —

att Riksdagen täcktes besluta:

att de på sidorna 70 och 71 i bilagan till nu gällande bankoreglemente

intagna tillämpningsbestämmelser vid “aflöningsstat

för fullmäktige i Riksbanken samt tjenstemännen och vaktbetjeningen

vid Riksbankens hufvudkontor11 måtte erhålla följande

lydelse:

“Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande

:

1). Deputerad, som enligt § (42) mom. 3 åtnjuter ledighet,

bibehåller sitt arvode såsom deputerad, men afstår arvodet

såsom fullmäktig under den tid, ledigheten begagnas.

2—6 likasom nuvarande punkterna 1—5.“

af Herr O. Månsson mot höjande af Fullmäktiges årliga arvode från 3,200

R:dr till 4,000 kronor.

vid punkt 3:o:

af Herr O. Månsson.

Herr G. Jonsson har anmält, att han icke deltagit i beslutet angående afllömngsstaterna.

Stockholm, tryckt hoä A. L, Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.