Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt fråga om förändrad lydelse af 9 § i Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, angående nämndemans rätt till ersättning för extra förrättningar in. in.

1874-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK TU 1874:3, Utlåtande, i anledning af väckt fråga om förändrad lydelse af 9 § i Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, angående nämndemans rätt till ersättning för extra förrättningar in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande K:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1874, kl. 3 e. in.

Forsla Kammarens lillfälliga Utskotts Utlåtande, i anledning

af väckt fråga om förändrad lydelse af 9 § i Kongl.

Kungörelsen den 30 December 1863, angående nämndemans

rätt till ersättning för extra förrättningar in. in.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 144, har Herr Johan

Jönsson anfört: att nämndeman genom Kongl. Kungörelsen den 30 December

1863 väl blifvit berättigad att uppbära skjuts- och traktamentsersättning för

biträde vid åtskilliga förrättningar, men icke tillika erhållit rätt att omedelbart

till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända sin kostnadsräkning, utan hade

att dit ingifva densamma, hvaraf uppkoinme den till minskning af ersättningsbeloppet

ledande följd att ombud i residensstaden måste anlitas; att ett sådant

förhållande syntes obilligt och att frågan icke vore af ringa betydenhet, enär

förrättningar af ifrågavarande beskaffenhet årligen förekomme ganska ofta i

hvarje landsort; samt att, då statens tjensteman egde afgiflsfritt erhålla skjutsoch

traktamentsersättning, der sådan ifrågakomma, någon rimlig grund ej förefunnes,

hvarför icke nämndeman skulle ega rätt att kostnadsfritt utbekomma

honom författningsenligt för offentligt uppdrag tillerkänd reseersättning; med åberopande

af hvilka förhållanden motionären hemställt att, för beredande åt nämndeman

af sådan rätt, hvarom fråga vore, Riksdagen för sin del ville besluta

förändring af ofvannämnda 9 §:s lydelse i enlighet med ett af motionären jemväl

uppgifvet förslag.

Uti häröfver afgifvet Utlåtande (N:o 9) har Andra Kammarens Tillfälliga

Utskott N:o 2 yttrat, att det icke syntes vara billigt att godtgörelse, som för

Bill. till Biksd. Brok 1874. 8 Sami. 2 Åfd. 1 Band. 3 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3.

extra förrättning tillkomma nämndeman och borde af allmänna medel utgå,

ej finge af honom uppbäras utan att kostnad honom tillskyndades och hvarigenom

ersättningsbeloppet i större eller mindre mån minskades, hvadan Utskottet

med bifall till motionärens förslag hemställt: att Riksdagen ville i underdånig

skrifvelse hos Kong]. Maj:t

anhålla, att 9 § i Kongl. Kungörelsen den 30 December

1863 angående nämndemans rätt till ersättning för extra

förrättningar måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Då skjuts- och traktamentsersättning, hvartill nämndeman

för biträde vid förrättning, enligt denna författning,

är berättigad, skall gäldas af statens medel, af publik kassa

eller fond, verk eller inrättning, bör räkningen derå, åtföljd

af ett antingen utaf den å kronans vägnar vid förrättningen

närvarande tjenstemannen eller af den deri deltagande

kronobetjenten raeddeladt intyg om nämndemannens närvaro

vid förrättningen, aflemnas till närmaste kronofogde eller

länsman, för att genom dennes försorg insändas till vederbörande

Vår Befallningshafvande, som, efter det räkningen blifvit

i Landskontoret granskad och till väglängden bestyrkt,

eget- att det godkända beloppet från Landtränteriet förskottvis

genom kronofogden i orten utbetala, mot ersättning från

den riksstatens hufvudtitei, kassa eller fond, det verk eller

den uträttning, hvartill utgiften rätteligen hörer. Vår Befallningshafvande

skall derefter, vid medlet af Januari och

Juli månader hvarje år, till vederbörande embetsverk, som

har sig uppdragen förvaltning af hufvudtiteln eller fonden,

eller till styrelsen öfver det betalningsskyldiga verket eller

inrättningen insända Landskontorets ersättningsreqvisition å

alla under nästförutgångna halfår förskjutna dylika kost

nader, åtföljd af behöriga verifikationer; börande det reqvirerade

fordringsbeloppet varda till Vår Befallningshafvande

utanordnadt från nämnda embetsverk eller styrelse, under

iakttagande att der förekommande revision allenast omfattar

kontroll deröfver, att Landskontorets reqvisitionsförslag

är till de utförda beloppen behörigen verificeradt och slutsumman

riktigt upptagen. Nämndeman vare ock berättigad

att direkte insända reqvisitionshandlingarne till Vår Befallningshafvande,

, som äfven i detta fall förfar på sätt här ofvan

blifvit stadgadt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3.

Enligt inkommet protokollsutdrag, N:o 115, har Andra Kammaren bifallit

detta förslag, hvarefter ärendet blifvit jemlikt 63 § Riksdags-ordningen öfverlemnadt

till Första Kammaren, som hänvisat detsamma för vidare utredning till

Kammarens Tillfälliga Utskott.

Utskottet har inhemtat att inom Stockholms län redan iakttages det förlaiingssätt

förslaget afser; men da, enligt hvad motionären anfört, annorlunda

lärer tillgå på andra ställen, samt olägenhet och kostnad för den till ersättning

berättigade otvifvelaktigt kunna derigenom uppkomma, anser Utskottet, på

ofvan anförda skal, sig böra tillstyrka,

att Första Kammaren behagade instämma i Andra Kammarens

beslut.

Stockholm den 23 Mars 1874.

På Utskottets vägnar:

N. A, Fröman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.