Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till förändrad lydelse af 35 § Regeringsformen.

1874-02-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1874:1, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till förändrad lydelse af 35 § Regeringsformen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 1,

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. Kansli den 16 Febr. 1874, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga

proposition till Riksdagen med förslag till förändrad lydelse

af 35 § Regeringsformen.

I nämnda § uppräknas de embets- och tjensteman, som hafva förtroendesysslor,

från hvilka Konungen må dem entlediga när han pröfvar rikets tjenst det fordra.

Under erinran, att bland desse embets- och tjensteman upptagas presidenter

och chefer för kollegier eller i deras ställe inrättade verk samt cheferne för tullstyrelsen

och postverket, men att tid efter annan flera centrala embetsverk blifvit anordnade,

hvilka, ehuru icke till kollegier hänförliga eller i deras ställe inrättade,

likväl vore af den betydenhet, att deras chefer i afseende på sin embetsförvaltning

borde anses likställde med dem för tullstyrelsen och postverket, har Kongl. Maj:t i

ofvanberörda nådiga proposition (N:o 10), som af Riksdagens begge Kamrar blifvit

till Konstitutions-Utskottet remitterad, föreslagit, att, med ändring af 35 §

Regeringsformen, jemväl chefsbefattningarne i fångvårdsstyrelsen, landtmäteristyrelsen,

styrelsen för statens jernvägstrafik, lotsstyrelsen, telegrafstyrelsen och skogsstyrelsen

måtte varda till förtroende-embeten hänförda.

Ifrågavarande $ har sedan Regeringsformen stiftades undergått flera förändringar

såsom en naturlig följd af de under tidernas lopp skedda ombildningar af

embetsverken. Genom en dylik förändring blefvo vid 1840—1841 årens riksdag bland

förtroendemännen upptagne presidenterne och cheferne för de i kollegiers ställe inrättade

verk äfvensom cheferne för tullstyrelsen och för postverket. Kort derefter eller

vid 1853—1854 årens riksdag föreslog Konstitutions-Utskottet, att, enär styrelsen öfver

fängelser och arbetsinrättningar i riket vore en institution af sådan beskaffenhet,

att chefsbefattningen derstädes syntes böra vara en förtroendesyssla, 35 § RegeringsBih.

till liilcsd. Prot. 1874. 3 Sami. 1 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 1-

formen måtte i dylik syftning förändras; men sedan tre bland dåvarande stånden

anmärkt, att denna chefsbefattning, såsom ännu icke a ordinarie stat uppförd, ej heller

borde i grundlag upptagas, fick frågan derom vid sistberörde riksdag förfalla.

Numera äro likväl chefsbefattningarne i såväl fångvårdsstyrelsen som öfriga

ofvanuppräknade embetsverk å rikets ordinarie stat uppförda; och då naturen af dessa

chefsplatser, enligt Utskottets åsigt, uppenbart fordrar, att de måste vara förtroendesysslor,

hemställer Utskottet vördsamt:

att, med bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga Proposition,

följande förslag till förändrad lydelse af 35 § Regeringsformen

måtte antagas att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling:

Regeringsformen.

§ 35.

(Nuvarande lydelse:)

Statsrådets ledamöter, presidenter och

chefer för kollegier eller i desses ställe

inrättade verk, justitie-kanslern, cheferne

för tullstyrelsen och för postverket, expeditionschefer

i statsdepartementen, öfverståthållaren,

underståthållaren och politiemästaren

i hufvudstaden, landshöfdingar,

fältmarskalkar, generaler och amiraler af

alla grader, generaladjutanter, öfveradjutanter,

stabsadjutanter, kommendanter i

fästningarne, öfverstar för regementena,

sekundcheferne för gardesregementena

till häst och fot och för lifregementets

corpser samt cheferne för öfrige särskildt

för sig bestående militära corpser eller

bataljoner, cheferne för artilleriet, fortifikations-,

fältmätnings- och sjömätningsväsendet,

ministrar, sändebud och agenter

för handeln hos främmande makter

samt de embets- och tjensteman, som uti

(Föreslagen lydelse:)

Statsrådets ledamöter, presidenter och

chefer för kollegier eller de i desses ställe

inrättade verk, justitiekanslern, cheferne

för fångvården, landtmäteriet, statens

järnvägstrafik, lots-, post-, telegraf- och

tull-verken samt skogsväsendet, expeditionschefer

i statsdepartementen, öfverståthållaren,

underståthållaren och polismästaren

i hufvudstaden, landshöfdingar, fältmarskalkar,

generaler och amiraler af alla

grader, generaladjutanter, öfveradjutanter,

stabsadjutanter, kommendanter i fästningarne,

öfverstar för regementena, sekundcheferne

för gardesregementena till häst

och fot och för lifregementets corpser

samt cheferne för öfrige särskildt för sig

bestående militära corpser eller bataljoner,

cheferne för artilleriet, fortifikations-,

fältmätnings- och sjömätningsväsendet, ministrar,

sändebud och agenter för handeln

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-UtsTcottets Utlåtande N:n 1.

3

Konungens kabinett för utrikes brefvexlingen

och vid beskickningarne nyttjas, hafva

förtroendesysslor, hvarifrån Konungen må

dem entlediga när han pröfvar rikets tjenst

det fordra. Konungen kungöre dock sådane

beslut i statsrådet, hvars ledamöter

vare skyldige att deremot göra underdåniga

föreställningar om de finna sig dertill

skäl äga.

hos främmande makter samt de embetsoch

tjensteman, som uti Konungens kabinett

för utrikes brefvexlingen och vid beskickningarne

nyttjas, hafva förtroendesysslor,

hvarifrån Konungen må dem entlediga

när han pröfvar rikets tjenst det

fordra. Konungen kungöre dock sådane

beslut i statsrådet, hvars ledamöter vare

skyldige att deremot göra underdåniga

föreställningar om de finna sig dertill

skäl äga.

Stockholm den 16 Februari 1874.

Å Utskottets vägnar:

Tli. Munclc af Rosenschöld.

Reservation:

af Herr Sven Nilsson: »Jag har icke kunnat dela Utskottets uppfattning om

nyttan och nödvändigheten att föröka antalet af sådana förtroendesysslor, från hvilka

Konungen utan angifvet skäl kan entlediga innehafvarne. Efter min uppfattning borde

en sådan Kongl. Maj:ts rättighet sträcka sig till endast sådana högre embeten eller

befäl, som medelst sin verksamhet stå i ett nödvändigt sammanhang med sjelfva

riksstyrelsen eller lyda under Kongl. Maj:t såsom högste befälhafvare öfver krigsmakten,

såsom minister- och militär-staterna och måhända äfven höfdingarne i länen.

Öfrige embetsman, såsom chefer för kollegier och andra i lika ställning, böra

vara undergifna landets lagar, hvilka, om de i sitt närvarande skick icke äro sådana,

att de lämpa sig för en noggrann kontroll af chefernes verksamhet, eller att afskeda

de oduglige, lätteligen böra kunna förändras så, att de uppfylla ett sådant ändamå1.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 1.

En del af sådane chefer, som nu äro eller skulle blifva förtroendemän, utöfva

domaremakt och nästan alla hafva de en makt öfver sina underlydande, som,

måhända i många fall nödvändig, likväl i vissa fall torde vara nog vidsträckt. Att

än vidare öka Kongl. Maj:ts absoluta välde i sådan riktning, som nu är föreslagen,

är att öka makten ej blott öfver ett större antal chefer utan medelbart äfven öfver

en större mängd af chefernes underlydande. En dylik makt finner jag icke vara

alldeles förenlig med den frihet och trygghet, som bör tillkomma hvarje medborgare

i ett lagbundet samhälle.

Men det är icke blott i denna del af Utskottets tillstyrkande jag icke varit

af lika tanke med majoriteten. Mera betänkliga brister än de nu angifna anser

jag förefinnas uti de i förslaget från nu gällande lydelse bibehållna orden: »presidenter

och chefer för kollegier eller de i dessas ställe inrättade verk». Emedan

»grundlagar™ skola efter deras ordalydelse i hvarje särskilt fall tillämpas», bjuder

nödvändigheten att dessa lagar böra vara eller göras så tydliga och bestämda som

möjligt. De här af mig anmärkta orden: »eller de i dessas ställe inrättade verk»

innehålla deremot ett så obestämdt och otydligt uttryck, att åtminstone icke jag kan

fatta anledningen, hvarföre de kommit att inflyta i vår främsta grundlag. Det lärer

icke kunna förnekas, att i fall ett eller flera af våra kollegier komme att borttagas

samt nu dit hörande göromål fördelas på flera andra verk, så både kan och nästan

nödvändigt måste ovisshet uppstå, om hvilka eller huru många af dessa verk skola

anses vara i stället för ett borttaget kollegium, och i följe dermed om hvilka chefer,

som efter detta obestämda och otydliga stadgande böra vara afsätthge eller icke.

För att icke gifva anledning till framtida tvister om tydningen af en så obestämd

föreskrift, har jag velat hafva den utesluten ur den föreslagna paragrafen. Ingen

kan förutse huru obehagliga, kanske vådliga tvister, som vid mindre lugna tider än

de nuvarande kunna uppstå i anledning af så sväfvande bestämmelser; och har jag

derföre, då icke det otydliga och obestämda uti ifrågavarande § blifvit uteslutet, ej

heller med min röst velat tillstyrka någon förändring deri.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.