Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2
1874-02-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1874:2, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2
Dokumentets text
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.
5
N:o 2.
Ank. till Riksd. Kansli den 16 Febr. 1874, kl. 2 e. m.
Konstitutians-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition till Riksdagen med förslag till förändrad lydelse
af 80 § Regeringsformen.
Under uttalad förväntan, att till innevarande års riksmöte skulle från Kongl.
Maj:t framläggas förslag till ny organisation af landets försvarsväsen, antagligen
grundad på en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnepligten, och med förklarande,
det Riksdagen ansåge, att en befälsstam borde bildas ur de värnepligtiges
led mot den ersättning af statsverket, som kunde blifva erforderlig, och att således
den indelta arméen icke vidare blefve lämplig eller behöflig för åstadkommande af ett
för landets sjelfständighet betryggande och efter våra förhållanden lämpadt försvar,
anhöll Riksdagen i underdånig skrifvelse den 24 Maj 1873, att Kongl. Maj:t, under
förutsättning, att en sådan armé-organisation blefve af Konung och Riksdag antagen,
täcktes i sammanhang med ofvannämnda förslag i nåder föreslå stadganden, genom
hvilka ej mindre rustnings- och roteringsbesvären med deraf härflytande kostnader
komme att efter hand minskas och slutligen försvinna, än äfven grundskatterna komme
att upphöra.
Med åberopande af nämnda skrifvelses innehåll, har Kongl. Maj:t i ofvanberörda
Proposition (N:o 11), som af Riksdagens begge Kamrar blifvit till Konstitutions-Utskottet
öfverlemnad, förmält, att, ehuruväl de af Kong]. Maj:t anbefallda
förarbeten för en fullständig plan till ny här-organisation, bygd på de i Riksdagens
skrifvelse angifna grunder, ännu icke hunnit afslutas, och något förslag till härsmaktens
ombildning i den syftning, som Riksdagen önskat, alltså icke kunde vid detta riksmöte
öfverlemnas till Riksdagens pröfning, Kongl. Maj:t likväl ansett sig böra redan
nu förelägga Riksdagen ett förslag till den förändring i Regeringsformen, som af indelningsverkets
upphäfvande skulle påkallas. För närvarande funnes i 80 § Regeringsformen
stadgadt, att krigsmakten till häst och fot så väl som båtsmanshållet af rote
-
6
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.
ring och indelning förblefve vid de med landet och städerna upprättade kontrakter och
indelningsverk, hvilka skulle till sina hufvudgrunder vara orubbade intill dess Konungen
och Riksdagen funne nödigt att samfält göra någon ändring deri, samt att ingen ny
eller tillökad rotering kunde tillkomma utan genom Konungs och Riksdags sammanstämmande
beslut. Derest nu indelningsverket blefve afskaffadt och försvarsväsendet
bygdes på andra grunder, skulle omförmälde §, om den qvarstode oförändrad, komma
att sakna all betydelse samt endast handla om förhållanden, hvilka icke mera funnes
till; i anledning hvaraf och då enahanda säkerhet för Konung och Riksdag, som nämnde
§ för närvarande innebure i afseende på indelningsverkets hufvudgrunder, borde till
försvarsväsendets betryggande åstadkommas i fråga om den organisation, som skulle
komma att ersätta indelningsverket, Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till ifrågavarande
§ foga ett tillägg af följande lydelse:
»Varder genom särskild lag, med indelningsverkets upphäfvande, annan grund
lagd för ordnandet af krigsmakten till lands och sjös, då må ej ändring i sådan lag
göras, utan af Konungen och Riksdagen samfält.»
Utskottet, som för sin del har ingenting att häremot erinra, får alltså vördsamt
hemställa:
att följande genom Kongl. Maj:ts Proposition framlagda förslag
till förändrad lydelse af 80 § Regeringsformen måtte antagas att
hvila till vidare grundlagsenlig behandling:
Regeringsformen.
§ 80.
(Nuvarande lydelse:)
Krigsmakten till häst och fot så väl som
båtsmanshållet af rotering och indelning
förblifver vid de med landet och städerne
upprättade kontrakter och indelningsverk,
hvilka till deras hufvudgrunder skola orubbade
vara, intill dess Konungen och Riksdagen
finna nödigt någon ändring deruti
samfält att göra; kunnande! ingen ny eller
(Föreslagen lydelse, i hvilken det ifrågasatta
tillägget är med kursiv stil utmärkt:)
Krigsmakten till häst och fot så väl som
båtsmanshållet af rotering och indelning
förblifver vid de med landet och städerne
upprättade kontrakter och indelningsverk,
hvilka till deras hufvudgrunder skola orubbade
vara, intill dess Konungen och Riksdagen
finna nödigt någon ändring deruti
samfält att göra; kunnande ingen ny eller
Konstitution»-Utskottets Utlåtande N:o 3.
7
tillökad rotering, utan genom Konungs och
Riksdags sammanstämmande beslut, tillkomma.
tillökad rotering, utan genom Konungs och
Riksdags sammanstämmande beslut, tillkomma.
Varder genom särskild lag, med indelningsverkets
upphäfvande, annan grund
lagd för ordnandet af krigsmakten till
lands och sjös, då må ej ändring i sådan
lag göras utan af Konungen och
Riksdagen samfält.
Stockholm den 16 Februari 1874.
Å Utskottets vägnar:
Tli. Munck af Iioseiiscliöld.
Reservationer:
af Herrar Munck af Rosenschöld, von Möller, Odelherg, von Ehrenheim,
Mannerskantz och Sahlin, hvilka förenat sig om följande yttrande:
»Under förutsättning, att de, som vilja indelningsverkets upphäfvande, önska
åt den organisation af försvarsväsendet, som skall träda i stället, tillförsäkra enahanda
skydd emot ensidiga förändringar af Konung eller Riksdag, som 80 § Regeringsformen
nu gifver åt indelningsverket, torde i främsta rummet böra tillses, huruvida det af
Kongl. Maj:t nu föreslagna tillägg till nämnda § uppfyller detta ändamål. Såsom föremål
för den lag, som skulle ordna de nya förhållandena, bestämmes, att »annan
grund varder lagd för ordnandet af krigsmakten till lands och sjös.» Detta stadgande
företer visserligen en yttre likhet med det, som nu förefinnes i 80 § Regeringsformen
i afseende på indelningsverket; men om man besinnar att de »hufvudgrunder»,
som i §:n omförmälas, afse icke blott sättet för arméens förseende med manskap, utan
äfven aflöning såväl för detta som för befälet, torde likheten blifva endast skenbar.
8
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
Det lärer nemligen ej kunna antagas, att en lag, som skall innefatta »grunden för
krigsmaktens ordnande», kan ingå i bestämmelser i afseende på öfningstid, de medel,
som för ändamålet skola utgå m. m.; och om äfven sådana bestämmelser komme att
i lagen intagas, kan med skäl ifrågasättas, huruvida desamma skulle med stöd af
det föreslagna grundlagsbudet kunna skyddas emot ensidiga förändringar, då de komme
i kollision med den Riksdagen genom andra grundlagsstadganden förbehållna rätt att
bestämma öfver statens utgifter. Om deremot, såsom föremål för den särskilda lagen,
bestämdes sjelfva ordnandet af krigsmakten, dervid såsom en af de vigtigaste punkterna
otvifvelaktigt komme att intagas föreskrifter i afseende å öfningstid och anvisande af
nödiga medel för den nya organisationens genomförande och upprätthållande, torde all
den säkerhet, som på denna väg kan vinnas, vara ernådd.
På nu anförda skäl hafva vi funnit oss förhindrade att tillstyrka bifall till
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, men hemställa, huruvida icke ett tillägg till 80 §
Regeringsformen må göras af följande lydelse:
Varder, med indelningsverkets upphäfvande, krigsmakten till lands
och sjös genom särskild lag ordnad på annat sätt, då må ej ändring
i sådan lag göras utan af Konungen och Riksdagen samfåldt.»
af Herrar Björkenstam och Friherre De Geer, C. E.
af Herr Bydin: »Som den i Kongl. Maj:ts Proposition föreslagna grundlagsändringen
ej synes mig leda till det dermed åsyftade ändamålet, anser jag mig böra afstyrka
densamma. Jag anser nemligen grundlagsändring ej behöflig för att bestämmelserna om
en blifvande arméorganisation skola lagligen kunna sammanfattas i en lag, som ej må ändras
utan Konungs och Riksdags samfälda bifall. Grundlagen lägger ej hinder i vägen
derför, hvilket visar sig af det förfarande, som iakttages i afseende på beväringslagen.
Vid sådant förhållande är för närvarande hvarje grundlagsändring opåkallad,
helst innan man erhållit någon ledning i afseende på hvad som kan komma
att i en ny arméorganisation slag inflyta af egenskap att erfordra grundlagsändring
för att erhålla lags helgd. Ja, antagande af detta grundlagsförslag till hvila i grundlagsenlig
ordning kan gifva anledning till den tolkning, att armeorganisationen ej kan
erhålla sig tillförsäkrad den stadga och varaktighet, som dess befästande genom lag
innebär, förrän grundlagen blifvit ändrad i förevarande punkt, hvadan uppskof med
arméreformen lätt kan blifva en följd af ett nu gifvet bifall till grundlagsändring.
Skulle emedlertid afsigten med grundlagsändringen vara att framhålla arméorganisationens
fastställande i dess vigtigaste delar genom en under Konungs och
Riksdags samfälda skydd ställd lag, som ej af någondera må ensidigt kunna ändras,
såsom något, som ej allenast får, utan äfven bör och måste ske, så visa sig de
valda ordalagen ej motsvarande syftemålet. Dessa kunna nemligen gifva anledning
till den tolkning, som om blott sjelfva grunden för arméorganisationen, t. ex. de
allmänna bestämmelserna om allmän värnpligt, skulle införas i lag, men att allt,
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N-.o 2.
9
som rör sättet för grundsatsens tillämpning, t. ex. arméens och befälets styrka och
fördelning, öfningstiden och öfningssättet med hvad mera som tillhör en härordning
skulle utgöra föremål för temporära stadgar. Grundlagsändringen skulle i sådant
fall kunna försvåra, ja till och med omöjliggöra arméorganisationens betryggande genom
lag. Vill man vinna, hvad som afses med grundlagsändringen, böra andra
ordalag användas, ungefär sådana, som innehållas i den reservation, som af Herr
Munck af Rosenschöld m. fl. blifvit afgifven.»
Herrar Bergstedt och Beuterskiöld hafva velat tillkännagifva, att de varit
hindrade deltaga i detta ärendes slutliga behandling inom Utskottet.
£
Bill. till Biksd. Prot. 1874
3 Sami.
1 Höft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.