Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2

1874-02-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1874:2, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.

5

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 16 Febr. 1874, kl. 2 e. m.

Konstitutians-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga

Proposition till Riksdagen med förslag till förändrad lydelse

af 80 § Regeringsformen.

Under uttalad förväntan, att till innevarande års riksmöte skulle från Kongl.

Maj:t framläggas förslag till ny organisation af landets försvarsväsen, antagligen

grundad på en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnepligten, och med förklarande,

det Riksdagen ansåge, att en befälsstam borde bildas ur de värnepligtiges

led mot den ersättning af statsverket, som kunde blifva erforderlig, och att således

den indelta arméen icke vidare blefve lämplig eller behöflig för åstadkommande af ett

för landets sjelfständighet betryggande och efter våra förhållanden lämpadt försvar,

anhöll Riksdagen i underdånig skrifvelse den 24 Maj 1873, att Kongl. Maj:t, under

förutsättning, att en sådan armé-organisation blefve af Konung och Riksdag antagen,

täcktes i sammanhang med ofvannämnda förslag i nåder föreslå stadganden, genom

hvilka ej mindre rustnings- och roteringsbesvären med deraf härflytande kostnader

komme att efter hand minskas och slutligen försvinna, än äfven grundskatterna komme

att upphöra.

Med åberopande af nämnda skrifvelses innehåll, har Kongl. Maj:t i ofvanberörda

Proposition (N:o 11), som af Riksdagens begge Kamrar blifvit till Konstitutions-Utskottet

öfverlemnad, förmält, att, ehuruväl de af Kong]. Maj:t anbefallda

förarbeten för en fullständig plan till ny här-organisation, bygd på de i Riksdagens

skrifvelse angifna grunder, ännu icke hunnit afslutas, och något förslag till härsmaktens

ombildning i den syftning, som Riksdagen önskat, alltså icke kunde vid detta riksmöte

öfverlemnas till Riksdagens pröfning, Kongl. Maj:t likväl ansett sig böra redan

nu förelägga Riksdagen ett förslag till den förändring i Regeringsformen, som af indelningsverkets

upphäfvande skulle påkallas. För närvarande funnes i 80 § Regeringsformen

stadgadt, att krigsmakten till häst och fot så väl som båtsmanshållet af rote
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.

ring och indelning förblefve vid de med landet och städerna upprättade kontrakter och

indelningsverk, hvilka skulle till sina hufvudgrunder vara orubbade intill dess Konungen

och Riksdagen funne nödigt att samfält göra någon ändring deri, samt att ingen ny

eller tillökad rotering kunde tillkomma utan genom Konungs och Riksdags sammanstämmande

beslut. Derest nu indelningsverket blefve afskaffadt och försvarsväsendet

bygdes på andra grunder, skulle omförmälde §, om den qvarstode oförändrad, komma

att sakna all betydelse samt endast handla om förhållanden, hvilka icke mera funnes

till; i anledning hvaraf och då enahanda säkerhet för Konung och Riksdag, som nämnde

§ för närvarande innebure i afseende på indelningsverkets hufvudgrunder, borde till

försvarsväsendets betryggande åstadkommas i fråga om den organisation, som skulle

komma att ersätta indelningsverket, Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till ifrågavarande

§ foga ett tillägg af följande lydelse:

»Varder genom särskild lag, med indelningsverkets upphäfvande, annan grund

lagd för ordnandet af krigsmakten till lands och sjös, då må ej ändring i sådan lag

göras, utan af Konungen och Riksdagen samfält.»

Utskottet, som för sin del har ingenting att häremot erinra, får alltså vördsamt

hemställa:

att följande genom Kongl. Maj:ts Proposition framlagda förslag

till förändrad lydelse af 80 § Regeringsformen måtte antagas att

hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 80.

(Nuvarande lydelse:)

Krigsmakten till häst och fot så väl som

båtsmanshållet af rotering och indelning

förblifver vid de med landet och städerne

upprättade kontrakter och indelningsverk,

hvilka till deras hufvudgrunder skola orubbade

vara, intill dess Konungen och Riksdagen

finna nödigt någon ändring deruti

samfält att göra; kunnande! ingen ny eller

(Föreslagen lydelse, i hvilken det ifrågasatta

tillägget är med kursiv stil utmärkt:)

Krigsmakten till häst och fot så väl som

båtsmanshållet af rotering och indelning

förblifver vid de med landet och städerne

upprättade kontrakter och indelningsverk,

hvilka till deras hufvudgrunder skola orubbade

vara, intill dess Konungen och Riksdagen

finna nödigt någon ändring deruti

samfält att göra; kunnande ingen ny eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitution»-Utskottets Utlåtande N:o 3.

7

tillökad rotering, utan genom Konungs och

Riksdags sammanstämmande beslut, tillkomma.

tillökad rotering, utan genom Konungs och

Riksdags sammanstämmande beslut, tillkomma.

Varder genom särskild lag, med indelningsverkets

upphäfvande, annan grund

lagd för ordnandet af krigsmakten till

lands och sjös, då må ej ändring i sådan

lag göras utan af Konungen och

Riksdagen samfält.

Stockholm den 16 Februari 1874.

Å Utskottets vägnar:

Tli. Munck af Iioseiiscliöld.

Reservationer:

af Herrar Munck af Rosenschöld, von Möller, Odelherg, von Ehrenheim,

Mannerskantz och Sahlin, hvilka förenat sig om följande yttrande:

»Under förutsättning, att de, som vilja indelningsverkets upphäfvande, önska

åt den organisation af försvarsväsendet, som skall träda i stället, tillförsäkra enahanda

skydd emot ensidiga förändringar af Konung eller Riksdag, som 80 § Regeringsformen

nu gifver åt indelningsverket, torde i främsta rummet böra tillses, huruvida det af

Kongl. Maj:t nu föreslagna tillägg till nämnda § uppfyller detta ändamål. Såsom föremål

för den lag, som skulle ordna de nya förhållandena, bestämmes, att »annan

grund varder lagd för ordnandet af krigsmakten till lands och sjös.» Detta stadgande

företer visserligen en yttre likhet med det, som nu förefinnes i 80 § Regeringsformen

i afseende på indelningsverket; men om man besinnar att de »hufvudgrunder»,

som i §:n omförmälas, afse icke blott sättet för arméens förseende med manskap, utan

äfven aflöning såväl för detta som för befälet, torde likheten blifva endast skenbar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

Det lärer nemligen ej kunna antagas, att en lag, som skall innefatta »grunden för

krigsmaktens ordnande», kan ingå i bestämmelser i afseende på öfningstid, de medel,

som för ändamålet skola utgå m. m.; och om äfven sådana bestämmelser komme att

i lagen intagas, kan med skäl ifrågasättas, huruvida desamma skulle med stöd af

det föreslagna grundlagsbudet kunna skyddas emot ensidiga förändringar, då de komme

i kollision med den Riksdagen genom andra grundlagsstadganden förbehållna rätt att

bestämma öfver statens utgifter. Om deremot, såsom föremål för den särskilda lagen,

bestämdes sjelfva ordnandet af krigsmakten, dervid såsom en af de vigtigaste punkterna

otvifvelaktigt komme att intagas föreskrifter i afseende å öfningstid och anvisande af

nödiga medel för den nya organisationens genomförande och upprätthållande, torde all

den säkerhet, som på denna väg kan vinnas, vara ernådd.

På nu anförda skäl hafva vi funnit oss förhindrade att tillstyrka bifall till

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, men hemställa, huruvida icke ett tillägg till 80 §

Regeringsformen må göras af följande lydelse:

Varder, med indelningsverkets upphäfvande, krigsmakten till lands

och sjös genom särskild lag ordnad på annat sätt, då må ej ändring

i sådan lag göras utan af Konungen och Riksdagen samfåldt.»

af Herrar Björkenstam och Friherre De Geer, C. E.

af Herr Bydin: »Som den i Kongl. Maj:ts Proposition föreslagna grundlagsändringen

ej synes mig leda till det dermed åsyftade ändamålet, anser jag mig böra afstyrka

densamma. Jag anser nemligen grundlagsändring ej behöflig för att bestämmelserna om

en blifvande arméorganisation skola lagligen kunna sammanfattas i en lag, som ej må ändras

utan Konungs och Riksdags samfälda bifall. Grundlagen lägger ej hinder i vägen

derför, hvilket visar sig af det förfarande, som iakttages i afseende på beväringslagen.

Vid sådant förhållande är för närvarande hvarje grundlagsändring opåkallad,

helst innan man erhållit någon ledning i afseende på hvad som kan komma

att i en ny arméorganisation slag inflyta af egenskap att erfordra grundlagsändring

för att erhålla lags helgd. Ja, antagande af detta grundlagsförslag till hvila i grundlagsenlig

ordning kan gifva anledning till den tolkning, att armeorganisationen ej kan

erhålla sig tillförsäkrad den stadga och varaktighet, som dess befästande genom lag

innebär, förrän grundlagen blifvit ändrad i förevarande punkt, hvadan uppskof med

arméreformen lätt kan blifva en följd af ett nu gifvet bifall till grundlagsändring.

Skulle emedlertid afsigten med grundlagsändringen vara att framhålla arméorganisationens

fastställande i dess vigtigaste delar genom en under Konungs och

Riksdags samfälda skydd ställd lag, som ej af någondera må ensidigt kunna ändras,

såsom något, som ej allenast får, utan äfven bör och måste ske, så visa sig de

valda ordalagen ej motsvarande syftemålet. Dessa kunna nemligen gifva anledning

till den tolkning, som om blott sjelfva grunden för arméorganisationen, t. ex. de

allmänna bestämmelserna om allmän värnpligt, skulle införas i lag, men att allt,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N-.o 2.

9

som rör sättet för grundsatsens tillämpning, t. ex. arméens och befälets styrka och

fördelning, öfningstiden och öfningssättet med hvad mera som tillhör en härordning

skulle utgöra föremål för temporära stadgar. Grundlagsändringen skulle i sådant

fall kunna försvåra, ja till och med omöjliggöra arméorganisationens betryggande genom

lag. Vill man vinna, hvad som afses med grundlagsändringen, böra andra

ordalag användas, ungefär sådana, som innehållas i den reservation, som af Herr

Munck af Rosenschöld m. fl. blifvit afgifven.»

Herrar Bergstedt och Beuterskiöld hafva velat tillkännagifva, att de varit

hindrade deltaga i detta ärendes slutliga behandling inom Utskottet.

£

Bill. till Biksd. Prot. 1874

3 Sami.

1 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.