Sök i Ratio Lex

Memorial med bestämmande till hrilket Utskott hänvisning bör ske af en /notion om tillerkännande af vissa uppgifva rättigheter ät, Mllslcjutsentreprenör, som. icke tillika, är innehafvare af gammalt gäs tgifverih em man. Rörande ofvannämnda, inom Andre Kammaren af Herr Per Nilsson från Norrbottens län väckta och af Kammaren till Lag-Utskottet remitterade motion

1874-02-24 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1874:3, Memorial med bestämmande till hrilket Utskott hänvisning bör ske af en /notion om tillerkännande af vissa uppgifva rättigheter ät, Mllslcjutsentreprenör, som. icke tillika, är innehafvare af gammalt gäs tgifverih em man. Rörande ofvannämnda, inom Andre Kammaren af Herr Per Nilsson från Norrbottens län väckta och af Kammaren till Lag-Utskottet remitterade motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 3.

1

IV:» 3.

Ank. til! Riksd. Kansli den it- Febr. 18.74, kl. 12 midd.

Konstitutions-Utskottets Memorial med bestämmande till hrilket

Utskott hänvisning bör ske af en /notion om tillerkännande

af vissa uppgifva rättigheter ät, Mllslcjutsentreprenör,

som. icke tillika, är innehafvare af gammalt

gäs tgifverih em man.

Rörande ofvannämnda, inom Andre Kammaren af Herr Per Nilsson

från Norrbottens län väckta och af Kammaren till Lag-Utskottet remitterade

motion (R.o 61) har detta senare Utskott i utlåtande den 3 innevarande

Februari (N:o 4) förklarat, att enär ämnet för motionen icke vore att hänföra till

allmän civil-, kriminal- eller kyrkolag likasom ej heller till de i 57 § Regeringsformen

afsedda kommunallagar, samt förslaget följaktligen icke folie

inom omfanget för Lag-Utskottets i grundlagar ne utstakade verksamhet, föranlåta

Utskottet att motionen till Andre Kammaren återlemna; hvarefter

Kamrarne vid samtidig föredragning den 7 Februari af detta utlåtande

stannat i olika meningar, i det att Förste Kammaren ansett motionen vara

af sådan beskaffenhet, att den borde af Tillfälligt Utskott behandlas, men

Andre Kammaren deremot, med vidhållande af sin åsigt om motionens beskaffenhet

att tillhöra Lag-Utskottets handläggning, beslutat att till sistberörda

Utskott motionen återförvisa.

I anledning häraf tillkommer det Konstitutions-Utskottet, likmätigt

38 § Riksdagsordningen, att bestämma till hvilket Utskott ifrågavarande

motion rätteligen bör hänvisas: och har Konstitutions-Utskottet för sådant

ändamål tagit närmare kännedom om innehållet af motionen med dertill

hörande bilagor.

Bil,, till Riksd. Prof, 1874. 3 Sami. 3 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utslwttets Memorial N:o 3.

Af dessa handlingar inhemtas, hurusom motionären till utgångspunkt

för sitt förslag tagit Kongl. Maj:ts nådiga bref den 24 Januari 1865 angående

skjutsningsbesvärets ordnande. Genom berörda bref har Kongl. Maja,

efter det fråga blifvit väckt om rätt för Dess Befallningshafvande att i sammanhang

med beslut om skjutsentreprenads införande äfven meddela föreskrift

om flyttning af skjutsstation, i nåder förklarat, att, då sådan flyttning

befunnes kunna verkställas utan att .angränsande skjutslag förnärmades genom

betydligare utsträckning eller förkortning af deras skjutshåll, och äfven

resandes herbergerande och förplägning kunde å den föreslagna nya stationen

behörigen tillgodoses, samt flyttningen vore ut förhör utan att de friheter,

räntor eller andra dylika förmäner, som blifvit förut varande gästgifveri''

i laga ordning tillerkände, från dem boritoges, förflyttningen finge

ske för den tid, entreprenadkontraktet vore gällande. Detta sistnämnda, här

ofvan med kursiv stil utmärkta vilkor har motionären förmenat leda dertill,

att de inom Sverige befintliga hållskjutsningslag underkastas utgifter, betydligt

öfverstigande det belopp, som blefve erforderligt derest med entreprenads

öfvertagande Ange obetingadt följa rättighet till gästgifverihållning;

och som motionären ansett uppenbart, att, i fall gästgifverihållning fortfarande

skall uteslutande tillkomma de gamla gästgifverihemmanens innehafvare,

hållagen måste antingen underkasta sig gästgifverihemmans-innehafvarnes

pretentioner, hvjlka af motionären uppgifvas blifva med hvarje år

mer och mer orimliga, eller ock sjelfve utgöra hållskjutsningen, hvilket åter

skulle hindra jordbrukets framåtskridande, har motionären föreslagit, att

lagbestämmelse måtte göras derom, “att, då hållskjutsningsentreprenad öfvergår

å annan person, än gammalt gästgifverihemmans innehafvare, den nye

entreprenören i och med detsamma samt utan särskildt förbehåll från dennes

sida må anses ega rätt förflytta skjutsningsstationen till sitt eget hem,

der detsamma är så beläget, att angränsande skjutslag icke förnärmas genom

betydligare förlängning eller förkortning af deras skjutshåll, äfvensom att

tillgodose resande och deras hästar med föreskrifna husrum, sängar och lagstadgad

förplägning. “

Såsom ett ytterligare stöd för sitt påstående om behofvet af ett lagstadgande

i den föreslagna syftningen har motionären företett ett af Kongl.

Kammarcollegium den 27 Februari 1873 meddeladt och, enligt motionärens

uppgift, af Kongl. Maj:t faststäldt utslag i ett genom besvär till Kongl.

collegii pröfning hänskjutet mål emellan egaren af ett till gästgifvaregård

anslaget hemman, klagande, och entreprenören för skjutsningsbestyret vid samme

gästgifvaregård, förklarande; utvisande berörda utslag, att Kongl. collegium

på den grund, bland annat, att klaganden ostridigt skulle förnärmas i sin

Sagliga rätt om han ej finge innehafva den gästgifveribefattning, som tillkomme

egaren af omförmälda hemman så länge han densamma behörigen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Ut skottet a Memorial N:o H.

fullgjorde, förklarat klaganden berättigad att vid den omtvistade gästgifveri - befattningen fortfarande varda bibehållen.

Af hvad sålunda förekommit torde otvetydigt framgå, att motionären

med sitt förslag företrädesvis åsyftat en inskränkning eller ett uttryckligt

upphäfvande af den i så väl allmänna lagen, 28 kap. o och 8 Jj§ Byggningabalken,

som särskilda författningar innehafvarne af gamla gästgifveri hemman

tillförsäkrade rättighet “att herberge, inåt eller dricka för vägfarande falt

hålla44; och då följaktligen det af motionären framställda förslag faller inom

civil-lagstiftningens område, finner Utskottet

ifrågavarande motion vara af beskaffenhet att böra af

Lag-Utskottet behandlas.

Stockholm den 24 Februari 1874.

Å Utskottets vägnar:

TH. MUNCK af ROSENSCHÖLD.

Reservation:

af Herr Rydim

Herr Björken stam har velat tillkännagifva, att han icke öfvervarit

detta ärendes behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.