Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 96 och 98 §§ Regeringsformen samt 32, 33, 34, 37, 55, 59, 68, 71 och 72 §§ Riksdags-ordningen.

1874-04-28 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1874:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 96 och 98 §§ Regeringsformen samt 32, 33, 34, 37, 55, 59, 68, 71 och 72 §§ Riksdags-ordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ant. till Riksd. Kansli den 28 April 1874, kl. 12 midd.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af 96 och 98 §§ Regeringsformen samt 32, 33,

34, 37, 55, 59, 68, 71 och 72 §§ Riksdags-ordningen.

I ofvannämnda, inom Andra Kammaren af Herr Htiss väckta och till

Utskottet remitterade motion (N:o 178) har erinrats, att redan vid de första

riksdagarne efter den nya Riksdags-ordningens införande svårigheter mötte för

handläggning af alla ärenden inom den i Riksdags-ordningen bestämda tid, att

under de sista två å tre veckorna af riksdagarnes sammanvaro göromålen hopades till

den grad, att man nödgades mera än tillbörligt påskynda deras afgörande, ofta

på grundlighetens bekostnad, samt att enahanda förhållande under följande riksdagar

återupprepats och det i en för hvarje riksdag allt mer och mer betänklig

grad, så att icke få ganska vigtiga frågor måst falla till följd af bristande tid

för nödig utredning. Med föranledande häraf och då ett sådant förhållande ej

i längden kunde annat än utöfva ett menligt inflytande på Riksdagens anseende

och verksamhet, hade motionären ansett det vara skäl att undersöka, huruvida

icke utvägar kunde beredas att, utan rubbning af Riksdags-ordningens hufvudprinciper,

åstadkomma eu sådan förenkling i riksdagsmaskineriet, att derigenom

tid kunde insparas.

I berörda hänseende har motionären till en början anmärkt, att riksdags

fullmakter nes granskning nu upptoge vid hvarje riksdagsperiods början åtBih.

till Riksd. Prof. 1874. 3 Sami. 7 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 9.

minstone två dagar samt vid hvar och en af de begge följande riksdagarne en

dag, men att denna tidsutdrägt undvekes, om fullmakterne blefve några dagar

före riksdagens början af riksdagsmännen sjelfve eller genom Kongl. Maj:ts vederbörande

Befallningshafvande inlemnade till Justitie-statsministern för anställande

af den föreskrifna granskningen, hvilken sålunda kunde vara fulländad till

den dag, då Riksdagen sammanträdde.

I afseende på utnämningen af talmän och vice talmän har motionären

förmenat den nu föreskrifna ceremonien för Riksdagens Kamrar att genom deputationer

uppvakta Konungen för att begära talmän och vice talmän icke vara

af sådan vigt, att den förtjenade bibehållas. Hvarken Konungens majestät eller

Riksdagens värdighet skulle lida derigenom, att Konungen, så snart Justitie-statsministern

anmält, att berättelsen om fullmakternes granskning blifvit meddelad Kamrar - ne, äfvensom till Konungen aflemnat uppgift å riksdagsmännen, utnämnde talmän

samt genom en statsrådsledamot derom underrättade Kamrarne; och skulle genom

ett sådant förfaringssätt Riksdagen redan vid sin början vara konstituerad.

Då sålunda Riksdagen redan å första söcknedagen efter den dag, då

Riksdagen sammanträdt, borde erhålla underrättelse om hvilka Konungen behagat

utse till talmän, kunde Riksdagens båda Kamrar näst derpå följande söcknedag

utan särskild kallelse samlas till gudstjenst och derefter å rikssalen till

plenum plenorum för riksdagens öppnande af Konungen.

Beträffande motionstiden har motionären påpekat, att denna tid för närvarande

upptoge tio dagar af Kamrarnes i grundlagen medgifna arbetstid, under

hvilka dagar riksdagsgöromålen till hufvudsaklig del hvilade, alldenstund Utskotten

icke förr än dessa dagar förflutit kunde börja sina arbeten. Till förekommande

af detta menliga förhållande syntes ligga närmast till hands, att tiden eller sättet

för motionernas afgifvande förändrades; och då antagas kunde, att hvarje riksdagsman

innan han infunne sig vid riksdagen redan öfvertänkt och utarbetat

de motioner, hvilka han ämnade väcka, samt att endast sådana motioner, som

kunde blifva föranledda af Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd

och behof, behöfde efter riksdagens början utarbetas, har motionären ifrågasatt

två alternativa förändringar i fråga om motioners väckande, nemligen:

a) att motion, som tillhörde ständigt Utskotts behandling, skulle ingifvas

inom fyra dagar från riksdagens öppnande, till stöd hvarför motionären uppgifva,

att erfarenheten under senare riksdagar nogsamt ådagalagt, att den i 55 §

Riksdagsordningen medgifna motionstid af tio dagar vore alltför rundligt tilltagen,

eller ock

b) att motion, som tillhörde ständigt Utskotts behandling, borde senast

dagen före Riksdagens sammanträde vara skriftligen inlemnad eller med posten

insänd till Justitie-ombudsmannen, som hade att omedelbart efter riksdagens

öppnande öfverlemna de inkomna motionerna till Kamrarnes talmän, för att af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 9.

3

dem föredragas i de respektive Kamrarne för remiss till vederbörande Utskott;

dock att undantag härifrån, utöfver hvad 55 § Riksdagsordningen bestämde,

skulle uttryckligen göras för motioner, som föranleddes af eller eljest stode i

sammanhang med Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och

behof, hvilka sistnämnda motioner borde få väckas under tre dagar från riksdagens

öppnande.

Hvad slutligen angår Utskottens tillsättning, har motionären förmält, att

efter plenum plenorum på rikssalen intet hinder mötte för tillsättande af de

ständiga Utskotten. De förberedande åtgärder, som härför kunde vara erforderliga,

syntes, om det förra alternativet i afseende på motionstiden antoges,

kunna medhinnas under de fyra dagarne för motioners afgifvande; hvaremot, om

det senare alternativet föredroges, två dagar antagligen vore tillräckliga för

sagda ändamål.

Med åberopande häraf har motionären framställt förslag till förändringar

i ofvan angifna syften af 32, 33, 34, 37 och 55 §§ Riksdags-ordningen samt framhållit

att genom bifall till desamma Riksförsamlingen skulle i öfverensstämmelse

med det förhållande, som egde rum i våra grannländer Norge och Danmark,

kunna vara i verksamhet nästan omedelbart efter dess officiela sammanträdande,

i ställe^ för att, såsom nu är fallet, 14 dagar och derutöfver förflyta innan det

egentliga riksdagsarbetet komme i full gång.

Emot syftet af ifrågavarande motion har Utskottet ingenting att anmärka.

Obestridligt torde nemligen vara, att, i följd af Riksdags-ordningens föreskrifter,

den svenska Riksdagen gör sig under den första delen af dess årliga sammanvaro

skyldig till en betänklig misshushållning med tid; och hvarje åtgärd, som

utan olägenhet kan leda till undanrödjande af ett dylikt missförhållande, bör

uppenbarligen utan dröjsmål eller tvekan vidtagas.

I afseende på de särskilda detaljerna af motionärens förslag har Utskottet

deremot att framställa några erinringar. Sålunda synes det Utskottet kunna

medföra onödiga kostnader och olägenheter för riksdagsmännen, om desse skola

sjelfve föranstalta om sina fullmakters insändande till Justitie-statsministern eller

Konungens Befallningshafvande; hvarföre Utskottet utarbetat ett förslag, enligt

hvilket det i stället skulle tillkomma valförrättaren att ett sådant insändande

ombesörja; och anser Utskottet, att såmedelst äfven vinnes större trygghet derför,

att fullmakterna komma Justitie-statsministern riktigt tillhanda.

I sammanhang härmed är likväl nödigt dels föreskrifva, att den till riksdagsman

valde bör i stället för fr.limakten erhålla del af det vid valtillfället

förda p rotokoll, dels ock att till 27 § Riksdags-ordningen foga ett tillägg, hvar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-UtsTcottets Utlåtande N:o 9.

igenom jemväl Justitie-statsministern tillförsäkras att, då någon blifvit för samma

tid vald till ledamot af begge Kamrarne eller till ledamot af endera för två

eller flera valkretsar, erhålla underrättelse om den Kammare, i hvilken den sålunda

valde anmält sig vilja inträda, eller den valkrets, för hvilken han antagit

valet till riksdagsman; och torde likaledes god ordning fordra, att till hvardera

Kammaren varder vid dess första sammanträde öfverlemnad från Justitie-statsministern

eu förteckning å Kammarens ledamöter, att tjena till ledning vid det

i arbetsordningen föreskrifna upprop.

Bibehållandet af den nu gällande föreskriften, att Riksdagens Kamrar

skola genom deputationer uppvakta Konungen för att begära talmän och vice

talmän, lärer desto mindre vara af nöden, som i sjelfva verket desse funktionärer

uppenbarligen blifvit redan förut af Konungen utsedde, samt underrättelsen

derom kan, såsom motionären föreslagit, på ett mera tidsbesparande sätt Kamrarne

meddelas; men då, hvad tiden för riksdagens öppnande angår, något

egentligt hinder icke bör kunna möta derför, att statsregleringspropositionen

redan vid riksdagens början är färdig till aflemnande, samt det ej heller för

öfrigt torde vara omöjligt att låta öppnandet försiggå samma dag, Riksdagen

sammanträder, eller åtminstone nästföljande söckendag, har Utskottet velat lemna

tillfälle dertill genom en derefter lämpad redaktion af 34 § Riksdags-ordningen.

Det af motionären under mom. b här ofvan alternativt föreslagna nya

sätt för motioners väckande kan icke Utskottet godkänna, enär det synes oegentligt

att före riksdagens öppnande fordra utförandet af ett arbete, som till hela

sin art tillhör riksdagsverksamheten.

Deremot har ingen giltig betänklighet yppats emot sjelfva motionstidens

förkortande. Allt mer och mer har under tidernas lopp obehöfligheten af en

lång motionstid blifvit insedd och erkänd. Sålunda nedsattes den i 1810 års

Riksdags-ordning ursprungligen stadgade motionstid af två månader redan år

1815 till en månad och vid riksdagen åren 1862—1863 till 14 dagar, allt räknadt

från riksdagens öppnande. I det memorial af den 27 Februari 1860,

hvari sistnämnda grundlagsändringsförslag af Utskottet tillstyrktes, heter det,

bland annat:

•‘Konstitutions-Utskottet, som är öfvertygadt derom, att antagande af den

i förslaget gjorda inskränkning i motionstiden otvifvelaktigt skulle medföra åtminstone

en motsvarande förkortning af riksdagarnes längd, anser icke den åsyftade

förändringen kunna medföra några olägenheter. Att riksdagsmännen derigenom

skulle beröfvas erforderlig tid att författa sina tillämnade motioner är

en invändning, som vid närmare eftersinnande torde finnas icke förtjena afseende.

Det är att önska, det icke andra motioner väckas än sådana, som grunda

sig på verkligen kändt behof; men ett dylikt behof måste ju vara i de flesta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 9.

5

fall insedt redan före ombudens afresa till riksdagsorten; och är det således att

antaga, det hvarje omtänksam riksdagsman innan han dit ankommer stadgat sin

åsigt om hvilka förslag han vill framställa. För att skriftligen affatta motion i

ett ämne, hvarmed man förut är fullt förtrogen, dertill lärer icke erfordras särdeles

lång tid. — Vidare anser Utskottet någon vigt icke ligga uppå den anmärkning,

att om motionstiden så betydligen inskränktes, skulle den diskussion,

som stundom föregår remiss, icke kunna ega rum förr än efter motionstidens slut,

samt att vinsten af den ifrågasatta förändringen således blefve ringa eller ingen.

Härvid får Utskottet fästa uppmärksamheten derå, att äfven under närvarande

förhållanden de flesta motionerna väckas först mot slutet af den derför bestämda

tid, så att ganska ofta flera motioner afgifvas under de allra sista dagarne, än

under hela föregående tiden. Stundom har äfven inträffat, att å sista dagen

blifvit anmäldt ett så stort antal motioner, att man icke ens hunnit dem uppläsa

utan att dermed måst uppskjutas till annan dag. Den i nämnda hänseende

befarade olägenheten bör således icke heller kunna anses utgöra hinder för

bifall till förslaget".

Dessa skäl bibehålla fortfarande sin giltighet; och då en motionstid af

fjorton dagar ansågs lagom lång under det riksdag hölls endast hvart tredje år,

samt följaktligen flera framställningar voro att emotse, än för närvarande, då

riksdag inträffar hvarje år, så torde utan fara för misstag en motionstid af högst

sex dagar, till hvilken tidrymd Utskottet vill utsträcka motionärens förslag, kunna

antagas''nu vara för ändamålet fullt tillräcklig, helst erfarenheten ådagalagt,

att motionernas antal är i nedgående. Under det nemligen Bondeståndet ensamt

för sin del vid hvarje riksdag väckte 700—800 motioner samt de öfriga tre stånden

tillsammans afgåfvo ungefär lika många, visade sig den nya Riksdagen redan från

början betydligt sparsammare i detta afseende. Sålunda blefvo år 1867 i Riksdagens

begge Kamrar väckta endast 367 motioner, följande året 425 och det

sista året i den första valperioden för Andra Kammaren 405. Derefter sjönk

antalet på en gång till 307, sedan till 237, uppgick väl år 1872 till 241, men

minskades åter år 1873 till 237 och har under innevarande riksdag ännu icke

hunnit längre än till 212.

Slutligen har tiden för tillsättandet af de ständiga Utskotten synts Utskottet

kunna utan olägenhet utsträckas till lika längd med den af Utskottet

föreslagna tid för motioners väckande, enär det ju alltid står Riksdagen öppet

att inom denna sålunda stadgade tid bestämma för ifrågavarande utskottsval

den dag, som kan anses lägligast; och torde Utskottet i detta hänseende få erinra

derom, att vid innevarande riksdag de ständiga Utskotten blefvo redan å

tredje dagen efter riksdagens öppnande tillsatta.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 9.

På grund häraf hemställer Utskottet,

l:o

att Riksdagen, med anledning af ifrågavarande motion i hvad

den afser ändring af 32, 33, 34, 37 och 55 §§ Riksdagsordningen,

må antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling

följande förändringar i

Riksdags-ordningen.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

§ 27.

Derest någon varder för samma tid

vald till ledamot af begge Kamrarne eller

till ledamot af endera för två eller flere

valkretsar, må på honom ankomma att

bestämma i hvilkendera Kammaren han

vill inträda eller för hvilken valkrets han

vill anses till riksdagsman vald. Dock

åligger honom att hos Konungens Befallningshafvande

i den ort, för hvilken han

riksdagsmannauppdrag ej mottager, derom

göra skyndsam anmälan.

Derest någon varder för samma tid

vald till ledamot af begge Kamrarne eller

till ledamot af endera för två eller flere

valkretsar, må på honom ankomma att

bestämma i hvilkendera Kammaren han

vill inträda eller för hvilken valkrets han

vill anses till riksdagsman vald. Dock

åligger honom att hos Konungens Befallningshafvande

i den ort, för hvilken han

riksdagsmannauppdrag ej mottager, derom

göra skyndsam anmälan; hvarefter Konungens

Befallningshafvande om dylik

anmälan ofördröjligen meddelar Justitiestatsministern

underrättelse.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman 1. Då riksdagsman blifvit vald, skall

vald, skall, första gången han efter valet den, som har att för honom utfärda fulltill

riksdagen sig inställer, inför Justitie- makt, ofördröjligen insända denne till

statsministern, eller den Konungen i hans Justitie-statsministern samt låta utdrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 9.

ställe förordnar, sin fullmakt till granskning

uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder

eller, om riksdagsman senare

sig inställer, så snart derefter ske kan.

Denna granskning, som skall ske i närvaro

af tre bland fullmäktige i Rikets

Bank och tre bland fullmäktige i Riksgäldskontoret,

har till föremål att undersöka,

huruvida fullmakterne blifvit i föreskrifven

form utfärdade, och skall vid

den riksdag, för hvilken nya val af begge

Kamrarnes eller enderas samtlige ledamöter

egt rum, vara inom tre dagar fulländad,

men vid andra riksdagar samma

dag, då fullmakterne uppvisas.

2. Hvardera Kammaren — — —

— — — — förklarad.

Så snart fullmakterne undergått den

i mom. 1 af nästföregående § föreskrifna

granskning samt berättelse om förloppet

dervid blifvit af Justitie-statsministern,

eller den i hans ställe förordnad är,

meddelad Kamrarne, hvar i hvad dess

ledamöter angår, begäre hvardera Kammaren

ofördröjligen hos Konungen, medelst

deputation, talman och vice talman,

dem Konungen då för hvardera Kammaren,

bland dess ledamöter, utnämner.

Talman och--— Rf och själ".

Då i något---föreskrifna eden.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter thy ofvan sägs, föres i hvardera

Kammaren ordet af den derstädes

närvarande ledamot, som de flesta riks
-

af det vid valtillfället förda protokoll

tillställas den valde. Fullmakterne skola

af Justitie-statsministern eller den Konungen

i hans ställe förordnar granskas

i närvaro af tre bland fullmäktige i Rikets

Bank och tre bland fullmäktige i

Riksgäldskontoret. Denna granskning har

till föremål att undersöka huruvida fullmakterne

blifvit i föreskrifven form utfärdade,

och skall vara fulländad före

den dag, då Riksdagen sammanträder.

Berättelse om förloppet vid granskningen

samt förteckning å de ledamöter, för hvilka

fullmakter inkommit, tillställas Kamrarne,

hvar i hvad dess ledamöter angår, vid

Kamrarnes första sammanträde.

Inkommer fullmakt efter Riksdagens

början, skall granskning deraf genast

verkställas.

2. Hvardera Kammaren — — —

— — — förklarad.

33.

Konungen utnämner för hvardera Kammaren

bland dess ledamöter talman och

vice talman samt låter samme dag Riksdagen

sammanträder för Kamrarne tillkännagifva

hvilka dertill blifvit utsedde.

Talman och — — — ____

— — — — Rf och själ".

Då i något — — — — ___

— — — — föreskrifna eden.

Innan talman eller vice talman i utöfning

af sin befattning inträdt, föres i

hvardera Kammaren ordet af den derstädes

närvarande ledamot, som de flesta

riksdagar bevistat, och, der två eller flere

ledamöter i lika många riksdagar deltagit,

den af dem, som är till lefnadsåren

äldst.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 9.

dagar bevistat, och, der två eller flere

ledamöter i lika många riksdagar deltagit,

den af dem, som är till lefnadsåren

äldst.

§

Konungen låter offentligen kungöra den

af Honom för riksdags öppnande bestämda

tid, som ej må utsättas senare än å femte

söckendagen efter riksdags början. På

den tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjenst

med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, der Konungen eller,

då Han så för godt finner, någon af

statsminist.rarne förer ordet. Vid detta

tillfälle — — — —

§

1. Å hvarje lagtima riksdag skola,

inom åtta dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett Konstitutions-Utskott, ett

Stats-Utskott, ett Bevillnings-Utskott, ett

Banko-Utskott samt ett Lag-Utskott. Dessa

Riksdagens ständiga Utskott skola bestå:

Samme dag Riksdagen sammanträder

eller nästföljande söckendag öppnas riksdagen

på tid, som af Konungen bestämmes.

Då skola riksdagsmännen, sedan

gudstjenst med dem hållen är, sammankomma

på rikssalen, der Konungen eller,

då Han så för godt finner, någon af

statsministrarne förer ordet. Vid detta

tillfälle — — — — —

37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande, tillsättas

: ett Konstitutions-Utskott, ett Statsutskott,

ett Bevillnings-Utskott, ett Bankoutskott

samt ett Lag-Utskott. Dessa Riksdagens

ständiga Utskott skola bestå:

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

Utskotts behandling, må af riksdagsman

i den Kammare, han tillhör, göras inom

tio dagar från riksdags öppnande. Sedermera

må sådan fråga — — — —

Motion i ämne, som tillhör ständigt

Utskotts behandling, må af riksdagsman

i den Kammare, han tillhör, göras inom

sex dagar från riksdags öppnande. Sedermera

må sådan fråga — — —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 9. 9

Vidare har motionären ansett, att äfven under riksdagens fortgång åtskilliga

förenklingar skulle för tids vinnande kunna införas; i hvilket afseende anmärkts

rörande ärendenas bordläggning, att nuvarande stadgandet i 59 § Riksdagsordningen,

enligt hvilket hvarje betänkande kunde komma att bordläggas två gånger, orsakade

ej ringa och mången gång onödig tidspillan, i synnerhet betänklig då riksdagen

lede mot slutet; och enär ett betydligt flertal af ärenden af mindre vigtig beskaffenhet

icke syntes tarfva en andra bordläggning, utan kunde utan olägenhet företagas

till afgörande redan efter första bordläggningen, har motionären ifrågasatt,

att bestämmandet af hvilka ärenden skulle två gånger bordläggas borde öfverlemnas

till talmanskonferensen, hvars beslut sedermera kunde å föredragningslistan tillkännagifvas;

hvarjemte motionären föreslagit, att, med ändring af 96 och 98 §§ Regeringsformen

samt 68, 71 och 72 §§ Riksdags-ordningen, valen af dels fullmäktige i

Banken och Riksgälds-kontoret, dels Riksdagens revisorer af statsverket, Riksbanken

och Riksgälds-kontoret samt dels Justitie-ombudsmannen måtte ega rum endast hvart

tredje år i likhet med hvad redan vore stadgadt för valen af den s. k. opinionsnämnden

och komiterade för tryckfrihetens vård.

Hvad nu det förstnämnda af dessa förslag angår, framställer sig deremot

sjelfmant den anmärkningen, att knappast någonting lärer i allmänhet kunna blifva

mera tvist underkastadt, än frågan huruvida ett ärende är af större eller mindre

ygt; Utslaget häröfver torde i de flesta fall komma att fällas uteslutande på subjektiva

grunder; och vid sådant förhållande kan det näppeligen vara skäl, att Riksdagen

afsäger sig rättigheten att sjelf derom besluta.

Härtill kommer, att den förnyade bordläggningen i och för sig icke upptager

någon nämnvärd tid, samt att genom densamma ett ärendes slutliga handläggning

högst sällan torde komma att uppskjutas längre, än som är behöfligt för att sätta

Kammarens samtliga ledamöter i tillfälle att åt frågan egna den förberedande och

omfattande pröfning, som för ett samvetsgrant afgörande i allmänhet är af nöden.

Emot det senare af de framställda förslagen är åter att erinra, hvad Utskottet

redan tillförene vid 1868 och 1872 årens riksdagar i anledning af likartade

förslag anmärkt, nemligen att Riksdagens ställning till sina ifrågavarande delegerade

vore den en hufvudman intoge till sina befullmäktigade ombud, hvarföre Riksdagen

borde vara i tillfälle att hvarje gång den sammanträdde utöfva den rättighet att

återkalla sin fullmakt, som allmän lag tillerkände hvarje hufvudman; samt att Utskottet

följaktligen icke fann skäl att tillstyrka Riksdagen att afstå en rättighet,

som hvilade på en riktig grundsats, och som det någon gång kunde vara af vigt

att oförminskad ega i behåll.

Bih. till Riksd. Prof. 1S74. 3 Sami. 7 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 9.

Utskottet hemställer alltså,

2:o

att Riksdagen må lemna utan bifall ifrågavarande motion i

hvad den afser ändring af 96 och 98 §§ Regeringsformen samt

59, 68, 71 och 72 §§ Riksdags-ordningen.

Stockholm den 28 April 1874.

Å Utskottets vägnar:

Th. Mimek af Rosenschöld.

B eservation:

af Herr von Ehrenheim, med hvilken Herr Sven Nilsson instämt: “Emot

Utskottets förslag att förkorta motionstiden från 10 till 6 dagar efter riksdagens

öppnande anmäler jag min reservation. Många skäl kunna, efter min tanke, anföras

för borttagande af all motionstid och medgifvande att under riksdagens hela

lopp väcka motioner; men så länge viss motionstid bibehålies, synes mig icke vara

skäl att minska den nu bestämda tiden, som väl kan behöfvas för samråd riksdagsmännen

emellan och för motionernas omsorgsfullare utarbetning.

I öfriga ändringsförslag har jag icke heller deltagit. De förlora i betydelse

om motionstiden bibehålies oförändrad ; och någon besparing af tid vid riksdagens

början torde äfven utan grundlagsförändring kunna åstadkommas. “

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.