Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Maj-.ts resolution och förklaring uppå allmogens allmänna besvär den 21 Juli 1193, i hvad den angår landtmätares rätt att såsom fullmäktige vid domstolar biträda enskilda parter. Andra Kammaren bär till Lag-Utskottet remitterat eu af Herr Olof Nilsson vackt motion

1874-03-05 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1874:14, Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af Kongl. Maj-.ts resolution och förklaring uppå allmogens allmänna besvär den 21 Juli 1193, i hvad den angår landtmätares rätt att såsom fullmäktige vid domstolar biträda enskilda parter. Andra Kammaren bär till Lag-Utskottet remitterat eu af Herr Olof Nilsson vackt motion

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

13

N:o 14

Ånk. till Riksd. Kansli den 6 Mars 1874, ki. 11 f, -n.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af

Kongl. Maj-.ts resolution och förklaring uppå allmogens

allmänna besvär den 21 Juli 1193, i hvad den

angår landtmätares rätt att såsom fullmäktige vid

domstolar biträda enskilda parter.

Andra Kammaren bär till Lag-Utskottet remitterat eu af Herr Olof

Nilsson vackt motion (N:o 18), hvari anföres, att i de norra deiarne af riket

bristen på lämpliga rätteg&ngsbiträden länge varit kännbar. Enligt motionärens

förmenande kunde denna olägenhet i någon mån afhjelpas genom borttagande

af det i ofvanberörda Kongl. Resolution meddelade förbud för landtmätare

att utan sina förmäns tillstånd praktisera såsom sakförare. Det vore

alltid förenadt med omgång och kostnader att utverka sådan tillåtelse, och

exempel saknades ej derpå, att tillåtelsen, en gång meddelad, sedermera utan

giltiga skäl återkallats. Motionären föreslår för den skull, “att Kongl. resolutionen

den 21 Juli 1793 måtte förklaras upphäfven i hvad den rörer landtmätares

rätt att uppträda såsom ombud vid domstol.“

I afseende härå får Utskottet erinra, att, äfven om ifrågavarande stadgande

borttoges, qvarstår dock, såsom gällande jemväl för landtmätare, det i

15 Kap. 2 § Rättegångs-balken i fråga om statens tjensteman i allmänhet

gjotda för behåll, som innefattas i denna bestämmelse: “Konungens betjente, som

Kronans uppbörd ej hafva, må ock för sina vänner tala, när deras förmän det

tillåta, och de sin tjenst dermed ej försumma, eller det emot deras embets
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14,

pligt ej strider.* Att nu, såsom motionären synes åsyfta, lemna landtmätare

en större frihet i detta hänseende, än som tillkommer andra tjensteman, dertill

förefinnes, i Utskottets tanke, ej något giltigt skäl. Det är icke förenadt

med större olägenhet för en landtmätare, som vill sysselsätta sig med sakförarekallet.

än för andra tjensteman, att dertill utverka sig vederbörande förmans,

tillåtelse. Och om än någon gång skulle inträ Jim att förmannen utan

grundad anledning afslår sökandens begäran eller återkallar redan meddelad

tillåtelse, bör rättelse derutinnan kunna vinnas utan lagstiftningens mellankoms.

Utskottet, som således ansett sig ej kunna, tillstyrka en lagstiftningsåtgärd.

ledande till det af motionären antydda mål, har emellertid funnit förslaget

ur en annan synpunkt påkalla uppmärksamhet, nemligen beträffande

råtta betydelsen af ifrågavarande föreskrift, hvilken, föranledd af Bondeståndets

vid 1789 års riksdag gjorda underdåniga anhållan att. landtmätare måtte förbjudas

åtaga sig fullmäktigskap uti storskiftes- och rågångstvister, ordagrannt

lyder: aEhuru landtmätarnes många göromål sällan lära tillåta dem, att såsom

fullmäktige biträda enskilda parter; dem icke eller är tillåtet, att, utan sina fölmäns

tillstånd, drifva saker för råtta; likväl och att häruti betaga all misstänka,

vill Kongl, Maj:t härmed uttryckligen hafva landtmätarne sådant förbuditk1 Huruvida

uttrycka “sådant förbudit* på detta ställe hänlöi sig antingen till den

närmast stående meningen, i hvilket fall det innebär endast en förklaring att

allmänna lagens stadgande om förbud för “Konungens betjente* att utan sina

förmäns tillåtelse drifva saker för rätta eger tillämplighet äfven på landtmätare,

eller till den fjermare meningen, då det betyder, att landtmätarne hafva sig

ovilkorligen förbjudet att såsom fullmäktige biträda enskilda parter, eller till

Bondeståndets berörda anhållan och hvad dermed varit åsyftadt, då det far betydelse»

af ett ©vilkorligt förbud för landtmätarne att åtaga sig fullmäktigskap

i storskiftes- och rågångstvister — derom hafva inom. Utskottet olika åsigter

yppats. Ehuru den förstnämnda uppfattningen lärer vara den allmännaste,

saknar föreskriften likväl erforderlig tydlighet för att ej lemna rum för skiljaktiga

begrepp om dess ändamål. Eu lagstiftningsåtgärd, hvarigenom tvetyoigheten

undanrödjes, synes derföre vara af behofvet påkallad.

Enligt Utskottets åsigt bör dervid tillämpas grundsatsen af likställighet

i ifrågavarande hänseende emellan landtmätare och tjensteman i allmänhet, och

detta så mycket heldre, som landtmätarne numera, sedan laga skifte öfvergått

de flesta hemman, mindre än tillförene äro anlitade i tjensten. Hvad särskild!,

angår skiftesmål och rågångstvister, äro landtmätarne i anseende till sin sakkunskap

företrädesvis lämplige alt såsom fullmäktige gå parter till banda i

»dana saker. Till förekommande af missbruk härutinnan torde icke erfordras

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14. ]5

några särskilda föreskrifter utöfver hvad åberopade stadgandet i 15 Kap. 2 8

Rättegångs-balken i detta afseende, innehåller.

På grund häraf och med föranledande af ifrågavarande motion, får Utskottet

vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte för sin del besluta eu författning,

hvarigenom förklaras, att hvad 8 § i Kong). Maj:ts resolution

och förklaring uppå allmogens allmänna besvär den 21

Juli 1793 innehåller angående förbud för landtmätare

att såsom rättegångsfullmäktige biträda enskilde parter icke

skall anses betaga landtmätare deri i 15 Kap. 2 § Rättegångs-balken

Konungens betjente i allmänhet tillerkända

rätt, att åtaga sig fullmäktigskap, när deras förmän det

tillåta, och de sin tjenst dermed ej försumma, eller det

emot deras embetes pligt ej strider.

Stockholm den 5 Mars 1874.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservation e\:

u

åt Herr Grefve Sparre, med hvilken Herrar von Gegerfelt, Lhihpsson

och Elf.fedt sig förenade: “Då jag aldrig erfarit, att ifrågavarande stadgande

blifvit, och detsamma, så vidt jag förmår inse, ej heller bör kunna blifva

annorlunda tillämpadt, än Utskottet med nu föreslagna förklaring afsett, så anser

jag denna i allo öfverflödig/4

af Herr Grefve Hörner, emot så väl den af Utskottet begagnade motivering,

som det slut hvartill Utskottet kommit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.