Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående dels inrättande af en häradsrepresentation för behandlingen af häradets gemensamma angelägenheter och dels tillsättande af sockentevisorer för granskning af redovisning släng der öfver häradsmedel. Ifrågavarande, till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta inom Andra Kammaren åt Herrar O. P. Bglander

1874-04-13 · 4 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1874:27, Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående dels inrättande af en häradsrepresentation för behandlingen af häradets gemensamma angelägenheter och dels tillsättande af sockentevisorer för granskning af redovisning släng der öfver häradsmedel. Ifrågavarande, till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta inom Andra Kammaren åt Herrar O. P. Bglander

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27.

i

lX:o 37.

Ånk. till Kiksd. Kansli den 13 April 1874, kl. 12 mild.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående dels inrättande

af en häradsrepresentation för behandlingen af häradets

gemensamma angelägenheter och dels tillsättande af sockentevisorer

för granskning af

redovisning släng der öfver häradsmedel.

Ifrågavarande, till Lag-Utskottet remitterade motioner äro väckta inom

Andra Kammaren åt Herrar O. P. Bglander (motionen N:o 68) och S. B. Linné

(motionen N:o 69); och hafva motionärerne föreslagit,

Herr Bullander: "att Riksdagen måtte för sin del besluta en författning

hvarigenom stadgas, att, der härad vill åt fullmäktige öfverlemna att inför häradsrätt

handlägga^ och besluta om häradets gemensamma angelägenheter, så(lcint

skall vala tillatot7 och att ett sadant beslut skall ihälla för eu tid af fem

år”; samt

Herr Linné: ”att hvarje socken i ett härad vid kommunalstämma utser

en elektor, och skola dessa sålunda valda elektorer vid först infallande höstning

inför domaren välja tre revisorer för granskning af debiterings- och redovisningslängderna

öfver de s. k. småafgifterna, och bör berättelse öfver denna

granskning innan årets slut till Kong! Maj:ts Befallningshafvande insändas,

för att han må kunna vidtaga den åtgärd, hvartill berättelsen kan gifva anledning.

”

Bill. titt Rikad. Prot. 1874. 7 Samt. 12 Höft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27,

På sätt Herr Ryländer i -sin motion erinrat, blef af Lag-Utskottet vid

1870 års riksdag, i anledning af då väckta motioner i ämnet, utarbetad t ock

till Riksdagens pröfning frarnlagdt ett förslag till författning angående häradsfullmäktige,

som skulle ega att besluta om och handhafva häradets gemensamma

angelägenheter. Detta förslag blef emellertid af Riksdagen förkastadt;

och anmärktes i afseende å detsamma, att de frågor, hvilka den ifrågställda

häradsrepresentationen skulle komma att handlägga, vore dels sådana, som afsåge

åstadkommande af företag, hvilka vore för häradet gagnande men icke i

lag föreskrifna, samt dels sådana, som anginge vården om gemensamma tillhörigheter

och bestämmande af sättet för utgörande af samtal da. ouera. I förra

hänseendet skulle eu dylik representation till eu väsendtlig del sammanfalla med

landstingets verksamhet och högeligen förlama denna. De företag, som af

landstinget beslutades, kunde endast undantagsvis komma hela landstingsområdet

till godo. Sålunda hade landstingen i allmänhet ordnat sjukvårdsanstalterna,

åstadkommit vägförbättringar m. m. för särskilda delar af området.

Billighetskänsla i förening med medlemmarnes omsorg att hvar för sig bevaka

sina valmäns intressen hade härvid haft till följd, att fördelarne af denna

verksamhet fallit någorlunda jemnt och på detta sätt blifvit för området i dess

helhet gagnande. Om häradena haft sina särskilda representationer, skulle

landstingen säkerligen undandragit sig månget nyttigt företag, under förmenande

att det ankomme på häradet, hvars representation åter ansett att det

borde af landstinget utföras, och någon önskvärd samverkan hade svårligen

kommit till stånd. Otvifvelaktigt vore ock, att dylika företag bättre och lämpligare

utfördes af den större kommunen, landstingsområdet, än af den mindre,

häradet.

Så vida den föreslagna institutionen afsåge senare kategorien af frågor,

torde erinras, att dithörande ärenden i allmänhet icke vore gemensamma för

samma områden eller ens för samme derinom boende personer. Och då hvarje

ärende borde behandlas af dem hvilka det anginge, eller af deras ombud,

kunde icke eu gemensam representation för behandling af samtliga ifrågavarande

ärenden eller någon större del ''deraf vara lämplig. Väghållnings- och

brefbäringsslcyldigheterna utgjordes häradsvis, men endast af särskilda hemmans

och lägenheters innehafvare, hvarför beslutanderätt derom icke kunde rättvisligen

häradets öfriga innevånare tillerkännas. Tingslaget bestode på åtskilliga

ställen af flera härad, på andra åter af eu del af ett härad, och beslut i

fråga om tingshusbyggnad med hvad dit hörde kunde ej gerna fattas af andra

än de inom tingslaget byggnadsskyldige, hvilka utgjorde blott en del af innevånarne.

Enahanda vore förhållandet med skjutsningsskyldigheten, som för

närvarande borde enligt stadgade grunder ordnas stationsvis. För allmänna!-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27.

gar samt gemensamma fiskevatten funnes särskilda författningar om deras vårdunde

åt delegarne, och andra än desse kunde omöjligen anses hafva dermed

att skatta. Föreskrifterna, om dessa ärendens behandling borde hädanefter likasom

hitintills hafva sill råtta plats i de särskilda derom gällande författningarne,

och de ändringar eller tillägg i nämnda föreskrifter, som kunde finnas

er orderiiga, torde lämpligare åstadkommas genom deras införande i dessa författningar

än genom utfärdande af eu för samtliga ärenderna gemensam förordning.

I enlighet med dessa åsigter anser Utskottet sig böra vördsamt hemställa

:

3:o) att Herr Rylandere berörda förslag ej måtte till någon vidare

åtgärd å Riksdagens sida föranleda,

Herr Linne har till stöd för sitt förslag anfört, att kronofogdarne hvar

inom sitt fögderi, ombesörjde utdebitering och uppbörd af de utaf kommunerna

utgående s. k. småafgifter”, såsom hyra för tingshus, utgifter till broars

byggande och undei hållande, bidrag till större vägförbättringar, snöploo''spenmngar

m. m ; att denna uppbörd hvarken.upptoges i krouoräkenskaperna eller

inlevererades till landtränteri; att någon revision af kronofogdarnas debitelings-

och redovisningsböcker i ifrågavarande hänseende ej vore föreskrifven ■

men att kommunerna borde vara berättigade att få veta, både efter Indika

grunder debiteringen skedde och huruvida medlen blefve för sina ändamål utbetalda.

Lika med motionären anser Utskottet Renligt, att kronofogdarne årligen

algilva redovisning öfver ifrågavarande uppbörd och att denna redovisning underkastas

revision Men i fråga om sättet för revisorernes utväljande, som enligt

forslaget skulle ske genom socknevis utsedde elektorer, synes en sådan anordning

här icke vara lämplig, särdeles i betraktande af de ganska betydliga

kostnader ^som i vidsträckta tingslag blefve förenade med elektorernes resor

till och ifrån tingsstället. För undvikande af denna olägenhet, och då omförmalda

uppbörd i allmänhet uppgår till jemförelsevis ringa belopp, har Utskottet

ansett, att revisorer^ kunde af häradsrätten utses, i hvilket afseende det

borde åligga kronofogden att dit ingifva redogörelsehandlingarne.

Utskottet får alltså, med föranledande af Herr Linnés motion, tillstyrka

2;o) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse hos Konofi’

Maj:t anhålla, att Kong!. Maj:t täcktes i nåder förordna,

att kronofogdarne skola å första rättegångsdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27.

af höstetinget hvarje år till häradsrätten ingifva ifrågavarande

redogörelsehandlingar, för hvilkas granskning häradsrätten

då utser tre revisorer, samt att revisionsberättelsen

jemte handlingarne inom årets slut bör genom revisorernes

försorg aflemnas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för

vidtagande af de åtgärder, hvartill berättelsen kan gifva anledning.

Stockholm den 13 April 1874.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservation:

af Herr Grefve Mörner, emot Utskottets hemställan i andra punkten.

Herr Sven Nilsson har begärt få antecknadt, att han vid ifrågavarande

trendens behandling inom Utskottet icke tillstädesvarit.

Stockholm, J. W. Svenssons boktryckeri, 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:71 Skrifvelse, angående tillsättande af revisorer för granskning af kronofogdarnes debiteringsoch redovisning släng der öfver häradsmedel. a1 i texten