Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd motion om ändring i gällande stadganden angående tillsättande af klockare, orgelnist och folkskolelärare.

1874-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1874:34, Utlåtande, i anledning af vädd motion om ändring i gällande stadganden angående tillsättande af klockare, orgelnist och folkskolelärare.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3å.

5

IV:o 34.

Ank. till Kikad. Kansli den 11 Maj 1874, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af vädd motion om ändring i gällande

stadganden angående tillsättande af klockare, orgelnist

och folkskolelärare.

I 24 Kap. 30 § Kyrkolagen finnes stadgadt, att »orgelnisten väljes

af kyrkoherden och församlingen, som honom lönar, allt som de derom

kunna förenas», och i 31 § samma Kap. heter det, att »klockaren skall

i lika måtto af kyrkoherden och församlingen väljas». Huru detta skall

tillgå bestämmes närmare genom Kongl. resolutionen på allmogens besvär

den 20 November 1786, § 22, och Kongl. resolutionen den 20

Juni 1794 sålunda, att kyrkoherden, sedan han af de till klockaresysslan

sökande föreslagit församlingen tre af de mest tjenlige och i

alla afseenden skickligaste, skall anställa laglig votering efter gårdatal

i sockenstufvan, hvarvid kyrkoherden slutligen äfven aflemna!'' sin röst,

hvilken i beloppet skall räknas lika med halfva församlingens, och som

dervid allenast bör jemföras med beloppet af de församlingens röster,

hvilka vid valet blifvit afgifna och lagligen erkända; hvarjemte i Kongl.

resolutionen den 7 Juli 1832 förklaras, att vid val till förenade klockare-

och orgelnisttjensters besättande kyrkoherden skall ega lika rösträttighet

som vid klockareval. Genom Kongl. resolutionen på allmogens

besvär den 17 December 1734, § 78, och Kongl. brefvet den 5

November 1858 är för Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län stadgadt,

att vid inträffande ledighet af klockaresyssla, med hvilken folkskoleläraretjenst

icke är förenad, må bland de kompetente sökande, som

inom behörig tid sig anmält, den till klockare antagas, om hvilken församlingens

röstegande ledamöter å sockenstämma, som minst fjorton

dagar förut varit utlyst, enhälligt eller genom röstpluralitet sig med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

kyrkoherden förena; men att, derest kyrkoherden och församlingen vid

sådant samrådsval icke kunnat om antagande af någon bland de sökande

öfverenskomma, förslag till den lediga klockaresysslan skall upprättas

och val anställas, på sätt för hvardera af dessa landskap hittills stadgadt

och öfligt är; varande genom Kongl. brefvet den 6 Oktober 1820

förklarad!;, att den tillåtelse, som från äldre tider varit presterskapet i

Lunds stift lemnad att få innehafva klockare^’enst och till bestridande

af göromålen hålla substitut, får bibehållas; dock med vilkor att, till

förvarande af församlingens valfrihet, på förslaget uppföras endast två

prestmän och en icke prestman. I fråga om val till folkskolelärare är

i Kongl. stadgan angående folkskoleundervisningen i riket den 18 Juni

1842 föreskrifvet, att, sedan skolstyrelsen upprättat förslag, val emellan

de på förslaget uppförda skall anställas af församlingens i sockenstämma

samlade röstegande ledamöter, hvarvid rösterna beräknas som

vid klockareval, och ordförandens i skolstyrelsen röst gäller lika som

kyrkoherdes vid klockareval. Genom Kongl. förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 är den förändring

i dessa bestämmelser gjord, att valen förrättas å kyrkostämma.

Nu har Herr Eric Olsson uti en inom Andra Kammaren väckt, till

Lag-Utskottet remitterad motion (N:o 39) föreslagit: »att stadgandet i

Kyrkolagens 24 Kap. 30 och 31 §§ tillika med Kongl. resolutionerna

af den 20 November 1786 och den 7 Juli 1832 måtte upphäfvas, och

stadgandet om val af skollärare-, klockare- och organistbefattningar så

ändras, att pastor ej må ega att afgifva mer än en hel röst för sitt

embete utom den röst han eger att afgifva för pastorsbostället».

I afseende, härå får Utskottet erinra, att sedan Rikets Ständer genom

underdånig skrifvelse den 6 Juli 1866 anhållit, att Kongl. Maj:t

täcktes meddela förändrade bestämmelser i den syftning, skrifvelsen

innehåller, angående ej mindre prestval, än äfven val till orgelnist,

klockare och annan kyrkobetjening samt folkskolelärare, så, och efter

det Kongl. Maj:t den 5 Januari 1869 öfverlemnat ärendet till behandling,

af den för kyrkolagens omarbetning förordnade komité, har denna

komité, som. ej till behandling upptagit frågan om val till folkskolelärare,

uti sitt den 2 Oktober nästlidna år afgifna förslag till kyrkolag

och kyrkostadga!- hemställt, beträffande tillsättning af klockare- och

orgelnisttjenst, att, sedan kyrkoherden på förslag uppfört tre de skickligaste

och mest tjenlige bland sökande, det skulle ankomma på kyrkorådet

att till tjensten utnämna en bland de sålunda föreslagne; innehållande

förslaget särskilda bestämmelser i fråga om klockares tillsättande

inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, nemligen, att der
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

städes må, utan att förslag blifvit upprättadt, bland anmälde sökande,

som behörige finnas, den till klockare antagas, om hvilken församlingen

i kyrkostämma enhälligt eller genom mer än hälften af de afgifna rösterna

sig med kyrkoherden förenar; men att, om ej kyrkoherden och

församlingen genom sådant samrådsval kunna förena sig om antagande

af någon bland de sökande, med tjenstens tillsättande då skall förfaras

på sätt i förslaget stadgas för rikets öfriga delar.

I den motivering, hvarmed dessa bestämmelser blifvit beledsagade,

har komitén anfört, att de kyrkliga intressen, som vid tillsättning af

klockare och orgelnister borde påaktas, skulle, i komiténs tanke, i de

flesta fall blifva bättre tillgodosedda af kyrkoråden än af församlingarne

sjelfva. Komitén föreställde sig, att den utvidgning af kyrkorådets befogenhet,

som detta förslag innebure, möjligen skulle i någon mån bidraga

till lifvande af dessa myndigheters verksamhet och höjande af

deras anseende inom församlingarne. Det undantagsförhållande, som,

i fråga om ordningen för tillsättning af klockare, från äldre tider varit

gällande inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, hade nära nog

antagit karakteren af ett privilegium för nämnda provinser. Af denna

anledning hade nyssberörda undantagsstadgande blifvit i lagförslaget

upptaget.

Att den röstöfvervigt, som vid ifrågavarande val enligt gällande

lag är tillerkänd kyrkoherde, icke lämpar sig efter nutidens förhållanden

och folkets bildningsgrad, derom torde ej finnas mer än en mening.

En lagförändring härutinnan är således af behofvet påkallad.

Enligt Utskottets åsigt bör dock anmärkta missförhållandet afhjelpas

på annat sätt än det af kyrkolagskomitén föreslagna. Utskottet förmår

nemligen icke inse, hvarföre, såsom komitén anfört, de kyrkliga intressena

i ifrågavarande hänseende skulle blifva bättre tillgodosedda af

kyrkoråden än af församlingarne sjelfva. Då det ej lärer vara mera

maktpåliggande att utse klockare, orgelnist och folkskolelärare än att

välja prest, torde de förra lika väl som presten lämpligen kunna och

böra tillsättas omedelbart af församlingarne sjelfva; och anser Utskottet,

beträffande de nu ifrågavarande valen, att dervid böra följas de grunder

för röstberäkningen, hvilka i afseende på kyrkostämma i allmänhet

äro gällande.

Hvad angår de undantagsbestämmelser, hvilka för närvarande gälla

i fråga om tillsättning af klockare inom Skåne, Halland, Blekinge och

Bohus län, så torde dessa bestämmelser icke vara att betrakta annorlunda

än såsom en undantagslag, som lika med annan lag kan af den

lagstiftande makten ändras; och att göra nämnda provinser i ifråga
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

varande hänseende likställda med landets öfriga delar synes vara desto

mera lämpligt, som redan nu, i fall vid samrådsvalet kyrkoherde och

församling ej kunna komma öfverens, tillsättningen måste ske efter de

allmänna grunderna för klockareval.

Med stöd af hvad nu blifvit anfördt får Utskottet, i anledning af

förevarande motion, vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte dels för sin del besluta en

författning af följande innehåll:

Med ändring af nu gällande stadganden angående

val till orgelnist och klockare, förordnas, att desse

skola, sedan förslag blifvit af kyrkoherden i föreskrifven

ordning upprättadt, af församlingen gemensamt

väljas, utan att någon särskild rösträtt dervid tillkommer

kyrkoherden, samt rösterna beräknas enligt de

grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet

äro eller framdeles blifva bestämda;

dels ock i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl.

Maj:t täcktes i nåder utfärda en författning, hvarigenom,

med ändring af hvad 6 § i Kongl. Stadgan angående

folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842

innehåller derom, att vid val till folkskolelärare rösterna

skola beräknas som vid klockareval och ordförandens

i skolstyrelsen röst gälla lika som kyrkoherdes

vid klockareval, förordnas, att rösterna vid val

till folkskolelärare skola, utan att någon särskild rösträtt

tillkommer skolrådets ordförande, beräknas enligt

de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet

äro eller framdeles blifva bestämda.

Stockholm den 11 Maj 1874.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservation:

af Herr von Gegerfelt; och har Herr Philipsson begärt få antecknadt,

att han i ärendets behandling inom Utskottet icke deltagit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.