Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta förslag, åsyftande förändrade bestämmelser angående dels lagfart ä fastighet sfång och dels inteckning i fast egendom. T omförmälda ämnen hafva motioner blifvit väckta, en inom Första Kammaren af Herr J. F. von Sydow

1874-05-11 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1874:36, Utlåtande, i anledning af väckta förslag, åsyftande förändrade bestämmelser angående dels lagfart ä fastighet sfång och dels inteckning i fast egendom. T omförmälda ämnen hafva motioner blifvit väckta, en inom Första Kammaren af Herr J. F. von Sydow

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

11

*

JV:o 36.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Maj 1874, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta förslag, åsyftande förändrade

bestämmelser angående dels lagfart ä fastighet sfång och

dels inteckning i fast egendom.

T omförmälda ämnen hafva motioner blifvit väckta, en inom Första

Kammaren af Herr J. F. von Sydow (motionen N:o 29) och två inom

Andra Kammaren af Herrar Johan Jönsson (motionen N:o 65) och J. F.

Fredricson (motionen N:o 122); varande föreslaget,

af Herr Fredricson: att Riksdagen ville till pröfning företaga och

för sin del godkänna det af vederbörande komiterade den 10 Juli 1867

afgifna förslag till lag om inskrifning i fastighetsbok samt till förändring

i de författningar, som dermed egde sammanhang;

äf Herr von Sydow: att Riksdagen för sin del måtte antaga ett författningsförslag

af följande lydelse:

»Förordningen angående lagfart å fång till fast

egendom.

Med upphäfvande af 4 Kap. 1, 2, 3 och 4 §§

Jordabalken; förordningen om lagfart och börd af

jord på landet den 13 Juni 1800; förordningen angående

fördelning af böter för försummad lagfart den

10 Juni 1841; 1 och 5 §§ i förordningen angående

vissa förändrade föreskrifter i afseende på lagfart och

nyttjanderättsinteckning den 19 Maj 1845; samt för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

ordningen angående lagfart af fast egendom, som

genom testamente åtkommen är, din 21 December

1857; så och med ändring af hvad 5 Kap. 8 § Jordabalken

samt andra lagens rum och författningar innehålla

mot denna förordning stridande, stadgas som

följer:

1 §•

Hvar, som genom köp, byte, gåfva, testamente,

arf, giftorätt, skattelösen af kronojord eller annorledes

med eganderätt åtkommer fast egendom, söke lagfart

å fånget vid den Rätt, hvarunder egendomen lyder.

Iiörer egendomen under flera Rätter, skall med hvarje

del lagfaras vid den Rätt, hvarunder den del lyder.

Hvad sålunda är stadgadt afser jemväl frälseränta,

fast egendom, som innehafves såsom fideikommiss,

samt sådana på ofri grund i stad uppförda hus

eller andra byggnader, hvarifrån egaren ej må skiljas

så länge han erlägger tomtören eller utan att lösen

för byggnaderna gifves.

2 §•

Lagfart skall sökas å landet sist vid det lagtima

ting, som infaller näst efter sex månader, och i stad

inom tre månader sedan fånget skedde; dock att, i

fråga om giftorätt i makars bo äfvensom bolagsmans

andel i bolags samfälda gods, skyldigheten att lagfara

inträder först då boet delas eller bolagsmannens andel

utbrytes; och skall vid arf lagfartstiden räknas, der för

arfslottens bestämmande skifte eller bodelning erfordras,

från det dylik förrättning hölls, men i annat fall

från det bouppteckningen efter arflåtaren afslntades.

3 §•

Sökes ej lagfart inom den i 2 § stadgade tid, ege

Rätten, på framställning af allmänna åklagaren eller

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

13

af den, hvars rätt är beroende derpå att lagfarten

sker, genom vite tillhålla den försumlige att fullgöra

sitt åliggande. .

4§- ''

Den, som söker lagfart, skall för Rätten uppvisa

sin fångeshandling; och läte Rätten handlingen eller

den del deraf, som angår fånget och vilkoren derför,

offentligen uppläsas, i protokollet införas samt antecknas

i den lagfartsbok, som i 24 § omförmäles. Då

lagfart första gången sökes å egendom, som innehafves

såsom fideikommiss, varder fideikommissbrefvet

till alla delar i protokollet infördt.

Skall med fånget lagfaras vid flera Rätter, må

afskrift af fångeshandlingen, bemannad af domaren eller

ordföranden i- den ena af dessa Rätter, uppvisas för

den andra.

5 §■

Företer ej den, som lagfart sökor, fångeshandling

så upprättad, som lag i hvart särskildt fall föreskrifver,

eller finner Rätten eljest uppenbart att fånget icke är

lagligt, varde ansökning om lagfart genast afslagen.

6 §•

é

År lagfart sökt på grund af testamente, dom eller

annan handling, som ej vunnit laga kraft, må ansökningen

icke bifallas förr än det vises, att handlingen

blifvit ståndande.

7 §•

Lagfart må icke beviljas, der ej lagfartsboken

visar, att förre egaren å sitt fång vunnit lagfart och

att hans rätt att råda öfver den egendom, fånget afser,

eljest ostridig är.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

Om förre egarens fång är äldre än att denna förordning

är derpå tillämplig och detsamma i följd deraf

icke finnes i lagfartsboken anmärkt, då skall, innan

lagfart beviljas, hans åtkomst till egendomen med

andra handlingar styrkas samt i protokollet och lagfartsboken

tecknas. Var han enligt förut gällande lag

skyldig att med sitt fång lagfara och har han sådant

icke fullgjort, må lagfart å sista fånget ej beviljas,

förrän med förra egarens fång blifvit lagfaret.

8 §•

Tillhör egendom, enligt anteckning i lagfartsboken

eller företedda åtkomsthandlingar, makar gemensamt

och öfverlåter mannen ensam den egendom

till annan, då må lagfart för nye egaren ej beviljas,

der det ej styrkes, att hustrun vid öfverlåtelsen lefvat

med mannen i oskift bo.

9 §•

Den, som söker lagfart å gård eller tomt i stad,

vare pligtig att visa i hvilket qvarter och vid hvilka

gator tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll och

längden af dess särskilda sidor.

Hvad nu är stadgadt om stad skall ock, i de fall

der Konungen sådant förordnar, gälla om köping och

annan dermed jemförlig ort, hvarest tomtindelning

såsom i stad finnes.

10 §.

Kan till följd af de i 6, 7, 8 och 9 §§ gifna föreskrifter

sökt lagfart ej beviljas, eller finnes sökandens

rätt vara tvistig, eller möter mot bifall till ansökningen

annat hinder, som icke är af beskaffenhet att den

jemlikt 5 § genast bör afslås, då skall nödigt anstånd

för hindrets undanrödjande sökanden lemnas; och vare

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

15

emellertid lagfartsansökningen hyllande. Fullgör sökanden

»inom tid, som af Rätten förelagd blifvit, hvad

till lagfarts vinnande nödigt är; då må lagfarten beviljas:

gör han det ej; vare ansökningen förfallen,

der han ej inom samma tid visar, att han ej kunnat

det fullgöra; i ty fall varde ytterligare anstånd till

viss dag honom lemnadt eller ock, om Rätten dertill

finner skäl, ärendet förklaradt tills vidare hyllande i

afbidan på hindrets undanrödjande. Kan sökanden ej

fullgöra hvad till lagfarts vinnande nödigt är, utan att

käromål emot annan instämma; göre det inom tid nu

sagd är, och vare då lagfartansökningen hyllande intill

dess laga kraft egande dom öfver käromålet fallit;

sedan kåfve sökanden tid att lagfartsansökningen fullfölja,

å landet, sist vid det lagtima ting, som infaller

näst efter sex månader, samt i stad inom tre månader;

sker det ej, vare ansökningen förfallen.

11 §•

Då lagfart är beviljad, utfärde Rätten fastebref,

hvari fånget samt vid köp jemväl köpeskillingen anmärkas,

så ock vilkor, der sådant förekommer, som

inskränker egarens rätt att egendomen öfverlåta eller

med inteckning belasta. I fall, som omförmäles i 9

§, skall tomtens läge och storlek i fastebrefvet antecknas.

Lagfares samtidigt med flera efter hvarandra följande

fång, varde fastebref utfärdadt endast för siste

egaren.

12 §•

Öfverlåter någon egendom till flera, gälle den

öfverlåtelse, derå lagfart först sökes. Har lagfart å

de särskilda öfverlåtelserna blifvit sökt samma dag,

vare den öfverlåtelse gällande, som först skedde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

13 §.

Nu har egendom tillhört makar gemensamt, utan

att hustruns rätt till del i den egendom af lagfarts - boken eller mannens åtkomsthandlingar inhemtas: har

mannen, efter meddelad äktenskaps-eller boskilnad eller

hustruns död, ensam öfverlåtit egendomen till annan,

och- är lagfart af denne sökt, förrän hustrun eller hennes

arfvingar lagfarit med den del af egendomen,

som henne eller dem tillkommer, vare öfverlåtelsen

gällande, så framt ej hustruns eller arfvingarnes lagfartsansökan

skett å landet sist å det ting, som infaller

näst efter natt och år, och i stad inom natt och

år, sedan äktenskapet eller boskilnaden meddelades

eller dödsfallet inträffade.

14 §.

Hafva, sedan egendom genom testamente gifven

är, gifvarens arfvingar öfverlåtit den egendom till annan

och har denne sökt lagfart före testamentstagare]!,

vare öfverlåtelsen gällande, der ej testamentstagaren

sökte lagfart inom den i föregående § stadgade

tid efter gifvarens död.

15 §.

Varder egare af fast egendom omyndig förklarad

eller försatt i konkurs, läte förmyndaren eller konkursboets

förvaltare sådant för anteckning i lagfartsprotokollet

och boken hos Rätten anmäla å landet sist vid

det lagtima ting, som infaller näst efter tre månader,

och i stad inom tre månader. Försummas det och

har, förr än sådan anmälan skett, lagfart blifvit sökt

af annan, som af egaren fått öfverlåtelse å egendomen,

vare den öfverlåtelse gällande, ändå att den- skett

under tid, då förre egaren icke haft rätt att öfver

egendomen råda.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

17

16 §.

Uppstår tvist om företräde till egendom enligt

12, 13, 14 eller 15 §§, varde den tvist till särskilt

afgörande hänskjuten, såsom i 10 § sägs; och hvile

emellertid lagfartsansökningen.

17 §■

Hvar, som till Rätten instämt klander å annans

åtkomst till fast egendom eller käromål om återgång

af köp, byte eller gåfva, så ock om rätt till lösen af

frälseskatte]ord eller frälseränta eller om annan lösningsrätt

till fast egendom, vare skyldig låta denna

talan i lagfartsprotokollet och boken antecknas; lyder

egendomen under flera Rätter, skall anteckning göras

vid hvar af dem. Har sådan anteckning ej skett, då

käromålet till handläggning förekommer, gifve den

Rätt, dit saken är instämd, käranden nödig tid dertill,

och hvile emellertid käromålet. Försummas denna

tid, vare käromålet förfallet.

18 §.

Sökes lagfart ''å egendom samma dag sådan anteckning

sker, som i 17 § sägs, eller efteråt, vare ansökningen

hvilande till dess det vises att laga kraft

egande dom finnes i den sak, hvarom anteckning blifvit

gjord; Och vare sedan lag, som om lagfartsansöknings

fullgörande, sedan laga kraft egande dom fallit,

i 10 § sagdt är.

19 §.

Slutes aftal, hvarigenom besvär och last, utan inskränkning

till tiden, lägges å fast egendom till förmån

för annan sådan egendom, såsom angående utBill.

till Rikud. Brok 1814. 1 Sami. 16 Häft. 3

t

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

sigt eller fönster, väg, fädrift, vattenställe, vattens ledning

eller uppdämning, ler- eller grustägt eller annat

dylikt, varde med det servitutsaftal, der det är skriftligen

upprättadt och af vittnen styrkt, lagfaret, såsom

om fast egendom här ofvan sägs; dock må fastebref

derå ej meddelas.

Hvad nu blifvit stadgadt gälle ej för servitutsaftal,

som vid laga skifte blifvit upprättadt.

20 §.

Har den, som genom aftal, på sätt i 19 § 1 mom.

sägs, låtit servitutsaftal läggas å egendom, öfverlåtit

egendomen till annan, vare servitutsaftalet gällande,

om lagfart derå blifvit sökt förr än med öfverlåtelsen

lagfares. Inkomma ansökningarne samma dag, gälle

servitutsaftalet, om det är äldre än öfverlåtelsen.

21 §.

Utan binder af lagfart må talan å fång eller tvist

om servitutsrätts bestånd lagligen pröfvas.

22 §.

Nu vises att binder, hvarför lagfartsansökning

lemnats b vilande, blifvit undanröjdt, eller att lagfartsservitutsaftal

upphört att gälla, eller att annan omständighet,

som föranledt särskild anteckning i lagfartsprotokollet

och boken, ej vidare eger rum, varde

då det förändrade förhållandet i nämnda protokoll och

bok antecknadt, och meddele Rätten i öfverensstämmelse

dermed beslut öfver lagfartsansökningen, der

sådan är hvilande.

23 §.

För hvart ting å landet och i stad för hvarje

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

19

månad skall inom åtta dagar derefter förteckning å

beviljade lagfarter, upptagande fånget och vid köp

jemväl köpeskillingen, af domaren å landet och af

Rätten i stad insändas till Konungens Befallningshafvande,

hvilken har att ofördröjligen genom tryck kungöra

förteckningen så som med bemälde myndighets

kungörelser vanligen förfares. Domaren å landet sände

ock inom samma tid dylik förteckning till kronofogde

eller länsman, att i tingslagets kyrkor offentligen

uppläsas.

För lagfaret servitutsaftal erfordras dock ej sådant

kungörande, som i denna § sägs.

24 §.

Lagfartsbok, som föres i öfverensstämmelse med

lagfartsprotokollet, skall vara så inrättad att deraf lätteligen

kan ses: hvarje egendom, derå lagfart blifvit

sökt, tiden då det skett, sökandens namn, fånget och

sådant vid fånget fästadt vilkor, som i 11 § omförmäles,

samt tiden, då lagfart blifvit beviljad eller afslagen;

så ock de servitutsaftal, som efter sökt lagfart

belasta egendomen samt hvad i öfrigt enligt denna

förordning kan hafva blifvit rörande egendomen antecknadt.

De närmare föreskrifterna om bokens förande

meddelas af Konungen.

25 §.

A fastebref eller i lagfartsärende utfärdadt protokollsutdrag

skall tecknas afskrift af hvad om ärendet

blifvit i lagfartsboken infördt.

Öfver beviljad lagfart skall bevis tecknas å den

handling, hvarpå ansökningen grundas.

26 §.

Lagfartsärende må af Rätten upptagas, å landet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

endast på lagtima ting samt i stad endast å måndag

eller, om helgedag då inträffar, nästa söcknedag derefter.

27 §.

Den, som ej nöjes åt Underrätts beslut i lagfartsärende,

eger deröfver sig besvära i Hofrätten inom

den i 16 Kap. 1 § Rättegångs-balken stadgade tid.

Öfver Hofrättens utslag må klagan genom besvär hos

Konungen fullföljas inom den tid och i den ordning,

som i 30 Kap. 18 § nämnda balk föreskrifves.

28 §.

Der i lag eller författning något rättsförhållande

göres beroende deraf att uppbud skett, skall hvad sålunda

om uppbud är stadgadt gälla om lagfart, som

enligt denna förordning beviljas.

29 §.

Denna förordning skall lända till efterrättelse från

den 1 Januari 1875; dock att, derest, med hänsyn till

särskilda förhållanden i någon ort, hinder möter mot

förande af sådan bok, som i 24 § omtalas, anstånd

dermed må af Konungen medgifvas.

Lagfartsansökning, som vid nämnde tid är på Rättens

pröfning beroende, behandlas enligt denna författning;

och skall, der uppbud skett men fasta ännu

icke utfärdats, lagfarten anses slutad å den rättegångsdag,

då lagfartsärenden första gången förekomma,

sedan denna förordning trädt i kraft.»

af Herr Johan Jönsson: att 7 Kap. 19 § Rättegångs-balken, sådan

den lyder i Kongl. Förordningen den 13 Juli 1818, måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

»Borgenär, som för sin fordran fått inteckning uti flera fastigheter,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 36.

21

skall, då annans rätt, som å samma tid, eller efter honom, låtit dess

fordran intecknas i endera fastigheten, förekommer, alltid njuta betalning

för sin fordran utur intecknade fastigheterna efter mantalsberäkning»;
hvarjemte

motionären vidare hemställt, att sådana lagrum, hvilka

möjligen kunde stå i strid med föreslagna lagförändringen, måtte efter

omständigheterna blifva rättade.

På sätt den vid Kongl. Maj:ts till innevarande Riksdag afgifna nådiga

proposition angående Statsverkets tillstånd och behof fogade redogörelse

för Lagbyråns arbeten under år 1873 utvisar, hade Lagbyrån

redan innan utgången af sistlidne Oktober månad utarbetat förslag till

förordningar angående, bland annat,

a) lagfart å fång till fast egendom, jemte åtföljande förslag till förordningar

angående dels förändrad lydelse af 11 Kap. 2 § Jorda-balken,

dels upphörande af hembudsskyldighet och dels ändring af gällande

bestämmelser om lagfart å fast pant; samt

b) inteckning i fast egendom.

Enär således från Kongl. Maj:t snart lärer vara att förvänta nådig

Proposition med förslag till författningar härutinnan, torde Riksdagen

ej finna lämpligt att nu inlåta sig på lösningen af de genom förevarande

motioner väckta frågor; och får Utskottet alltså hemställa,

att dessa motioner ej måtte till någon vidare åtgärd

å Riksdagens sida föranleda.

Stockholm den 11 Maj 1874.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1874. 7 Sami. 16 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.