Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 43
1874-05-16 · 1 sida
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
LU 1874:43, Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 43
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 43.
7
N:0 43.
Ank. till Riksd. Kansli den 16 Maj 1874, kl. 2 e. in.
Utlåtande, i anledning aj vädd motion angående inteckning i
jernväg med vissa tillhörigheter.
Herr G. Silfverstolpe har uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Lagutskottet
remitterad motion (N:o 159) förmält, att tveksamhet bland jurister vore rådande
derom, huruvida, med hänseende till inteckning i jernbanor, vissa delar af dylik
egendom, såsom syllar, skenor och vändskifvor, vore att hänföra till fast eller lös egendom;
och ville motionären derföre föreslå, »att Riksdagen måtte för sin del besluta ett
lagstadgande, hvarigenom vid jernbanor ej blott den exproprierade jorden med derå
bildad bank och stationsplaner samt uppförda byggnader af hvad slag de vara må, utan
äfven nedlagda syllar, skenor och vändskifvor må förklaras kunna såsom fast egendom
till långifvares säkerhet lagligen intecknas.»
Att sjelfva jorden med derå befintliga byggnader är att anse såsom fast egendom,
derom kan ej finnas mer än eu mening. Enligt Utskottets åsigt är det också
klart, att nedlagda syllar, skenor och vändskifvor äro att betrakta såsom pertiuenser
till jorden och således gemensamt med denna stå i underpant för intecknad gäld. Eu
lagstiftningsåtgärd i föreslagna syftet är derföre, i Utskottets tanke, obehöflig; och Utskottet
får af sådan anledning hemställa,
att förevarande motion ej måtte till någon vidare åtgärd å Riksdagens
sida föranleda.
Stockholm den 16 Maj 1874.
På Utskottets vägnar:
Eric Sparre.
Reservation:
af Herr Grefve Mörner: »Biträdande Utskottets slutliga hemställan, är jag
dock icke öfvertygad om riktigheten af de åsigter Utskottet i fråga om räler m. m.
uttalat, och har ansett mig böra dessa tvifvel framställa.»
*
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.