Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9

1874-02-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1874:9, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Kiksd. Kansli den 17 Febr. 1874, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition med

förslag till Förordning angående förändradt sätt för offentliggörande

i kyrka af allmänna författningar och kungörelser

samt enskilda tillkännagifvanden.

Omförmälda nådiga Proposition, som af Riksdagens begge Kamrar blifva

till Lag-Utskottet remitterad, är af följande lydelse:

“Med föranledande af en framställning utaf Upsala stifts vid allmänt

prestmöte i Juni månad 1865 församlade presterskap hemställde domkapitlet

i nämnda stift i underdånig skrifvelse den 27 September samma år, att

Kongl. Maj:t måtte taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke åtgärder kunde

vidtagas till afhjelpande och förminskande af de olägenheter, som vore förenado

med det nu brukliga sättet för offentliggörande af saväl allmänna som

enskilda kungörelser m. m.; i anledning af hvilken hemställan det vid 1866

års riksdag församlande presteständet afgifvit infordradt yttrande, hvareftei

do öfriga stiftens domkapitel samt Stockholms stads konsistorium och Hofkonsistorium

äfvensom Öfverståthållare-embetet samt Kongl. Maj:ts samtlige

befallningshafvande i länen, på gifven nådig befallning, inkommit med underdåniga

utlåtanden och förslag i ämnet. Vidare anhöll Kyrkomötet i underdånig

skrifvelse den 24 September 1868, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga

sådana åtgärder, som funnes vara af omständigheterna påkallade, på det

kungörelsers och allmänna författningars uppläsande å predikstolar ne måtte

upphöra eller att, derest detta mötte hinder i afseende å nådiga förordningars

samt embetsmyndigheters kungörelser, Kongl. Maj:t ville taga i nådigt

Bill. till Likså. Prof. 1874, 7 Smil!, 4 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

öfvervägande, huruvida icke antalet af de författningar och kungörelser,

hvilkas uppläsande blefve anbefaldt, kunde i väsendtlig mån inskränkas.

Ett förslag till författning i den uti dessa skrivelser antydda syftning

blef med anledning deraf utarbetadt; och sedan detsamma undergått den i §

87 Regeringsformen föreskrift^ granskning inom Högsta Domstolen samt, på

grund af dervid framställda anmärkningar, i vissa delar omarbetats, har Kyrkomötet,

hvars yttrande öfver det sålunda reviderade förslaget Kongl. Maj:t den

9 sistl. September infordrat, uti underdånig skrifvelse den 3 derpåföljde Oktober

förklarat, att Kyrkomötet för sin del godkände nyssberörda förslag.

Med öfverlemnande af Stats-Rådets i frågan hållna protokoll, deruti

äfven de i Högsta Domstolen afgifna yttranden i ämnet äro intagna, vill

Kongl. Maj:t alltså, jemlikt ofvan åberopade grundlagsbestämmelse, föreslå

Riksdagen att antaga följande

Förordning angående förändradt sätt för offentliggörande i kyrka af allmänna

författningar och kungörelser samt enskilda tillkännagifvanden.

I fråga om offentliggörandet i kyrka af allmänna författningar, vederbörande

embetsmyndigheters kungörelser samt andra allmänna eller enskilda

tillkännagifvanden varda följande förändrade bestämmelser meddelade:

§ 1.

Yid offentliggörande i kyrka af sådana författningar eller kungörelser,

som finnas intagna i Svensk Författningssamling, må endast deras rubrik och

datum uppläsas, der de ej angå kyrkliga angelägenheter eller eljest i vissa

fall annorlunda särskildt förordnas.

Det årligen förnyade offentliggörandet i kyrkan af dylika författningar

eller kungörelser, som hittills varit föreskrifvet, kommer hädanefter att

upphöra.

§ 2.

I fråga om de kungörelser, som af Ofverståthållare-embetet utfärdas eller

af öfrige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande genom deras tryckta länskungörelser

meddelas, må likaledes, vid deras offentliggörande i kyrka, så vida ej

Ofverståthållare-embetet eller Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i särskildt fall

om någon viss kungörelses fullständiga uppläsning förordna, endast en kort

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

uppgift om ämnet för hvarje kungörelse meddelas; börande förty nämnda

kungörelser, dä de för offentliggörande till vederbörande presterskap aflemnas,

alltid innehålla eller vara åtföljda af sådan uppgift, som nu sagd är.

§ 3.

Då dom, utslag eller resolution skall, medelst offentliggörande i kyrka

någon menighet delgifvas, må för sådant ändamål, jemte uppgift å den myndighet,

som domen, utslaget eller resolutionen meddelat, och å den menighet

beslutet angår, endast sj elfva beslutet med besvärshänvisning uppläsas.

§ 4.

Kungörelser, hvilka ej äro att hänföra till sådana, hvarom föregående

§§ handla, men likväl, till följd af vederbörande embctsmyndighets förordnande,

skola i kyrkan allmänheten delgifvas; så ock sådana meddelanden af

kommunala embetsman eller enskilda personer, hvilka på grund af föreskrift

i lag böra i kyrkan offentliggöras, skola för sådant ändamål derstädes fullständigt

uppläsas.

§ 5.

De i 3 och 4 §§ omförmälda kungörelser och andra handlingar skola,

der de ej, försedda med bevis om offentliggörandet, böra till vederbörande

återställas, eller någon eller några vissa personer tillhandahållas, genast efter

det de på stadgadt sätt blifvit i kyrkan offentliggjorda, genom tjenstgörande

prestens försorg, emot qvitto, som vid kyrkan förvaras, aflemnas till den

person, som vederbörande kommunalstyrelse har att till deras afhemtandc

utse; och ankomine det på kommunalstyrelsen att vidtaga sådana åtgärder,

som finnas erforderliga för att så väl nyssnämnda kungörelser och handlingar

som Svensk Författningssamling och de i § 2 omnämnda kungörelser, af

hvilka kommunalstyrelsen bör förskaffa sig del, varda på lämpligt sätt hållna

tillgängliga för dem bland kommunens medlemmar, som önska deraf taga

kännedom. Besvärs- eller ansökningshandlingar, hvilka blifvit utställda till

kommunikation med någon menighet, skola likaledes, efter kommunikationsresolutionens

offentliggörande, tillsammans med denna på nyss stadgade sätt

vederbörande tillhandahållas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

§ 6-

Vill någon att andra meddelanden eller handlingar än sådana, som

förut i denna förordning omförmälda äro, må offentliggöras, ege han att desamma

aflemna till den af vederbörande kommunalstyrelse, enligt § 5, till

kungörelsers emottagande utsedde person, hvilken föranstaltar, att de, i den

ordning kommunalstyrelsen har att bestämma, hållas för kommunens medlemmar

tillgängliga; och må tillkännagifvande om aflemnande! jemte kort

uppgift å det ämne, meddelandet afser, i kyrkan uppläsas, derest skriftligt

sådant tillkännagifvande vederbörande presterskap tillställes och ämnet pröfvas

tjenligt att på sådant sätt kungöras. I vidsträcktare mån, än nu sagd!

är, ege ej någon rätt att fordra offentliggörande i kyrka af sådana meddelanden

eller handlingar, som i denna § afses.

§ 7.

Sådana kungörelse)1, om hvilkas uppläsning i kyrka är i grundlag

eller i förordningarne om kyrkostämma och prestval stadgadt, lysningar till

äktenskap, bönedagsplakat samt i öfrigt alla meddelanden i kyrkliga angelägenheter

komma fortfarande af tjenstförrättande prest i hittills stadgad

ordning att offentliggöras. Andra kungörelser eller handlingar, hvilka höra

allmänheten i kyrkan delgifvas, skola efter liögmessogudstjenstens slut offentliggöras

antingen af presten från predikstolen eller, under hans tillsyn, åt

klockaren eller annan af presten derom anmodad tjenlig person från lämpligt

ställe å kyrkogången. Bevis öfver offentliggörandet, då sådant ifrågakommer,

skall af presten meddelas."

De med det nu inom vårt land brukliga sättet för offentliggörande af

allmänna kungörelser och enskilda tillkännagifvanden förenade olägenheter,

naturligtvis mest känbara för presterskapet och hvilka föranledt Domkapitlet

i Upsala att, på framställning af Erkestiftets vid allmänt prestmöte i Juni

månad 1865 församlade presterskap, göra hemställan i ämnet till Kongl.

Maj:t, — hafva i mera eller mindre mån medgifvits jemväl af alla de myndigheter,

som fått sig ålagdt att i anledning af berörda hemställan afgifva

yttranden; och äfven Lag-Utskottet, som det tillkommer, att sig utlåta öfver

det i den Kongl. Propositionen framlagda förslag till dessa olägenheters afafhjelpande,

finner dem vara beaktansvärda.

Visserligen vore det önskvärd!, om offentliggörandet af alla kungörelser

i verldsliga angelägenheter kunde ske på annat ställe än i kyrka, och således

personer icke tillhörande statskyrkan på enahanda sätt som dennas med
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

lemmar af desamma erhålla kännedom. Men då detta icke under nuvarande

förhållanden kan ega rum och då, enligt Utskottets omdöme, det ingalunda

kan anses för kyrkans helgd störande att, efter gudstjenst ens slut, derstädes

offentliggöras såväl de offentliga myndigheternas påbud som enskildas tillkännagifvanden,

förutsatt att de sednare till innehåll eller form icke anses

otjenliga att i kyrkan meddelas, lära emellertid olägenheterna af nu brukliga

publikationssätt endast i så måtto kunna förminskas, att inskränkning

sker i hvad enligt gällande föreskrifter skall i kyrka uppläsas.

Så vidt derföre förslaget afser, att det hittills föreskrifna årliga offentliggörandet

i kyrka af vissa i Svensk Författningssamling intagna kungörelser

hädanefter skall upphöra (§ 1 mom. 2), att såväl de i nämnde samling

intagna författningar och kungörelser som Öfverståthållare-embetets och

Konungens Befallningshafvandes i de tryckta länskungörelserna meddelade

kungörelser icke vidare skola i kyrka fullständigt upläsas i andra fall än

när sådant särskildt forordnas (§ 1 mom. 1 och §2) samt att, då dom, utslag

eller resolution skall, medelst offentliggörande i kyrka, någon menighet

delgifvas, må''för sådant ändamål, jemte uppgift å den myndighet som domen,

utslaget eller resolutionen meddelat, och å den menighet beslutet angår, endast

sjelfva beslutet med besvärshänvisning uppläsas (§ 3); •— instämmer Utskottet

i hvad sålunda blifvit föreslaget. Men vidare ändringar i de rörande publikation

i kyrka gällande bestämmelser anser Utskottet icke böra vidtagas.

Då nemligen förslaget innehåller att endast de kungörelser, Indika, ehuru

ej hänförliga till sådana, hvarom i det föregående sägs, likväl till följd af

vederbörande embetsmyndighets förordnande skola i kyrkan allmänheten delgifvas,

samt sådana meddelanden af kommunala embetsman och enskilda personer,

hvilka på grund af föreskrift i lag böra i kyrkan offentliggöras, skola

derstädes fullständigt uppläsas (§ 4), men att deremot, i fråga om alla andra

enskilda meddelanden, allenast ett tillkännagifvande derom, att sådana

meddelanden blifvit till en af vederbörande kommunalstyrelse utsedd person

aflemnade för att hållas kommunens medlemmar tillgängliga, jemte en kort

uppgift om de ämnen meddelandena afse må i kyrkan uppläsas (§ 6); så

synes det Utskottet att den ringa vinst i tid, som kunde uppkomma derigenom

att tillkännagifvandet om ett slikt meddelandes behöriga aflemnande

jemte en uppgift om dess innehåll upplästes i stället föf sjelfva meddelandet,

ingalunda motvägde den olägenhet, som för ej blott den, hvilken haft något

att meddela allmänheten, utan äfven för sjelfva denna allmänhet, skulle uppstå

derigenom att icke, på sätt hittills skett, alla dessa slags tillkännagifvanden

på ett och samma sätt offentliggjordes; Och enär, enligt Utskottets

omdöme, således icke erfordras att enskildas till offentliggörande afsedda

meddelanden aflemnas till någon af kommunalstyrelsen utsedd person, torde

den verksamhet förslaget i öfrigt (§ 5) tillmätt den sålunda utsedda personen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

äfven om dertill lades skyldighet att emottaga jemväl enskildas meddelanden

sedan de blifvit i kyrkan offentliggjorda, icke böra föranleda föreskrift om

ännu ett kommunalt uppdrag, helst det lärer få anses ostridigt att den önskvärda

säkerheten i omhänderhafvandet och förvarandet af de kungjorda handlingarne

bättre tillgodoses, om de, såsom nu, förvaras i kyrkan, än om de

skulle förvaras och hållas tillgänglige på det sätt förslaget åsyftar.

Icke heller kan Utskottet biträda hvad förslaget vidare innehåller derom

att, med undantag af vissa uppräknade slag af kungörelser, Indika fortfarande

skulle af tjenstförrättande prest i hittills stadgad ordning offentliggöras,

det i afseende å alla andra kungörelser och handlingar, hvilka

böra i kyrkan allmänheten delgifvas, skulle bero af pimsten huruvida de

komme att offentliggöras antingen af honom sjelf från predikstolen eller af

klockaren eller annan af pimsten derom anmodad tjenlig person från lämpligt

ställe å kyrkogången (§ 7). Häremot kunde redan erinras om den brist

på ordning och regelbundenhet i de förrättningar, som inom kyrkan förehafvas,

hvilka af denna prestens valfrihet kunde och nästan nödvändigt

skulle blifva en följd, i det än det ena än det andra sättet för offentliggörandet

komme att tillämpas i särskilda kyrkor eller till och med i samma

kyrka å särskilda söndagar. Men äfven ett långt vigtigare skäl talar emot

bifall till hvad sålunda blifvit föreslaget. Då nemligen det hufvudsakligaste

vilkor för vinnande af det med offentliggörande genom uppläsning, vare sig

i kyrkan eller annorstädes, afsedda ändamål är att uppläsningen eget'' rum

på ett för åhörarne så förnimbart sätt som möjligt, och då det icke kan

vara tvifvel underkastadt hvilketdera sättet i det afseendet bör föredragas,

antingen uppläsningen från predikstolen, verkställd af presten, eller uppläsningen

från äfven det lämpligaste ställe å kyrkogången, verkställd af en

person, hos hvilken icke annat än undantagsvis kan förutsättas den vana

vid offentligt föredrag presten till följd af sjelfva sin tjenstebefattning måste

innehafva, så lärer ock allt, som skall i kyrkan allmänheten delgifvas, böra

fortfarande offentliggöras från predikstolen och af presten. Dessutom torde

den lindring i prestens besvär med uppläsningen, man i detta afseende haft

för afsigt att bereda, icke vara af särdeles betydenhet, då offentliggörandet

i allt fall skulle ske under hans tillsyn, och han deröfver meddela bevis

om sådant ifrågakom, samt af ännu mindre vigt vid betraktande af den

verkliga lättnad, som genom minskning i författningsläsandet skulle enligt

förslaget komma honom till del.

Vid granskning af de särskilda §§ i förslaget har Utskottet

i afseende å § 1, enär §:s ordalydelse föranledde dertill, att sådana i Svensk

Författningssamling intagna författningar eller kungörelser, som angå kyrkliga

angelägenheter, icke i något fall finge till endast rubrik och datum uppläsas,

men de myndigheter, som kunna komma i fråga att utfärda sådana för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utshottets Utlåtande N:o 9.

fattningar syntes för dera likasom för andra böra förbehållas rättighet att

pröfva huruvida de skulle fullständigt uppläsas eller icke, ändrat §:n i

sådan syftning;

i afseende å § 2 endast föreslagit en mindre redaktionsförändring,

hvarigenom en vidsträcktare rätt för vederbörande myndigheter beredes att förordna

om kungörelsers uppläsande men som i (ifrigt icke förändrar §:s innehåll;

vid § 3 icke funnit anledning till anmärkning;

ansett §§ 4, 5, 6 och 7 böra af ofvan anförda skäl ur författningen

utgå och ersättas med eu § 4, så lydande: “I afseende på kungörelser och

tillkännagifvanden, Indika ej äro att hänföra till sådana, hvarom föregående

§§ handla, skola hitintills gällande föreskrifter lända till efterrättelse11; samt

med afseende å den sålunda föreslagna författningens omfång och

innehåll, ändrat rubriken och uteslutit ingressen.

Utskottet får alltså vördsamt hemställa,

att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts ifrågavarande

nådiga Proposition icke kan oförändrad bifallas,

måtte för sin del antaga en så lydande:

Förordning angående förändradt sätt för offentliggörande

i kyrka af allmänna författningar samt kungörelser

och tillkännagifvanden.

§ 1-

Vid offentliggörande i kyrka af sådana författningar

och kungörelser, som finnas intagna i Svensk Författningssamling,

må endast deras rubrik och datum uppläsas,

der ej i vissa fall annorlunda särskild! förordnas.

Det årligen förnyade offentliggörandet i kyrkan af

dylika författningar och kungörelser, som hittills varit

föreskrifvet, kommer hädanefter att upphöra.

S A

I fråga om de kungörelser, som af Ofverståthållareembetet

utfärdas eller af öfrige Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

genom deras tryckta länskungörelser meddelas,

må likaledes, vid deras offentliggörande i kyrka, så vida

ej Öfvers tåthållare-embetet eller Kongl. Maj:ts Befallnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

hafvande annorlunda särskildt förordnat, endast en kort

uppgift om ämnet för hvarje kungörelse meddelas; börande

förty nämnda kungörelser, då de för offentliggörande till

vederbörande presterskap aflemnas, alltid innehålla eller

vara åtföljda af sådan uppgift, som nu sagd är.

§ 3.

Då dom, utslag eller resolution skall, medelst offentliggörande

i kyrka, någon menighet delgifvas, må för sådant

ändamål, jemte uppgift å den myndighet, som domen,

utslaget eller resolutionen meddelat, och å den menighet

beslutet angår, endast sjelfva beslutet med besvärshänvisning

uppläsas.

5 4.

I afseende på kungörelser och tillkännagifvanden,

hvilka ej äro att hänföra till sådana, hvarom föregående

§§ handla, skola hitintills gällande föreskrifter lända till

efterrättelse.

Stockholm den 17 Februari 1874.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Herr Grefve Mörner och Herr Philipsson hafva begärt få anteckna,dt

att de i behandlingen af detta ärende inom Utskottet icke deltagit.

STOCKlfOLH, ISAAC MAllCUs’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:19 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till förordning angående förändradt sätt för offentliggörande i kyrka af allmänna förfat a1 i texten