Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 1

1874-04-24 · 18 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBevLU 1874:2, Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 1

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 April 1874, kl. 12 £. m.

Utlåtande, i fråga om reglering af häradshöfding amen löneförmåner

och i sammanhang dermed föreslagna förändringar i

förordningen angående stämpelpapper saf giften, äfvensom

i anledning af väckt förslag om sär skild t dyrtidstillägg

för år 1874 åt en del häradshöfding ar.

Sedan Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåtit nådig proposition (N:o 8), med förslag

till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, och Kamrarne till Statsutskottets

behandling öfverlemnat denna nådiga proposition, samt nämnda Utskott

jemväl fått till sig hänvisad en inom Andra Kammaren af Herr E. Clairjelt väckt

motion (N:o 163) dels om förändrade grunder för reglering af häradshöfdingarnes löner,

dels ock om förändring i förordningen angående stämpelpappersafgiften, äfvensom

angående beviljande af särskildt dyrtidstillägg för år 1874 till de svagast aflönade

häradshöfdingarne; har Stats-Utskottet aktat nödigt att till öfverläggning om dessa

ärenden sammanträda med Bevillnings- och Lag-Utskotten, med anledning hvaraf

förberörda proposition och motion blifvit, i den ordning § 47 Riksdagsordningen

föreskrifver, handlagda af Sammansatt Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskott, som

härmed får i anledning af desamma afgifva utlåtande.

På sätt af den nådiga propositionen inhemtas, har Kongl. Maj:t — med afseende

å så väl Riksdagens uti särskilda underdåniga skrivelser gjorda framställningar,

att Kongl. Maj:t täcktes låta dels undersöka och utreda om och på hvad sätt det

nu med vissa tjenstebefattningar förenade aflöningssättet meddelst expeditionslösen

eller andra sportler skulle till båtnad för det allmänna kunna helt och hållet eller

till någon del afskaffas, och dels tillse, huruvida de åt civila embets- och tjeusteBih.

till Riksd. Prof. 1S74. 4 Sami. 2 Afd. 2 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

män upplåtna boställen borde, i den mån sådant författningsenligt kunde ega rum,

till statsverket indragas, som äfven nödvändigheten att, sedan med den allmänna

prisstegringen inkomsterna af åtskilliga domsagor blifvit för sitt ändamål alldeles

otillräckliga, åstadkomma ändring uti den ojemnhet i löneinkomster de särskilda

domsagorna emellan, som förefunnos och långt ifrån alltid vore föranledd af motsvarande

fördelning af arbete och ansvar — åt utsedde komiterade uppdragit att,

efter utredning i hvad mån förenämnda af Riksdagen angifna grunder härvid borde

komma i tillämpning, utarbeta och afgifva förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner.

Efter det komiterade i ämnet afgifvit underdånigt betänkande, åtföljdt af

tillhörande beräkningar och öfversigter samt af två komiténs ledamöter afgifna

särskilda meningar, har Kongl. Maj:t tagit frågan under nådig ompröfning och dervid,

hufvudsakligen i öfverensstämmelse med de af komiténs minoritet i berörda

reservationer uttalade åsigter, funnit följande grundsatser böra vid den nya löneregleringen

iakttagas:

att sportlerna, i den mån de erfordras såsom vederlag för de med domsageförvaltningen

förenade kostnader, bibehållas, men den egentliga aflöningen af

staten bekostas, hvarigenom de fördelar skulle vinnas, att löneförmånerna inom de

särskilda domsagorna kunde ställas i närmare förhållande till hvarandra, domaren

göras till sina behållna inkomster väsendtligen oberoende deraf, huruvida sportler i

sparsammare eller ymnigare mån tillflyta, och förvaltningskostnader blifva, till följd

af den omsorg domaren i eget intresse nödgades deråt egna, till det minsta möjliga

nedsatta;

att häradshöfdingarnes boställen till statsverket indragas under iakttagande

af vissa, hufvudsakligen till undvikande af hvarje förnärmande af de nuvarande boställshafvarnes

rätt syftande vilkor och bestämmelser, och att jemväl de särskilda

anslag, som hittills till häradshöfdingarne utgått under hvarjehanda titlar, såsom boställsränta,

boställsersättning m. in., skola upphöra;

att häradshöfdingarnes aflöning bestämmes till minst 5,500 R:dr och högst

8,000 R:dr, hvaraf en del utgår såsom lön, hvilken blifver för alla häradshöfdingar

lika och utgör 4,500 R:dr, samt en del såsom tjenstgöringspenningar, hvilka lämpas

efter göromålens mängd och beskaffenhet inom de särskilda domsagorna; och

att för de domsagor, der förvaltningskostnaden icke anses blifva genom sportlerna

betäckt, bristen godtgöres domhafvanden genom ett statsbidrag, likasom å

andra sidan, derest öfverskott anses uppko mina, detta bör å tjenstgöringspenningarne

afräknas.

Vid bestämmandet af förvaltningskostnader, sportelinkomster efter föreslagen

nedsättning af gällande sportelsatser och de belopp, hvartill tjenstgöringspenningarne

böra inom de olika domsagorna fastställas, har Kongl. Maj:t äfvenledes stödt sig på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-UtsJcottets Utlåtande N:o 2. 3

de af minoriteten inom komitén uppgjorda beräkningar, i afseende å hvilka komitébetänkandet

med dervid fogade reservationer upplysa, att de rörande förvaltningskostnaderna

och sportelinkomsterna grunda sig på infordrade uppgifter från de särskilda

domsagornas innehafvare, vid användande af hvilka uppgifter reservanterne

dock hvad angår förvaltningskostnaden vidtagit åtskilliga jeinkningar, samt att beräkningarne

angående beloppet af tjenstgöringspenningarne blifvit uppgjorda med

hänsyn till dels domsagans folkrikhet, hvaraf mängden af bouppteckningar, förmynderskaps-

och andra ansöknings-ärenden m. m. ansetts beroende, dels ock antalet

af de i hvarje domsaga årligen afgjorda mål såsom den säkraste måttstocken på en

domsagas besvärlighet i förhållande till andra; och har härvid i tjenstgöringspenningar

beräknats 10 R:dr för hvarje tusen af innevånareantalet, 10 R:dr för hvarje

brottmål af gröfre beskaffenhet och 5 R:dr för hvarje annat afgjordt mål, civilt

eller kriminelt.

Med tillämpning af de sålunda antagna grundsatser och beräkningar har

Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen föreslagit Riksdagen:

l:o att alla till häradshöfdingar anslagna boställen till statsverket indragas

den 14 Mars 1876, dock med iakttagande:

a) att vederbörande indelningshafvare ega att, om de så önska, under

sin återstående tjenstetid och med rätt till fardagsår för sig eller

sterbhus, innehafva nedan nämnda boställen emot utfördt afdrag å

det statsanslag, hvilket, enligt hvad nedan säges, skulle såsom lön

en hvar tillkomma, nemligen:

Skogs, | mantal, Gotlands södra härad ...............

Kalf, 1 mantal i Sunnerbo d:o ...............

Svansjö, | mantal med qvarn och Pr esttorp et, \

härad..................................................................

mantal i Marks

Afdragets belopp.

......... 675 R:dr.

......... 522 „

södra

635 ,,

Brötegården, 1 mantal och Hamneboda { mantal i Walbo d:o

Lindhof, lf mantal i Svartlösa d:o ....................................;.......

Hushy, H mantal och torpet Falsbo da i Wendels tingslag.....

AUequia, f mantal i Gotlands norra härad................................

Wassmolösa, 1 mantal i södra Möre d:o...................................

Lundegård, 1 mantal på Öland.....................................................

Bärhy, 1 mantal å Vestra Hisingen............................................

samt

Kragenäs, 1 mantal i Tanums härad ..........................................

1,500 „

3,200 „

1,215 „

1,500 „

1,260 „

500 „

2,000 „

1,250 „

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 2.

b) att, der boställe blifvit med Kongl. Maj:ts tillstånd utarrenderadt och

i arrendekontraktet häradshöfding förbehållits rätt till bostad eller

andra förmåner, han eller hans efterträdare bibehålies dervid under

arrendetiden;

c) att staten, då den från häradshöfding eller häradshöfdings sterbhus

öfvertager boställe, som af häradshöfdingen hitintills eller vid dödsfallet

beboddes, efter värdering vid laga syn, jemväl öfvertager sådana

å bostället befintliga, indelningshafvare!) tillhöriga åbyggnader, som

af Synerätten anses vara för bostället nyttiga; och

d) att vederbörande tingslag förbehålles rätt att utan annan afgift, än

den, som möjligen redan nu kan erläggas, till tingsplats och bostadslägenhet

för domaren fortfarande använda hvad nu af boställets mark

för sådant ändamål begagnas;

2:o att för tiden från 1875 års början, i stället för öfriga anslag, hvilka

för närvarande under hvarjehanda titlar till häradsliöfdingarne utgå, såsom

boställsränta, boställsersättning, boställspenningar, tingsgästningspenningar

samt ersättning för domarenäst, för mistade bötesandelar och

för exproprierad boställsjord, å riksstaten uppföras, dels för hvarje domsaga

lön 4,500 riksdaler och dels för hvarje domsaga tjenstgöringspenningar

och för vissa domsagor, i hvilka sportlerna anses icke blifva tillräckliga

till förvaltningsomkostnadernas bestridande, förvaltningsbidrag till

följande belopp:

För Domsagor under Svea Hof-rätt.

1. Norra Roslags......................................................

2. Mellersta Roslags ................................................

3. Södra Roslags......................................................

4. Stockholms läns vestra.......................................

Tjenstgörings-

penningar-

Förvaltnings-

kostnadsbidrag.

1,600

700

2,000

1,400

1,400

2,000

J)

I

400

—

6. Upsala läns norra................................................

300

Transport

9,100

—

700

—

x) Detta belopp är minskadt med 400 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan

anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 2. 5

Tjenstgörings-

Förvaltnings-

penningar.

kostnadsbidrag.

Transport

9,100

—

700

_

7. Upsala läns södra................................................

1,200

—

—

—

R. Upsala läns mallp.rsta...................................

1,400

9. Kungadömets ......................................................

2,200

—

500

_

10. Lifgedingets .........................................................

1,400

—

—

—

11. (Totlanrls södra...............................................

600

12. Gotlands norra ...................................................

200

v/

3)

___

_

13. Östersysslets.........................................................

2,100

500

—

14. Mellansysslets ......................................................

1,200

—

—

—

15. Södersysslets (Gillbergs och Näs härad) ......

1,700

--

200

—

16. Nordmarks •••........................................................

2,100

—

200

__

17. Fryksdals..............................................................

2,500

18. Jösse ...............................................................

1 300

19. Elfdals och Nyeds................................................

3,400

_

1,000

__

20. Vester-Nerikes......................................................

2,200

—

300

_

21. Oster-Nerikes ................................................

1,500

i ^nn

22. Lindes ...............................................................

)

23. Nora .....................................................................

1.800

_

____

_

24. Vast,manlands södra..........................................

1,000

i nnn

25. Vestmanlands vestra ..........................................

26. Vestmanlands norra.......................................

i nnn

27. Vestmanlands östra..............................

i vin

28. Österdalarnes ......................................................

3,400

1,000

29. Hedemora ............................................................

1,600

_

__

_

30. Falu ....................................................................

1,500

5)

__

_

31. Vesterdalarnes......................................................

3,400

500

_

32. Gestriklands .............................................

3 000

33. Norra Helsinglands .............................................

3,300

_

___

_

34. Vestra Helsinglands...................................

1 700

35. Södra Helsinglands .............................................

2,300

—

—

—

Transport

62,100

—

4,900

—

2) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

3) Af enahanda grund minskadt mod 1,000 R:dr.

4) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

5) Detta belopp är minskadt med 300 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan

anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N.o 2.

1

Tjenstgörings-

Förvaltnings-

penningar.

kostnadsbidrag.

Transport

62,100

—

4,900

—

36. Medelpads ............................................................

2,500

6)

600

—

37. Södra Ångermanlands .......................................

3, lOG

—

~~

38. Norra Ångermanlands .......................................

2,400

7)

■--

''

39. Norra Jemtlands...................................................

2,600

—

—

1 1

40. Södra Jemtlands ................................................

1,600

-.

500

—

41. Vesterbottens södra.............................................

2,600

—

500

42. Vesterbottens norra.............................................

1,800

—

—

43. Vesterbottens mellersta.......-..............................

1,200

—

1,000

—

44. Norrbottens södra...............................................

3,500

—

—

45. Norrbottens norra................................................

3,000

—

600

—

Summa

För Domsagor under Göta Hot-Rätt.

86,400

8,100

46. Kinda ocb Ydre härads ....................................

47. Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och

1,100

—

—

—

Memmings härads ..........................................

1,400

—

—

48. Lysings och Göstrings härads ...........................

1,300

—

---

49. Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads

1,100

—

—

50. Vifolka, Walkebo och Gullbergs härads .........

1,200

—

—

—

51. Finspånga läns ...................................................

1,300

—

—

52. Aska. Dals och Bobergs härads........................

1,500

—

—

53. Hammarkinds och Skärkinds härads ...............

1,300

—

600

—

54. Vestra härads .....................................................

700

8)

—

—

55. Östra härads.........................................................

1,200

—

—

56. Östbo och Vestbo härads .................................

2,100

1 °)

—

—

Transport

14,200

1 —

| 500

1-

6) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr,

7) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

8) Detta belopp är minskadt med 500 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan,

anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

9) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2, 7

Tjenstgörings-

Förvaltnings-

penningar.

kostnadsbidrag.

Transport

14,200

—

500

—

57. Tveta, Wista och Mo härads ...........................

1,200

—

—

58. Norra och Södra Wedbo härads .....................

1,400

—

—

_

59. Östra Värends ...................................................

3,000

—

__

_

60. Vestra Värends ...................................................

2,600

—

—

_

61. Sunnerbo härads ................................................

1,100

10)

—

—

62. Norra och Södra Tjusts härads ........................

2,000

800

—

63 Aspelands och Handbörds härads .....................

2,400

—

---

—

64. Sevedes och Tunaläns .......................................

1,600

—

—

—

65. Norra Möre och Stranda härads .....................

1,200

—

—

66. Södra Möre härads .............................................

2,700

“)

—

—

67. Ölands ..................................................................

2,400

—

—

68. Halmstads, Höks och Tönnersjö härads............

1,100

1S)

—

—

69. Årstads, Faurås och Himble härads..................

2,000

—

—

70, Viske och Tjäre härads .................

1 800

14)

71. Askims, Vestra och Östra Hisings samt Säfvo-

)

_

dals härads ......................................................

1,800

—

—

72. Inlands................................................................

1,900

—

400

73. Orousts och Tjörns............................................

200

15)

—

—

74. Norrvikens............................................................

1,700

“)

__

_ |

75. Sunnervikens.........................................................

1,700

»)

—

76. Marks, Wedens och Bollebygds härads .........

3,500

—

- i

77. Flundre, Väne och Bjerke härads ..................

1,400

—

—

—

78. Kinds och Redvägs härads.................................

2,900

—

—

—

79. Vättle, Ale och Kullings härads .....................

1,400

18)

—

—

80. Ås och Gäseneds härads....................................

800

U)

—

—

81. Nordals, Sundals och Valbo härads..................

2,600

—

—

82. Töss bo och Vedbo härads.................................

1,300

20^ ;

—

—

Transport

61,900

—

1,700

i

10) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

1X) Af enahanda grund minskadt mod 800 R:dr.

12) Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.

13) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

14) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

15) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

16) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

17) Detta belopp är minskadt med 800 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna i domsagan

anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

18) Af enahanda grund minskadt med 500 R:dr.

19) Af enahanda grund minskadt med 800 Rdr.

20) Af enahanda grund minskadt med 900 R:dr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 2.

.—lnl '' "

Tienstgörings-

Förvaltnings-

penningar

kostnadsbidrag.

Transport

61,900

—

1,700

—

83. Åse, Viste, Barne och Laske härads...............

1,500

21)

---

''

84. Kinnefjerdings, Kinne och Kållands härads •••

1,500

—

——

85. Skånings, Vilske och Valle härads ..............

1,800

8G. Gudhems och Kåkinds härads ........................

1,500

—

87. Vartofta och Frökinds härads ........................

1,900

—

1,400

—

*

1,200

—

--*

Summa

72,700

-

1,700

—

För Domsagor under Hofrätten öfver Skåne

och Blekinge.

90. Listers härads......................................................

1,500

—

—

''

91. Bräkne härads ...................................................

1,300

—

92. Östra härads......................................................

1,700

.

93. Medelstads härads.............................................

2,500

94. Ingelstads och Järrestads härads.....................

1,300

24)

95. Willands och Östra Göinge härads ...............

2,100

96. Allbo och Gärds härads .................................

1,600

20)

1''

97 Vestra Göinge härads.......................................

2,100

—

|

98. Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads

2,400

27)

99. Skytts och Oxie härads....................................

1,500

100 Färs och Frosta härads....................................

1,700

20)

101. Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads ■■■•■

2,000

102. Luggude härads ...............................................

1,200

103. Bara och Torna härads...................................

1,200

)

—

i-

104 Herrestads, Liunits och Vemmenhögs härads

800

32)

I--

1

Summa

24,900

—

||--

1 -

21) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.

22) Af enahanda grund minskadt med 400 R:dr.

2S) Af enahanda grund minskadt med 900 R:dr.

Af enahanda grund minskadt med 500 R.dr.

») Detta belopp är minskadt med 500 R:dr; hvarmed sportelinkomsterna

anses öfverstiga förvaltningskostnaderna.

, 26-j enahanda grund minskadt med 300 R:dr.

27) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

28) Af enahanda grund minskadt med 1,000 R:dr.

29) Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.

enahanda grund minskadt med 600 R:dr.

domsagan

80) Af w.—----„------------

31) Af enahanda grund minskadt med 600 R:dr.

82) Af enahanda grund minskadt med 800 R:dr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

3:o att, sedan nya löneregleringen trädt i verksamhet, häradshöfding, som

åtnjuter fullständig ledighet från utöfning af sitt embete, skall till vikarien

afstå tjenstgöringspenningar, sportler och förvaltningskostnads*

bidrag för tjenstledighetstiden, såvida ej, i det fall att ledigheten ej

öfvers tiger sex månader, häradshöfdingen, efter Hofrättens medgifvande,

med vikarien träffat aftal om dennes aflöningsvilkor; samt

4:o att såsom godtgörelse för den genom löneregleringen uppkommande

minskning i inkomster följande häradshöfdingar tillerkännes under deras

återstående tjenstetid ett personligt årligt anslag af statsmedel, nemligen

Carl Reinhold Kökeritz 911 riksdaler, Daniel Fehrman 1,625 riksdaler,

John Abraham Tornerhjelm 3,090 riksdaler och Gustaf Adolf Montén

1,526 riksdaler; och anser Kongl. Maj:t att dessa belopp böra å Allmänna

Indragningsstaten uppföras.

^ Och har Kongl. Maj:t förklarat att, i händelse Riksdagen antager detta förslag,

Kongl. Maj:t vill på det sätt ändra Förordningen den 30 November 1855 om

expeditionslösen, att från 1875 års början för Häradsrätterna blifva gällande följande

sportelsatser:

för afskrift med vidimation, hvarje ark 50 öre;

,, bevis, vederhäftighets-, ehvad det angår en eller flere personer, 1 riksdaler;

» bivis, lagfavts- eller fastebref, 1 riksdaler utan afseende å köpeskillingens belopp;

börande dessa sportelsatser, i händelse af ny lagfartsförordning, underkastas

den jemkning som deraf påkallas;

,, bevis, annat, hälften af nu gällande sportelsatser, utom hvad angår bevis om

inlemnande och inregistrering af bouppteckningar, för hvilka bevis lösen är 50

öre utan afseende på den behållning som finnes i boet; kommande lösen för

bevis om meddelande af andra och tredje uppbuden å fast egendom ej att vid

Häradsrätten debiteras eller uppbäras;

„ insti amen t öfver besigtning, värdering m. m., ] riksdaler för första arket och

50 öre för hvarje af de öfriga;

„ kallelse å Kronans Ombudsman eller å borgenär i konkursmål, 25 öre;

» protokoll, 1 riksdaler för första arket och 50 öre för hvarje af de öfriga;

„ resolution, tergal- eller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling, 1 riksdaler;

» stämning, offentlig, 75 öre;

>, „ annan, 1 riksdaler;

delta allt under förutsättning att nedsättning af sportelsats utaf Riksdagen utjemnas

genom en motsvarande utgift för stämpelpapper.

Enligt förestående förslag skulle till häradshöfdingarne i 104 domsagor utgå

lön med sammanräknadt...............p;(lr 468 000

tjenstgöringspenningar ................ B 184,000,''

och förvaltningsbidrag............... n 9,800.

Bth. till Biksd. Prof. 1874. 4 Sami

Summa R:dr 661,800.

2 Afd. 2 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

Sedan regleringen blifvit till fullo genomförd, skulle, på sätt inhenitas al

en bland handlingarne befintlig uträkning, hvilken dock, oafsedt en missräkning a

100 riksdaler, blott upptager 103 domsagor och förutsätter någon inkomst af stämpelpapper

å vanliga stämningar samt vederhäftighetsbevis, statsverkets kostnader utöfver

dess inkomster derigenom ökas med endast 4,193 riksdaler eller, om den 104:de

domsaga, som tillkommit genom fördelning af Södersysslets domsaga i tvänne, inräknas,

med 8,893 riksdaler. Härtill kommer ytterligare kostnad för tillverkning

och försäljning af stämpelpapper till högre belopp än förut. Å andra sidan befrias

statsverket från utgifvande af ersättning till häradshöfdingarne för mistade

bötesandelar med 6,022 riksdaler, som ej ingått i omförmälda beräkning, hvarjemte

de indragna boställena, då de för statsverkets räkning på längre tid utarrenderas,

ansetts komma att lemna högre inkomst, än den som häradshöfdingarne, enligt

komiterades beräkning, af dem hemtat.

Utskottet, som väl finner en reglering af domrarnes inkomster i den riktning

Kongl. Maj:t föreslagit vara lämplig med afseende derå att en del domare

hafva öfverflödig och en annan otillräcklig inkomst, icke alltid afpassad efter arbetet,

och som härvid anser de ofvan omförmälda grundsatser i afseende å sport1

er nas afskaffande, utom till den del, som motsvarar förvaltningskostnaderna för

domsagorna, i afseende å boställenas indragning och i afseende å aflöningens. fördelning

i lön och tjenstgöringspenningar böra följas, liar likväl trott en ytterligare

utredning erfordras dels angående de vid domsagorna nödiga förvaltningskostnader

och dels huruvida tjenstgöringspenningarne äro bestämda på tillförlitliga grunder

och i vissa domsagor kunna anses tillräckliga för en vikaries aflöning.

Såsom af komiterades betänkande pag. 11 synes, hafva desse icke ansett

sig kunna till grund för sina beräkningar af förvaltningskostnaderna lägga de från

häradshöfdingarne inkomna uppgifter, enär dessa varit dels ofullständiga dels ock

grundade på olika beräkningar af åtskilliga kostnader, och vid detta förhållande

samt enär de jemkningar, som, efter hvad här ofvan blifvit nämndt, af reservanterna

i komitén vidtagits vid användande af dessa uppgifter, sakna stöd i närmare

utredda objektiva grunder, har Utskottet icke kommit till någon visshet, huruvida

de beräknade förvaltningskostnaderna kunna anses tillräckliga för dermed afsedda

ändamål. Äfvenså torde de beräkningar, som blifvit följda för bestämmande af

tjenstgöringspenningarne i de särskilda domsagorna, icke utesluta möjligheten af

misstag i vissa särskilda fall, beroende på flera omständigheter, deribland de afgjorda

målens mer eller mindre omfattande och invecklade beskaffenhet. Utan att

förbise de svårigheter, som alltid lära komma att möta för erhållande af en fullt

nöjaktig utredning i förberörda hänseenden, har L tskottet likväl trott frågans vigt

förtjena, att alla tillgängliga upplysningar och all den erfarenhet, som i förevarande

ämne kan förefinnas, för frågans lösning tagas i anspråk; och da i afseende härå

Hofrätterna såsom domrarnes närmaste öfverordnade måste antagas framför andra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 11

myndigheter ega en jemförelsevis omfattande och säker kännedom såväl om de särskilda

under dem lydande domsagors beskaffenhet, som åtskilliga andra på saken

inverkande förhållanden, synes det Utskottet angeläget, att Hofrätternas yttrande i

frågan före dess slutliga afgörande inhemtas.

Med anledning häraf har Utskottet funnit sig böra hemställa,

l:o

att Riksdagen i underdånig skrifvelse, med tillkännagifvande

det Riksdagen funnit en reglering af häradshöfdingarues löneförmåner

i den af Kongl. Maj:t föreslagna riktning vara lämplig,

men att ytterligare utredning i frågan ansetts erforderlig,

måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t ville, efter

vidare utredning af frågan och sedan Hofrätterna blifvit hörde,

till nästa Riksdag inkomma med förnyad framställning i ämnet.

Uti sin ofvan omförmälda motion har Herr Glairfelt —med framställande af

åtskilliga betänkligheter mot det af Kongl. Maj:t i dess proposition framlagda förslag

till lönereglering samt de dervid följda grundsatser, i afseende å beskaffenheten

af hvilka betänkligheter Utskottet torde få hänvisa till motionen — ifrågasatt en

reglering af häradshöfdingarnes löner på hufvudsakligen följande grunder: att den

nuvarande lösen skulle bibehållas oförändrad utom hvad anginge fastebref och bouppteckningar,

för hvilka lösen borde bestämmas till fixa belopp, 1 R:dr för fastebref

och 50 öre för bouppteckningar; att statsverket skulle lemna domrarne ersättning

för härigenom mistad inkomst, till hvilken ersättning, beräknad till högst

198,000 R:dr, tillgång skulle statsverket beredas genom att för köpebref och andra

handlingar, hvarå fastebref hittills följt, samt för bouppteckningar förhöja stämpelafgiften

till belopp motsvarande nu deraf utgående lösen; att jemkning i häradshöfdingarnes

aflöniugar äfvensom boställenas indragning skulle ske, dock icke till

förfång för nuvarande häradshöfdingar, hvadan lämpligast vore, att vid hvarje inträffande

domsageledighet beloppet af den lön, som borde den blifvande domaren

utöfver sportlerna tillkomma såsom ersättning för hans lönlösa bestyr, bestämdes

för hans tjenstetid; att, till beredande af välbehöfiig löneförbättring för de svagast

aflönade häradshöfdingarne, Riksdagen skulle till Kongl. Maj:ts förfogande ställa den

summa, som härtill erfordrades, beräknad till 80,554 R:dr; samt att, till undvikande

deraf, att denna summa tyngde på budgeten, sådana förändringar skulle vidtagas

i Kongl. förordningen angående stämpladt papper, att dels den medgifna befrielsen

för enskild part att erlägga stämpelpappersafgift för expedition i brottmål upphörde,

dels stämpelpappersbeloppet för alla domboks- och protokollsutdrag, som vid underdomstolarne

lösas, höjdes från 25 till 50 öre för hvarje ark.

I öfverensstämmelse härmed har motionären föreslagit “att Riksdagen ville,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

med afslag å Kong]. Maj:ts nådiga proposition, dels i underdånig skrifvelse lios

Kongl. Maj:t anhålla att reglering af häradshöfdingarnes löner måtte ske i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med ofvan angifna grunder samt för sådant ändamål anvisa

ett reservationsanslag af tillsammans 278,554 R:dr; dels besluta den förändring

i förordningen angående stämpelpappersafgiften, att denna afgift höjes för

fastebref, eller, om de komma att upphöra, för köpe-, bytes- och gåfvobref, samt

för bouppteckningar med belopp motsvarande den nu för sådana handlingar bestämda

lösen, så ock för sådana domboks- och protokollsutdrag vid underrätterna,

som äro belagda med lösen från 25 öre till 50 öre för hvarje ark, äfvensom att

den nu stadgade frihet från stämpladt papper för expeditioner i brottmål, der lösen

för dem utgår, skall upphöra".

Då Utskottet här ofvan uttalat sig för den af Kongl. Maj:t i dess nådiga

förslag antagna grundsats, att sportlerna endast i den mån de erfordras såsom vederlag

för de med domsageförvaltningen förenade kostnader skola bibehållas, men

den egentliga aflöningen till häradshöfdingarne af staten bekostas, följer ock häraf

att Utskottet icke kunnat biträda Herr Clairfelts i alldeles motsatt riktning gående

förslag, hvarföre och då de af honom föreslagna förändringar i afseende å stämpelpappersafgiften,

såsom af motionen nogsamt synes, endast afse att bereda statsverket

tillgångar till de utgifter, som för genomförande af hans förslag till lönereglering

skulle blifva erforderliga, Utskottet får hemställa,

2:o

att hvad Herr Clairfelt uti förevarande hänseenden föreslagit

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Herr Clairfelt har jemväl uti berörda motion hemställt, att Riksdagen måtte

till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett reservationsanslag af 80,554 R:dr, att användas

såsom dyrtidstillägg för år 1874 till de svagast aflönade häradshöfdingarne;

men, med afseende på de åsigter, som i allmänhet gjort sig gällande inom Riksdagen

i fråga om förbättring i redan fastställd aflöning under innevarande år,

hemställer Utskottet,

3:o

att ifrågavarande anslag icke må af Riksdagen beviljas.

Uti den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. Maj:t, i fråga om regleringen af utgifterna under Andra Hufvudtiteln, under

förutsättning af bifall till den nådiga propositionen med förslag till reglering af

häradshöfdingarnes löneförmåner, föreslagit:

dels att från de i gällande riksstat upptagna anslag till Rikets Hofrätter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N;o 2. 13

med |derunder lydande justitiestaten afforas följande för häradshöfdingar deri inberäknade

belopp, nemligen: för häradshöfdingarne under Svea Hofrätt, penningar

14,513 R:dr 94 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor''2,156 R:dr

97 öre; för häradshöfdingarne under Göta Hofrätt, penningar 11,052 R:dr 4 öre

samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 3,307 R:dr 63 öre och för

häradshöfdingarne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, penningar 4,024 R:dr

86 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 207 R:dr 75 öre;

hvaremot i stället nedannämnda summor uppföras: för häradshöfdingarne under

Svea Hofrätt 297,000 kronor, för häradshöfdingarne under Göta Hofrätt 272,400

kronor, och för häradshöfdingarne under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge 92,400

kronor, i följd hvaraf efterskrifna anslagssummor skulle upptagas i 1875 års riksstat,

nemligen för Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat, penningar 477,725

kronor 50 öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 44 kronor 92

öre, Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat, penningar 450,119 kronor 81

öre samt indelt ränta och ersättning för indragna räntor 186 kronor 62 öre, samt

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat, penningar

176,612 kronor 36 öre.

dels ock att förslagsanslaget till ersättning åt personer, menigheter eller

allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna hötesandelar,

hvilket anslag för närvarande är i riksstaten upptaget till 117,000 R:dr,

må för nästa statsregleringsperiod anvisas att utgå med nedsatt belopp af 111,000

kronor under enahanda vilkor, som tillförene vid detta anslag blifvit fästade.

För den händelse Riksdagen godkänner hvad Utskottet här ofvan med anledning

af sistberörda nådiga proposition hemställt, lärer hvad Kongl. Maj:t i afseende

å ofvannämnda tvänne anslag föreslagit få anses hafva förfallit, hvilket

Utskottet här blott skolat

4:o

för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 24 April 1874.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Fosse.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta Stats-, Bevillning s- och Lag-Ut skottets Utlåtande N:o 2.

Reservation er:

Vid punkten l:o.

af Herr A. G:son Bennich: “Då genom den i frågan om reglering af häradshöfdingarnes

aflöning vunna utredning blifvit ådagalagdt, att icke mindre än 46

häradshöfdingars löneförmåner understiga det belopp 5,500 R:dr, hvarunder de vigtiga

och ansvarsfulla häradshöfdiugebefattningarne ingenstädes i riket lära kunna

anses skäligen tillgodosedda;

då dessa häradshöfdingar lika litet som andra med sportler svagt aflönade

tjensteman, såsom vissa landssekreterare m. fl., synas böra förvägras den provisoriska

löneförbättring, hvaraf de äro i behof; och

då det omöjligen kan vara med Statens fördel förenligt, att någon del af

domarekorpsen hålles i en ekonomiskt beroende ställning;

så får jag med anledning af den Kongl. Propositionen och Herr Clairfelts

motion reservationsvis fortsätta mitt i Sammansatta Uskottet framställda förslag,

att Riksdagen, jemte bifall till den underdåniga skrifvelse Utskottet

föreslagit, måtte för år 1875 bevilja ett anslag af 45,000 R:dr,

att ställas till Kongl. Maj:ts disposition för beredande åt de

46 svagast aflönade häradshöfdingarue af förbättring i deras

löneförmåner intill ett belopp af högst 5,500 R:dr för dem

hvardera".

Häri hafva Herrar Grefve af Ugglas, af Klint, Hammar, Holmberg, Caspersson

och Wennérus instämt.

af Herr J. F. Gasper sson i afseende å vissa delar af motiveringen till l:a

punkten.

af Herr Grefve A. F. Bosse, som föreslår,

“att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts Proposition

icke kunnat bifallas, måtte till Kong]. Maj:t aflåta underdånig

skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes till nästa

Riksdag aflåta nådigt förslag till sådan reglering af häradshöfdingarnes

aflöning att, med indragning af boställen, så

vidt sådant utan förnärmande af innehafvarnes rätt kan ske,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2. 15

samt upphörande af all sportelinkomst, häradshöfdingarnes aflöning

måtte bestämmas i lön, tjenstgöringspenningar och kontorshåll“.

Häruti liar Herr Friherre J, Ericson instämt.

af Herr Nils Larson: “Då jag härmed går att yrka bifall till Kongl. Maj:ts

i ämnet afgifna förslag och till stöd derför har att åberopa all den utredning som

återfinnes uti det till Riksdagens samtlige ledamöter utdelade komitébetänkandet

samt en dervid fogad reservation och Kongl. Maj:ts derpå grundade proposition, af

hvilka handlingar en hvar, på hvars pröfning frågan beror, i allt fall lärer taga

noggrann kännedom innan ärendet till afgörande i Kamrarne förekommer, torde

jag icke särskildt behöfva härvid motivera nämnda yrkande i vidsträcktare mån, än

som kan vara erforderligt till bemötande af åtskilliga emot det Kongl. förslaget

gjorda inkast, för så vidt desamma hos majoriteten af Utskottet, på sätt af dess

utlåtande synes, föranledt betänkligheter i afseende å vissa delar af förslaget —

helst samma majoritet icke haft något att erinra emot, utan tvärtom förklarat sig

godkänna Kongl. Maj:ts mening i öfrigt.

Genom dessa inkast eller anmärkningar, hvilka äro framställda dels uti Herr

Clairfelts, i anledning af den Kongl. Propositionen afgifna motion i ämnet och

dels uti en bland Utskottets ledamöter utdelad promemoria, har man sökt ådagalägga,

att de grunder, hvarefter förvaltningskostnaderna och tjenstgöringspenningarne

blifvit beräknade, icke kunna anses nöjaktigt tillförlitliga. Sålunda har blifvit anmärkt

i fråga om beräkningen af förvaltningskostnaderna: att af de komitén tillhandakomna

uppgifter inhemtas, att icke mindre än 51 af rikets häradshöfdingar

uppgifvit sina kostnader för embetetsförvaltning till högre belopp än hvartill Kongl.

Maj:t beräknat dem; att man vid jemkningarne af beloppen icke kunnat veta hvilka

uppgifter varit för höga eller hvilka för låga; samt att, i den mån alla lefnadsförnödenheter

stiga, äfven det juridiska biträdets och renskrifvarens arbete fördyras.

Härtill får jag för det första genmäla, att Kongl. Maj:t vid 24 andra domsagor

beräknat förvaltningskostnaderna högre än häradshöfdingarne der sjelfva uppgifvit,

hvaraf framgår, dels att Kongl. Maj:t låtit sig angeläget vara, att icke beräkna

dessa kostnader för lågt, och dels att de ifrågavarande uppgifterna underkastats

en så noggrann granskning, som för ernåendet af önskvärd rättvisa de särskilda

domrarne emellan varit af uppgifternas beskaffenhet påkallad. Såsom

exempel derpå, att, såsom en ledamot af den komité, som för frågans utredning

varit tillsatt, uti sin vid komiténs betänkande fogade reservation yttrat, “häradshöfdingarne,

som efter olika grunder beräknat sina omkostnader, uppgifvit dem för

somliga domsagor uppenbart för lågt, för andra åter lika uppenbart för högt11, tilllåter

jag mig anföra, att domaren i Södra Wadsbo (domsagan N:o 88 p. 41 i ko
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-Utsliottets Utlåtande N:o 2.

mitébetänkandet) uppgifvit sina förvaltningskostnader till 2,718 R:dr, under det att

domaren i Herrestads m. 6. härads domsaga (N:o 103 p. 41 i samma betänkande)

uppgifvit sina till 6,224 R:dr. Enligt Justitie-statsministerns embetsberättelse!’, äro

dessa domsagor, hvad arbetsprodukten angår, hvarandra temligen lika, dock något

högre i den förra än i den senare, och ändå är förvaltningskostnaden i den senare

uppgifven till mer än dubbelt högre belopp än i den förra. Att misstag blifvit

på någondera sidan begånget synes således uppenbart, och missförhållandet förklaras

ganska lätt om man något närmare granskar de afgifna uppgifterna: man

finner då, att domaren i Herrestad bland förvaltningsomkostnaderna obehörigen upptagit

hyra och pensionsafgifter, att han gör anspråk på två juridiska biträden, då

domaren i Wadsbo deremot nöjer sig med ett, att den förre, som har kortare

tingsväg och till arealen mindre domsaga, upptager 750 R:dr för resor och tingsgästning,

då den senare härtill beräknar endast 471 R:dr, och att för renskrifning

upptagits af den förre 1,600 R:dr men af den senare endast 1,185. — Ur sådana

med hänsyn till arbetsmängden och tingsresornas längd m. m. gjorda jemförelser

mellan alla de inkomna uppgifterna jemte särskild granskning af hvarje i dem

upptagen post har det resultat framgått, i fråga om förvaltningskostnadernas beräknande,

som Kong!. Maj:t, efter ytterligare granskning i Justitie-stats-departementet,

pröfvat skäligt att godkänna; och vid sådant förhållande förefaller det mig,

som Utskottet egnat mer än tillbörlig uppmärksamhet åt de ofvan antydda inkasten

och, för sitt yttrande, att de jemkningar, som af reservanterne i komité» vidtagits

vid användande af häradshöfdingarnes uppgifter, sakna stöd i närmare utredda

objektiva grunder — sakna stöd i verkliga förhållandet.

Att juridiska biträdets och renskrifvarens arbete fördyras i samma mån som

lefnadskostnaderna stiga, är en olägenhet, som icke lärer kunna undvikas, så vidt

expeditionslösen skall bestämmas i penningar och icke i naturapersedlar; men farhågorna

i detta afseende torde i det närmaste försvinna, om i betraktande tages,

att beräkningarne äro gjorda med afseende på förhållandena under eu tid, då lefnadskostnaderna

allmänneligen erkänts vara mer än vanligt höga.

Beträffande tjenstgöringspenningarne, har likaledes tvifvel framställs om tillförlitligheten

af de grunder, hvarefter beräkningarne blifvit gjorda. För att ådagalägga,

att dessa tjenstgöringspenningar skulle, enligt förslaget, blifva ojemnt och

obilligt fördelade, framhåller ofvannämnde motionär några exempel. Han säger att

i en domsaga med 40,000 innevånare har för innevånareantalet i tjenstgöringspenningar

beräknats 400 R:dr och han frågar om det är billigt, att en domare skall

för detta belopp handlägga, justera och expediera 1,500 å 2,000 ansökningsäi’enden,

uppsätta 200 gravationsbevis, föra konkurs- och iormynderskapsförteckningar

m. m. Härpå svaras, att det föreliggande förslaget icke aflönar domaren per styck,

utan tilldelar honom anständig aflöning för hela hans årsarbete, för alla domsagor

som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 2.

17

80m„ haf™ t0,00? ini‘evånare eIler deröfver, med en nettoinkomst, som varierar

emellan 900 och 8 000 R:dr; samt att meningen är, hvad anmärkaren synes e

ainnat latta, att häradshöfding skall göra något gagn jemväl för den för alla liki

bestamda normal-lonen.

«åsom en inkonseqvens framhåller motionären, att i en domsaga med

A500 innevHuare (N:o 99 Medelstads) tjenstgöringspenningarne upptagits till 2,500

2 fiOO '' lk^1Sten beräknats ti]1 n’180> medan uti en annan, som har

.....e;Tu (N;° Herrestads), tjenstgöringspenningarne äro upptagne

Plra hvad S r *** anmärkarenTtl

ppljsa, hrad tabellerna utvisa, nemligen att uti domsagan med den mindre folk

mängden i medeltal årligen afgjorts 594 mål, då deremot uti domsagan med den

storm: folkmängden årligen afgjorts endast 214 mål, allt inberäknadt de gröfre brottmålen,

livilka , den förra varit 17 och i den senare 14 till antalet

niskor 58 of™ d°™*Boraå med ^pektive 55,300 och 59,000 men
Z

BkvS® 5t8n Marends och N:o 59 Vestra Wärends) har anmärkaren gjort

Motionären, som så skarpt klandrar det Kongl. förslagets grunder för regcnngeii

och hemställer om en underdånig skrifvelse med begäran att reglering

Ztfvit ,fvere7ta“melse med de af honom “angifna“ grunder, har likväl icke

• g! vit mgra grunder för regleringen i stället för de af honom kasserade. Tvärt
•

t : pa han for?slar lonetiHökning för de svagast aflönade häradshöfdingarne

just åberopa t Revisionssekreteraren Östergrens uträkning efter de af motionären sjelf

11} SS utdömda grunderna (se pag. 9 i motionen).

Vidare har bJifvit anmärkt, att häradshöfdingen torde, i händelse förslaget

års ålderltaiut6 -8 1S knde/0rfattmngar blitVa berättiSad att Vld uppnådd 65

ålder åtnjuta sm lön pa indragnmgsstat, hvarigenom statsverket skulle komma

att dra b jas af dryga kostnader, som Kongl. Maj: t icke tagit i beräkning Men då

SS Vit”r ''0mricke(b,fil

Emeliertid kmi l7™ ’ 1f , ‘ ^ heller fä anses halva varit afsedt.

hemstäder, forslagets antagande göras tydligt förbehåll; och jag

att Riksdagen, med vilkor att häradshöfding ej i följd af löneregleringen

erhåller större pensionsrätt än han förut kan hafva

egt, måtte bifalla Kongl. Ma.j:ts förslag*4.

röd instämt! HeiTar ^ °l°f Larsson> fonder och Sven Nilsson i Efve
Bih.

till Riksd. Prof. 1874. 4 Sami. 2 Afd, 2 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatta Stats-, Bevillnings- och Lag-UtsJcottets Utlåtande N.o 2.

af Herr Afzclius: “Undertecknad vill reservationsvis halva anmärkt, att han,

om det af Herr Grefve Posse framställda förslag kommit under omröstning vid

hufvudvoteringeu, skulle hafva lenmat detta förslag sin röst, såsom åsyftande eu

verklig reform af landtdomstolsväsendet i hela dess omfattning, under det att på

nu föreslagna sätt för frågans lösning endast en partiel jemkning af landtdomarnes

löneförmåner kan och skal! ernås“.

Härjemte har Herr J. F. von Sydow anmält, dels att han ej deltagit i Utskottets

beslut i afseende på Kongl. Maj:ts nådiga proposition, dels att han med

anledning al Herr Clairfelts motion velat tillstyrka det anslag till de svagast aflonade

häradshöfdingarne, som Herrar Bennich m. fl. föreslagit.

STOCKHOLM, tryckt hos A. L. Hormans Boktryckeri-Aktiebolag. 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:66 Skrifvelse, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med förslag till ny reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner. a1 i texten