Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående åtskilliga till Åttonde Hufvudtiteln hänförliga frågor.

1874-05-05 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:20b, Utlåtande, angående åtskilliga till Åttonde Hufvudtiteln hänförliga frågor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats''-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

J%'':0 20 b.

Auk. till Riksd. Kansli d. 5 Maj 1874, kl. 6 e. ni.

Utlåtande, angående åtskilliga till Åttonde Hufvudtiteln hänförliga

frågor.

(2:dra U. A.)

Jemlikt den i 17:de punkten af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20

a, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde Hufvudtitel,

gjorda anmälan, går Utskottet nu att afgifva yttrande öfver de i

nämnda punkt omförmälda frågor.

Förändrad anordning af rikets elementarläroverk.

l:o. Uti en den 2 sistlidne Februari aflåten, till Stats-Utskottet

hänvisad proposition (N:o 34) har Kongl. Muj:t, i öfverensstämmelse med hvad

ett den nådiga propositionen bilagdt statsråds-protokoll öfver ecklesiastikärenden

den 31 December 1873 innehåller, föreslagit Riksdagen:

alt det i nu gällande riksstat uppförda anslag till elementarläroverken

måtte af Kongl. Maj:t disponeras till genomförande, i den mån sådant

lämpligen kunde ske, af den anordning af dessa läroverk, som vore

angifven uti det i bilagan B. till nämnda protokoll framställda förslag

till normalstat för elementarläroverken;

att Riksdagen måtte för samma anordnings genomförande i nedanBih.

till Riksd■ Prot. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 1

Angående

anslag för

genomförande

af åtskilliga

förändrade

anordningar

vid elementarläroverken.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande J\:o 20 b.

nämnda delar, utöfver nuvarande anslag för elementarläroverken, anvisa

följande belopp från och med år 1875:

för utvidgning af de tvåklassiga elementarläroverken i Wernamo,

Sölvesborg, Ronneby, Trelleborg, Strömstad och Marstrand till treklassiga

elementarläroverk 21,000 R:dr, med vilkor att de kommuner, inom hvilka

dessa läroverk voro belägna, bekosta för läroverkens utvidgning fullt

ändamålsenliga lokaler;

till förändring af Engelholms tvåklassiga pedagogi till treklassigt

elementarläroverk 6,900 R:dr, med vilkor att Engelholms kommun kostnadsfritt

tillhandahåller lämplig lokal för det förändrade läroverket;

för upprättande af de tre lägsta klasserna af ett på reallinien fullständigt

elementarläroverk i Stockholm, med undervisning endast i de å

reallinien förekommande läroämnen, 6,900 R:dr, med tillägg af 500 R:dr

till den nödvändigaste undervisningsmateriel, 7,400 R:dr, med vilkor att

Stockholms stad förbinder sig ej blott att kostnadsfritt tillhandahålla

lämplig lokal sä väl för i fråga varande trenne klasser som för läroverkets

småningom skeende utvidgning till fullständigt å reala linien, utan

ock att förse rektor med boställe eller deremot svarande hyresersättning;

för Piteå läroverks uppförande å stat såsom femklassigt elementarläroverk

3,100 R:dr;

för lönetillökning åt rektorerne vid Westerviks och Luleå högre

elementarläroverk med 500 R:dr åt hvardera, 1.000 R:dr;

till lön åt en lektor vid Luleå högre elementarläroverk 2,500 R:dr;

och

till löner åt två nya lektorer vid Jönköpings samt en vid Malmö,

en vid Carlskrona, en vid Norrköpings och en vid Wisby högre elementarläroverk

ä 2,500 R:dr, 15,000 R:dr;

att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett belopp

å 10,000 R:dr, att enligt de i statsråds-protokollet angifna grunder användas

till arvoden åt skrifbiträden för rektorerne vid samtliga högre,

äfvensom vid Stockholms femklassiga elementarläroverk;

att Riksdagen likaledes till Kongl. Maj:ts disposition må ställa en

summa af 10,000 R:dr, att användas till aflöning åt rektorer utöfver normalstaten

vid högre elementarläroverk, der Kongl. Maj:t kan pröfva sådant

nödigt; samt

att lärarnes lönegrader, i enlighet med grunderna i ett af Kongl.

Maj:t den 9 sistlidne Januari i nåder gillat förslag till löneförbättring

för elementarläroverkens lärare, måtte bestämmas på det sätt, som uti

bilagan C. till statsråds-protokollet af den 31 sistlidne December vore närmare

angifvet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

3

Vid behandling af Kongl. Maj:ts till sistlidet års Riksdag aflåtna

proposition (N:o 29) angående förändrad anordning i vissa delar af rikets

elementarläroverk stadnade Kamrarne i skiljaktiga beslut; bland annat,

om antalet af den reala bildningsliniens öfverklasser. Kongl. Maj:ts proposition

afsåg, att realliniens lärokurs vid de högre läroverken skulle omfatta

åtta år och således erhålla en treklassig öfverbyggnad. Det särskilda

Utskottet, som behandlade berörda nådiga proposition, tillstyrkte

deremot, att denna lärokurs skulle komma att omfatta dels nio, dels ock

sju år, samt hemställde, i öfverensstämmelse härmed, att den högre realbildningskursen

måtte göras dels fyraårig, dels tvåårig. I Första Kammaren

leinmtde 28 ledamöter Kongl. Maj:ts förslag utan anmärkning, under

det att 42 ledamöter biträdde Utskottets hemställan. Andra Kammaren

åter biföll Kongl. Maj:ts förslag med 127 röster mot 36. Vidare

innehöll den nådiga propositionen, att reallinien i de fyra öfre- klasserna

vid de högre elementarläroverken skulle indragas och vid vissa af dessa

läroverk ersättas genom tre sjelfständiga högre realklasser. Ehuru detta

förslag icke varm Riksdagens godkännande, uttalade likväl Riksdagen uti

sin i ämnet aflåtna underdåniga skrifvelse (N:o 84) den åsigt, att reallinien

vid vissa elementarläroverk kunde indragas samt anhöll, att Kongl.

Maj;t täcktes för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag om inrättande

af högre realklasser vid ett sä stort antal af rikets elementarläroverk,

att den reala bildningens behof derigenom kunde anses behörigen

tillgodosedt.

Oaktadt Utskottet erkänner, att flera skäl kunna anföras för bibehållandet

af en fyraårig lärokurs äfven för realliniens öfverklasser, har

Utskottet likväl icke kunnat annat än instämma i den allmänt uttalade

önskan, att realliniens lärjungar måtte kunna så tidigt som möjligt fullborda

sin kurs, för att öfvergå till det praktiska lifvet.

Frågan, huruvida det later sig göra att under en åttaårig lärokurs

bibringa en afslutad real elementarbildning, beror ytterst på det omfång,

som för undervisningen på denna linie må anses erforderlig, och sammanhänger

således på det närmaste med bestämmelserna angående afgångsexamen

till universiteten äfvensom med inträdesfordringarne till

teknologiska institutet och bergskolan eller annan med dem jemförlig

teknisk högskola. Angelägenheten deraf, att elementarläroverken ordnas

så, att öfvergången från dem till de högre tillämpningsskolorna kan ske

direkt och icke göres beroende på en särskild mellanliggande undervisning

eller förberedelse torde så mycket mindre böra förbises, som det

måste antagas, att den reala bildningsliniens höjande i jemnbredd med

den klassiska väsendtligen beror deraf, att åt godkänd afgångsexamen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

från realliniens högsta klass lemnas ett dylikt vitsord. Då ur de handlingar,

som legat till grund för den nådiga propositionen, icke kan hemtas

någon upplysning om sättet, huru undervisningen inom de föreslagna

tre reala öfverklasserna är afsedd att ordnas, har Utskottet haft svårt

att tillförlitligen bedöma förevarande fråga, men efter inhämtande af

hvad vid sistlidna riksdag i ämnet yttrades, har dock Utskottet trott sig

kunna antaga, att den åttaåriga kursen kan blifva för ändamålet tillräcklig,

i synnerhet med fästadt afseende på den fördel, som genom den

nya anordningen tillskyndas reallinien derutinnan, att undervisningen i

de tre öfverstå klasserna uteslutande lämpas efter dess behof. Denna

fördel synes kunna utsträckas ännu längre derigenom, att realliniens lärjungar

i de för dem vigtigaste läroämnen, såsom matematik, naturhistoria

och moderna språk, äfven inom fjerde och femte klasserna, på

sätt vid många läroverk redan nu lärer ega rum, erhålla särskild undervisning,

hvartill ock, då lektorernes undervisningsskyldighet icke lärer

böra minskas, de beräknade lärarekrafterna vid de högre elementarläroverken

i allmänhet synas lemna tillgång. Under antagande af att denna

ytterligare lättnad beredes för de fullständiga läroverkens lärjungar på

reallinien att på kortare tid vinna sitt mål, har Utskottet, med afseende

tillika på denna frågas nyss omtalade utgång vid sistlidna riksdag, icke

tvekat att förorda Kongl. Maj:ts ånyo framlagda förslag om en treklassig

öfverbyggnad för reallinien.

Hvad angår bestämmandet af de läroverk, vid hvilka dessa högre

realklasser böra komma i fråga att fästas, har Kongl. Maj:t, förutom upprättandet

af särskilda endast å reallinien fullständiga elementarläroverk i

Stockholm, Westervik och Sundsvall, ansett tre ettåriga hö<tre realklasser

böra anordnas vid elementarläroverken i Göteborg, Örebro, Malmö,

Carlskrona, Jönköping, Gefle, Skara, Norrköping, Garlstad, Calinar,

Wisby och Umeå. Enligt statsråds-protokollet har vid uppgörande af

detta förslag afseende först och främst fästats å det behof af högre realbildning,

som gjort sig inom de skilda orterna gällande och som kunde

anses ådagalagdt genom det talrikare antal lärjungar, hvilka vid dervarande

läroverk begagnat sig af undervisningen i realliniens högre klasser,

att dernäst tillsetts att ingen vidsträcktare del af riket skulle gå miste

om ett sådant läroverk, der den på reallinien studerande ungdomen kunde

bekomma en önskad utbildning, samt slutligen att sådana förhållanden tagits

i betraktande, som ansetts kunna medföra en högre uppskattning af

den reala bildningen och en större uppmuntran för densamma.

I afseende på denna fråga har Utskottet utgått frän den allmänna

grundsats, att, då här är fråga om en så väsendtlig förminskning af förut

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

5

befintliga undervisningstillfällen, antalet af de läroverk, vid hvilka sådana

öfverklasser komma att framgent finnas, bör, så vidt möjligt är, utsträckas,

på det att icke en alltför stark rubbning må uppkomma i nu bestående

förhållanden. Ur denna synpunkt har Utskottet, som mot realklassers

upprättande vid de af Kongl. Maj:t föreslagna läroverk, icke haft

något att erinra, ansett sig böra tillstyrka, att vid ännu några flera läroverk

samma åtgärd vidtages. Dervid har Utskottet funnit i främsta rummet

böra ifrågakomma sådana läroverk, som hafva ett betydligare lärjungeantal,

och i allmänhet alla som hafva mer än 200 lärjungar. Ehuru

ett par af dessa läroverk äro temligen nära belägna till andra, vid hvilka

reala öfverklassers upprättande blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget, har Utskottet

icke kunnat annat än anse det betänkligt, om vid så talrikt besökta

läroverk, genom bristande tillfälle att till slutet begagna den reala

undervisningen, nästan hela den der studerande ungdomen skulle så godt

som tvingas att, emot hvad de möjligen eljest afsett, välja den klassiska

linien.

På dessa grunder har Utskottet ansett sig böra tillstyrka, att äfven

vid elementarläroverken i Upsala, Lund, Wexiö, Linköping, Westerås, Wenersborg

och LIelsingborg fullständig reallinie skulle fortfarande finnas. I

afseende å lärjungeantalet höstterminen 1873 (se bilagda tabell Litt. A)

är nemligen Upsala, med 482 lärjungar, det tredje i ordningen bland rikets

alla läroverk, Lund med 437 det femte, Linköping med 427 det sjette

och Wexiö med 365 det nionde. Ser man på antalet lärjungar i de öfre

realklasserna i de läroverk, som enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle erhålla

fullständig reallinie, stå endast fyra läroverk framför dem i Lund

och Linköping. Närmast efter dem följer läroverket i Malmö, men efter

detta komma läroverken i LTpsala och Wexiö såsom det åttonde och det

nionde i ordningen. Angående Wenersborg torde dess läge i en ort med

stark industriel utveckling utgöra tillräckligt skäl för bibehållande der

af en fullständig reallinie. För inrättande af ett dylikt läroverk i Westerås

synes giltig anledning förefinnas deruti, att annars Westerås stift

icke skulle komma i åtnjutande af något realt läroverk. Slutligen har

det stora antalet elever i de öfre realklasserna vid Helsingborgs läroverk

föranledt detta läroverks uppflyttande bland de på reallinien fullständiga.

Med afseende fäst på dessa förhållanden har Utskottet ansett sig böra tillstyrka,

att äfven ifrågavarande sju läroverk måtte erhålla reala öfverklasser.

På det att nya elementarskolan i Stockholm fortfarande måtte

kunna verka i samma syfte som tillförene, beslöt sistlidna Riksdag för

sin del, att nämnda läroverk skulle bibehållas med oförändrad lärarestat,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

och har, enligt hvad i statsråds-protokollet är meddeladt, Kongl. Maj:t

bifallit hvad Riksdagen i detta hänseende beslutit.

De öfriga å båda linierna fullständiga elementarläroverken har

Kongl. Maj:t, med afseende på den i öfverklasserna helt och hållet skilda

undervisningen för reallinien, ansett böra erhålla nio lektorer, utom läroverken

i Wisby och Umeå, för hvilka normalstaten upptager endast åtta

lektorer. Anledningen hvarför de sistnämnda läroverken ansetts kunna

åtnöjas med ett mindre antal lektorer, är uppenbarligen det jemförelsevis

ringa antalet lärjungar. Höstterminen 1873 besöktes Wisby elementarläroverk

af 205 ynglingar och Umeå af 151. För närvarande äro anställde

i Wisby 4 lektorer och 10 adjunkter samt i Umeå 5 lektorer och

9 adjunkter. Med hänsyn till elevantalet samt dertill att sammanlagda

antalet lärjungar i realöfverklasserna under innevarande läseår uppgår

i Wisby till endast 4 samt i Umeå och Wenersborg blott till 3, torde

sådana anordningar i dessa öfverklasser kunna träffas, att den afsedda

undervisningen kan meddelas å båda linierna, om lektorernes antal vid

hvartdera af dessa läroverk endast ökas till 6. Af enahanda anledning

har Utskottet äfven föreställt sig. att vid de medelstora läroverken i

Gefie, Skara, Wexiö, Carlskrona, Norrköping, Malmö och Helsingborg,

antalet lektorer icke skulle behöfva ökas mer än till 8, hvarförutom läroverket

i Westerås ansetts kunna åtnöjas med samma antal lektorer som

hittills med afseende å det ringa antalet lärjungar i dess öfre realklasser.

Den år 1873 föreslagna normalstaten var uppgjord under antagande,

att Riksdagen skulle godkänna en sådan anordning vid elementarläroverken,

att ett högsta antal lärjungar för hvarje klass bestämdes.

Då inom Riksdagen meningarne om gagneligheten af en dylik föreskrift

visat sig delade, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att uti normalstaten visserligen

måtte uppföras samma lärareantal för hvarje läroverk af ett visst

slag, men att dessutom i denna stat måtte uppföras ett antal af 50

ordinarie adjunkter (duplikanter) att anställas vid de elementarläroverk,

hvarest, med afseende på det ständiga behofvet af undervisning i parallelklasser,

en tillökning af lärareantalet pröfvades erforderlig. Sedan frågan

om en bestämd begränsning af hvarje läroverks skyldighet att mottaga

de lärjungar, som der söka inträde, förfallit, förefinnas efter Utskottets

tanke icke några skäl till förändring i hittills varande sätt att uppgöra

läroverkens stat. Genom Kongl. Maj:ts förslag komine hvarje större

läroverks stat att utgöras af två beståndsdelar: först dess särskilda i normalstaten

upptagna lärareantal och sedermera den andel i hela antalet

sist uppförda lärare, som detsamma tillkomme. Då denna sist nämnda

andel af lätt insedda skäl icke kan annat än äfven erhålla en viss stadga,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

har Utskottet ansett det vara mer lämpligt, om dessa båda beståndsdelar

af staten sammanfördes och läroverkets samtlige lärare, såsom

hittills, upptoges i dess stat. Då rubbningen i läroverkens stater efter

nu gillade bestämmelser måste blifva vida mindre än som vid nästföregående

riksdag först var i fråga, och inskränka sig endast till den tillökning

i lektorernas antal, som blifver en följd af den särskilda undervisningen

för realöfverklasserna, samt till den minskning i adjunkternas

antal, hvartill samläsningen i de nedre klasserna gifver anledning,'' har

det äfven synts Utskottet, som uppställandet af en alldeles ny normalstat

icke vore påkalladt, utan som behofvet vore tillgodosedt endast genom

nödiga förändringar i nu gällande stater. Lärareantalet skulle derigenom

sluta sig närmare till det bestående, och genomförandet af den nya ordningen

underlättas genom användande af redan för handen varande lärarekrafter.

Om femtio nya adjunktsbeställningar utan bestämmande af de läroverk,

till hvilka de skulle höra, på stat uppfördes, komrne deremot en

icke ringa osäkerhet att uppstå angående omfånget och beskaffenheten af

elementarläroverken, hvilkas verkliga stater härigenom sällan kotnme att

öfverensstämma med normalstaten. Skulle dessa lärarebefattningar tillsättas,

utan att det vore på förhand kändt, vid hvilket läroverk deras

innehafvare skulle hafva att tjenstgöra, så skulle detta dels innebära en

stor afvikelse från nu gällande ordning, dels möjligen föranleda till en

betänklig inskränkning i antalet sökande. I händelse äter hvar och en

af dessa befattningar skall fästas vid ett visst läroverk, synes en icke

behöflig omgång uppkomma, och förhållandena ordna sig vida lättare och

enklare genom en närmare anslutning till nu gällande stater, helst erfarenheten

visat, att vissa läroverk, till följd af deras läge i folkrika orter

och vid stora kommunikation.sleder, fortfarande varit besökta af ett större

antal lärjungar äu andra. På det emellertid lärareantalet icke må kunna

öfverstiga hvad som verkligen behöfves, har Utskottet, efter vidtagande

af de förändringar, ofvan berörda förhållanden medföra, ansett detta antal

snarare böra upptagas något under det närvarande behofvet, då öfriga

undervisningstimmar kunna bestridas af extra lärare, hvilkas antal

för innevarande år, enligt inhemtade upplysningar, finnas uppgå till ett

antal af 76. Dessutom är genom nu gällande bestämmelser redan sörjdt

för att lärareantalet vid ett läroverk kan inskränkas, i fall behof deraf

skulle yppa sig. Genom Kongl. cirkuläret den 20 Mars 1858 är nemligen

förordnadt, att i de fullmakter eller konstitutorial, som för lärare

vid de högre elementarläroverken derefter utfärdades, det vilkor skulle

intagas, att de två yngste lärarne vore, i händelse de genom inträffade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:u 20 b.

förändringar funnes umbärlige, skyldige att inträda i tjenstgöring vid annan

skola, helst inom stiftet, och genom nådigt cirkulär den 29 December

1860 har detta stadgande förklarats böra iakttagas äfven i afseende

pa yngste kolleger vid de tre- eller feinklassiga läroverken, hvarförutan

i Kongl. brefvet den 29 April 1869 är föreskrifvet, att i de fullmakter,

hvilka derefter för lärare i Stockholm utfärdades, det förbehåll skulle

intagas, att de utnämnde voro skyldige att, om så erfordrades, ingå i

tjenstgöring äfven vid annat hufvudstadens läroverk^ än det, vid hvilket

ledighet uppstått.

Af dessa skäl har Utskottet icke kunnat tillstyrka Kongl. Majrts

förslag om särskildt uppförande å normalstaten af anslag till aflöning åt

50 duplikanter, utan ansett sig böra ingå i pröfning, huru behofvet af

lärarekrafter vid de särskilda skolorna bäst skulle kunna tillgodoses. I

detta afseende innefattar Kongl. Maj:ts förslag en skiljaktighet emellan

läroverk med lektorer, som hafva konsistoriel tjenstgöring, och läroverk

med lektorer utan dylik tjenstgöring, i det att normalstaten upptager en

adjunkt mer för de förra än för de senare läroverken. Anledningen

härtill är att tjenstgöringsskyldigneten för lektorer, som äro konsistoriiledamöter,

blifvit minskad med ett visst antal undervisningstimmar, hvarigenom

uppkommit behof af ytterligare en adjunkt. Då emellertid ej

mindre särskilda till 1850—51 års Riksdag och till 1868 års Kyrkomöte

aflåtna propositioner än äfven Riksdagens åren 1856 och 1863 i ämnet aflåtna

skrifvelser och den senast tillsatta kyrkokomiténs förslag gifva stöd

för det antagandet, att tidpunkten, då ifrågavarande lärares sjelfskrifvenhet

såsom konsistoriiledamöter upphör, icke kan vara särdeles aflägsen,

synas, vid den osäkerhet, som sålunda förefinnes, huru länge denna

sjelfskrifvenhet kommer att fortfara, tillräckliga skäl icke vara för handen

att på detta förhållande grunda inrättandet af ordinarie tjenster.

Vid uppgörande af lärarestater för elementarläroverken torde derföre afseende

icke böra fästas vid den omständigheten, att en del lektorer äro

ledamöter af stiftsstyrelserna, utan endast å de ofvan berörda förhållanden

äfvensom å antalet lärjungar vid de olika läroverken och deras öfre

realklasser. Efter noggrannt öfvervägande af alla dessa förhållanden har

Utskottet, som icke funnit skal att afvika från hittills gällande ordning i

afseende på rektorslönerna, uppgjort ett förslag till lärarestater vid de

högre elementarläroverken, hvilket närmare inhemtas af bilagda tabell

(Litt. A.) Utskottets förslag upptager samma antal lärare på det hela,

som Kongl. Maj:ts Proposition. Äfvenledes äro uti Utskottets förslag

stater uppförda för fullständiga elementarläroverk endast å reala linien i

Stockholm,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 20 b.

9

Stockholm, Vestervik och Sundsvall, angående hvilka läroverk på det

hela meningarne vid sistlidna riksdag icke voro delade. Det var endast

i afseende på antalet öfverklasser vid dessa läroverk, som Kamrarne fattade

olika beslut. För jemförelses skull äro såväl den af Kongl. Maj:t

föreslagna som den nuvarande lärarestaten för de högre elementarläroverken

å nämnda tabell upptagna.

Hvad angår Kongl. Maj:ts förslag om utvidgning af tvåklassiga elementarläroverken

i Vernamo, Sölvesborg, Ronneby, Trelleborg, Sti’ömstad

och Marstrand till treklassiga elementarläroverk, öfverensstämmer det i

allo med den af sistlidna Riksdag derom uttalade åsigt. De tvåklassiga

elementarläroverken torde i sjelfva verket numera icke kunna anses motsvara

sitt ändamål, då den för inhemtande af en allmän medborgerlig

bildning särskildt afsedda afslutning af studierna der svårligen lärer kunna

anordnas. Vid sådant förhållande synes den ännu tvåklassiga skolan i Örnsköldsvik

böra antingen indragas eller ock förändras till treklassigt elementarläroverk,

hvartill skulle erfordras ett belopp af 2,400 kronor. Då

afstånd et från såväl Umeå som Hernösand, de närmast belägna läroverken,

utgör icke mindre än tolf mil, synes orten väl behöfva ett treklassigt

elementarläroverk. Då härtill kommer att förlidet år lärjungeantalet,

som under höstterminerna 1869—1871 (se läroverkskomiténs betänkande

bil. M 1) i medeltal utgjort 20, enligt meddelad uppgift nu stigit

till 25, öfversteg det i Ronneby och föga understeg antalet lärjungar i

Marstrands och Sölvesborgs läroverk, hvilka nu skulle uppföras såsom treklassiga,

har Utskottet, ehuru meningarne rörande Örnsköldsviks skola

vid sistlidna riksdag voro delade, ansett sig böra tillstyrka äfven detta

sistnämnda läroverks utvidgning till treklassigt.

Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga framställningar om anslag förden

tvåklassiga pedagogiens i Engelholm förändring till treklassigt elementarläroverk,

för upprättande i Stockholm af ett på reallinien fullständigt elementarläroverk

med till en början endast de tre lägsta klasserna, för

Piteå läroverks uppförande å stat såsom femklassigt elementarläroverk,

har Utskottet icke haft något att erinra.

Kongl. Maj:ts förslag om anslag till lönetillökning åt rektorerne

vid Vesterviks och Luleå elementarläroverk, till löner åt en lektor vid

Luleå, två vid Jönköpings, en vid Malmö, en vid Carlskrona, en vid

Norrköpings och en vid Visby elementarläroverk samt till arvoden för

skrifbiträde åt rektorer hafva icke heller föranledt till någon erinran, och

får Utskottet härvid endast åberopa hvad i statsrådsprotokollet (sid. 16—18)

blifvit anfördt till stöd för dessa förslag.

Bih. till Biksd. Prot. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft.

3

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Uiskottets Utlåtande N:o 20 b.

Till aflöning åt rektorer utöfver normalstat har Kongl. Maj:t äskat

ett belopp af 10,000 kronor. Dessa medel äro afsedd (se statsrådsprotokollet

sid. 10—12) för vidtagande af den anordning, att en lärare, som

förordnas till rektor vid högre elementarläroverk, må i följd af detta förordnande

kunna berättigas erhålla fullmakt såsom lektor vid läroverket

i ett visst eller vissa ämnen, så framt han ej redan förut vore ordinarie

lektor derstädes. Denna framställning synes föranledd af farhåga för de

olägenheter, som under vissa förutsättningar till följd af nuvarande stadganden

angående rektorers tillsättande skulle kunna uppstå vid en tillförordnad

rektors återgång till sin ordinarie befattning. Då emellertid

några sådana fall, som befarats kunna uppstå, icke inträffat och den anförda

olägenheten af ett längre tid fortfarande vikariat äfven med den

föreslagna anordningen icke torde kunna undvikas samt förslaget dessutom

innebär en afvikelse från den hittills stadgade ordningen för tillsättande

af lektorat, har Utskottet icke ansett sig kunna förevarande nådiga

förslag biträda.

Hvad slutligen angår Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att

lärarnes lönegrader i enlighet med grunderna i det af Kongl. Maj:t den

9 sistlidne Januari i nåder gillade förslag till löneförbättring för elementarläroverkens

lärare måtte bestämmas på det sätt, som uti bilagan c) till

statsrådsprotokollet den 31 sistlidne December vore närmare angifvet, har

Riksdagen, genom godkännandet af hvad Stats-Utskottet uti 13:de punkten

mom. a af Utlåtandet K:o 20 a, angående regleringen af utgifterna

under Riksstatens Åttonde Hufvud titel, föreslagit, härtill lernnat bifall.

Då för ett slutligt genomförande af de föreslagna anordningarne

vid elementarläroverken, hvarigenom den reala undervisningen skall

komma att intaga den sjelfständiga ställning, man afsett, det funnits nödvändigt

icke allenast att indraga dylik undervisning vid en del läroverk,

der den förut, meddelats, utan äfven att öka det nuvarande antalet lektorer,

har Utskottet med anledning af de ytterligare anslag, som för

deras aflöning erfordras, trott det å andra sidan böra undersökas, huruvida

icke en indragning af den klassiska undervisningen vid en del läroverk

kun vara af behofvet påkallad, en utredning, hvilken Utskottet äfven

ur en annan synpunkt ansett önskvärd. Den nära förening emellan de

olika bildningslinierna, som hittills egt rum, synes nemligen hafva utgjort

ett hinder för undervisningens fullt ändamålsenliga bedrifvande. Uppenbart

är, att ett tillbörligt tillgodoseende af såväl den klassiska som den

reala- undervisningen endast står att vinna genom bildningsliniernas fullständiga

åtskiljande, enär undervisningsämnena, äfven der de äro gemensamma,

kräfva ett olika behandlingssätt för den klassiska och för den reala

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 20 b.

11

linien. Detta mål kan dock icke fullständigt uppnås annat än genom

upprättande af särskilda klassiska och särskilda reala läroverk» Att på

alla ställen, der fullständiga läroverk nu finnas, inrätta särskilda sådana

för hvardera linien torde, oafsedt kostnaderna, vara desto mera öfverflödigt,

som det måste antagas, att den strängt vetenskapliga underbyggnad,

som den klassiska bildningslinien är afsedd att meddela, endast kan

tillgodogöras af ett ringare antal lärjungar, då deremot det stora flertalet

bäst tillgodoses genom den praktiska och allmänt medborgerliga bildning,

som bör meddelas i de reala läroverken. 1 den mån dessa senare förses

med dugliga och tillräckliga lärarekrafter, är det sannolikt, att de tillvinna

sig ökad t förtroende, h vilket, hittills nästan uteslutande kommit den

i nämnda afseende bättre lottade klassiska linien till godo. Följden häraf

måste blifva, att den klassiska undervisningen bör kunna meddelas uti

färre läroanstalter och, om icke inskränkas till det antal som fanns före

år 1856, då hvarje stift hade endast ett klassiskt läroverk, åtminstone

bibringas vid ett betydligt ringare antal läroverk än för närvarande är

fallet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen måtte tillsvidare godkänna den anordning

af elementarläroverken, som är angifven uti det

i bilagan B. till detta betänkande framställda förslag

till förändrad stat för elementarläroverken, samt medgifva,

att anslaget till elementarläroverken må af Ivongl.

Maj:t disponeras för genomförande af nämnda anordning,

i den män sådant lämpligen kan ske;

b) att till utvidgning af de tvåklassiga elementarläroverken

i Wernamo, Sölvesborg, Ronneby, Trelleborg, Strömstad,

Marstrand och Örnsköldsvik måtte beviljas 23,400

kronor, med vilkor att de kommuner, inom hvilka dessa

läroverk äro belägna, bekosta för läroverkens utvidgning

fullt ändamålsenliga lokaler;

c) att till förändring af Engelholms tvåklassiga pedagogi

till treklassigt elementarläroverk måtte anvisas 6,900

kronor, med vilkor att Engelholms kommun kostnadsfritt

tillhandahåller lämplig lokal för det förändrade

läroverket;

d) att för upprättande af de tre lägsta klasserna af ett

på reallinien fullständigt elementarläroverk i Stockholm

med undervisning endast i de på reallinien förekommande

läroämnen måtte beviljas 5,400 kronor, med vil
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

koi’ att Stockholms stad förbinder sig ej blott att kostnadsfritt

tillhandahålla lämplig lokal så väl för i fråga

varande trenne klasser som för läroverkets småningom

skeende utvidgning till fullständigt å reala linien, utan

ock att förse rektor med boställe eller deremot svarande

hyresersättning;

e) att till den nödvändigaste undervisningsmateriel vid

sistnämnda läroverk måtte för år 1875 anvisas ett extra

anslag af 500 kronor;

f) att för Piteå skolas uppförande å stat såsom femklassigt

elementarläroverk måtte anvisas 3,100 kronor;

g) att för lönetillökning åt rektorerne vid Westerviks och

Luleå elementarläroverk med 500 kronor åt hvardera

måtte beviljas 1000 kronor;

h) att till lön åt en lektor vid Luleå elementarläroverk

måtte anvisas 2,500 kronor;

i) att till löner å 2,500 kronor åt två nya, lektorer vid

Jönköpings samt en vid Malmö, en vid Carlskrona, en

vid Norrköpings och en vid Wisby elementarläroverk

måtte beviljas tillsammans 15,000 kronor;

k) att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition ställa

ett anslag af 10,000 kronor att användas till arvoden

åt skrifbiträden för rektorerne vid samtliga högre elementarläroverk,

äfvensom vid Stockholms femklassiga

elementarläroverk;

l) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till

aflöning åt rektorer utöfver normalstat vid elementarläroverken

icke måtte bifallas; samt

in) att Riksdagen vid anmälan af dessa beslut måtte i

underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes efter

vederbörandes hörande taga i nådigt öfvervägande huruvida

icke ett inskränktare antal af elementarläroverk,

afsedda för undervisning endast på den klassiska linien,

må kunna vara tillräckligt för landets behof samt till

en kommande Riksdag aflåta det förslag i ämnet hvartill

förhållandena kunna föranleda.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

13

Pedagogisk undervisningsanstalt för elementarlärare.

2. Uti propositionen om statsverkets tillstånd och behof har Kongl.

Maj:t föreslagit att till inrättande af en pedagogisk undervisningsanstalt

för elementarlärare måtte å ordinarie stat uppföras ett belopp af 55,700

kronor, som för anstaltens verksamhet under första läsåret erfordrades

enligt den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden flen 9 sistlidne

Januari, h vil ket finnes den nådiga propositionen bilagdt, beräknade stat,

samt att rätt till löneförhöjning hvart femte år med 500 R:dr måtte

tilläggas läraren i pedagogik vid ifrågavarande anstalt, till dess hans lön

uppgått till 5,500 R:dr, och öfverlärarne, tills deras löner uppgått till

5,000 R:dr; att lektor, som befordras till öfverlärare, må såsom sådan i

lön erhålla 1,000 R:dr mer än han skulle uppburit såsom lektor, dock

så att hans lön icke öfvcrstiger 5,000 eller understiger 4,000 R:dr; att

lektorer och öfningslärare blifva i afseende på uppflyttning i högre lönegrad

likställda med lärare vid elementarläroverken; att extra lärare medgifves

rätt att för löneförhöjning inom adjunktsgraden räkna sig till godo

de år, under hvilka de varit såsom extra lärare vid seminariiskolan anställda,

samt att, i det fall att någon af lektorerna förordnas till öfverlärare,

den extra lärare, som förordnas att såsom vikarie uppehålla lektorstjensten,

är berättigad till lönetiirsberäkning såsom lektor. Härförutom

har Kongl. Maj:t å extra stat för år 1875 äskat 13,000 kronor till uppsättande

af bibliotek samt skol- och undervisningsmateriel vid nämnda

anstalt.

Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse (N:o 84 sid. 9) den 24

sistlidne Maj uttryckt den önskan, att redan för innevarande Riksdag

måtte framläggas förslag om inrättande af en anstalt för elementarlärares

praktiska utbildning, uppdrogs, enligt hvad i statsrådsprotokollet blifvit

in ed delad t, åt några till Stockholm kallade sakkunnige män att utarbeta

förslag till inrättande af en sådan anstalt. Efter fullgörande af detta

uppdrag hafva komiterade den 13 sistlidne December afgifvit betänkande

och förslag. Hufvudpunkterna deraf äro i slutet af betänkandet på följande

sätt angifna.

Anstalten för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare skulle

bestå af ett pedagogiskt seminarium med tillämpningsskola, förlagdt till

hufvudstaden.

Seminariets lärarepersonal skulle utgöras af en lärare i pedagogik

och sju öfverlärare, hvar och en i sin särskilda ämnesgrupp.

Angående

upprättande

af en pedagogisk

undervisningsanstalt

för elementar

lärare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

Seminariiskolari skulle vara ett å båda liniera» fullständigt elementarläroverk,

som till sin allmänna organisation hufvudsakligen vore öfverensstämmande

med rikets öfrig» läroverk, men der lärjungeantalet i de särskilda

klasserna ej finge öfverskrida ett visst maximum. Undervisningen

vid seminariiskolari skulle bestridas, förutom af de sju öfverlärarne, af

nio lektorer, fem exfra-lärare och tre lärare i öfningsämnena.

Anstalten skulle lyda omedelbart under Ecklesiastik-departementet,

men den närmaste styrelsen öfver densamma handhafvas af en direktor

och seminariikollegiet. Kännaste ledningen af semiriariiskolans särskilda

angelägenheter skulle tillkomma en rektor jemte skolkollegiet.

Såväl direktor och rektor som seminariilärarne och lektorerna skulle

tillsättas af Kong!. Maj:t, direktor och rektor på förordnande för viss tid,

seminariilärarne på förordnande tills vidare och lektorerna på fast, stat.

Lärarne i öfningsämnena och extra-lärarne skulle anställas af seminariikollegiet.

Seminariilärarne skulle hafva att meddela lärarekandidaterna undervisning

i den vetenskapliga pedagogiken samt att handleda och öfvervaka

deras praktiskt-pedagogiska öfningar, vidare att anordna och leda seminariiskolans

verksam Ii et äfvensom att sjclfve der undervisa. Semiriariiskolans

öfrige lärare skulle det tillkomma att biträda seminariilärarne samt att

under dessas öfverinseende sköta dem anvisade göromål vid skolan.

Såsom vilkor för lärarekandidats inträde vid anstalten skulle gälla,

att- lian vid universitetet afiagt de för fast anställning vid elementarläroverken

erforderliga exa mina.

Seminariikursen skulle af hvarje kandidat genomgås under tvänne på

hvarandra följande läsetenniner, och skulle kandidaten derunder företrädesvis

egna sig åt tre af skolans till samma grupp hörande undervisningsämnen.

Lärarekandidater skulle till ett antal af högst 20 vid början af

hvarje termin mottagas vid anstalten, och således kunde högst 40 kandidater

samtidigt vid densamma vinna praktisk utbildning för sitt blifvande

kall.

Den pedagogiska insigt och färdighet, som anstalten hade att bibringa,

skulle 1 är ar e k an di d aten vinna genom vederbörligen ledda vetenskapligt

pedagogiska studier och på lämpligt sätt anordnad och öfvervakad

auskultation samt öfriings- och profundervisning jemte deltagande

i vården om lärjungarne och bedömandet af deras framsteg.

Betyg öfver en nöjaktigt genomgången seminariikurs skulle medföra

kompetens till alla lärarebefattningar vid rikets elementarläroverk, till

hvilkas sökande kandidaten på grund af afiagda akademiska examina vore

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

15

berättigad, utan att dock befria kandidaten från afläggande af praktiskt

piof för sökt lärarebefattning, om dylikt prof af den tillsättande myndigheten

fordrades. ‘ °

Anstaltens normalstat skulle, sedan anstalten blifvit fullständigt

utvecklad, uppgå till 64,000 R:dr, men om kostnaden för ett fullständigt,

seminariiskolan motsvarande elementarläroverk derifrån afräknas. skulle

kostnaden för lärarebildningsanstalten såsom sådan uppgå till 31,600 K:dr.

Anstalten skulle höstterminen 1875 börja sin verksamhet, med en

fyrklass ig seminariiskola, fulltalig seminariilärarepersonal, en lektor, tre

öfningslårare och en extra-lärare samt tio lärarekandidater under första

och tjugo under andra terminen; och skulle dess stat för detta år uppgå

till 44,000 E:dr, hvartill skulle komma, utom hyra för lokal och kostnaden

för dess inredning, en summa af 5,000 K:dr att användas till första

uppsättningen af bibliotek och undervisningsmateriel.

Då berörda betänkande blifvit till trycket befordradt samt bland

Riksdagens medlemmar utdeladt, torde någon närmare redogörelse för

organisationen af den föreslagna läroanstalten här icke vara”af nöden.

Angående kostnaderna för anstalten är i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 a

sid. 25 och 26) meddeladt, att den af komiterade föreslagna normalstat

upptoge följande belopp:

direktors arvode...................................................

rektors d:o ................................................

läraren i pedagogik........................................

7 öfverlärare å, 4,000 R:dr.............................................

9 lektorer å, 2,000 R:dr..............................................

5 extra lärare å 1,000 R:dr

gymnastikläraren.............................

musikläraren ....................................................

teckningsläraren...............................................

biträde för direktor och rektor vid de ekonomiska och kamerala

göromålens bestridande

biträden åt öfverlärarne vid lärarekandidaternas handledning

till bibliotek och undervisningsmateriel

1.000 R:dr

1,000

4.500

28,000

18,000

5.000

800

500

500

»

»

»

»

))

))

))

hvartill skulle läggas hyra för skollokal

Be träffa n d e ö fvergångs t i d en både

seminariilärarne och bland dem direktor

tillsammans

och rektors bostad,

k omiterade beräknat

700

2,000

2,000

64,000

K: dr,

att, utom

och rektor, skulle erfordras under

första läseåret för undervisningen i seminariiskolan en lektor och

extra-lärare jemte de tre öfningslärarne. under andra läsåret skulle till
-

en

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

komma en lektor och en extra-lärare, under det tredje två lektorer, under

det fjerde tre lektorer samt under det femte två lektorer och en extralärare,

och sedan derpå under det sjette läseåret två extra-lärare ytterligare

tillkommit, vore anstaltens lärarepersonal fullständig. Med den

sålunda beräknade lärarepersonalen skulle anstaltens stat under första

året uppgå till 44,000 R:dr, deri dock ej inberäknade hyran för lokal

och kostnaden för erforderliga skolmöbler, hvarjemte till den första uppsättningen

af bibliotek och undervisningsmateriel beräknats en summa af

5,000 R:dr.

Till de af komiterade beräknade kostnader för läroverkets normalstat

borde, sedan förslag till löneförbättring åt lärarne vid rikets elementarläroverk

blifvit framstå]dt, läggas ett belopp af 7,700 R:dr till höjande

af de vid seminariiskolan anställde lektorers och extra lärares löner till

samma belopp, som för lektorer och adjunkter vid öfriga elementarläroverk,

af hvilken summa likväl under första läseåret endast 1,700 R:dr

erfordrades, äfvensom kostnaden för hyra af skollokal och bostad åt

rektor, beräknad till 10,000 R:dr, hvarjemte till första uppsättningen af

möbler och skolmateriel kräfdes en summa af 8,000 R:dr.

Kostnaden för läroverkets normalstat skulle således utgöra, sedan

läroverket blifvit med alla sina klasser utbildadt, 81,700 R:dr, och deraf

under första läseåret 55,700 R:dr. hvartill för första uppsättningen af

bibliotek samt undervisnings- och skolmateriel komme ett anslag för en

gång af 13,000 R:dr.

Det nu framlagda förslaget har synts Utskottet vara förtjent af

stor uppmärksamhet och innebära ett värdefullt bidrag till utredning af

frågan om lämpligaste sättet för tillgodoseende af skollärarnes praktiska

utbildning. Innan man biträder förslaget torde emellertid böra tillses, huruvida

det åsyftade målet endast eller ens bäst på detta sätt kan vinnas. De med

ett dylikt seminarium förenade kostnader äro nemligen så stora, att man,

enligt Utskottets åsigt, på förhand bör vara fullt förvissad om ernåendet

af ett mot dem svarande resultat. Ärliga aflöniugen, enligt normalstaten,

uppgående till 81,700 kronor, ökas i den mån lärarne uppflyttas i

högre lönegrader och skulle under förutsättning att samtliga lärarne

uppnått sitt aflöningsmaximum, kunna uppgå till 118,700 kronor. Utom

det nu begärda extra anslaget af 13,000 kronor erfordras dessutom årliga

utgifter för bibliotek, museer, undervisningsmateriel m. m. De årliga

kostnaderna skulle ytterligare ökas genom erforderliga anslag till

uppförandet af en dyrbar skolbyggnad, äfvensom till anskaffandet af bostad
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

17

.stad åt rektor kostnader, hvilka i alla andra fall åligga kommunerna,

men här skulle komma att helt och hållet bestridas af staten.

^ Uppsättandet blott för seminariets räkning af en sa stor öfningsskola,

som ett fullständigt elementarläroverk med 12 klasser och 300 lärjungar,

maste redan i och för sig vara förenadt med åtskilliga betänkligheter,

synnerligen som blott en enda sådan anstalt torde komma att befinnas

otillräcklig. Da staten redan eger sa många fullständiga elementarläroverk,

synes det som ett öfningsfält väl skulle kunna beredas blifvande

lärare, utan att med stor kostnad ännu ett sådant läroverk eller

kanske flera skulle behöfva för den skull upprättas. Härtill kommer

alltid den svara uppgiften att tillse det en skola, som skall vara underlag

för lärarebildningen och sålunda göres till medel för ett ändamål,

som icke är hennes egentliga, icke förfelar det senare.

De invecklade förhållanden, som inom den föreslagna anstalten

skulle uppstå, synas vidare gifva anledning till berättigade farhågor i

afseende pa. utvecklingen af dess verksamhet. Två lärarekollegier inom

samma anstalt, och två styresmän: eu direktor och en rektor, kunna lätt

föranleda, förvecklingar. Af dessa, lårarekollegier skulle det enas inedlemmar,

de mest inflytelserika, undervisa i de lägre klasserna, och det

andras ledamöter, de fast anställde lektorerne, till hvilkas uppdrag det

eljest . hörer att leda undervisningen i hela läroverket, i öfverklasserna,

hvarvid de på förordnande tillsatte öfverlärarne kunde oupphörligt förändrande

ingripa,. A ena sidan är det af största vigt för de blifvande

lårarnes uppfattning, att de lära känna ett läroverk sådant det verkligen

består, i den fasta gången af dess arbete. A andra sidan kan ett så

stolt antal i klasserna undervisande kandidater icke annat än verka till

rubbning deri.

Ehuru anstalten företrädesvis borde vara afsedd för de blifvande

lårarnes praktiska bildning, synes uti förslaget en öfvervägande betydelse

yara fäst vid det teoretiska elementet, så vidt detta enligt planen skulle

ingripa i och reglera det praktiska.

Da ett antal af fyratio lärarekandidater skulle, för vinnande af

praktisk öfning, sammanträngas inom ett läroverk, är det mer än tvifvelaktigt,

om tillräcklig öfning skulle kunna dem alla beredas, och läroverket

ändock bibehålla den jemna gång, som är oundgänglig, om ändamålet

skall vinnas. Skulle derföre efter någon tids erfarenhet, såsom

sannolikt är, visa sig att tv änne dylika anstalter blefve erforderliga,

skulle naturligtvis kostnaderna blifva dubbelt så stora.

Bih. till Bi k sd. Prat 1874. 4 Samt. 1 Afä. 11 Haft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

Dessa äro hufvudsakligen de skäl, som föranledt att Utskottet,

ehuru det ingalunda förbisett betydelsen af Riksdagens uttalande i afseende

på behofvet af en anstalt för elementarläraies piaktiska- bildning,

likväl icke funnit sig kunna tillstyrka det särskilda satt för att tillgodose

detta behof, som i den Kongl. propositionen blifvit framstäldt. Vid sådant

förhållande, och då Utskottet likväl, i enlighet med hvad Riksdagen

yttrat, fortfarande finner lärarebildningen vara en angelägenhet af

stox" vigt, har Utskottet bort tillse, om icke åtgärder för densamma kunde

vidtagas, som slöte sig närmare till det bestående och som tillika icke

uteslöte möjligheten att genom frågans fortsatta bearbetning och till

följd af efterhand vunnen erfarenhet ytterligare utveckla dessa åtgärder.

Utskottet har dervid, i likhet med komitén för revision af gällande

läroverksstadga, kommit till den öfvertygelsen, att det lämpligaste

vore, om den praktiska delen af lärarebildningen anordnades vid de nu

befintliga undervisningsanstalterna, samt att således den begynnelse till

inrättning för lärarebildnings meddelande, som vi redan ega i det föreskrifna

profåret, ytterligare utvecklades._ Den utvidgning och närmare

anordning deraf, sistnämnde komiterade i sitt den 23 Juli 1872 afgifna

utlåtande enhälligt föreslagit, närmar profårsinrättningen till hvad i åtskilliga

främmande länder finnes under namn af pedagogiska seminarier.

°Beträffande detta förslag yttra komiterade bland annat följande:

»Derigenom att denna senare del af lärarebildningsinrättningen ansluter

sig till ett elementarläroverk, få lärarekandidaterne fördelen af att följa

och taga till föredöme undervisningen vid en läroanstalt, sotig är till inrättning,

ändamål och arbetsordning alldeles lika med alla öfriga elementarläroverk

i landet, och som icke gerna kan komma att lida af de olägenheter,

livilka lätt göra en normalskola till blott och bar t ett expci lmentalfält

för oöfvade lärarekrafter, särdeles som, enligt komiterades förmenande,

i profårsinrättningens beskaffenhet innebäres den naturliga

fordran med afseende pa tillämpningen deraf, att det antal läiaiekandidatei,

som för hvarje gång erhåller tillåtelse att vid ett och samma läroverk

genomgå profår, icke far blifva synnerligen stort. De undervisniugstimmar,

som vid läroverket öfverlatas åt ett fatal lärarekandufatei, kunna antag

]ii-ren aldrig menligt inverka på gången af läroverkets ändamålsenliga

verksamhet, medan de ändock böra kunna tillförsäkra kandidateme nödig

öfning i och för utbildning till lärarekallet''.

Komiterades förslag till stadga angående profår för lärarebefattningvid

statens elementarläroverk innehåller hufvudsakligen följande bestämmelser:
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

19

»Profårets ändamål är bibringande af den särskilda utbildning för

lärarekallet, som utgör vilkor för erhållande af lärarebefattning vid statens

elementarläroverk.

Profår skall genomgås vid högre elementarläroverk i någondera

af rikets universitetsstäder eller vid annat sådant, hvilket Kong! Maj:t,

med afseende å antalet af lärarekandidater, kan finna skäligt att, utom

de ofvan nämnda, för viss tid utse.

Den, som vill genomgå profår, skall till Chefen för Ecklesiastikdepartementet

inom den 15 Juni det år, under hvilket han önskar profårskursen

begynna, derom ingifva ansökning, åtföljd af vederbörliga intyg

om afiagda examensprof samt af uppgift på tre läroämnen, i hvilka han

önskar aflägga prof såsom lärarek/mdidat, hvarefter Chefen för Ecklesiastikdepartementet

bestämmer vid hvilket läroverk den sökande eger att profvet

genomgå.

Profåret omfattar ett läsår och inbegriper två samtidigt fortlöpande

kurser, en praktisk och en teoretisk. För den förra är läroverkets rektor

föreståndare. Den teoretiska kursens föreståndare utses af Chefen för

Ecklesiastik-departementet.

Den praktiska kursen innefattar så väl åhörande af undervisningen

i läroverkets alla klasser, hvarvid början göres med den lägsta, som äfven

meddelande af undervisning dels till öfning, dels såsom prof. Vid denna

kurs bestrides lärarekandidats handledning, under föreståndarens inseende,

af vederbörande hufvudlärare, med biträde af ämneslärarne i de särskilda

klasserna.

Öfnings- och profundervisning, hvilken i allmänhet bör omedelbart

föregås af auskultering i samma klass, sker:

a) af lärarekandidat, som vill vinna behörighet till erhållande af

lektorstjenst eller af hufvudlärarebefattning i kristendom, dels i de af

läroverkets fem lägre klasser, som rektor finner skäligt bestämma, dels

ock i läroverkets sjette och sjunde klasser;

b) af lärarekandidat, som vill vinna behörighet till erhållande af

adjunktsbefattning, dels i läroverkets första kiass, dels inom klasserna

II—V, efter rektors bestämmande. På sådan kandidats önskan ankommer,

om denna undervisning skall utsträckas till de högre klasserna.

I första klassen skall kandidat meddela undervisning i alla der

förekommande undervisningsämnen, inom öfriga klasser endast i de af

honom valda profämnena.

Öfnings- och profundervisningen omfattar jemväl lärjungarnes skriftliga

uppsatser på modersmålet samt derjemte de skriföfningar, som till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats Utskottets Utlåtande N:o 30 b.

kandidatens profämnen höra. Ingår bland dessa naturvetenskap, vare

kandidaten skyldig att i exkursioner deltaga.

Lärare, soro öfvervakar kandidats öfningslektion, är pligtig att meddela

honom de upplysningar, anvisningar eller rättelser, till hvilba lektionen

kan hafva gifvit anledning.

Vid lärarekandidats proflektion, äfvensom vid den diskussion, som

skall för dess granskning och bedömande på särskild tid ega rum, närvare

vederbörande hufvudlärare, ämnesläraren i klassen, öfrige kandidater,

som genomgå, profårskurs i samma ämne eller i ämne närbeslägtadt med

det, hvari lektionen hålles, samt föreståndarne för den praktiska och den

teoretiska kursen, så vidt deras tid det rnedgifver.

Lärarekandidat åligger att efter rektors föreläggand e skriftligen uppgöra

plan för ordnande af undervisningen i hvarje profämne inom någon klass, om

hvilken han hunnit inhemta närmare kännedom; och bör denna plan afse

längre eller kortare del af läsåret. Granskning af sådan undervisningsplan

verkställes af rektor med biträde af vederbörande lärare.

Lärarekandidats auskultering skall omfatta i första klassen samtliga

läs- och skrift-immar under minst två veckors tid, i hvar och en af

de öfriga klasserna de timmar, som hans profämnen upptaga, samt, enligt

rektors bestämmande, derutöfver intill tvä tredjedelar af klassens undervisningstimmar

i veckan. Dock skola i den här ofvan bestämda tiden

inbegripas de timmar, under hvilka lärarekandidat bestrider öfnings- och

profundervisning, och må dessa sist nämnda icke utsträckas utöfver åtta

timmar i veckan.

Vid läsårets början uppgör rektor, så fort. ske kan, i samråd med

vederbörande lärare samt efter lärarekandidaternes hörande, allmän plan

för anordningen af de sist nämndes auskultering samt öfnings- och profundervisning.

Den teoretiska kursen innefattar

a) föredrag, hvilka af föreståndaren hållas öfver pedagogikens teori

och historia, med särskildt afseende på det svenska undervisningsväsendets

utveckling;

b) minst två skriftliga arbeten af hvarje lärarekandidat; behandlande

pedagogiska ämnen, hvilka häri sjelf i samråd med föreståndaren

eger välja;

c) diskussion öfver de under litt. b) nämnda uppsatserna samt öfver

pedagogiska ämnen, som af föreståndaren blifvit bestämda.

Ofvan nämnda föredrag och diskussioner skola hällas tvä gånger i

veckan, och äro samtlige till läroverket hänvisade lärarekandidater pligtige

r o r>

att vid dem närvara.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

21

Den teoretiska kursen afslutas med pröfning af kandidaternes förvärfvade

insigter i pedagogikens teori och historia. Denna pröfning anställes

af föreståndaren.

lektor och hufvudlärare ega att, der de sä önska, närvara vid de

tall denna kurs hörande föredrag och diskussioner, äfvensom vid den slutliga

pröfningen.

Vitsord . för den praktiska kursen, afseende iärarekandidats dervid

ådagalagua Hit, fallenhet för lärarekallet och undervisningsskicklighet, afgifves

af rektor i samråd med de lärare, som deltagit i kandidatens handledning.

Undervisningsskickligheten vitsordas i afseende å första klassen

för alla der förekommande undervisningsämnen gemensamt, i afseende å

de öfriga klasserna för hvarje ämne särskilda

Vitsord för deri teoretiska kursen afgifves af föreståndaren ensam.»

Hvaci beträffar . de skäl och grunder, på hvilka nämnda stadga

stödjer sig, tillåter sig Utskottet endast hänvisa till koiniterades bland

sistlidne Riksdags ledamöter utdelade betänkande.

För anordnande af ett utvidgadt profår hafva komiterade icke föreslagit

beviljande af några nya anslag åt elementarläroverken. Det öfverskott

å för detta ändamål redan anslagna medel, som enligt den af komiterade

förslagsvis uppgjorda staten för elementarläroverken visat sig skola

uppkomma, hade komiterade ansett vara tillräckligt för bestridande af

dermed förenade kostnader. Den ersättning, som skäligen bör tillkomma

såväl rektorerne som vederbörande hufvudlärare vid’ de läroverk, der

lärarekandidater komma att emottagas, äfvensom de vetenskapsmän som

meddela pedagogikens teori och historia, lärer under närvarande förhållanden

icke kunna bestridas utaf öfverskotten å läroverksansla<mt, utan

torde dertill särskildt anslag böra anvisas. Hvad angår beloppet deraf,

föreställer sig Utskottet, att 3,000 kronor skulle vara" tillräckligt för ett

i enlighet med koiniterades förslag anordnadt profår vid ett elementarläroverk.

Under förutsättning att dylika anordningar under nästa är

vidtagas sannolikt vid fem särskilda läroverk, då högst åtta lärarekandidatei

skulle utbildas vid hvarje af dem, skulle således härtill erfordras

15,000 kronor, hvilket belopp tillsvidare torde böra a extra stat anvisas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt. hemställer Utskottet:

a) att Kongl. Maj:ts ofvanberörda. nådiga framställning icke

måtte b i fal i as; och

b) att för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med särskilda komit

era des den 23 Juli 1872 derom afgifna underdåniga

föislag, matte till Kongl. Maj:ts nådiga disposition för

år 1875 å extra stat anvisas 15,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

Angående anslag

till elementarskolor

för flickor.

Elementarskolor för flickor.

3:o. Sedan Riksdagen i skrifvelse den 22 Maj 1873 i underdånighet

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes för näst sammanträdande Riksdag

framlägga nådigt förslag, i hvad mån och under hvilka vilkor staten ma

understödja af*kommuner upprättade undervisningsanstalter, för qvinlig

ungdom, så har Kongl. Maj:t uti en den 20 sistlidne Februari aflåten, till

Stats-Utskottet hänvisad proposition (N:o 39) på de grunder, som äro

omförmälda i ett propositionen bilagdt utdrag af det inför Kongl. Maj:t i

Statsrådet den 31 sistlidne December hållna protokoll öfver ecklesiastikärenden,

föreslagit Riksdagen:

att till Kongl. Maj:ts disposition ställes ett förslagsanslag å 50,000

R:dr, att användas till understöd åt af kommuner upprättade tre-, femeller

åttaklassiga elementarskolor för flickor, under följande vilkor och

bestämmelser;

att hvarje kommun, som för upprättande af dylik skola önskar

erhålla statsbidrag, skall kostnadsfritt upplåta för skolan lämplig, ändamålsenligt

inredd och med fri lekplats försedd lokal, tillhandahålla

skolans rektor eller föreståndarinna passande bostad eller motsvarande

hyresersättning samt bidraga till första uppsättningen åt läroverkets undervisningsmateriel

med 250 R:dr för treklassig, 500 R:dr för femklassig

och 750 R:dr för åttaklassig skola;

att kommunen dessutom skall ansvara för, att till bestridande af

skolans utgifter kommer skolkassan årligen till godo genom lärjungarnes

skolafgifter eller på annat sätt ett belopp, som icke får understiga för

treklassig skola 1,333 R:dr 33 öre, för femklassig 2,666 R:dr 66 öre

och för åttaklassig 5,000 R:dr, och ej heller vara mindre än sammanlagda

beloppet af lärjungarnes afgifter, beräknade vid treklassig skola

till 30 R:dr, samt vid fem- och åttaklassig till 40 R:dr för hvar och

en af skolans lärjungar, de oberäknade, som skolan såsom vilkor för åtnjutande

af statsunderstöd kan vara skyldig lemna kostnadsfri undervisning;
att

kommunen för en tid af fem år i sender ikläder sig nu nämnda

förpligtelser för skolans underhåll;

att staten tillskjuter till första uppsättningen af undervisningsmateriel

ett lika belopp med kommunen;

att staten årligen bidrager till skolans underhåll med dubbla summan

af det belopp, som — utöfver hvad som erfordras för skollokal, bo
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

23

ställe för rektor eller föreståndarinna samt första undervisningsmaterielen

inflyter till skolkassan genom lärjungarnes afgifter eller på annat sätt,

dock icke utöfver 3,333 R:dr 33 öre för treklassig, 6,666 R:dr 66 öre

för femklassig och 12,000 kronor för åttaklassig skola;

att lärjungarnes afgifter inä af kommunen bestämmas, dock icke

till högre belopp än 40 R:dr för lärjunge i de tre lägsta klasserna, 50

R:dr i fjerde och femte samt 60 R:dr i de högre klasserna, för år

räknadt, utom inskrifningsafgift af 6 R:dr samt en terminlig afgift af

2 R:dr till underhåll och utvidgning af'' undervisningsmaterielen och

ytterligare en dylik afgift å samma belopp till bekostande af ljus, ved,

städning och uppassning;

att hvar tionde lärjunge vid läroverket skall åtnjuta kostnadsfri

undervisning;

äfvensom att vid dylik skola anställd lärare, hvilken fullgjort vilkoren

för att kunna utnämnas till lektor eller adjunkt vid statens elementarläroverk,

må, i händelse han vinner ordinarie anställning vid ett

sådant, för uppflyttning i högre lönegrad der tillgodoräkna sig sin tjenstgöring

vid af staten understödd elementarskola för flickor, på samma sätt

som om han tjenstgjort vid offentligt elementarläroverk, sa framt hans

förenärnnda tjenstgöring varit väsendtligen lika med lektors- eller adjunktstjenstgöring

vid statens elementarläroverk, samt han företer vederbörligt

intyg derom, att han med nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden.

I underdånig skrifvelse den 16 Juni 1866 gjorde Rikets Ständer

framställning derom, att Kongl. Maj;t måtte, på sätt lämpligast pröfvades,

låta utreda och undersöka, dels i hvilken mån offentliga läroanstalter

för qvinlig ungdom kunde anses ytterligare böra på det allmännas bekostnad

upprättas, och dels huru, i sådan händelse, sådana anstalter

borde organiseras, samt att Kongl. Maj:t täcktes för en kommande Riksdag

låta framlägga den utredning, som sålunda kunde i frågan vinnas,

jemte de förslag, som deraf kunde föranledas, hvarefter Kongl. Maj:t

uppdrog verkställandet af den sålunda begärda utredningen åt en komité.

Sedan denna komité afgifvit underdånigt betänkande aflat Kongl. Maj:t

till sistlidna Riksdag nådig proposition (N:o 30) om ett reservationsanslag

af tillhopa 20,000 R:dr för inrättande till en början af fyra offentliga

treklassiga elementarskolor för qvinlig ungdom, belägna i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Norrköping och afsedda att efter behof utvidgas,

dock under vilkor att dessa kommuner förbundo sig att, så länge

skolo] na foit^m^o, på egen bekostnad anskaffa och underhålla för dem

erforderliga och lämpliga lokaler med passande platser för lärjungarnes

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande Nw 20 b.

vistelse i fria luften under fristunderna. I anledning af denna nådiga

proposition anförde Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22 sistlidne

Maj (N:o 77), bland annat, hurusom olika äsigter hade yppat sig derom,

huruvida staten hade samma förpligtelse!'' med afseende på den qvinliga

som pa den manliga ungdomens bildning. Riksdagen för sin del ansåg

förbindelserna i senare afseendet vara större, derför att staten mer toge

mannens verksamhet i anspråk än qvinnans, och fruktade för den skull,

att Kongl. Maj:ts berörda proposition innehölle ett vidsträcktare erkännande

af statens skyldighet att vidkännas uppoffringar för qvinnans bildning,

än landet kunde och borde åtaga sig.

Hade staten en gång börjat upprätta och ensam underhålla offentliga

flickskolor, så blefve en återgång svår, om ej omöjlig. Anspråk

skulle framträda, som det blefve omöjligt att tillfredsställa, fastän rättvisan

fordrade, att den ena orten erhö]le en skola lika väl som den

andra.

Ehuru Riksdagen af dessa skäl ej ansåg sig böra bifalla upprättandet

af flickskolor pa det sätt, som af Kongl. Maj:t då blifvit föreslaget,

ansåg Riksdagen likväl sjelfva saken vara i hög grad behjertansvärd, och

att för den skull staten borde uppmuntra till inrättande af goda undervisningsanstalter

för qvinuor genom att understödja sådana läroverk.

Detta skulle, enligt Riksdagens mening, bäst kunna ske på det sätt, att,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de åsigt.er, som af komiterade uttalats,

staten samverkade med kommunerna för ändamålets vinnande.

Ehuru vid uppgörande af det nu framlagda förslaget till undervisningsanstalter

för qvinlig ungdom den af sistlidna Riksdag underkända

grundsatsen om upprättande af dylika anstalter uteslutande på statens

bekostnad visserligen blifvit i sä måtto frånträdd, att äfven kommunens

medverkan för ändamålets vinnande tagits i anspråk, har Utskottet dock

funnit betänkligt att i allo biträda detsamma. Staten skulle, om det antoges,

i alla fall komma att bestrida betydligaste delen af de kostnader,

som erfordras för undervisningen i dessa skolor, i de flesta fall sannolikt

hela det belopp, som utom elevernas algifter dertill åtginge, under

det kommunerna blott iklädde sig en garanti. Godkännandet af de föreslagna

vilkoren skulle, om det af Riksdagen beslötcs, sannolikt framkalla

anspråk, ledande ytterst till nästan samma resultat, som af ett bifall till

den vid sistlidna riksdag framställda nådiga proposition ansågs komma

att blifva en följd. Det har ock ofta blifvit ifrågasatt, huruvida icke

efter olika mönster anordnade enskilda läroverk särdeles beträffande ifrågavarande

nya och under utveckling stadda läroanstalter med frihet att begagna
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

25

gagna den organisation så väl som de lärometoder, som tinnas mest lämpliga,

vore att föredraga framför en fast och en gång för alla bestämd

organisation, som alltid medför en viss likformighet, men hvars inverkan

på deri individuela utvecklingen alltid måste blifva mera hämmande i

samma mån dess tillämpning utsträckes. Att denna åsigt, åtminstone

hvad den qvinliga uppfostran angår, eger giltighet, torde lika litet kunna

förnekas, som att en läroanstalts beskaffenhet ytterst beror af den anda

som föreståndare och lärare förstå att ingjuta i densamma, Härtill kommei,

att pa den enskilda töi ctagsamhetens väg flera högre läroverk för

qvinlig ungdom på senare tiden redan uppstått, hvilka med rätta tillvunnit

sig förtroende. Dessa läroverk äro i allmänhet upprättade i större

städer, men med ett stigande välstånd torde dylika på ännu derå ställen

utan statens mellankomst upprättas, samt de redan befintliga besökas af

ett större antal elever. Men då tillträdet till dessa läroanstalter, som

endast uppehållas af elevernas egna utgifter, för närvarande blott står

de mera bemedlade till buds, torde anspraken pa staten i förevarande

hänseende böra inskränkas till åtgärder, som afse de mindre bemedlades

delaktighet af en god och grundlig elementarundervisning samt underlätta

upprättandet af dylika högre undervisningsanstalter för qvinlig ungdom

ä skilda orter af landet. Ett obetingadt bifall till det framlagda

förslaget kunde dessutom möjligen hafva till följd att de enskilda läroverkens

antal minskades, hvarigenom anspråken på statens bidrag till

dylika kommunalskolor komme att än ytterligare ökas. Det åsyftade

målet, eller beredande af ökadt tillfälle för den qvinliga ungdomen att

inhemta kunskaper och bildning, skulle derföre, enligt Utskottets åsrnt

säkrare ernäs utan fastställande af sa detaljerade vilkor och bestämmelser,

som i det nådiga förslaget innehållas. Utskottet anser i detta hänseende

en sådan anordning vida lämpligare, att staten skulle åt enskilda

undervisningsanstalter, som deraf kunna vara i behof, lemna understöd

mot vilkor endast, att skolafgifterna ej sättas utöfver ett visst maximum

att åtskilliga frielever der emottagas, samt att berättelse årligen afgifves

om?skolans verksamhet, hvilken för öfrigt bör vara underkastad offentlig

kontroll.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och dä för tillämpning

af en sådan anordning anslaget, som ansetts kunna något nedsättas, ej

torde behöfva erhålla natur af förslagsanslag, hemställer Utskottet,

att Kongi. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning

måtte endast på det sätt bifallas, att för år 1875 på

extra stat anvisas 30,000 kronor, att användas till unBih.

till Riksd. Prot. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 11 Hä/L 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

Angående,

statsbidrag

till enskilda

elementarläroverk.

derstöd, med högst 3,000 kronor till hvarje, åt sådana

högre skolor för qvinlig ungdom, hvilka efter vederbörandes

hörande pröfvas vara deraf i behof, under

vilkor att elevernas årsafgifter icke bestämmas till högre

belopp än 50 kronor, att frielever till det antal,

som af Kongl. Maj:t bestämmes, vid skolan antagas, att

årlig berättelse afgifves öfver skolans verksamhet, samt

att skolan är underkastad den kontroll och de vilkor i

öfrigt, Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma.

Enskilda Elementarläroverk.

4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad

motion (N:o 156) har Herr Ad. Hedin föreslagit, att Riksdagen

måtte till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett förslagsanslag af 12,000 kronor

att efter Kongl. Maj:ts pröfning och under de närmare bestämmelser,

Kongl, Maj:t kunde finna för godt att fastställa, fördelas mellan de enskilda

läroverk, som önskade att af en sådan förman komma i åtnjutande,

mot skyldighet för dessa att. mottaga ett visst, efter anslagsbeloppet proportioueradt

och af Kongl. Maj:t bestämdt antal obemedlade frielever,

dock att anslaget för hvarje frielev med högst en tredjedel understege

medelkostnaden för en lärjunges undervisning i statens läroverk.

Motionären har vid sitt. förslag hufvudsakligen utgått från den

åsigt, att det vore angeläget att bereda tillfälle till minskning i statens

utgifter för elementarundervisningen, och detta syftemål är otvifvelaktigt

förtjent af synnerlig uppmärksamhet. Anslagen till elementarläroverken

hafva under de sista decennierna alltjemt stegrats, och det har derföre

vid flera tillfällen varit ifrågasatt, huruvida icke de föräldrar, som befinna

sig i goda ekonomiska vilkor, borde anses pligtige att mer äti hittills

deltaga i omkostnaderna för sina barns undervisning. En sådan uppfattning

angående nödvändigheten att i någon man inskränka den kostnadsfria

undervisningen antyddes jemväl af det vid sistlidna riksdag för behandling

af läroverksfrågor tillsatta särskilda Utskott (Utlåtandet N:o 2

sid. 4). En utväg för vinnande af detta mål och en utväg, som jemväl

erbjöde betryggande borgen för en god elementarbildning, har motionären

trott sig finna deruti, att staten skulle vid enskilda läroverk erlägga

skolafgiften för ett visst antal elever — denna afgift dock icke beräknad

efter de enskilda läroverkens eljest antagna pris, utan efter Kongl. Maj:ts

pröfning fastställd till något belopp, som understege medelkostnaden för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

27

en lärjunges undervisning vid statens läroverk, men likväl uppginge till

minst två tredjedelar al donna medelkostnad. Huruvida en sådan anordning

skulle på något mera verksamt sätt leda till ernående af det

mål, motionären afsett, har synts Utskottet tvifvelaktigt. Utskottet har

nemligen föreställt sig att denna anordning skulle endast i de större städe

rna, der redan nu enskilda läroverk för gossar finnas inrättade, komma

till tillämpning. Enligt uppgifter, som Utskottet förskaffat sig från trenne

dylika skolor i hufvudstaden, stiga elevafgifterna vid de tvänne från 110

å 120 R:dr i första klassen till 200 R:dr i sjunde klassen och utgöra i

det tredje 150 R:dr i första — femte klasserna och 200 R:dr från och

med sjette klassen. Enligt en af 1871 års statsrevisorer gjord beräkning

skulle under år 1869 kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid statens

elementarläroverk hafva utgjort 131 R:dr 24 öre. Med användande

af denna beräkning, dervid dock ej kostnaden för skollokal medtagits,

skulle, enligt motionärens förslag, statens bidrag till enskilda läroverk

motsvara minst ett belopp af 87 R:dr 50 öre för hvarje frielev, och ett

sadant bidrag skulle möjligen verka någon tillökning i elevantalet vid

sådana läroverk, men deraf torde ej kunna anses med visshet följa, att

kostnaderna för statens elementarläroverk skulle i samma mån minskas.

Vid sistnämnda läroverk, då de äro med erforderligt antal lärare organiserade,

betingar nemligen en tillökning i lärjungeantalet ingalunda en

motsvarande tillökning i lärarnes antal eller i de^ hufvudsakligen deraf

beroende kostnaderna. Vid sådant förhållande och då det dessutom ej

törne kunna med full säkerhet antagas, att enskilda läroverk skulle med

sin fördel finna förenligt att emottaga statsunderstöd på de af motionären

föreslagna vilkor, har Utskottet icke ansett sig böra biträda förevarande

motion. En vida kraftigare uppmuntran för de enskilda läroverken

har synts Utskottet vara att förvänta af det äfven inom Andra Kammaren

väckta, af dess Tillfälliga Utskott N:o 1 (Utlåtande N:o 16) hufvudsakligen

tillstyrkta förslag om rättighet för lärare vid enskilda läroanstalter

att, efter skedd befordran till tjenst vid statens läroverk, beräkna

sig till godo den tid, de vid läroanstalt af förstnämnda beskaffenhet

tjenstgjort.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

att Herr Hedins ofvan berörda förslag icke måtte bifallas.

Stockholm den 5 Maj 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utshotlets, Utlåtande N:o 20 b.

Reservationer:

vid l:sta punkten mom. a (angående förändrad anordning af elementarläroverken):
af

Herr F. F. Carlson, som, i öfverensstämmelse med den af nästlidet

års Särskilda Utskott uttalade mening, ansåg, att de reala öfver™

klassernas antal borde vara dels 2, dels 4;

af Herr O. B. Olsson, som ansåg, att läroverket i Christianstad borde

upptagas bland de på båda linierna fullständiga elementarläroverken;

af Herr Jöns Rundbäck: “Ehuru sistlidne Riksdag icke i allo biföll

Kongl. Maj:ts förslag derom, att en indragning af reallinien i de fyra

öfre klasserna vid de högre elementarläroverken skulle ega rum och ersättas

vid vissa af dessa läroverk genom fullständiga högre realklasser,

så förklarade likväl Riksdagen, att ett mindre antal af fullständiga realklasser

borde i mån af behof bibehållas, på det att den reala bildningens

behof genom dessa skolor skulle blifva tillgodosedt. För att gå denna

Riksdagens önskan till mötes har Kongl. Maj:t i år, i motsats till i fjol

föreslagit, att icke mindre än 12 fullständiga elementarläroverk å båda

linierna, den klassiska och den reala, skulle upprättas, utan derjemte 4

fullständiga ensamt på reallinien, eller tillsammans 16. Detta antal realskolor

synes mig vara för närvarande fullt ut så många som behöfvas,

om man nemligen vill uppsätta skolor efter den enda grund, som för

deras tillkomst bör vara bestämmande, nemligen lärjunge-antalet. När

alltså, som af närslutna tabell Ditt. A visar sig, lärjunge-antalet på reala

linien under senare åren utgjort omkring 300, så synes mig att 16 treklassiga

realskolor äro för detta antal lärjungar för närvarande tillräckligt,

emedan antalet elever vid hvarje skola icke skulle uppgå till dera

än 18 å 19 och i hvarje klass till 6. Utskottet har emellertid hyst en

annan mening, då det föreslagit icke mindre är 23 dylika realläroverk,

hvaruti lärjunge-antalet alltså skulle blifva cirka 13 och i hvarje klass

omkring 4, förutsatt att alla lärjungarne skulle kunna lika fördelas. En

sådan anordning finner jag ur flera synpunkter icke tillfredsställande och

måste således i detta fall yrka derpå, att Kongl. Majtts proposition, i hvad

den angår realskolornas antal, måtte godkännas. Beträffande lärarnes

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:0 20 b.

29

antal anser jag deremot och då somliga skolor i alla fall få ett fåtaligt

antal lärjungar, att Utskottets förslag i detta hänseende har företräde;

likasom jag i allo med Utskottet öfverensstäminer deri, att färre latinskolor

äro af behofvet påkallade; men vill man vinna detta mål, förökning

af realskolor och förminskning af latinskolor, så är min öfvertygelse

den, att man icke på förhand bör försvåra ett sådant arrangement genom

att gifva orterna förhoppning om båda delarne; ty det kan väl förutsättas,

att, när nu strid uppstår om huruvida man skall få eller icke få

fullständiga elementarläroverk på bada linierna, så lärer denna strid icke

blifva mindre, då det blir fråga om att borttaga endera af dessa. På

dessa skål och då det torde vara klokt att afvakta erfarenheten derom,

huru många och hvarest de flesta realister anmäla sig, har jag ansett

det vara nödigt, för att nä det mål Utskottet föreslagit, att för närvarande

icke flera realskolor inrättas än hvad Kongl. Maj:t föreslagit^.

Häruti instämde Herr Liss Olof Larsson.

Vid 2:dra punkten (angående Kongl. Maj:ts förslag om en pedagogisk

undervisningsanstalt för elementarlärare):

af Herr Friherre F. A. Funck: “Då förlidet års riksdag, uti sin

underdåniga skrifvelse N:o 84, förklarat sig i fråga, om lärarebildningens

befrämjande vara »fullkomligt öfvertvgad om otillräckligheten af hvarje

annan åtgärd än den, som står att åstadkomma genom en för det

afse elda ändamålet enkom inrättad anstalt;» och till^följd häraf anhöll,

»att redan för mista Riksdag ma framläggas förslag om inrättande af en

anstalt för elementarlå,rares praktiska utbildning», synes mig den återgång

till 1872 ars läroverkskomités förslag, som Utskottet nu tillstyrkt,

bevisa ett vacklande i åsigter, som, enligt mitt förmenande, icke bör

kunna vinna Riksdagens bifall.

Väl har Utskottet sökt ådagalägga, att Kongl. Mapts förslag i åtskilliga

delar icke vore fullt tillfredsställande, men om ock detta förslå»

i dess nuvarande skick icke skulle vara antagligt, hade sådant, enligt

mitt förmenande, bort föranleda Utskottet, antingen att framlägga ett

eget förslag, huru den anstalt för elementarlärares praktiska utbildning,

som sistlidne Riksdag ansa.» vara af behofvet påkallad, borde vara, inrättad,

eller oek att föreslå Riksdagen att hos Kongl. Maj:t anhålla om

uppgörande af ett nytt förslag i den syftning Utskottet funnit tj en ligt.

föreslå; men icke att, såsom nu skett, endast afstyrka antagandet af

Kongl. Maj:ts proposition, hvarigenom inrättandet af det utaf Riksdagen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

såsom högst behöfligt ansedda läroverket kommer att till en obestämd

framtid uppskjutas.

På dessa skäl, och då erfarenheten bäst torde afgöra, om och i

hvad mån den af Kongl. Maj:t föreslagna anstalten kommer att uppfylla

det dermed afsedda ändamål, anser jag mig böra påyrka bifall till hvad

Kongl. Maj:t i detta ämne föreslagit.14

Häruti instämde Herrar C. Petre och F. Brusewitz.

af Herr E. af Klint, hvilken, utan att godkänna Utskottets motivering,

instämde i dess under mom. a gjorda hemställan, samt ville på extra

stat för år 1875 anvisa ett belopp af 15,000 kronor, att, enligt Kongl.

Maj:ts nådiga disposition, användas för praktisk utbildning af blifvande

elementarlärare;

af Herrar Friherre J. Stjernblad och Grefve A. Posse, hvilka reserverade

sig mot vissa delar af Utskottets motivering.

af Herr Jöns Rundbäck.

Vid 3:dje punkten (angående elementarskolor för flickor):

af Herr Friherre F. von Essen: “Då jag biträdt förestående beslut,

har jag dock ej kunnat dela den åsigt att staten bör bereda kostnadsfri

elementarundervisning för qvinlig ungdom, hvilket till en viss

grad sker genom bifall till Utskottets förslag att ett antal fri-elever

skulle antagas vid sådana högre skolor som af staten erhålla understöd.44

af Herrar Piss Olof Larsson, Ola Bosson Olsson och C. Magni,

hvilka ansågo att i förevarande fall borde stadgas enahanda vilkor, som

blifvit i afseende å bidrag till folkhögskolor bestämda.

Vid 4:de punkten (angående väckt fråga om understöd åt enskilda

elementarläroverk för gossar) af Herr Jöns Rundbäck.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets TJtlåtande N:o 20 b.

31

Litt. A.

Jemförande tabell öfver lärarepersonalen vid de högre

elementarläroverken.

3 >

pT P

3 >

p B

pr p

K

CD

O-

t>

Enligt nuva-

Enligt Kongl.

Maj:ts proposi- tion.

Enligt Stats-Ut-

M. p

B “ £

p _

“ p:

CD ^

eltal<

1868

•

H

rande stat.

skottets förslag.

O-Bö

3 5

i

® a 3

t?

jo 3

LhOQ

W p

OO p:

GO^''

w

CD

CD

►*

o»

to

t"*

CD

>

Qj

W

t*

Oj

H- 00 <1

• o* _

GO

1 °:

'' Ht»

-4 -j

tO o

hZ

►—*

OO o:

—a Ht»

«3

B

crcj

P

►i

“ds

P

*-i

A. Fullständiga å

båda linierna:

Göteborg ..................

PT

et-

O

Hj

CD

HJ

ct-

O

*-i

CD

►i

B

B

pr

rt-

CD

pr

ef

O

Hj

CD

Hi

pr

et-

O

Hi

CD

N

B

B

pr

et

CD

Hi

pr

o

CD

J-i

pr

et-

O

►1

CD

B*

B

pr

et

CD

Ji

22

22

517

504

1

7

15

1

9

10

1

9

15

17

23

500

489

Jönköping ...............

1

5

13

1

9

9

1

9

13

15

9

493

482

Upsala .....................

1

7

16

1

6

7

1

9

14

23

28

525

480

Örebro ...................

1

7

17

1

9

9

1

9

14

12

13

452

437

Lund ....................

1

7

15

1

6

7

1

9

13

11

13

449

427

Linköping ...............

1

7

14

1

6

8

1

9

13

8

12

420

407

Kalmar ..............

1

7

14

1

9

10

1

9

12

15

17

355

401

Karlstad ...............

1

n

i

9

1

9

10

1

9

11

7

6

402

365

Vexiö ................

1

7

12

1

6

8

1

8

12

15

4

406

331

Skara ........................

1

7

15

1

9

10

1

8

12

14

11

371

317

Malmö .....................

1

5

14

1

9

9

1

8

12

4

4

296

261

Vesterås................

1

7

10

1

6

8

1

7

9

10

6

283

258

Norrköping...............

1

5

10

1

9

9

1

8

9

24

8

276

255

Karlskrona .....

1

5

10

1

9

9

1

8

9

12

17

217

248

Helsingborg...............

1

4

7

1

6

7

1

8

9

11

6

252

230

Gefle ...............

1

7

9

1

9

9

1

8

9

13

3

242

209

Veners borg...............

1

5

10

1

6

7

1

6

9

10

5

221

205

Visby ...................

1

4

10

1

8

10

1

6

9

4

3

189

151

Umeå .......... ............

1

5

9

1

8

9

1

6

9

B. Fullständiga en- dast å latinlinien:

*

8

8

314

276

Kristianstad...............

1

5

10

1

6

7

1

5

9

4

2

201

195

äernösand ...............

1

6

7

1

6

8

1

6

7

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

SLS-

£

p" _

B »

it

k p

p* ^

CG P:

K

<D

&

>-* JL

00 rf- 05 P

>

w|

Enligt nuva- rande stat.

Enligt Kongl.

Maj:ts proposi- tion.

Enligt Stats-TJt- skottets förslag.

» g -n.

& 3 S

® p ö

^ crq

M ^ P

OO ^

'' 05

CO

1 °:

i, t?

to CD

3 g

W p

HJ*

00 O:

“3

let lärjungar

8—1872.

lärjungar

T. 1873.

Rektorer.

Lektorer.

Adjunkter.

Rektorer.

Lektorer.

Adjunkter.

Rektorer.

Lektorer.

Adjunkter.

4

3

236

187

Falun ................

1

5

11

i

6

7

1

5

8

4

6

163

182

Nyköping..................

1

5

8

i

5

7

1

5

8

3

2

189

163

Halmstad..................

1

4

7

i

5

7

1

4

7

4

4

160

150

Strengnäs..................

1

7

i

6

8

1

6

7

—

2

145

139

Östersund.................

1

5

8

i

5

7

1

5

7

3

3

139

119

Hudiksvall .............

1

4

7

i

5

7

1

4

7

2

4

85

100

Luleå ........................

Stockholms gymna-

1

4

6

1

5

7

1

4

7

sium med Clara...

Stockholms norra 11

6

7

1

6

7

36

52

582

619

och Maria elementar-

3

7

14|

läroverk ...............

Stockholms södra |1

6

7

1

6

7

Summa

167

314

209

244

—

209

294

C. Fullständiga

endast å reallinien.

Stockholm ...............

1

4

—

i

4

6

1

4

6

Vestervik.................

1

2

7

i

4

6

1

4

6

Sundsvall.................

1

5

i

4

6

1

4

6

Duplikanter

—

—

—

50

__

—

—

Summa

I —! 173

| 326

|

1

221

312| -

221

312

Amn. Jemföres lärjungarnes antal hösttermin 1873 med medeltalet lärjungar 1868—

1872, finner man att antalet lärjungar vid de flesta läroverken icke obetydligt

nedgått. Anledningen till detta förhållande torde till en stor del vara

att söka deruti att, jemlikt Kongl. kungörelsen den 10 Mars 1869, elementarläroverkens

nedersta klass blifvit indragen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

33

Litt. B.

Förslag till förändrad normalstat för elementarläroverken.

Antal.

Rektorer.

Lektorer.

Adjunkter.

Gymnastik-

lärare.

Musik-lärare.

1 Tecknings- lärare.

4,500

Med

2,500

aflöningsbelopp å

1,500 1,000

750

750

1

9

15

i

1

1

1

9

13

i

1

1

l

9

14

i

1

1

1

9

14

i

1

1

1

9

13

i

1

1

1

9

13

i

1

1

1

9

12

i

1

1

1

9

11

i

1

1

1

8

12

i

1

1

1

8

12

i

1

1

1

8

12

i

1

1

1

7

9

i

1

1

1

8

9

i

1

1

1

8

9

i

1

1

1

8

9

i

1

1

1

8

9

i

1

1

1

6

9

i

1

1

1

6

9

i

1

1

1

6

9

i

1

1

1

7

11

i

1

1

1

5

9

i

1

1

74. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

båda limerna.

Göteborg

o ....................

Jönköping

Upsala...........................

Örebro..........................

Lund..............................

Linköping....................

Kalmar

Karlstad.......................

Wexiö ..........................

jSkara.............................

I Mal mö...........................

Westerås .....................

Norrköping ................

Karlskrona

Helsingb org . .

Ge fle..............................

iWenersborg ...............

Visby ...........................

Umeå

Nya Elementarskolan

B. Högre elementar-läroverk,

fullständiga

endast på latinlinien.

Kristianstad ...............

Hela aflöningsbeloppet.

52.000

49.000

50,500!

50.500

49,000

49.000

47.500

46.000

45.000

45,000

45.000

38.000

40.500

40,500

40,500

40.500

35.500

35,500

35,500

41.000

33,000

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20'' b.

Hernösand ...................

Falun .............................

Nyköping...........................

Halmstad ...................

Strengnäs..........................

Östersund.......................

Hudiksvall .....................

Luleå .................................

Stockholms norra..........

D:o södra...........

C. Högre elementar-lä- roverk, fullständiga

endastpårealalinien.

Stockholm ........................

Westervik...........................

Sundsvall ........................

Antal.

Hela

aflönings-

beloppet.

j Rektorer.

1

Lektorer.

Adjunkter.

Gymnastik-

lär are.

Musik-lärare.

Tecknings-

lärare.

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

6

5

5

4

6

5

4

4

6

6

4

4

4

7

8

8

7

7

7

7

7

7

7

6

6

6

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

32.500

35.500

31.500

37.500

32.500

30.000

27.500

27.500

32.500

32,500

26.000

26,000

26,000

S:gr för de högre ele-

1

mentarläroverken

34

228

323

34

34

34

1,292,500

D. Lägre elementar-läro-

1

Med aflöningsbelopp å

verk med 5 klasser.

3,500

1,500

600

450

450

Jakobs ..............................

1

5

1

1

1

12,500

Katarina..............................

1

—

5

1

1

1

12,500

Ladugårdslands ..............

1

—

5

1

1

1

12,500

Norrtelge.........................

1

5

1

1

1

12,500

Enköping...........................

1

—

5

1

1

1

12,500

s. 35 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

35

Antal.

Rektorer.

[Lektorer.

Adjunkter.

Gymnastik-

lärare.

Musik-lärare.''

1 Tecknings- j lärare.

Hela

aflönings- j

beloppet.

Eksjö.......................................

1

5

i

i

i

i

12,500

Mariestad ..............................

1

—

5

i

i

i

12,500

Borås ....................................

1

——

5

i

i

i

12.500

Lidköping..............................

1

—

5

i

i

i

12,500

Eskilstuna ...........................

1

■—■—-

5

i

i

i

12,500

Arboga ..................................

1

—

5

i

i

i

12,500

Ystad ...................................

1

—

5

i

i

i

12,500

Karlshamn ...........................

1

—

5

i

i

i

12,500

Landskrona ........................

1

—

5

i

i

i

12,500

Uddevalla...........................

1

—

5

i

i

i

12,500

Göteborg .............................

1

5

i

i-

i

12,500

Kristinehamn........................

1

5

i

i

i

12,500

Piteå.......................................

1

-——

5

i

i

i

12,500

S:gr

18 |--

90

18

18

18

225,000

E. Lägre elementar-läro-

Med aflöningsbelopp å

verk med 3 klasser.

3,000

—

1,500

300

300

300

Söderhamn.........................

1

2

1

1

1

6,900

Söderköping ........................

1

—

2

1

1

1

6,900

\V ad stena..............................

1

■--

2

1

1

1

6,900

Wimmerby ..........................

1

2

1

1

1

6,900

Alingsås..................................

1

—

2

1

1

1

6,900

Sköfde...................................

1

—

2 ''

1

1

1

6,900

Askersund ...........................

1

2

1

1

1

6,900

Sala ......................................

1

2

1

1

1

6,900

Engelholm ...........................

1

—

2

1

1

1

6,900

Göteborg ..............................

1

—

9

1

1

1

6,900

\Yarberg ..............................

1

--—

2

1

1

1

6,900

Oskarshamn .........................

1

—

2

1

1

1

6,900

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.

Antal.

Hela

F

►

Q

g

H

aflönings-

CD

K

c4-

O

CD

CD

K1

c-f-

o

i-i

CD

&

ep’

p

F

c4-

CD

ymnastik-

lärare.

t»

K

H

SO

H

CD

ecknings-

lärare.

beloppet.

Antal

1

2

i

1

i

6,900

jFilipstad................................

1

—

2

i

1

i

6,900

[Arvika.......................

1

2

i

1

i.

6,900

Haparanda ...........................

1

3

i

1

i

8,400

Skellefteå..............................

1

—

2

i

1

i

6,900

Wernarno...........................

1

—

2

i

1

i

6,900!

Sölvesborg

1

—

2

i

1

i

6,900

Ronneby

1

—

2

i

1

i

6,900

Trelleborg

1

—

2

i

1

i

6,900!

Strömstad..............................

1

—

2

i

1

i

6,900

Marstrand.............................

1

—

2

i

1

i

6.900

Örnsköldsvik ......................

1

---

2

i

1

i

6,900

S:gr

24

—

49

24

24

24

167,100

Summa

76 i

228 |

462

76 |

76

76

1,684,600

Stockholm, Associatious-Boktryckeriet, 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:39 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstadens Åttonde Hufvudtitel. s. 1 i texten