Utlåtande, angående åtskilliga till Åttonde Hufvudtiteln hänförliga frågor.
1874-05-05 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1874:20b, Utlåtande, angående åtskilliga till Åttonde Hufvudtiteln hänförliga frågor.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats''-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
J%'':0 20 b.
Auk. till Riksd. Kansli d. 5 Maj 1874, kl. 6 e. ni.
Utlåtande, angående åtskilliga till Åttonde Hufvudtiteln hänförliga
frågor.
(2:dra U. A.)
Jemlikt den i 17:de punkten af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20
a, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Åttonde Hufvudtitel,
gjorda anmälan, går Utskottet nu att afgifva yttrande öfver de i
nämnda punkt omförmälda frågor.
Förändrad anordning af rikets elementarläroverk.
l:o. Uti en den 2 sistlidne Februari aflåten, till Stats-Utskottet
hänvisad proposition (N:o 34) har Kongl. Muj:t, i öfverensstämmelse med hvad
ett den nådiga propositionen bilagdt statsråds-protokoll öfver ecklesiastikärenden
den 31 December 1873 innehåller, föreslagit Riksdagen:
alt det i nu gällande riksstat uppförda anslag till elementarläroverken
måtte af Kongl. Maj:t disponeras till genomförande, i den mån sådant
lämpligen kunde ske, af den anordning af dessa läroverk, som vore
angifven uti det i bilagan B. till nämnda protokoll framställda förslag
till normalstat för elementarläroverken;
att Riksdagen måtte för samma anordnings genomförande i nedanBih.
till Riksd■ Prot. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft. 1
Angående
anslag för
genomförande
af åtskilliga
förändrade
anordningar
vid elementarläroverken.
2
Stats-Utskottets Utlåtande J\:o 20 b.
nämnda delar, utöfver nuvarande anslag för elementarläroverken, anvisa
följande belopp från och med år 1875:
för utvidgning af de tvåklassiga elementarläroverken i Wernamo,
Sölvesborg, Ronneby, Trelleborg, Strömstad och Marstrand till treklassiga
elementarläroverk 21,000 R:dr, med vilkor att de kommuner, inom hvilka
dessa läroverk voro belägna, bekosta för läroverkens utvidgning fullt
ändamålsenliga lokaler;
till förändring af Engelholms tvåklassiga pedagogi till treklassigt
elementarläroverk 6,900 R:dr, med vilkor att Engelholms kommun kostnadsfritt
tillhandahåller lämplig lokal för det förändrade läroverket;
för upprättande af de tre lägsta klasserna af ett på reallinien fullständigt
elementarläroverk i Stockholm, med undervisning endast i de å
reallinien förekommande läroämnen, 6,900 R:dr, med tillägg af 500 R:dr
till den nödvändigaste undervisningsmateriel, 7,400 R:dr, med vilkor att
Stockholms stad förbinder sig ej blott att kostnadsfritt tillhandahålla
lämplig lokal sä väl för i fråga varande trenne klasser som för läroverkets
småningom skeende utvidgning till fullständigt å reala linien, utan
ock att förse rektor med boställe eller deremot svarande hyresersättning;
för Piteå läroverks uppförande å stat såsom femklassigt elementarläroverk
3,100 R:dr;
för lönetillökning åt rektorerne vid Westerviks och Luleå högre
elementarläroverk med 500 R:dr åt hvardera, 1.000 R:dr;
till lön åt en lektor vid Luleå högre elementarläroverk 2,500 R:dr;
och
till löner åt två nya lektorer vid Jönköpings samt en vid Malmö,
en vid Carlskrona, en vid Norrköpings och en vid Wisby högre elementarläroverk
ä 2,500 R:dr, 15,000 R:dr;
att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett belopp
å 10,000 R:dr, att enligt de i statsråds-protokollet angifna grunder användas
till arvoden åt skrifbiträden för rektorerne vid samtliga högre,
äfvensom vid Stockholms femklassiga elementarläroverk;
att Riksdagen likaledes till Kongl. Maj:ts disposition må ställa en
summa af 10,000 R:dr, att användas till aflöning åt rektorer utöfver normalstaten
vid högre elementarläroverk, der Kongl. Maj:t kan pröfva sådant
nödigt; samt
att lärarnes lönegrader, i enlighet med grunderna i ett af Kongl.
Maj:t den 9 sistlidne Januari i nåder gillat förslag till löneförbättring
för elementarläroverkens lärare, måtte bestämmas på det sätt, som uti
bilagan C. till statsråds-protokollet af den 31 sistlidne December vore närmare
angifvet.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
3
Vid behandling af Kongl. Maj:ts till sistlidet års Riksdag aflåtna
proposition (N:o 29) angående förändrad anordning i vissa delar af rikets
elementarläroverk stadnade Kamrarne i skiljaktiga beslut; bland annat,
om antalet af den reala bildningsliniens öfverklasser. Kongl. Maj:ts proposition
afsåg, att realliniens lärokurs vid de högre läroverken skulle omfatta
åtta år och således erhålla en treklassig öfverbyggnad. Det särskilda
Utskottet, som behandlade berörda nådiga proposition, tillstyrkte
deremot, att denna lärokurs skulle komma att omfatta dels nio, dels ock
sju år, samt hemställde, i öfverensstämmelse härmed, att den högre realbildningskursen
måtte göras dels fyraårig, dels tvåårig. I Första Kammaren
leinmtde 28 ledamöter Kongl. Maj:ts förslag utan anmärkning, under
det att 42 ledamöter biträdde Utskottets hemställan. Andra Kammaren
åter biföll Kongl. Maj:ts förslag med 127 röster mot 36. Vidare
innehöll den nådiga propositionen, att reallinien i de fyra öfre- klasserna
vid de högre elementarläroverken skulle indragas och vid vissa af dessa
läroverk ersättas genom tre sjelfständiga högre realklasser. Ehuru detta
förslag icke varm Riksdagens godkännande, uttalade likväl Riksdagen uti
sin i ämnet aflåtna underdåniga skrifvelse (N:o 84) den åsigt, att reallinien
vid vissa elementarläroverk kunde indragas samt anhöll, att Kongl.
Maj;t täcktes för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag om inrättande
af högre realklasser vid ett sä stort antal af rikets elementarläroverk,
att den reala bildningens behof derigenom kunde anses behörigen
tillgodosedt.
Oaktadt Utskottet erkänner, att flera skäl kunna anföras för bibehållandet
af en fyraårig lärokurs äfven för realliniens öfverklasser, har
Utskottet likväl icke kunnat annat än instämma i den allmänt uttalade
önskan, att realliniens lärjungar måtte kunna så tidigt som möjligt fullborda
sin kurs, för att öfvergå till det praktiska lifvet.
Frågan, huruvida det later sig göra att under en åttaårig lärokurs
bibringa en afslutad real elementarbildning, beror ytterst på det omfång,
som för undervisningen på denna linie må anses erforderlig, och sammanhänger
således på det närmaste med bestämmelserna angående afgångsexamen
till universiteten äfvensom med inträdesfordringarne till
teknologiska institutet och bergskolan eller annan med dem jemförlig
teknisk högskola. Angelägenheten deraf, att elementarläroverken ordnas
så, att öfvergången från dem till de högre tillämpningsskolorna kan ske
direkt och icke göres beroende på en särskild mellanliggande undervisning
eller förberedelse torde så mycket mindre böra förbises, som det
måste antagas, att den reala bildningsliniens höjande i jemnbredd med
den klassiska väsendtligen beror deraf, att åt godkänd afgångsexamen
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
från realliniens högsta klass lemnas ett dylikt vitsord. Då ur de handlingar,
som legat till grund för den nådiga propositionen, icke kan hemtas
någon upplysning om sättet, huru undervisningen inom de föreslagna
tre reala öfverklasserna är afsedd att ordnas, har Utskottet haft svårt
att tillförlitligen bedöma förevarande fråga, men efter inhämtande af
hvad vid sistlidna riksdag i ämnet yttrades, har dock Utskottet trott sig
kunna antaga, att den åttaåriga kursen kan blifva för ändamålet tillräcklig,
i synnerhet med fästadt afseende på den fördel, som genom den
nya anordningen tillskyndas reallinien derutinnan, att undervisningen i
de tre öfverstå klasserna uteslutande lämpas efter dess behof. Denna
fördel synes kunna utsträckas ännu längre derigenom, att realliniens lärjungar
i de för dem vigtigaste läroämnen, såsom matematik, naturhistoria
och moderna språk, äfven inom fjerde och femte klasserna, på
sätt vid många läroverk redan nu lärer ega rum, erhålla särskild undervisning,
hvartill ock, då lektorernes undervisningsskyldighet icke lärer
böra minskas, de beräknade lärarekrafterna vid de högre elementarläroverken
i allmänhet synas lemna tillgång. Under antagande af att denna
ytterligare lättnad beredes för de fullständiga läroverkens lärjungar på
reallinien att på kortare tid vinna sitt mål, har Utskottet, med afseende
tillika på denna frågas nyss omtalade utgång vid sistlidna riksdag, icke
tvekat att förorda Kongl. Maj:ts ånyo framlagda förslag om en treklassig
öfverbyggnad för reallinien.
Hvad angår bestämmandet af de läroverk, vid hvilka dessa högre
realklasser böra komma i fråga att fästas, har Kongl. Maj:t, förutom upprättandet
af särskilda endast å reallinien fullständiga elementarläroverk i
Stockholm, Westervik och Sundsvall, ansett tre ettåriga hö<tre realklasser
böra anordnas vid elementarläroverken i Göteborg, Örebro, Malmö,
Carlskrona, Jönköping, Gefle, Skara, Norrköping, Garlstad, Calinar,
Wisby och Umeå. Enligt statsråds-protokollet har vid uppgörande af
detta förslag afseende först och främst fästats å det behof af högre realbildning,
som gjort sig inom de skilda orterna gällande och som kunde
anses ådagalagdt genom det talrikare antal lärjungar, hvilka vid dervarande
läroverk begagnat sig af undervisningen i realliniens högre klasser,
att dernäst tillsetts att ingen vidsträcktare del af riket skulle gå miste
om ett sådant läroverk, der den på reallinien studerande ungdomen kunde
bekomma en önskad utbildning, samt slutligen att sådana förhållanden tagits
i betraktande, som ansetts kunna medföra en högre uppskattning af
den reala bildningen och en större uppmuntran för densamma.
I afseende på denna fråga har Utskottet utgått frän den allmänna
grundsats, att, då här är fråga om en så väsendtlig förminskning af förut
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
5
befintliga undervisningstillfällen, antalet af de läroverk, vid hvilka sådana
öfverklasser komma att framgent finnas, bör, så vidt möjligt är, utsträckas,
på det att icke en alltför stark rubbning må uppkomma i nu bestående
förhållanden. Ur denna synpunkt har Utskottet, som mot realklassers
upprättande vid de af Kongl. Maj:t föreslagna läroverk, icke haft
något att erinra, ansett sig böra tillstyrka, att vid ännu några flera läroverk
samma åtgärd vidtages. Dervid har Utskottet funnit i främsta rummet
böra ifrågakomma sådana läroverk, som hafva ett betydligare lärjungeantal,
och i allmänhet alla som hafva mer än 200 lärjungar. Ehuru
ett par af dessa läroverk äro temligen nära belägna till andra, vid hvilka
reala öfverklassers upprättande blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget, har Utskottet
icke kunnat annat än anse det betänkligt, om vid så talrikt besökta
läroverk, genom bristande tillfälle att till slutet begagna den reala
undervisningen, nästan hela den der studerande ungdomen skulle så godt
som tvingas att, emot hvad de möjligen eljest afsett, välja den klassiska
linien.
På dessa grunder har Utskottet ansett sig böra tillstyrka, att äfven
vid elementarläroverken i Upsala, Lund, Wexiö, Linköping, Westerås, Wenersborg
och LIelsingborg fullständig reallinie skulle fortfarande finnas. I
afseende å lärjungeantalet höstterminen 1873 (se bilagda tabell Litt. A)
är nemligen Upsala, med 482 lärjungar, det tredje i ordningen bland rikets
alla läroverk, Lund med 437 det femte, Linköping med 427 det sjette
och Wexiö med 365 det nionde. Ser man på antalet lärjungar i de öfre
realklasserna i de läroverk, som enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle erhålla
fullständig reallinie, stå endast fyra läroverk framför dem i Lund
och Linköping. Närmast efter dem följer läroverket i Malmö, men efter
detta komma läroverken i LTpsala och Wexiö såsom det åttonde och det
nionde i ordningen. Angående Wenersborg torde dess läge i en ort med
stark industriel utveckling utgöra tillräckligt skäl för bibehållande der
af en fullständig reallinie. För inrättande af ett dylikt läroverk i Westerås
synes giltig anledning förefinnas deruti, att annars Westerås stift
icke skulle komma i åtnjutande af något realt läroverk. Slutligen har
det stora antalet elever i de öfre realklasserna vid Helsingborgs läroverk
föranledt detta läroverks uppflyttande bland de på reallinien fullständiga.
Med afseende fäst på dessa förhållanden har Utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att äfven ifrågavarande sju läroverk måtte erhålla reala öfverklasser.
På det att nya elementarskolan i Stockholm fortfarande måtte
kunna verka i samma syfte som tillförene, beslöt sistlidna Riksdag för
sin del, att nämnda läroverk skulle bibehållas med oförändrad lärarestat,
6
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
och har, enligt hvad i statsråds-protokollet är meddeladt, Kongl. Maj:t
bifallit hvad Riksdagen i detta hänseende beslutit.
De öfriga å båda linierna fullständiga elementarläroverken har
Kongl. Maj:t, med afseende på den i öfverklasserna helt och hållet skilda
undervisningen för reallinien, ansett böra erhålla nio lektorer, utom läroverken
i Wisby och Umeå, för hvilka normalstaten upptager endast åtta
lektorer. Anledningen hvarför de sistnämnda läroverken ansetts kunna
åtnöjas med ett mindre antal lektorer, är uppenbarligen det jemförelsevis
ringa antalet lärjungar. Höstterminen 1873 besöktes Wisby elementarläroverk
af 205 ynglingar och Umeå af 151. För närvarande äro anställde
i Wisby 4 lektorer och 10 adjunkter samt i Umeå 5 lektorer och
9 adjunkter. Med hänsyn till elevantalet samt dertill att sammanlagda
antalet lärjungar i realöfverklasserna under innevarande läseår uppgår
i Wisby till endast 4 samt i Umeå och Wenersborg blott till 3, torde
sådana anordningar i dessa öfverklasser kunna träffas, att den afsedda
undervisningen kan meddelas å båda linierna, om lektorernes antal vid
hvartdera af dessa läroverk endast ökas till 6. Af enahanda anledning
har Utskottet äfven föreställt sig. att vid de medelstora läroverken i
Gefie, Skara, Wexiö, Carlskrona, Norrköping, Malmö och Helsingborg,
antalet lektorer icke skulle behöfva ökas mer än till 8, hvarförutom läroverket
i Westerås ansetts kunna åtnöjas med samma antal lektorer som
hittills med afseende å det ringa antalet lärjungar i dess öfre realklasser.
Den år 1873 föreslagna normalstaten var uppgjord under antagande,
att Riksdagen skulle godkänna en sådan anordning vid elementarläroverken,
att ett högsta antal lärjungar för hvarje klass bestämdes.
Då inom Riksdagen meningarne om gagneligheten af en dylik föreskrift
visat sig delade, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att uti normalstaten visserligen
måtte uppföras samma lärareantal för hvarje läroverk af ett visst
slag, men att dessutom i denna stat måtte uppföras ett antal af 50
ordinarie adjunkter (duplikanter) att anställas vid de elementarläroverk,
hvarest, med afseende på det ständiga behofvet af undervisning i parallelklasser,
en tillökning af lärareantalet pröfvades erforderlig. Sedan frågan
om en bestämd begränsning af hvarje läroverks skyldighet att mottaga
de lärjungar, som der söka inträde, förfallit, förefinnas efter Utskottets
tanke icke några skäl till förändring i hittills varande sätt att uppgöra
läroverkens stat. Genom Kongl. Maj:ts förslag komine hvarje större
läroverks stat att utgöras af två beståndsdelar: först dess särskilda i normalstaten
upptagna lärareantal och sedermera den andel i hela antalet
sist uppförda lärare, som detsamma tillkomme. Då denna sist nämnda
andel af lätt insedda skäl icke kan annat än äfven erhålla en viss stadga,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
har Utskottet ansett det vara mer lämpligt, om dessa båda beståndsdelar
af staten sammanfördes och läroverkets samtlige lärare, såsom
hittills, upptoges i dess stat. Då rubbningen i läroverkens stater efter
nu gillade bestämmelser måste blifva vida mindre än som vid nästföregående
riksdag först var i fråga, och inskränka sig endast till den tillökning
i lektorernas antal, som blifver en följd af den särskilda undervisningen
för realöfverklasserna, samt till den minskning i adjunkternas
antal, hvartill samläsningen i de nedre klasserna gifver anledning,'' har
det äfven synts Utskottet, som uppställandet af en alldeles ny normalstat
icke vore påkalladt, utan som behofvet vore tillgodosedt endast genom
nödiga förändringar i nu gällande stater. Lärareantalet skulle derigenom
sluta sig närmare till det bestående, och genomförandet af den nya ordningen
underlättas genom användande af redan för handen varande lärarekrafter.
Om femtio nya adjunktsbeställningar utan bestämmande af de läroverk,
till hvilka de skulle höra, på stat uppfördes, komrne deremot en
icke ringa osäkerhet att uppstå angående omfånget och beskaffenheten af
elementarläroverken, hvilkas verkliga stater härigenom sällan kotnme att
öfverensstämma med normalstaten. Skulle dessa lärarebefattningar tillsättas,
utan att det vore på förhand kändt, vid hvilket läroverk deras
innehafvare skulle hafva att tjenstgöra, så skulle detta dels innebära en
stor afvikelse från nu gällande ordning, dels möjligen föranleda till en
betänklig inskränkning i antalet sökande. I händelse äter hvar och en
af dessa befattningar skall fästas vid ett visst läroverk, synes en icke
behöflig omgång uppkomma, och förhållandena ordna sig vida lättare och
enklare genom en närmare anslutning till nu gällande stater, helst erfarenheten
visat, att vissa läroverk, till följd af deras läge i folkrika orter
och vid stora kommunikation.sleder, fortfarande varit besökta af ett större
antal lärjungar äu andra. På det emellertid lärareantalet icke må kunna
öfverstiga hvad som verkligen behöfves, har Utskottet, efter vidtagande
af de förändringar, ofvan berörda förhållanden medföra, ansett detta antal
snarare böra upptagas något under det närvarande behofvet, då öfriga
undervisningstimmar kunna bestridas af extra lärare, hvilkas antal
för innevarande år, enligt inhemtade upplysningar, finnas uppgå till ett
antal af 76. Dessutom är genom nu gällande bestämmelser redan sörjdt
för att lärareantalet vid ett läroverk kan inskränkas, i fall behof deraf
skulle yppa sig. Genom Kongl. cirkuläret den 20 Mars 1858 är nemligen
förordnadt, att i de fullmakter eller konstitutorial, som för lärare
vid de högre elementarläroverken derefter utfärdades, det vilkor skulle
intagas, att de två yngste lärarne vore, i händelse de genom inträffade
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:u 20 b.
förändringar funnes umbärlige, skyldige att inträda i tjenstgöring vid annan
skola, helst inom stiftet, och genom nådigt cirkulär den 29 December
1860 har detta stadgande förklarats böra iakttagas äfven i afseende
pa yngste kolleger vid de tre- eller feinklassiga läroverken, hvarförutan
i Kongl. brefvet den 29 April 1869 är föreskrifvet, att i de fullmakter,
hvilka derefter för lärare i Stockholm utfärdades, det förbehåll skulle
intagas, att de utnämnde voro skyldige att, om så erfordrades, ingå i
tjenstgöring äfven vid annat hufvudstadens läroverk^ än det, vid hvilket
ledighet uppstått.
Af dessa skäl har Utskottet icke kunnat tillstyrka Kongl. Majrts
förslag om särskildt uppförande å normalstaten af anslag till aflöning åt
50 duplikanter, utan ansett sig böra ingå i pröfning, huru behofvet af
lärarekrafter vid de särskilda skolorna bäst skulle kunna tillgodoses. I
detta afseende innefattar Kongl. Maj:ts förslag en skiljaktighet emellan
läroverk med lektorer, som hafva konsistoriel tjenstgöring, och läroverk
med lektorer utan dylik tjenstgöring, i det att normalstaten upptager en
adjunkt mer för de förra än för de senare läroverken. Anledningen
härtill är att tjenstgöringsskyldigneten för lektorer, som äro konsistoriiledamöter,
blifvit minskad med ett visst antal undervisningstimmar, hvarigenom
uppkommit behof af ytterligare en adjunkt. Då emellertid ej
mindre särskilda till 1850—51 års Riksdag och till 1868 års Kyrkomöte
aflåtna propositioner än äfven Riksdagens åren 1856 och 1863 i ämnet aflåtna
skrifvelser och den senast tillsatta kyrkokomiténs förslag gifva stöd
för det antagandet, att tidpunkten, då ifrågavarande lärares sjelfskrifvenhet
såsom konsistoriiledamöter upphör, icke kan vara särdeles aflägsen,
synas, vid den osäkerhet, som sålunda förefinnes, huru länge denna
sjelfskrifvenhet kommer att fortfara, tillräckliga skäl icke vara för handen
att på detta förhållande grunda inrättandet af ordinarie tjenster.
Vid uppgörande af lärarestater för elementarläroverken torde derföre afseende
icke böra fästas vid den omständigheten, att en del lektorer äro
ledamöter af stiftsstyrelserna, utan endast å de ofvan berörda förhållanden
äfvensom å antalet lärjungar vid de olika läroverken och deras öfre
realklasser. Efter noggrannt öfvervägande af alla dessa förhållanden har
Utskottet, som icke funnit skal att afvika från hittills gällande ordning i
afseende på rektorslönerna, uppgjort ett förslag till lärarestater vid de
högre elementarläroverken, hvilket närmare inhemtas af bilagda tabell
(Litt. A.) Utskottets förslag upptager samma antal lärare på det hela,
som Kongl. Maj:ts Proposition. Äfvenledes äro uti Utskottets förslag
stater uppförda för fullständiga elementarläroverk endast å reala linien i
Stockholm,
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 20 b.
9
Stockholm, Vestervik och Sundsvall, angående hvilka läroverk på det
hela meningarne vid sistlidna riksdag icke voro delade. Det var endast
i afseende på antalet öfverklasser vid dessa läroverk, som Kamrarne fattade
olika beslut. För jemförelses skull äro såväl den af Kongl. Maj:t
föreslagna som den nuvarande lärarestaten för de högre elementarläroverken
å nämnda tabell upptagna.
Hvad angår Kongl. Maj:ts förslag om utvidgning af tvåklassiga elementarläroverken
i Vernamo, Sölvesborg, Ronneby, Trelleborg, Sti’ömstad
och Marstrand till treklassiga elementarläroverk, öfverensstämmer det i
allo med den af sistlidna Riksdag derom uttalade åsigt. De tvåklassiga
elementarläroverken torde i sjelfva verket numera icke kunna anses motsvara
sitt ändamål, då den för inhemtande af en allmän medborgerlig
bildning särskildt afsedda afslutning af studierna der svårligen lärer kunna
anordnas. Vid sådant förhållande synes den ännu tvåklassiga skolan i Örnsköldsvik
böra antingen indragas eller ock förändras till treklassigt elementarläroverk,
hvartill skulle erfordras ett belopp af 2,400 kronor. Då
afstånd et från såväl Umeå som Hernösand, de närmast belägna läroverken,
utgör icke mindre än tolf mil, synes orten väl behöfva ett treklassigt
elementarläroverk. Då härtill kommer att förlidet år lärjungeantalet,
som under höstterminerna 1869—1871 (se läroverkskomiténs betänkande
bil. M 1) i medeltal utgjort 20, enligt meddelad uppgift nu stigit
till 25, öfversteg det i Ronneby och föga understeg antalet lärjungar i
Marstrands och Sölvesborgs läroverk, hvilka nu skulle uppföras såsom treklassiga,
har Utskottet, ehuru meningarne rörande Örnsköldsviks skola
vid sistlidna riksdag voro delade, ansett sig böra tillstyrka äfven detta
sistnämnda läroverks utvidgning till treklassigt.
Beträffande Kongl. Maj:ts nådiga framställningar om anslag förden
tvåklassiga pedagogiens i Engelholm förändring till treklassigt elementarläroverk,
för upprättande i Stockholm af ett på reallinien fullständigt elementarläroverk
med till en början endast de tre lägsta klasserna, för
Piteå läroverks uppförande å stat såsom femklassigt elementarläroverk,
har Utskottet icke haft något att erinra.
Kongl. Maj:ts förslag om anslag till lönetillökning åt rektorerne
vid Vesterviks och Luleå elementarläroverk, till löner åt en lektor vid
Luleå, två vid Jönköpings, en vid Malmö, en vid Carlskrona, en vid
Norrköpings och en vid Visby elementarläroverk samt till arvoden för
skrifbiträde åt rektorer hafva icke heller föranledt till någon erinran, och
får Utskottet härvid endast åberopa hvad i statsrådsprotokollet (sid. 16—18)
blifvit anfördt till stöd för dessa förslag.
Bih. till Biksd. Prot. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft.
3
10
Stats-Uiskottets Utlåtande N:o 20 b.
Till aflöning åt rektorer utöfver normalstat har Kongl. Maj:t äskat
ett belopp af 10,000 kronor. Dessa medel äro afsedd (se statsrådsprotokollet
sid. 10—12) för vidtagande af den anordning, att en lärare, som
förordnas till rektor vid högre elementarläroverk, må i följd af detta förordnande
kunna berättigas erhålla fullmakt såsom lektor vid läroverket
i ett visst eller vissa ämnen, så framt han ej redan förut vore ordinarie
lektor derstädes. Denna framställning synes föranledd af farhåga för de
olägenheter, som under vissa förutsättningar till följd af nuvarande stadganden
angående rektorers tillsättande skulle kunna uppstå vid en tillförordnad
rektors återgång till sin ordinarie befattning. Då emellertid
några sådana fall, som befarats kunna uppstå, icke inträffat och den anförda
olägenheten af ett längre tid fortfarande vikariat äfven med den
föreslagna anordningen icke torde kunna undvikas samt förslaget dessutom
innebär en afvikelse från den hittills stadgade ordningen för tillsättande
af lektorat, har Utskottet icke ansett sig kunna förevarande nådiga
förslag biträda.
Hvad slutligen angår Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att
lärarnes lönegrader i enlighet med grunderna i det af Kongl. Maj:t den
9 sistlidne Januari i nåder gillade förslag till löneförbättring för elementarläroverkens
lärare måtte bestämmas på det sätt, som uti bilagan c) till
statsrådsprotokollet den 31 sistlidne December vore närmare angifvet, har
Riksdagen, genom godkännandet af hvad Stats-Utskottet uti 13:de punkten
mom. a af Utlåtandet K:o 20 a, angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens Åttonde Hufvud titel, föreslagit, härtill lernnat bifall.
Då för ett slutligt genomförande af de föreslagna anordningarne
vid elementarläroverken, hvarigenom den reala undervisningen skall
komma att intaga den sjelfständiga ställning, man afsett, det funnits nödvändigt
icke allenast att indraga dylik undervisning vid en del läroverk,
der den förut, meddelats, utan äfven att öka det nuvarande antalet lektorer,
har Utskottet med anledning af de ytterligare anslag, som för
deras aflöning erfordras, trott det å andra sidan böra undersökas, huruvida
icke en indragning af den klassiska undervisningen vid en del läroverk
kun vara af behofvet påkallad, en utredning, hvilken Utskottet äfven
ur en annan synpunkt ansett önskvärd. Den nära förening emellan de
olika bildningslinierna, som hittills egt rum, synes nemligen hafva utgjort
ett hinder för undervisningens fullt ändamålsenliga bedrifvande. Uppenbart
är, att ett tillbörligt tillgodoseende af såväl den klassiska som den
reala- undervisningen endast står att vinna genom bildningsliniernas fullständiga
åtskiljande, enär undervisningsämnena, äfven der de äro gemensamma,
kräfva ett olika behandlingssätt för den klassiska och för den reala
Stats-Utsliottets Utlåtande N:o 20 b.
11
linien. Detta mål kan dock icke fullständigt uppnås annat än genom
upprättande af särskilda klassiska och särskilda reala läroverk» Att på
alla ställen, der fullständiga läroverk nu finnas, inrätta särskilda sådana
för hvardera linien torde, oafsedt kostnaderna, vara desto mera öfverflödigt,
som det måste antagas, att den strängt vetenskapliga underbyggnad,
som den klassiska bildningslinien är afsedd att meddela, endast kan
tillgodogöras af ett ringare antal lärjungar, då deremot det stora flertalet
bäst tillgodoses genom den praktiska och allmänt medborgerliga bildning,
som bör meddelas i de reala läroverken. 1 den mån dessa senare förses
med dugliga och tillräckliga lärarekrafter, är det sannolikt, att de tillvinna
sig ökad t förtroende, h vilket, hittills nästan uteslutande kommit den
i nämnda afseende bättre lottade klassiska linien till godo. Följden häraf
måste blifva, att den klassiska undervisningen bör kunna meddelas uti
färre läroanstalter och, om icke inskränkas till det antal som fanns före
år 1856, då hvarje stift hade endast ett klassiskt läroverk, åtminstone
bibringas vid ett betydligt ringare antal läroverk än för närvarande är
fallet.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
a) att Riksdagen måtte tillsvidare godkänna den anordning
af elementarläroverken, som är angifven uti det
i bilagan B. till detta betänkande framställda förslag
till förändrad stat för elementarläroverken, samt medgifva,
att anslaget till elementarläroverken må af Ivongl.
Maj:t disponeras för genomförande af nämnda anordning,
i den män sådant lämpligen kan ske;
b) att till utvidgning af de tvåklassiga elementarläroverken
i Wernamo, Sölvesborg, Ronneby, Trelleborg, Strömstad,
Marstrand och Örnsköldsvik måtte beviljas 23,400
kronor, med vilkor att de kommuner, inom hvilka dessa
läroverk äro belägna, bekosta för läroverkens utvidgning
fullt ändamålsenliga lokaler;
c) att till förändring af Engelholms tvåklassiga pedagogi
till treklassigt elementarläroverk måtte anvisas 6,900
kronor, med vilkor att Engelholms kommun kostnadsfritt
tillhandahåller lämplig lokal för det förändrade
läroverket;
d) att för upprättande af de tre lägsta klasserna af ett
på reallinien fullständigt elementarläroverk i Stockholm
med undervisning endast i de på reallinien förekommande
läroämnen måtte beviljas 5,400 kronor, med vil
-
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
koi’ att Stockholms stad förbinder sig ej blott att kostnadsfritt
tillhandahålla lämplig lokal så väl för i fråga
varande trenne klasser som för läroverkets småningom
skeende utvidgning till fullständigt å reala linien, utan
ock att förse rektor med boställe eller deremot svarande
hyresersättning;
e) att till den nödvändigaste undervisningsmateriel vid
sistnämnda läroverk måtte för år 1875 anvisas ett extra
anslag af 500 kronor;
f) att för Piteå skolas uppförande å stat såsom femklassigt
elementarläroverk måtte anvisas 3,100 kronor;
g) att för lönetillökning åt rektorerne vid Westerviks och
Luleå elementarläroverk med 500 kronor åt hvardera
måtte beviljas 1000 kronor;
h) att till lön åt en lektor vid Luleå elementarläroverk
måtte anvisas 2,500 kronor;
i) att till löner å 2,500 kronor åt två nya, lektorer vid
Jönköpings samt en vid Malmö, en vid Carlskrona, en
vid Norrköpings och en vid Wisby elementarläroverk
måtte beviljas tillsammans 15,000 kronor;
k) att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition ställa
ett anslag af 10,000 kronor att användas till arvoden
åt skrifbiträden för rektorerne vid samtliga högre elementarläroverk,
äfvensom vid Stockholms femklassiga
elementarläroverk;
l) att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till
aflöning åt rektorer utöfver normalstat vid elementarläroverken
icke måtte bifallas; samt
in) att Riksdagen vid anmälan af dessa beslut måtte i
underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes efter
vederbörandes hörande taga i nådigt öfvervägande huruvida
icke ett inskränktare antal af elementarläroverk,
afsedda för undervisning endast på den klassiska linien,
må kunna vara tillräckligt för landets behof samt till
en kommande Riksdag aflåta det förslag i ämnet hvartill
förhållandena kunna föranleda.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
13
Pedagogisk undervisningsanstalt för elementarlärare.
2. Uti propositionen om statsverkets tillstånd och behof har Kongl.
Maj:t föreslagit att till inrättande af en pedagogisk undervisningsanstalt
för elementarlärare måtte å ordinarie stat uppföras ett belopp af 55,700
kronor, som för anstaltens verksamhet under första läsåret erfordrades
enligt den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden flen 9 sistlidne
Januari, h vil ket finnes den nådiga propositionen bilagdt, beräknade stat,
samt att rätt till löneförhöjning hvart femte år med 500 R:dr måtte
tilläggas läraren i pedagogik vid ifrågavarande anstalt, till dess hans lön
uppgått till 5,500 R:dr, och öfverlärarne, tills deras löner uppgått till
5,000 R:dr; att lektor, som befordras till öfverlärare, må såsom sådan i
lön erhålla 1,000 R:dr mer än han skulle uppburit såsom lektor, dock
så att hans lön icke öfvcrstiger 5,000 eller understiger 4,000 R:dr; att
lektorer och öfningslärare blifva i afseende på uppflyttning i högre lönegrad
likställda med lärare vid elementarläroverken; att extra lärare medgifves
rätt att för löneförhöjning inom adjunktsgraden räkna sig till godo
de år, under hvilka de varit såsom extra lärare vid seminariiskolan anställda,
samt att, i det fall att någon af lektorerna förordnas till öfverlärare,
den extra lärare, som förordnas att såsom vikarie uppehålla lektorstjensten,
är berättigad till lönetiirsberäkning såsom lektor. Härförutom
har Kongl. Maj:t å extra stat för år 1875 äskat 13,000 kronor till uppsättande
af bibliotek samt skol- och undervisningsmateriel vid nämnda
anstalt.
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse (N:o 84 sid. 9) den 24
sistlidne Maj uttryckt den önskan, att redan för innevarande Riksdag
måtte framläggas förslag om inrättande af en anstalt för elementarlärares
praktiska utbildning, uppdrogs, enligt hvad i statsrådsprotokollet blifvit
in ed delad t, åt några till Stockholm kallade sakkunnige män att utarbeta
förslag till inrättande af en sådan anstalt. Efter fullgörande af detta
uppdrag hafva komiterade den 13 sistlidne December afgifvit betänkande
och förslag. Hufvudpunkterna deraf äro i slutet af betänkandet på följande
sätt angifna.
Anstalten för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare skulle
bestå af ett pedagogiskt seminarium med tillämpningsskola, förlagdt till
hufvudstaden.
Seminariets lärarepersonal skulle utgöras af en lärare i pedagogik
och sju öfverlärare, hvar och en i sin särskilda ämnesgrupp.
Angående
upprättande
af en pedagogisk
undervisningsanstalt
för elementar
lärare.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
Seminariiskolari skulle vara ett å båda liniera» fullständigt elementarläroverk,
som till sin allmänna organisation hufvudsakligen vore öfverensstämmande
med rikets öfrig» läroverk, men der lärjungeantalet i de särskilda
klasserna ej finge öfverskrida ett visst maximum. Undervisningen
vid seminariiskolari skulle bestridas, förutom af de sju öfverlärarne, af
nio lektorer, fem exfra-lärare och tre lärare i öfningsämnena.
Anstalten skulle lyda omedelbart under Ecklesiastik-departementet,
men den närmaste styrelsen öfver densamma handhafvas af en direktor
och seminariikollegiet. Kännaste ledningen af semiriariiskolans särskilda
angelägenheter skulle tillkomma en rektor jemte skolkollegiet.
Såväl direktor och rektor som seminariilärarne och lektorerna skulle
tillsättas af Kong!. Maj:t, direktor och rektor på förordnande för viss tid,
seminariilärarne på förordnande tills vidare och lektorerna på fast, stat.
Lärarne i öfningsämnena och extra-lärarne skulle anställas af seminariikollegiet.
Seminariilärarne skulle hafva att meddela lärarekandidaterna undervisning
i den vetenskapliga pedagogiken samt att handleda och öfvervaka
deras praktiskt-pedagogiska öfningar, vidare att anordna och leda seminariiskolans
verksam Ii et äfvensom att sjclfve der undervisa. Semiriariiskolans
öfrige lärare skulle det tillkomma att biträda seminariilärarne samt att
under dessas öfverinseende sköta dem anvisade göromål vid skolan.
Såsom vilkor för lärarekandidats inträde vid anstalten skulle gälla,
att- lian vid universitetet afiagt de för fast anställning vid elementarläroverken
erforderliga exa mina.
Seminariikursen skulle af hvarje kandidat genomgås under tvänne på
hvarandra följande läsetenniner, och skulle kandidaten derunder företrädesvis
egna sig åt tre af skolans till samma grupp hörande undervisningsämnen.
Lärarekandidater skulle till ett antal af högst 20 vid början af
hvarje termin mottagas vid anstalten, och således kunde högst 40 kandidater
samtidigt vid densamma vinna praktisk utbildning för sitt blifvande
kall.
Den pedagogiska insigt och färdighet, som anstalten hade att bibringa,
skulle 1 är ar e k an di d aten vinna genom vederbörligen ledda vetenskapligt
pedagogiska studier och på lämpligt sätt anordnad och öfvervakad
auskultation samt öfriings- och profundervisning jemte deltagande
i vården om lärjungarne och bedömandet af deras framsteg.
Betyg öfver en nöjaktigt genomgången seminariikurs skulle medföra
kompetens till alla lärarebefattningar vid rikets elementarläroverk, till
hvilkas sökande kandidaten på grund af afiagda akademiska examina vore
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
15
berättigad, utan att dock befria kandidaten från afläggande af praktiskt
piof för sökt lärarebefattning, om dylikt prof af den tillsättande myndigheten
fordrades. ‘ °
Anstaltens normalstat skulle, sedan anstalten blifvit fullständigt
utvecklad, uppgå till 64,000 R:dr, men om kostnaden för ett fullständigt,
seminariiskolan motsvarande elementarläroverk derifrån afräknas. skulle
kostnaden för lärarebildningsanstalten såsom sådan uppgå till 31,600 K:dr.
Anstalten skulle höstterminen 1875 börja sin verksamhet, med en
fyrklass ig seminariiskola, fulltalig seminariilärarepersonal, en lektor, tre
öfningslårare och en extra-lärare samt tio lärarekandidater under första
och tjugo under andra terminen; och skulle dess stat för detta år uppgå
till 44,000 E:dr, hvartill skulle komma, utom hyra för lokal och kostnaden
för dess inredning, en summa af 5,000 K:dr att användas till första
uppsättningen af bibliotek och undervisningsmateriel.
Då berörda betänkande blifvit till trycket befordradt samt bland
Riksdagens medlemmar utdeladt, torde någon närmare redogörelse för
organisationen af den föreslagna läroanstalten här icke vara”af nöden.
Angående kostnaderna för anstalten är i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 a
sid. 25 och 26) meddeladt, att den af komiterade föreslagna normalstat
upptoge följande belopp:
direktors arvode...................................................
rektors d:o ................................................
läraren i pedagogik........................................
7 öfverlärare å, 4,000 R:dr.............................................
9 lektorer å, 2,000 R:dr..............................................
5 extra lärare å 1,000 R:dr
gymnastikläraren.............................
musikläraren ....................................................
teckningsläraren...............................................
biträde för direktor och rektor vid de ekonomiska och kamerala
göromålens bestridande
biträden åt öfverlärarne vid lärarekandidaternas handledning
till bibliotek och undervisningsmateriel
1.000 R:dr
1,000
4.500
28,000
18,000
5.000
800
500
500
»
»
»
»
))
))
))
hvartill skulle läggas hyra för skollokal
Be träffa n d e ö fvergångs t i d en både
seminariilärarne och bland dem direktor
tillsammans
och rektors bostad,
k omiterade beräknat
700
2,000
2,000
64,000
K: dr,
att, utom
och rektor, skulle erfordras under
första läseåret för undervisningen i seminariiskolan en lektor och
extra-lärare jemte de tre öfningslärarne. under andra läsåret skulle till
-
en
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
komma en lektor och en extra-lärare, under det tredje två lektorer, under
det fjerde tre lektorer samt under det femte två lektorer och en extralärare,
och sedan derpå under det sjette läseåret två extra-lärare ytterligare
tillkommit, vore anstaltens lärarepersonal fullständig. Med den
sålunda beräknade lärarepersonalen skulle anstaltens stat under första
året uppgå till 44,000 R:dr, deri dock ej inberäknade hyran för lokal
och kostnaden för erforderliga skolmöbler, hvarjemte till den första uppsättningen
af bibliotek och undervisningsmateriel beräknats en summa af
5,000 R:dr.
Till de af komiterade beräknade kostnader för läroverkets normalstat
borde, sedan förslag till löneförbättring åt lärarne vid rikets elementarläroverk
blifvit framstå]dt, läggas ett belopp af 7,700 R:dr till höjande
af de vid seminariiskolan anställde lektorers och extra lärares löner till
samma belopp, som för lektorer och adjunkter vid öfriga elementarläroverk,
af hvilken summa likväl under första läseåret endast 1,700 R:dr
erfordrades, äfvensom kostnaden för hyra af skollokal och bostad åt
rektor, beräknad till 10,000 R:dr, hvarjemte till första uppsättningen af
möbler och skolmateriel kräfdes en summa af 8,000 R:dr.
Kostnaden för läroverkets normalstat skulle således utgöra, sedan
läroverket blifvit med alla sina klasser utbildadt, 81,700 R:dr, och deraf
under första läseåret 55,700 R:dr. hvartill för första uppsättningen af
bibliotek samt undervisnings- och skolmateriel komme ett anslag för en
gång af 13,000 R:dr.
Det nu framlagda förslaget har synts Utskottet vara förtjent af
stor uppmärksamhet och innebära ett värdefullt bidrag till utredning af
frågan om lämpligaste sättet för tillgodoseende af skollärarnes praktiska
utbildning. Innan man biträder förslaget torde emellertid böra tillses, huruvida
det åsyftade målet endast eller ens bäst på detta sätt kan vinnas. De med
ett dylikt seminarium förenade kostnader äro nemligen så stora, att man,
enligt Utskottets åsigt, på förhand bör vara fullt förvissad om ernåendet
af ett mot dem svarande resultat. Ärliga aflöniugen, enligt normalstaten,
uppgående till 81,700 kronor, ökas i den mån lärarne uppflyttas i
högre lönegrader och skulle under förutsättning att samtliga lärarne
uppnått sitt aflöningsmaximum, kunna uppgå till 118,700 kronor. Utom
det nu begärda extra anslaget af 13,000 kronor erfordras dessutom årliga
utgifter för bibliotek, museer, undervisningsmateriel m. m. De årliga
kostnaderna skulle ytterligare ökas genom erforderliga anslag till
uppförandet af en dyrbar skolbyggnad, äfvensom till anskaffandet af bostad
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
17
.stad åt rektor kostnader, hvilka i alla andra fall åligga kommunerna,
men här skulle komma att helt och hållet bestridas af staten.
^ Uppsättandet blott för seminariets räkning af en sa stor öfningsskola,
som ett fullständigt elementarläroverk med 12 klasser och 300 lärjungar,
maste redan i och för sig vara förenadt med åtskilliga betänkligheter,
synnerligen som blott en enda sådan anstalt torde komma att befinnas
otillräcklig. Da staten redan eger sa många fullständiga elementarläroverk,
synes det som ett öfningsfält väl skulle kunna beredas blifvande
lärare, utan att med stor kostnad ännu ett sådant läroverk eller
kanske flera skulle behöfva för den skull upprättas. Härtill kommer
alltid den svara uppgiften att tillse det en skola, som skall vara underlag
för lärarebildningen och sålunda göres till medel för ett ändamål,
som icke är hennes egentliga, icke förfelar det senare.
De invecklade förhållanden, som inom den föreslagna anstalten
skulle uppstå, synas vidare gifva anledning till berättigade farhågor i
afseende pa. utvecklingen af dess verksamhet. Två lärarekollegier inom
samma anstalt, och två styresmän: eu direktor och en rektor, kunna lätt
föranleda, förvecklingar. Af dessa, lårarekollegier skulle det enas inedlemmar,
de mest inflytelserika, undervisa i de lägre klasserna, och det
andras ledamöter, de fast anställde lektorerne, till hvilkas uppdrag det
eljest . hörer att leda undervisningen i hela läroverket, i öfverklasserna,
hvarvid de på förordnande tillsatte öfverlärarne kunde oupphörligt förändrande
ingripa,. A ena sidan är det af största vigt för de blifvande
lårarnes uppfattning, att de lära känna ett läroverk sådant det verkligen
består, i den fasta gången af dess arbete. A andra sidan kan ett så
stolt antal i klasserna undervisande kandidater icke annat än verka till
rubbning deri.
Ehuru anstalten företrädesvis borde vara afsedd för de blifvande
lårarnes praktiska bildning, synes uti förslaget en öfvervägande betydelse
yara fäst vid det teoretiska elementet, så vidt detta enligt planen skulle
ingripa i och reglera det praktiska.
Da ett antal af fyratio lärarekandidater skulle, för vinnande af
praktisk öfning, sammanträngas inom ett läroverk, är det mer än tvifvelaktigt,
om tillräcklig öfning skulle kunna dem alla beredas, och läroverket
ändock bibehålla den jemna gång, som är oundgänglig, om ändamålet
skall vinnas. Skulle derföre efter någon tids erfarenhet, såsom
sannolikt är, visa sig att tv änne dylika anstalter blefve erforderliga,
skulle naturligtvis kostnaderna blifva dubbelt så stora.
Bih. till Bi k sd. Prat 1874. 4 Samt. 1 Afä. 11 Haft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
Dessa äro hufvudsakligen de skäl, som föranledt att Utskottet,
ehuru det ingalunda förbisett betydelsen af Riksdagens uttalande i afseende
på behofvet af en anstalt för elementarläraies piaktiska- bildning,
likväl icke funnit sig kunna tillstyrka det särskilda satt för att tillgodose
detta behof, som i den Kongl. propositionen blifvit framstäldt. Vid sådant
förhållande, och då Utskottet likväl, i enlighet med hvad Riksdagen
yttrat, fortfarande finner lärarebildningen vara en angelägenhet af
stox" vigt, har Utskottet bort tillse, om icke åtgärder för densamma kunde
vidtagas, som slöte sig närmare till det bestående och som tillika icke
uteslöte möjligheten att genom frågans fortsatta bearbetning och till
följd af efterhand vunnen erfarenhet ytterligare utveckla dessa åtgärder.
Utskottet har dervid, i likhet med komitén för revision af gällande
läroverksstadga, kommit till den öfvertygelsen, att det lämpligaste
vore, om den praktiska delen af lärarebildningen anordnades vid de nu
befintliga undervisningsanstalterna, samt att således den begynnelse till
inrättning för lärarebildnings meddelande, som vi redan ega i det föreskrifna
profåret, ytterligare utvecklades._ Den utvidgning och närmare
anordning deraf, sistnämnde komiterade i sitt den 23 Juli 1872 afgifna
utlåtande enhälligt föreslagit, närmar profårsinrättningen till hvad i åtskilliga
främmande länder finnes under namn af pedagogiska seminarier.
°Beträffande detta förslag yttra komiterade bland annat följande:
»Derigenom att denna senare del af lärarebildningsinrättningen ansluter
sig till ett elementarläroverk, få lärarekandidaterne fördelen af att följa
och taga till föredöme undervisningen vid en läroanstalt, sotig är till inrättning,
ändamål och arbetsordning alldeles lika med alla öfriga elementarläroverk
i landet, och som icke gerna kan komma att lida af de olägenheter,
livilka lätt göra en normalskola till blott och bar t ett expci lmentalfält
för oöfvade lärarekrafter, särdeles som, enligt komiterades förmenande,
i profårsinrättningens beskaffenhet innebäres den naturliga
fordran med afseende pa tillämpningen deraf, att det antal läiaiekandidatei,
som för hvarje gång erhåller tillåtelse att vid ett och samma läroverk
genomgå profår, icke far blifva synnerligen stort. De undervisniugstimmar,
som vid läroverket öfverlatas åt ett fatal lärarekandufatei, kunna antag
]ii-ren aldrig menligt inverka på gången af läroverkets ändamålsenliga
verksamhet, medan de ändock böra kunna tillförsäkra kandidateme nödig
öfning i och för utbildning till lärarekallet''.
Komiterades förslag till stadga angående profår för lärarebefattningvid
statens elementarläroverk innehåller hufvudsakligen följande bestämmelser:
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
19
»Profårets ändamål är bibringande af den särskilda utbildning för
lärarekallet, som utgör vilkor för erhållande af lärarebefattning vid statens
elementarläroverk.
Profår skall genomgås vid högre elementarläroverk i någondera
af rikets universitetsstäder eller vid annat sådant, hvilket Kong! Maj:t,
med afseende å antalet af lärarekandidater, kan finna skäligt att, utom
de ofvan nämnda, för viss tid utse.
Den, som vill genomgå profår, skall till Chefen för Ecklesiastikdepartementet
inom den 15 Juni det år, under hvilket han önskar profårskursen
begynna, derom ingifva ansökning, åtföljd af vederbörliga intyg
om afiagda examensprof samt af uppgift på tre läroämnen, i hvilka han
önskar aflägga prof såsom lärarek/mdidat, hvarefter Chefen för Ecklesiastikdepartementet
bestämmer vid hvilket läroverk den sökande eger att profvet
genomgå.
Profåret omfattar ett läsår och inbegriper två samtidigt fortlöpande
kurser, en praktisk och en teoretisk. För den förra är läroverkets rektor
föreståndare. Den teoretiska kursens föreståndare utses af Chefen för
Ecklesiastik-departementet.
Den praktiska kursen innefattar så väl åhörande af undervisningen
i läroverkets alla klasser, hvarvid början göres med den lägsta, som äfven
meddelande af undervisning dels till öfning, dels såsom prof. Vid denna
kurs bestrides lärarekandidats handledning, under föreståndarens inseende,
af vederbörande hufvudlärare, med biträde af ämneslärarne i de särskilda
klasserna.
Öfnings- och profundervisning, hvilken i allmänhet bör omedelbart
föregås af auskultering i samma klass, sker:
a) af lärarekandidat, som vill vinna behörighet till erhållande af
lektorstjenst eller af hufvudlärarebefattning i kristendom, dels i de af
läroverkets fem lägre klasser, som rektor finner skäligt bestämma, dels
ock i läroverkets sjette och sjunde klasser;
b) af lärarekandidat, som vill vinna behörighet till erhållande af
adjunktsbefattning, dels i läroverkets första kiass, dels inom klasserna
II—V, efter rektors bestämmande. På sådan kandidats önskan ankommer,
om denna undervisning skall utsträckas till de högre klasserna.
I första klassen skall kandidat meddela undervisning i alla der
förekommande undervisningsämnen, inom öfriga klasser endast i de af
honom valda profämnena.
Öfnings- och profundervisningen omfattar jemväl lärjungarnes skriftliga
uppsatser på modersmålet samt derjemte de skriföfningar, som till
20
Stats Utskottets Utlåtande N:o 30 b.
kandidatens profämnen höra. Ingår bland dessa naturvetenskap, vare
kandidaten skyldig att i exkursioner deltaga.
Lärare, soro öfvervakar kandidats öfningslektion, är pligtig att meddela
honom de upplysningar, anvisningar eller rättelser, till hvilba lektionen
kan hafva gifvit anledning.
Vid lärarekandidats proflektion, äfvensom vid den diskussion, som
skall för dess granskning och bedömande på särskild tid ega rum, närvare
vederbörande hufvudlärare, ämnesläraren i klassen, öfrige kandidater,
som genomgå, profårskurs i samma ämne eller i ämne närbeslägtadt med
det, hvari lektionen hålles, samt föreståndarne för den praktiska och den
teoretiska kursen, så vidt deras tid det rnedgifver.
Lärarekandidat åligger att efter rektors föreläggand e skriftligen uppgöra
plan för ordnande af undervisningen i hvarje profämne inom någon klass, om
hvilken han hunnit inhemta närmare kännedom; och bör denna plan afse
längre eller kortare del af läsåret. Granskning af sådan undervisningsplan
verkställes af rektor med biträde af vederbörande lärare.
Lärarekandidats auskultering skall omfatta i första klassen samtliga
läs- och skrift-immar under minst två veckors tid, i hvar och en af
de öfriga klasserna de timmar, som hans profämnen upptaga, samt, enligt
rektors bestämmande, derutöfver intill tvä tredjedelar af klassens undervisningstimmar
i veckan. Dock skola i den här ofvan bestämda tiden
inbegripas de timmar, under hvilka lärarekandidat bestrider öfnings- och
profundervisning, och må dessa sist nämnda icke utsträckas utöfver åtta
timmar i veckan.
Vid läsårets början uppgör rektor, så fort. ske kan, i samråd med
vederbörande lärare samt efter lärarekandidaternes hörande, allmän plan
för anordningen af de sist nämndes auskultering samt öfnings- och profundervisning.
Den teoretiska kursen innefattar
a) föredrag, hvilka af föreståndaren hållas öfver pedagogikens teori
och historia, med särskildt afseende på det svenska undervisningsväsendets
utveckling;
b) minst två skriftliga arbeten af hvarje lärarekandidat; behandlande
pedagogiska ämnen, hvilka häri sjelf i samråd med föreståndaren
eger välja;
c) diskussion öfver de under litt. b) nämnda uppsatserna samt öfver
pedagogiska ämnen, som af föreståndaren blifvit bestämda.
Ofvan nämnda föredrag och diskussioner skola hällas tvä gånger i
veckan, och äro samtlige till läroverket hänvisade lärarekandidater pligtige
r o r>
att vid dem närvara.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
21
Den teoretiska kursen afslutas med pröfning af kandidaternes förvärfvade
insigter i pedagogikens teori och historia. Denna pröfning anställes
af föreståndaren.
lektor och hufvudlärare ega att, der de sä önska, närvara vid de
tall denna kurs hörande föredrag och diskussioner, äfvensom vid den slutliga
pröfningen.
Vitsord . för den praktiska kursen, afseende iärarekandidats dervid
ådagalagua Hit, fallenhet för lärarekallet och undervisningsskicklighet, afgifves
af rektor i samråd med de lärare, som deltagit i kandidatens handledning.
Undervisningsskickligheten vitsordas i afseende å första klassen
för alla der förekommande undervisningsämnen gemensamt, i afseende å
de öfriga klasserna för hvarje ämne särskilda
Vitsord för deri teoretiska kursen afgifves af föreståndaren ensam.»
Hvaci beträffar . de skäl och grunder, på hvilka nämnda stadga
stödjer sig, tillåter sig Utskottet endast hänvisa till koiniterades bland
sistlidne Riksdags ledamöter utdelade betänkande.
För anordnande af ett utvidgadt profår hafva komiterade icke föreslagit
beviljande af några nya anslag åt elementarläroverken. Det öfverskott
å för detta ändamål redan anslagna medel, som enligt den af komiterade
förslagsvis uppgjorda staten för elementarläroverken visat sig skola
uppkomma, hade komiterade ansett vara tillräckligt för bestridande af
dermed förenade kostnader. Den ersättning, som skäligen bör tillkomma
såväl rektorerne som vederbörande hufvudlärare vid’ de läroverk, der
lärarekandidater komma att emottagas, äfvensom de vetenskapsmän som
meddela pedagogikens teori och historia, lärer under närvarande förhållanden
icke kunna bestridas utaf öfverskotten å läroverksansla<mt, utan
torde dertill särskildt anslag böra anvisas. Hvad angår beloppet deraf,
föreställer sig Utskottet, att 3,000 kronor skulle vara" tillräckligt för ett
i enlighet med koiniterades förslag anordnadt profår vid ett elementarläroverk.
Under förutsättning att dylika anordningar under nästa är
vidtagas sannolikt vid fem särskilda läroverk, då högst åtta lärarekandidatei
skulle utbildas vid hvarje af dem, skulle således härtill erfordras
15,000 kronor, hvilket belopp tillsvidare torde böra a extra stat anvisas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt. hemställer Utskottet:
a) att Kongl. Maj:ts ofvanberörda. nådiga framställning icke
måtte b i fal i as; och
b) att för praktisk utbildning af blifvande elementarlärare,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med särskilda komit
era des den 23 Juli 1872 derom afgifna underdåniga
föislag, matte till Kongl. Maj:ts nådiga disposition för
år 1875 å extra stat anvisas 15,000 kronor.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
Angående anslag
till elementarskolor
för flickor.
Elementarskolor för flickor.
3:o. Sedan Riksdagen i skrifvelse den 22 Maj 1873 i underdånighet
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes för näst sammanträdande Riksdag
framlägga nådigt förslag, i hvad mån och under hvilka vilkor staten ma
understödja af*kommuner upprättade undervisningsanstalter, för qvinlig
ungdom, så har Kongl. Maj:t uti en den 20 sistlidne Februari aflåten, till
Stats-Utskottet hänvisad proposition (N:o 39) på de grunder, som äro
omförmälda i ett propositionen bilagdt utdrag af det inför Kongl. Maj:t i
Statsrådet den 31 sistlidne December hållna protokoll öfver ecklesiastikärenden,
föreslagit Riksdagen:
att till Kongl. Maj:ts disposition ställes ett förslagsanslag å 50,000
R:dr, att användas till understöd åt af kommuner upprättade tre-, femeller
åttaklassiga elementarskolor för flickor, under följande vilkor och
bestämmelser;
att hvarje kommun, som för upprättande af dylik skola önskar
erhålla statsbidrag, skall kostnadsfritt upplåta för skolan lämplig, ändamålsenligt
inredd och med fri lekplats försedd lokal, tillhandahålla
skolans rektor eller föreståndarinna passande bostad eller motsvarande
hyresersättning samt bidraga till första uppsättningen åt läroverkets undervisningsmateriel
med 250 R:dr för treklassig, 500 R:dr för femklassig
och 750 R:dr för åttaklassig skola;
att kommunen dessutom skall ansvara för, att till bestridande af
skolans utgifter kommer skolkassan årligen till godo genom lärjungarnes
skolafgifter eller på annat sätt ett belopp, som icke får understiga för
treklassig skola 1,333 R:dr 33 öre, för femklassig 2,666 R:dr 66 öre
och för åttaklassig 5,000 R:dr, och ej heller vara mindre än sammanlagda
beloppet af lärjungarnes afgifter, beräknade vid treklassig skola
till 30 R:dr, samt vid fem- och åttaklassig till 40 R:dr för hvar och
en af skolans lärjungar, de oberäknade, som skolan såsom vilkor för åtnjutande
af statsunderstöd kan vara skyldig lemna kostnadsfri undervisning;
att
kommunen för en tid af fem år i sender ikläder sig nu nämnda
förpligtelser för skolans underhåll;
att staten tillskjuter till första uppsättningen af undervisningsmateriel
ett lika belopp med kommunen;
att staten årligen bidrager till skolans underhåll med dubbla summan
af det belopp, som — utöfver hvad som erfordras för skollokal, bo
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
23
ställe för rektor eller föreståndarinna samt första undervisningsmaterielen
inflyter till skolkassan genom lärjungarnes afgifter eller på annat sätt,
dock icke utöfver 3,333 R:dr 33 öre för treklassig, 6,666 R:dr 66 öre
för femklassig och 12,000 kronor för åttaklassig skola;
att lärjungarnes afgifter inä af kommunen bestämmas, dock icke
till högre belopp än 40 R:dr för lärjunge i de tre lägsta klasserna, 50
R:dr i fjerde och femte samt 60 R:dr i de högre klasserna, för år
räknadt, utom inskrifningsafgift af 6 R:dr samt en terminlig afgift af
2 R:dr till underhåll och utvidgning af'' undervisningsmaterielen och
ytterligare en dylik afgift å samma belopp till bekostande af ljus, ved,
städning och uppassning;
att hvar tionde lärjunge vid läroverket skall åtnjuta kostnadsfri
undervisning;
äfvensom att vid dylik skola anställd lärare, hvilken fullgjort vilkoren
för att kunna utnämnas till lektor eller adjunkt vid statens elementarläroverk,
må, i händelse han vinner ordinarie anställning vid ett
sådant, för uppflyttning i högre lönegrad der tillgodoräkna sig sin tjenstgöring
vid af staten understödd elementarskola för flickor, på samma sätt
som om han tjenstgjort vid offentligt elementarläroverk, sa framt hans
förenärnnda tjenstgöring varit väsendtligen lika med lektors- eller adjunktstjenstgöring
vid statens elementarläroverk, samt han företer vederbörligt
intyg derom, att han med nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden.
I underdånig skrifvelse den 16 Juni 1866 gjorde Rikets Ständer
framställning derom, att Kongl. Maj;t måtte, på sätt lämpligast pröfvades,
låta utreda och undersöka, dels i hvilken mån offentliga läroanstalter
för qvinlig ungdom kunde anses ytterligare böra på det allmännas bekostnad
upprättas, och dels huru, i sådan händelse, sådana anstalter
borde organiseras, samt att Kongl. Maj:t täcktes för en kommande Riksdag
låta framlägga den utredning, som sålunda kunde i frågan vinnas,
jemte de förslag, som deraf kunde föranledas, hvarefter Kongl. Maj:t
uppdrog verkställandet af den sålunda begärda utredningen åt en komité.
Sedan denna komité afgifvit underdånigt betänkande aflat Kongl. Maj:t
till sistlidna Riksdag nådig proposition (N:o 30) om ett reservationsanslag
af tillhopa 20,000 R:dr för inrättande till en början af fyra offentliga
treklassiga elementarskolor för qvinlig ungdom, belägna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Norrköping och afsedda att efter behof utvidgas,
dock under vilkor att dessa kommuner förbundo sig att, så länge
skolo] na foit^m^o, på egen bekostnad anskaffa och underhålla för dem
erforderliga och lämpliga lokaler med passande platser för lärjungarnes
24
Stats-Utskottets Utlåtande Nw 20 b.
vistelse i fria luften under fristunderna. I anledning af denna nådiga
proposition anförde Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22 sistlidne
Maj (N:o 77), bland annat, hurusom olika äsigter hade yppat sig derom,
huruvida staten hade samma förpligtelse!'' med afseende på den qvinliga
som pa den manliga ungdomens bildning. Riksdagen för sin del ansåg
förbindelserna i senare afseendet vara större, derför att staten mer toge
mannens verksamhet i anspråk än qvinnans, och fruktade för den skull,
att Kongl. Maj:ts berörda proposition innehölle ett vidsträcktare erkännande
af statens skyldighet att vidkännas uppoffringar för qvinnans bildning,
än landet kunde och borde åtaga sig.
Hade staten en gång börjat upprätta och ensam underhålla offentliga
flickskolor, så blefve en återgång svår, om ej omöjlig. Anspråk
skulle framträda, som det blefve omöjligt att tillfredsställa, fastän rättvisan
fordrade, att den ena orten erhö]le en skola lika väl som den
andra.
Ehuru Riksdagen af dessa skäl ej ansåg sig böra bifalla upprättandet
af flickskolor pa det sätt, som af Kongl. Maj:t då blifvit föreslaget,
ansåg Riksdagen likväl sjelfva saken vara i hög grad behjertansvärd, och
att för den skull staten borde uppmuntra till inrättande af goda undervisningsanstalter
för qvinuor genom att understödja sådana läroverk.
Detta skulle, enligt Riksdagens mening, bäst kunna ske på det sätt, att,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de åsigt.er, som af komiterade uttalats,
staten samverkade med kommunerna för ändamålets vinnande.
Ehuru vid uppgörande af det nu framlagda förslaget till undervisningsanstalter
för qvinlig ungdom den af sistlidna Riksdag underkända
grundsatsen om upprättande af dylika anstalter uteslutande på statens
bekostnad visserligen blifvit i sä måtto frånträdd, att äfven kommunens
medverkan för ändamålets vinnande tagits i anspråk, har Utskottet dock
funnit betänkligt att i allo biträda detsamma. Staten skulle, om det antoges,
i alla fall komma att bestrida betydligaste delen af de kostnader,
som erfordras för undervisningen i dessa skolor, i de flesta fall sannolikt
hela det belopp, som utom elevernas algifter dertill åtginge, under
det kommunerna blott iklädde sig en garanti. Godkännandet af de föreslagna
vilkoren skulle, om det af Riksdagen beslötcs, sannolikt framkalla
anspråk, ledande ytterst till nästan samma resultat, som af ett bifall till
den vid sistlidna riksdag framställda nådiga proposition ansågs komma
att blifva en följd. Det har ock ofta blifvit ifrågasatt, huruvida icke
efter olika mönster anordnade enskilda läroverk särdeles beträffande ifrågavarande
nya och under utveckling stadda läroanstalter med frihet att begagna
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
25
gagna den organisation så väl som de lärometoder, som tinnas mest lämpliga,
vore att föredraga framför en fast och en gång för alla bestämd
organisation, som alltid medför en viss likformighet, men hvars inverkan
på deri individuela utvecklingen alltid måste blifva mera hämmande i
samma mån dess tillämpning utsträckes. Att denna åsigt, åtminstone
hvad den qvinliga uppfostran angår, eger giltighet, torde lika litet kunna
förnekas, som att en läroanstalts beskaffenhet ytterst beror af den anda
som föreståndare och lärare förstå att ingjuta i densamma, Härtill kommei,
att pa den enskilda töi ctagsamhetens väg flera högre läroverk för
qvinlig ungdom på senare tiden redan uppstått, hvilka med rätta tillvunnit
sig förtroende. Dessa läroverk äro i allmänhet upprättade i större
städer, men med ett stigande välstånd torde dylika på ännu derå ställen
utan statens mellankomst upprättas, samt de redan befintliga besökas af
ett större antal elever. Men då tillträdet till dessa läroanstalter, som
endast uppehållas af elevernas egna utgifter, för närvarande blott står
de mera bemedlade till buds, torde anspraken pa staten i förevarande
hänseende böra inskränkas till åtgärder, som afse de mindre bemedlades
delaktighet af en god och grundlig elementarundervisning samt underlätta
upprättandet af dylika högre undervisningsanstalter för qvinlig ungdom
ä skilda orter af landet. Ett obetingadt bifall till det framlagda
förslaget kunde dessutom möjligen hafva till följd att de enskilda läroverkens
antal minskades, hvarigenom anspråken på statens bidrag till
dylika kommunalskolor komme att än ytterligare ökas. Det åsyftade
målet, eller beredande af ökadt tillfälle för den qvinliga ungdomen att
inhemta kunskaper och bildning, skulle derföre, enligt Utskottets åsrnt
säkrare ernäs utan fastställande af sa detaljerade vilkor och bestämmelser,
som i det nådiga förslaget innehållas. Utskottet anser i detta hänseende
en sådan anordning vida lämpligare, att staten skulle åt enskilda
undervisningsanstalter, som deraf kunna vara i behof, lemna understöd
mot vilkor endast, att skolafgifterna ej sättas utöfver ett visst maximum
att åtskilliga frielever der emottagas, samt att berättelse årligen afgifves
om?skolans verksamhet, hvilken för öfrigt bör vara underkastad offentlig
kontroll.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och dä för tillämpning
af en sådan anordning anslaget, som ansetts kunna något nedsättas, ej
torde behöfva erhålla natur af förslagsanslag, hemställer Utskottet,
att Kongi. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning
måtte endast på det sätt bifallas, att för år 1875 på
extra stat anvisas 30,000 kronor, att användas till unBih.
till Riksd. Prot. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 11 Hä/L 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
Angående,
statsbidrag
till enskilda
elementarläroverk.
derstöd, med högst 3,000 kronor till hvarje, åt sådana
högre skolor för qvinlig ungdom, hvilka efter vederbörandes
hörande pröfvas vara deraf i behof, under
vilkor att elevernas årsafgifter icke bestämmas till högre
belopp än 50 kronor, att frielever till det antal,
som af Kongl. Maj:t bestämmes, vid skolan antagas, att
årlig berättelse afgifves öfver skolans verksamhet, samt
att skolan är underkastad den kontroll och de vilkor i
öfrigt, Kongl. Maj:t kan finna godt bestämma.
Enskilda Elementarläroverk.
4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad
motion (N:o 156) har Herr Ad. Hedin föreslagit, att Riksdagen
måtte till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett förslagsanslag af 12,000 kronor
att efter Kongl. Maj:ts pröfning och under de närmare bestämmelser,
Kongl, Maj:t kunde finna för godt att fastställa, fördelas mellan de enskilda
läroverk, som önskade att af en sådan förman komma i åtnjutande,
mot skyldighet för dessa att. mottaga ett visst, efter anslagsbeloppet proportioueradt
och af Kongl. Maj:t bestämdt antal obemedlade frielever,
dock att anslaget för hvarje frielev med högst en tredjedel understege
medelkostnaden för en lärjunges undervisning i statens läroverk.
Motionären har vid sitt. förslag hufvudsakligen utgått från den
åsigt, att det vore angeläget att bereda tillfälle till minskning i statens
utgifter för elementarundervisningen, och detta syftemål är otvifvelaktigt
förtjent af synnerlig uppmärksamhet. Anslagen till elementarläroverken
hafva under de sista decennierna alltjemt stegrats, och det har derföre
vid flera tillfällen varit ifrågasatt, huruvida icke de föräldrar, som befinna
sig i goda ekonomiska vilkor, borde anses pligtige att mer äti hittills
deltaga i omkostnaderna för sina barns undervisning. En sådan uppfattning
angående nödvändigheten att i någon man inskränka den kostnadsfria
undervisningen antyddes jemväl af det vid sistlidna riksdag för behandling
af läroverksfrågor tillsatta särskilda Utskott (Utlåtandet N:o 2
sid. 4). En utväg för vinnande af detta mål och en utväg, som jemväl
erbjöde betryggande borgen för en god elementarbildning, har motionären
trott sig finna deruti, att staten skulle vid enskilda läroverk erlägga
skolafgiften för ett visst antal elever — denna afgift dock icke beräknad
efter de enskilda läroverkens eljest antagna pris, utan efter Kongl. Maj:ts
pröfning fastställd till något belopp, som understege medelkostnaden för
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
27
en lärjunges undervisning vid statens läroverk, men likväl uppginge till
minst två tredjedelar al donna medelkostnad. Huruvida en sådan anordning
skulle på något mera verksamt sätt leda till ernående af det
mål, motionären afsett, har synts Utskottet tvifvelaktigt. Utskottet har
nemligen föreställt sig att denna anordning skulle endast i de större städe
rna, der redan nu enskilda läroverk för gossar finnas inrättade, komma
till tillämpning. Enligt uppgifter, som Utskottet förskaffat sig från trenne
dylika skolor i hufvudstaden, stiga elevafgifterna vid de tvänne från 110
å 120 R:dr i första klassen till 200 R:dr i sjunde klassen och utgöra i
det tredje 150 R:dr i första — femte klasserna och 200 R:dr från och
med sjette klassen. Enligt en af 1871 års statsrevisorer gjord beräkning
skulle under år 1869 kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid statens
elementarläroverk hafva utgjort 131 R:dr 24 öre. Med användande
af denna beräkning, dervid dock ej kostnaden för skollokal medtagits,
skulle, enligt motionärens förslag, statens bidrag till enskilda läroverk
motsvara minst ett belopp af 87 R:dr 50 öre för hvarje frielev, och ett
sadant bidrag skulle möjligen verka någon tillökning i elevantalet vid
sådana läroverk, men deraf torde ej kunna anses med visshet följa, att
kostnaderna för statens elementarläroverk skulle i samma mån minskas.
Vid sistnämnda läroverk, då de äro med erforderligt antal lärare organiserade,
betingar nemligen en tillökning i lärjungeantalet ingalunda en
motsvarande tillökning i lärarnes antal eller i de^ hufvudsakligen deraf
beroende kostnaderna. Vid sådant förhållande och då det dessutom ej
törne kunna med full säkerhet antagas, att enskilda läroverk skulle med
sin fördel finna förenligt att emottaga statsunderstöd på de af motionären
föreslagna vilkor, har Utskottet icke ansett sig böra biträda förevarande
motion. En vida kraftigare uppmuntran för de enskilda läroverken
har synts Utskottet vara att förvänta af det äfven inom Andra Kammaren
väckta, af dess Tillfälliga Utskott N:o 1 (Utlåtande N:o 16) hufvudsakligen
tillstyrkta förslag om rättighet för lärare vid enskilda läroanstalter
att, efter skedd befordran till tjenst vid statens läroverk, beräkna
sig till godo den tid, de vid läroanstalt af förstnämnda beskaffenhet
tjenstgjort.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
att Herr Hedins ofvan berörda förslag icke måtte bifallas.
Stockholm den 5 Maj 1874.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
28
Stats-Utshotlets, Utlåtande N:o 20 b.
Reservationer:
vid l:sta punkten mom. a (angående förändrad anordning af elementarläroverken):
af
Herr F. F. Carlson, som, i öfverensstämmelse med den af nästlidet
års Särskilda Utskott uttalade mening, ansåg, att de reala öfver™
klassernas antal borde vara dels 2, dels 4;
af Herr O. B. Olsson, som ansåg, att läroverket i Christianstad borde
upptagas bland de på båda linierna fullständiga elementarläroverken;
af Herr Jöns Rundbäck: “Ehuru sistlidne Riksdag icke i allo biföll
Kongl. Maj:ts förslag derom, att en indragning af reallinien i de fyra
öfre klasserna vid de högre elementarläroverken skulle ega rum och ersättas
vid vissa af dessa läroverk genom fullständiga högre realklasser,
så förklarade likväl Riksdagen, att ett mindre antal af fullständiga realklasser
borde i mån af behof bibehållas, på det att den reala bildningens
behof genom dessa skolor skulle blifva tillgodosedt. För att gå denna
Riksdagens önskan till mötes har Kongl. Maj:t i år, i motsats till i fjol
föreslagit, att icke mindre än 12 fullständiga elementarläroverk å båda
linierna, den klassiska och den reala, skulle upprättas, utan derjemte 4
fullständiga ensamt på reallinien, eller tillsammans 16. Detta antal realskolor
synes mig vara för närvarande fullt ut så många som behöfvas,
om man nemligen vill uppsätta skolor efter den enda grund, som för
deras tillkomst bör vara bestämmande, nemligen lärjunge-antalet. När
alltså, som af närslutna tabell Ditt. A visar sig, lärjunge-antalet på reala
linien under senare åren utgjort omkring 300, så synes mig att 16 treklassiga
realskolor äro för detta antal lärjungar för närvarande tillräckligt,
emedan antalet elever vid hvarje skola icke skulle uppgå till dera
än 18 å 19 och i hvarje klass till 6. Utskottet har emellertid hyst en
annan mening, då det föreslagit icke mindre är 23 dylika realläroverk,
hvaruti lärjunge-antalet alltså skulle blifva cirka 13 och i hvarje klass
omkring 4, förutsatt att alla lärjungarne skulle kunna lika fördelas. En
sådan anordning finner jag ur flera synpunkter icke tillfredsställande och
måste således i detta fall yrka derpå, att Kongl. Majtts proposition, i hvad
den angår realskolornas antal, måtte godkännas. Beträffande lärarnes
Stats-Utskottets Utlåtande N:0 20 b.
29
antal anser jag deremot och då somliga skolor i alla fall få ett fåtaligt
antal lärjungar, att Utskottets förslag i detta hänseende har företräde;
likasom jag i allo med Utskottet öfverensstäminer deri, att färre latinskolor
äro af behofvet påkallade; men vill man vinna detta mål, förökning
af realskolor och förminskning af latinskolor, så är min öfvertygelse
den, att man icke på förhand bör försvåra ett sådant arrangement genom
att gifva orterna förhoppning om båda delarne; ty det kan väl förutsättas,
att, när nu strid uppstår om huruvida man skall få eller icke få
fullständiga elementarläroverk på bada linierna, så lärer denna strid icke
blifva mindre, då det blir fråga om att borttaga endera af dessa. På
dessa skål och då det torde vara klokt att afvakta erfarenheten derom,
huru många och hvarest de flesta realister anmäla sig, har jag ansett
det vara nödigt, för att nä det mål Utskottet föreslagit, att för närvarande
icke flera realskolor inrättas än hvad Kongl. Maj:t föreslagit^.
Häruti instämde Herr Liss Olof Larsson.
Vid 2:dra punkten (angående Kongl. Maj:ts förslag om en pedagogisk
undervisningsanstalt för elementarlärare):
af Herr Friherre F. A. Funck: “Då förlidet års riksdag, uti sin
underdåniga skrifvelse N:o 84, förklarat sig i fråga, om lärarebildningens
befrämjande vara »fullkomligt öfvertvgad om otillräckligheten af hvarje
annan åtgärd än den, som står att åstadkomma genom en för det
afse elda ändamålet enkom inrättad anstalt;» och till^följd häraf anhöll,
»att redan för mista Riksdag ma framläggas förslag om inrättande af en
anstalt för elementarlå,rares praktiska utbildning», synes mig den återgång
till 1872 ars läroverkskomités förslag, som Utskottet nu tillstyrkt,
bevisa ett vacklande i åsigter, som, enligt mitt förmenande, icke bör
kunna vinna Riksdagens bifall.
Väl har Utskottet sökt ådagalägga, att Kongl. Mapts förslag i åtskilliga
delar icke vore fullt tillfredsställande, men om ock detta förslå»
i dess nuvarande skick icke skulle vara antagligt, hade sådant, enligt
mitt förmenande, bort föranleda Utskottet, antingen att framlägga ett
eget förslag, huru den anstalt för elementarlärares praktiska utbildning,
som sistlidne Riksdag ansa.» vara af behofvet påkallad, borde vara, inrättad,
eller oek att föreslå Riksdagen att hos Kongl. Maj:t anhålla om
uppgörande af ett nytt förslag i den syftning Utskottet funnit tj en ligt.
föreslå; men icke att, såsom nu skett, endast afstyrka antagandet af
Kongl. Maj:ts proposition, hvarigenom inrättandet af det utaf Riksdagen
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
såsom högst behöfligt ansedda läroverket kommer att till en obestämd
framtid uppskjutas.
På dessa skäl, och då erfarenheten bäst torde afgöra, om och i
hvad mån den af Kongl. Maj:t föreslagna anstalten kommer att uppfylla
det dermed afsedda ändamål, anser jag mig böra påyrka bifall till hvad
Kongl. Maj:t i detta ämne föreslagit.14
Häruti instämde Herrar C. Petre och F. Brusewitz.
af Herr E. af Klint, hvilken, utan att godkänna Utskottets motivering,
instämde i dess under mom. a gjorda hemställan, samt ville på extra
stat för år 1875 anvisa ett belopp af 15,000 kronor, att, enligt Kongl.
Maj:ts nådiga disposition, användas för praktisk utbildning af blifvande
elementarlärare;
af Herrar Friherre J. Stjernblad och Grefve A. Posse, hvilka reserverade
sig mot vissa delar af Utskottets motivering.
af Herr Jöns Rundbäck.
Vid 3:dje punkten (angående elementarskolor för flickor):
af Herr Friherre F. von Essen: “Då jag biträdt förestående beslut,
har jag dock ej kunnat dela den åsigt att staten bör bereda kostnadsfri
elementarundervisning för qvinlig ungdom, hvilket till en viss
grad sker genom bifall till Utskottets förslag att ett antal fri-elever
skulle antagas vid sådana högre skolor som af staten erhålla understöd.44
af Herrar Piss Olof Larsson, Ola Bosson Olsson och C. Magni,
hvilka ansågo att i förevarande fall borde stadgas enahanda vilkor, som
blifvit i afseende å bidrag till folkhögskolor bestämda.
Vid 4:de punkten (angående väckt fråga om understöd åt enskilda
elementarläroverk för gossar) af Herr Jöns Rundbäck.
Stats- Utskottets TJtlåtande N:o 20 b.
31
Litt. A.
Jemförande tabell öfver lärarepersonalen vid de högre
elementarläroverken.
3 >
pT P
3 >
p B
pr p
K
CD
O-
t>
Enligt nuva-
Enligt Kongl.
Maj:ts proposi- tion.
Enligt Stats-Ut-
M. p
B “ £
p _
“ p:
CD ^
eltal<
1868
•
H
rande stat.
skottets förslag.
O-Bö
3 5
i
® a 3
t?
jo 3
LhOQ
W p
OO p:
GO^''
w
CD
CD
►*
o»
to
t"*
CD
>
Qj
W
t*
Oj
H- 00 <1
• o* _
GO
1 °:
'' Ht»
-4 -j
tO o
hZ
►—*
OO o:
—a Ht»
«3
B
crcj
P
►i
“ds
P
*-i
A. Fullständiga å
båda linierna:
Göteborg ..................
PT
et-
O
Hj
CD
HJ
ct-
O
*-i
CD
►i
B
B
pr
rt-
CD
pr
ef
O
Hj
CD
Hi
pr
et-
O
Hi
CD
N
B
B
pr
et
CD
Hi
pr
o
CD
J-i
pr
et-
O
►1
CD
B*
B
pr
et
CD
Ji
22
22
517
504
1
7
15
1
9
10
1
9
15
17
23
500
489
Jönköping ...............
1
5
13
1
9
9
1
9
13
15
9
493
482
Upsala .....................
1
7
16
1
6
7
1
9
14
23
28
525
480
Örebro ...................
1
7
17
1
9
9
1
9
14
12
13
452
437
Lund ....................
1
7
15
1
6
7
1
9
13
11
13
449
427
Linköping ...............
1
7
14
1
6
8
1
9
13
8
12
420
407
Kalmar ..............
1
7
14
1
9
10
1
9
12
15
17
355
401
Karlstad ...............
1
n
i
9
1
9
10
1
9
11
7
6
402
365
Vexiö ................
1
7
12
1
6
8
1
8
12
15
4
406
331
Skara ........................
1
7
15
1
9
10
1
8
12
14
11
371
317
Malmö .....................
1
5
14
1
9
9
1
8
12
4
4
296
261
Vesterås................
1
7
10
1
6
8
1
7
9
10
6
283
258
Norrköping...............
1
5
10
1
9
9
1
8
9
24
8
276
255
Karlskrona .....
1
5
10
1
9
9
1
8
9
12
17
217
248
Helsingborg...............
1
4
7
1
6
7
1
8
9
11
6
252
230
Gefle ...............
1
7
9
1
9
9
1
8
9
13
3
242
209
Veners borg...............
1
5
10
1
6
7
1
6
9
10
5
221
205
Visby ...................
1
4
10
1
8
10
1
6
9
4
3
189
151
Umeå .......... ............
1
5
9
1
8
9
1
6
9
B. Fullständiga en- dast å latinlinien:
*
8
8
314
276
Kristianstad...............
1
5
10
1
6
7
1
5
9
4
2
201
195
äernösand ...............
1
6
7
1
6
8
1
6
7
32
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
SLS-
£
p" _
B »
it
k p
p* ^
CG P:
K
<D
&
>-* JL
00 rf- 05 P
>
w|
Enligt nuva- rande stat.
Enligt Kongl.
Maj:ts proposi- tion.
Enligt Stats-TJt- skottets förslag.
» g -n.
& 3 S
® p ö
^ crq
M ^ P
OO ^
'' 05
CO
1 °:
i, t?
to CD
3 g
W p
HJ*
00 O:
“3
let lärjungar
8—1872.
lärjungar
T. 1873.
Rektorer.
Lektorer.
Adjunkter.
Rektorer.
Lektorer.
Adjunkter.
Rektorer.
Lektorer.
Adjunkter.
4
3
236
187
Falun ................
1
5
11
i
6
7
1
5
8
4
6
163
182
Nyköping..................
1
5
8
i
5
7
1
5
8
3
2
189
163
Halmstad..................
1
4
7
i
5
7
1
4
7
4
4
160
150
Strengnäs..................
1
7
i
6
8
1
6
7
—
2
145
139
Östersund.................
1
5
8
i
5
7
1
5
7
3
3
139
119
Hudiksvall .............
1
4
7
i
5
7
1
4
7
2
4
85
100
Luleå ........................
Stockholms gymna-
1
4
6
1
5
7
1
4
7
sium med Clara...
Stockholms norra 11
6
7
1
6
7
36
52
582
619
och Maria elementar-
3
7
14|
läroverk ...............
Stockholms södra |1
6
7
1
6
7
Summa
167
314
209
244
—
209
294
C. Fullständiga
endast å reallinien.
Stockholm ...............
1
4
—
i
4
6
1
4
6
Vestervik.................
1
2
7
i
4
6
1
4
6
Sundsvall.................
1
5
i
4
6
1
4
6
Duplikanter
—
—
—
50
__
—
—
Summa
I —! 173
| 326
|
1
221
312| -
221
312
Amn. Jemföres lärjungarnes antal hösttermin 1873 med medeltalet lärjungar 1868—
1872, finner man att antalet lärjungar vid de flesta läroverken icke obetydligt
nedgått. Anledningen till detta förhållande torde till en stor del vara
att söka deruti att, jemlikt Kongl. kungörelsen den 10 Mars 1869, elementarläroverkens
nedersta klass blifvit indragen
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
33
Litt. B.
Förslag till förändrad normalstat för elementarläroverken.
Antal.
Rektorer.
Lektorer.
Adjunkter.
Gymnastik-
lärare.
Musik-lärare.
1 Tecknings- lärare.
4,500
Med
2,500
aflöningsbelopp å
1,500 1,000
750
750
1
9
15
i
1
1
1
9
13
i
1
1
l
9
14
i
1
1
1
9
14
i
1
1
1
9
13
i
1
1
1
9
13
i
1
1
1
9
12
i
1
1
1
9
11
i
1
1
1
8
12
i
1
1
1
8
12
i
1
1
1
8
12
i
1
1
1
7
9
i
1
1
1
8
9
i
1
1
1
8
9
i
1
1
1
8
9
i
1
1
1
8
9
i
1
1
1
6
9
i
1
1
1
6
9
i
1
1
1
6
9
i
1
1
1
7
11
i
1
1
1
5
9
i
1
1
74. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft.
båda limerna.
Göteborg
o ....................
Jönköping
Upsala...........................
Örebro..........................
Lund..............................
Linköping....................
Kalmar
Karlstad.......................
Wexiö ..........................
jSkara.............................
I Mal mö...........................
Westerås .....................
Norrköping ................
Karlskrona
Helsingb org . .
Ge fle..............................
iWenersborg ...............
Visby ...........................
Umeå
Nya Elementarskolan
B. Högre elementar-läroverk,
fullständiga
endast på latinlinien.
Kristianstad ...............
Hela aflöningsbeloppet.
52.000
49.000
50,500!
50.500
49,000
49.000
47.500
46.000
45.000
45,000
45.000
38.000
40.500
40,500
40,500
40.500
35.500
35,500
35,500
41.000
33,000
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20'' b.
Hernösand ...................
Falun .............................
Nyköping...........................
Halmstad ...................
Strengnäs..........................
Östersund.......................
Hudiksvall .....................
Luleå .................................
Stockholms norra..........
D:o södra...........
C. Högre elementar-lä- roverk, fullständiga
endastpårealalinien.
Stockholm ........................
Westervik...........................
Sundsvall ........................
Antal.
Hela
aflönings-
beloppet.
j Rektorer.
1
Lektorer.
Adjunkter.
Gymnastik-
lär are.
Musik-lärare.
Tecknings-
lärare.
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
6
5
5
4
6
5
4
4
6
6
4
4
4
7
8
8
7
7
7
7
7
7
7
6
6
6
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
i
i
i
i
i
i
i
i
i
i
i
i
i
32.500
35.500
31.500
37.500
32.500
30.000
27.500
27.500
32.500
32,500
26.000
26,000
26,000
S:gr för de högre ele-
1
mentarläroverken
34
228
323
34
34
34
1,292,500
D. Lägre elementar-läro-
1
Med aflöningsbelopp å
verk med 5 klasser.
3,500
1,500
600
450
450
Jakobs ..............................
1
5
1
1
1
12,500
Katarina..............................
1
—
5
1
1
1
12,500
Ladugårdslands ..............
1
—
5
1
1
1
12,500
Norrtelge.........................
1
5
1
1
1
12,500
Enköping...........................
1
—
5
1
1
1
12,500
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
35
Antal.
Rektorer.
[Lektorer.
Adjunkter.
Gymnastik-
lärare.
Musik-lärare.''
1 Tecknings- j lärare.
Hela
aflönings- j
beloppet.
Eksjö.......................................
1
5
i
i
i
i
12,500
Mariestad ..............................
1
—
5
i
i
i
12,500
Borås ....................................
1
——
5
i
i
i
12.500
Lidköping..............................
1
—
5
i
i
i
12,500
Eskilstuna ...........................
1
■—■—-
5
i
i
i
12,500
Arboga ..................................
1
—
5
i
i
i
12,500
Ystad ...................................
1
—
5
i
i
i
12,500
Karlshamn ...........................
1
—
5
i
i
i
12,500
Landskrona ........................
1
—
5
i
i
i
12,500
Uddevalla...........................
1
—
5
i
i
i
12,500
Göteborg .............................
1
5
i
i-
i
12,500
Kristinehamn........................
1
5
i
i
i
12,500
Piteå.......................................
1
-——
5
i
i
i
12,500
S:gr
18 |--
90
18
18
18
225,000
E. Lägre elementar-läro-
Med aflöningsbelopp å
verk med 3 klasser.
3,000
—
1,500
300
300
300
Söderhamn.........................
1
2
1
1
1
6,900
Söderköping ........................
1
—
2
1
1
1
6,900
\V ad stena..............................
1
■--
2
1
1
1
6,900
Wimmerby ..........................
1
2
1
1
1
6,900
Alingsås..................................
1
—
2
1
1
1
6,900
Sköfde...................................
1
—
2 ''
1
1
1
6,900
Askersund ...........................
1
2
1
1
1
6,900
Sala ......................................
1
2
1
1
1
6,900
Engelholm ...........................
1
—
2
1
1
1
6,900
Göteborg ..............................
1
—
9
1
1
1
6,900
\Yarberg ..............................
1
--—
2
1
1
1
6,900
Oskarshamn .........................
1
—
2
1
1
1
6,900
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20 b.
Antal.
Hela
F
►
Q
g
H
aflönings-
CD
K
c4-
O
CD
CD
K1
c-f-
o
i-i
CD
&
ep’
p
F
c4-
CD
ymnastik-
lärare.
t»
K
H
SO
H
CD
ecknings-
lärare.
beloppet.
Antal
1
2
i
1
i
6,900
jFilipstad................................
1
—
2
i
1
i
6,900
[Arvika.......................
1
2
i
1
i.
6,900
Haparanda ...........................
1
3
i
1
i
8,400
Skellefteå..............................
1
—
2
i
1
i
6,900
Wernarno...........................
1
—
2
i
1
i
6,900!
Sölvesborg
1
—
2
i
1
i
6,900
Ronneby
1
—
2
i
1
i
6,900
Trelleborg
1
—
2
i
1
i
6,900!
Strömstad..............................
1
—
2
i
1
i
6,900
Marstrand.............................
1
—
2
i
1
i
6.900
Örnsköldsvik ......................
1
---
2
i
1
i
6,900
S:gr
24
—
49
24
24
24
167,100
Summa
76 i
228 |
462
76 |
76
76
1,684,600
Stockholm, Associatious-Boktryckeriet, 1874.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1874:39 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riksstadens Åttonde Hufvudtitel. s. 1 i texten