Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af dels Riksdagens år 1873 församlade revisorers berättelse om verkställd granskning af de under Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder och medel samt dels väckt motion angående upphörande af förlagslåns utlemnande från samma fonder. '' J

1874-03-03 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:31, Utlåtande i anledning af dels Riksdagens år 1873 församlade revisorers berättelse om verkställd granskning af de under Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder och medel samt dels väckt motion angående upphörande af förlagslåns utlemnande från samma fonder. '' J

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJeottets Utlåtande N:o 31.

1

M:o SM.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1874, kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af dels Riksdagens år 1873 församlade

revisorers berättelse om verkställd granskning af de under

Kongl. Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder

och medel samt dels väckt motion angående upphörande

af förlagslåns utlemnande från samma fonder.

'' J (R. A.)

Utaf det i ofvannämnda, till Stats-Utskottet remitterade berättelse

intagna kapitalslut öfver Manufaktur-diskontfonden föi ar 1872 inhemtas,

bland annat,

att fondens inkomster under år 1872 utgjorts af:

Räntor ........................................................... R:dr 96,309: 67.

Inkomster af ullmagasinet i Norrköping

m. m. .......................................... » 1,094: 67. 97,404: 34.

att fondens utgifter under samma år bestått af:

1 ;o. Aflöning ............................................. R:dr 20,266: 67.

2:o. Arvoden till Kommerskollegii president,

ledamöter m. fl.

3:o. Pensioner.............................................

4:o. Extra utgifter ....................................

5:o. Ränta till Riksbanken för begagnade

kreditivmedel........................

6:o. Aflöning m. m. vid ullmagasinet i

Norrköping...................................•••

så att fondens vinst utgjort...................

J»

6,093: 32.

8,530: 41.

1,146: 6.

19,588: 65.

717: 81.

56,342: 92.

41,061: 42.

Bih. till Riksd. Prot. 1814. 4 Sami. 1 Åfd. 18 Häft.

R:dr 97,404: 34.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 31.

hvarförutan köpeskillingen för ullmagasinet i Norrköping

tillfallit fonden med............................................................'' 58,000: _

att fondens tillgångar vid 1872 års slut uppgingo till

ett sammanlagdt belopp af ............................................... 2,836,471: 38.

bestående af:

l:o. Behållning å kassakreditivräkningen i

Riksbanken ....................................‘........ 747,871: 65.

2:o. Säkra fordringar:

a) Diskontlån........ R:dr 962,377: —

b) Förlagslån i kapi
tal

och ränta „ 969,366: 79.

c) Anståndslån dito ,, 17,285: 61. 1,949,029: in.

d) e) Förskott till omkostnader m. m. 204: 25.

2^697^057 lo.

3:o. Osäkra fordringar:

a) Diskontlån jemte rän
tor

.............................. 137,524: 9.

b) Förlagslån dito ............ 1,841: 99. 139,366: s.

R:dr 2,836,471: 38.

samt att fondens skuld utgjordes af lyftade kreditiv
medel

hos Riksbanken ...................................................... 1,000 000: _

jemte ränta .............................................................................. ’ 19,588’: 65.

R:dr 1,019,588: 65.

Under erinran att Manufaktur-diskontfondens rörelse i fordna tider,

då^ andra förhållanden än nu voro rådande, otvifvelaktigt, bidragit, till

höjande af de fabriks- och industrigrenar, som i denna inrättning egt

lånerätt, men att under senare åren förhållandena väsendtligen förändrats,

så att den lånetillgång, som af Manufakturdiskonten disponeras, blifvit af

vida mindre betydenhet för de industriidkare, som deri ega lånerätt,

hvarförutan flora högst betydande slag af fabriker uppstått, som äro

från sådan . lånerätt. uteslutna, hafva revisorerne, på anförda skäl, hem.

ställt, att. Riksdagen behagade hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

det måtte Manufakturdiskontens lånerörelse helt och hållet upphöra, i

den mån de nu utestående lånen hinna indrifvas.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kommerskollegium,

åberopande sin den 7 sistlidne Oktober aflåtna underdåniga skrifvelse,

deri Kollegium pa anförda skäl hemställt att Manufakturdiskontens verksamhet,

för så vidt densamma hade till ändamål att genom lån i vanlig

diskontväg understödja inhemska fabriks- och manufakturinrättningar,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

3

måtte upphöra, beträffande revisorernes framställningar anmärkt, att de

grunder, som af dem blifvit anförda, syntes afse den utlåningsrörelse, om

hvilkens upphörande med 1873 års slut Kollegium redan gjort hemställan.

På denna gren af diskontinrättningens verksamhet egde revisorernes

yttrande, att erfarenheten ådagalagt, »att under de sista åren berörda

lånetillgång blifvit allt mindre anlitad», full tillämplighet; och denna omständighet

hade också Kollegium tillförene framhållit och på densamma

väsendtligen grundat sin ofvanberörda framställning. Annat hade förhållandet

allt hittills visat sig vara med den lånerörelse, som hade till

föremål att understödja anläggande och drifvande af större inrättningar i

fabriksväg af antingen ny eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, eller

i allmänhet just sådana industriidkare, som icke åtnjuta förmånen af

diskontlån —• enär de medel, som för denna lånegren kunnat användas,

vanligen vida understigit beloppet af det begärda understödet i denna

riktning. Att ett sådant lånebehof ieke heller kunde i allo eller på ett

för ändamålet verksamt sätt tillfredsställas af deri mängd enskilda låneinrättningar,

som under de senare åren uppstått, och således endast i

mindre mån eller på mera tryckande vilkor kan tillgodogöra sig den af

revisorerne antydda bankväsendets utveckling, kunde äfven lätteligen

inses. Härvid borde äfven komma i betraktande, att, ehuru den svenska

industrien under senare tiden gjort, betydande framsteg i olika riktningar

och derigenom i flera näringsgrenar kan bestå i täflan med utlandets

konst- och slöjdskicklighet, en och annan industrigren ännu icke vore här i

landet representerad eller långt ifrån ernått den utveckling, som möjliggör

konkurrens med hvad den utländska produktionen i sådant afseende har att

erbjuda. Vid öfvervägande häraf hade Kollegium icke tilltrott sig böra hos

Kongl. Maj:t föreslå indragning af Manufakturdiskontens s. k. förlagslånefond,

utan deremot, under förutsättning af nådigt godkännande af hvad

Kollegium yttrat och hemställt i fråga om upphörande af lånerörelsen i

öfrigt, eller den som afser utlåningen i vanlig diskontväg, föreslagit att,

sedan Manufakturdiskontens kreditivskuld till Riksbanken blifvit infriad,

de medel, som komme att inflyta genom inbetalandet af utestående

diskontlån, måtte tillföras förslagslånefonden för att sätta denna i tillfälle

att mer än hittills motsvara sin bestämmelse. Hvad beträffade revisorérnes

anmärkning: i afseende å diskontinrättningens förvaltningskostnader,

har Kollegium vidare erinrat, att dessa redan blifvit minskade derigenom

att tvenne tjenstår inom manufaktur-diskontkontoret, eller eu tredjedel af

hela antalet tjenstebefattningar derstädes, på senare tider kunnat indragas

till följd af dessas irmehafvares afgång, och i den mån arbetet å kontoret

komme att minskas genom diskontlånerörelsens upphörande, kunde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

en ytterligare indragning af tjensterna inom kontoret ega rum, allt

eftersom den läte sig lagligen utföras. Den af revisorerne vidare

gjorda anmärkning, att tillräcklig anledning icke före funnes, hvarför

staten skulle fortfarande för en del industriidkares understödjande

göra särskilda uppoffringar, syntes Kollegium icke heller vara befogad

eller på sakförhållandet grundad. Om man äfven antoge, att

staten gjorde en uppoffring, då för omkring hälft annat århundrade

tillbaka en s. k. manufakturfond började att bildas, så kunde

väl denna uppoffring anses vara rikligen ersatt af den nationalvinst, som

derigenom kommit landet till godo, och dessutom borde icke förbises,

att de antydda förvaltningskostnaderna bestridts och fortfarande bestridas

af fondens egna vinstmedel, utom det att af dessa medel utgå bidrag till

aflönande af vissa Kollegii embetsman; hvarförutan å samma medel anvisats,

bland annat, ganska betydliga belopp dels för ersättande af kostnaderna

för den allmänna korist- och industriutställning, som år 1868

egde rum här i hufvudstaden, och dels för Sveriges deltagande i den internationela

utställningen i Paris påföljande år, jemte det att allt ifrån

1827 till 1870 af samma vinstmedel utbetalts 21,000 R:dr Runt årligen

till uppehållande af ett allmänt undervisningsverk, eller Teknologiska

institutet, äfvensom Manufaktur-diskontfondens tillgångar anlitats för ändamål,

som för denna fond måste anses främmande, såsom exempelvis pensioneringen

af det indragna s. k. manufakturstämpelverkets i riket

f. d. tjensteman och betjente. Att förvaltningen af Manufaktur-diskontfonden,

så vida densamma komme att framdeles användas endast för utgifvande

af förlagslån, måtte blifva temligen enkel och föga kostsam, läge

i sakens natur, och Kollegium skulle visserligen icke underlåta att fortfarande

söka medverka till vinnande af detta ändamål. Af hvad Kollegium

sålunda yttrat följde, att Kollegium funne sig icke kunna understödja

revisorernes framställning, för så vidt densamma icke öfverensstämde med

det förslag i ämnet, Kollegium redan underställt Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning.

I sammanhang med behandlingen af Riksdagens revisorers ofvanberörda

hemställan har Utskottet förehaft en in nom Första Kammaren

af Herr A. O. Wallenberg väckt motion (Nio 14), deri blifvit föreslaget,

att Riksdagen behagade för sin del besluta att hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla, det förlagslån ej vidare af de under Kommers-kollegium

stående fonder må utlemnas samt att hvad som hädanefter i deuna rörelse

inflyter en gång om året må till Riksgälds-kontoret afleinnas såsom bidragtill

amortering af statsskulden.

Vid öfvervägande af de sålunda framställda förslagen och de skäl,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

5

som för desamma blifvit anförda, har Utskottet icke kunnat undgå finna

att, på sätt det blifvit erinradt, genom den stora utsträckning industrien

på senare tider vunnit, dess behof af förlagskapital i så hög grad tillvuxit,

att den lånetillgång, som af Manufakturdiskonten kan till förlagslån

disponeras, numera är af ringa betydenhet för de industriidkare, som

erhållit dylika län. Såväl dessa industriidkare, som äfven de, hvilka icke

hos Manufakturdiskonten hafva förlagslån, måste derför på annat sätt

skaffa sig större delen af det nödiga förlaget, till hvars fyllande förlagslånen

från Manufakturdiskontfonden icke vidare äro tillräckliga. Den

uppblomstring industrien vunnit synes ock ådagalägga att, äfven utan

statens mellankomst, erforderliga medel till näringarnes bedrifvande kunna

erhållas. Vid sådant förhållande torde tiden nu vara inne att tillse, det

staten må befrias från de, i förhållande till gagnet, icke obetydliga uppoffringar,

som med ifrågavarande förlagslån äro förenade, samt att, för

vinnande af detta ändamål, bifalla de framställda förslagen om en

reform i ofvan antydda hänseende; Och Utskottet, som anser att

bestyret med diskontverkets slutliga utredning bör kunna på ett

billigare och enklare sätt ombesörjas, om detta bestyr från Kommerskollegium

öfverflyttas till Riksbanken eller annat förvaltande embetsverk,

får alltså hemställa,

att Riksdagen måtte hos Kong], Maj:t i underdånighet

anhålla, att hela den lånerörelse, som med Manufakturdiskontverkets

tillgångar nu bedrifves, måtte, i den

mån dess utestående fordringar inflyta, helt och hållet

upphöra, samt att bestyret med diskontverkets utredning

må, så fort ske kan, från Kommers-kollegium

öfverflyttas till Riksbanken eller annat förvaltande

embetsverk, som har att fondens fordringar uppbära

och, der så erfordras, genom lagliga åtgärder indrifva.

Stockholm den 3 Mars 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

Reservationer:

af Herrar Friherre F. A. Funck, C. Fetre, F. Bruzewitz, Grefve

C. L. af Ugglas, Friherre J. E. StjernblacL, C. Ekman, F. F. Carlson och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 31.

Grefve A. Mörner, hvilka ansågo att Utskottets utlåtande bort hafva

följande lydelse: ''

»Vid öfvervägande af de sålunda framställda förslagen och de skäl,

som för desamma blifvit framställda, har Utskottet visserligen funnit att,

på sätt Revisorerne anfört, genom den stora utsträckning industrien

vunnit, dess behof af förlagskapital i så hög grad tillvuxit att den lånetillgång,

som af M an ufa r tur-d i sk o ntfo n d ei i disponeras, blifvit af vida

mindre betydelse för de industriidkare, som deri eg a lånerätt, än tillförene.

Men om ock den större industrien, genom den utveckling bankväsendet

och låneanstalterna inom vårt land numera vunnit, kan utan afsaknad

undvara dessa förlagslån, torde dock svårligen kunna förnekas att, på

sätt Kommers-kollegium i sitt utlåtande erinrat, en och annan industrigren

ännu icke är här i landet representerad eller ernått den utveckling,

som möjliggör konkurrens med hvad den utländska produktionen

i sådant afseende har att erbjuda. Att i sådana fall och öfverhufvud

taget för den mindre industrien förlagslån, ställda på flera år och i öfrigt

af sådan beskaffenhet, som de, hvilka från Manufaktur-diskontfonden

meddelats, fortfarande kunna vara till stort gagn för utvecklingen

af den inhemska industrien, är lätt att inse; och det måste derför vara

önskvärdt att en fond för sådant ändamål finnes disponibel. Om ock,

på sätt Revisorerne anmärkt, de förvaltningskostnader, som hittills drabbat

den s. k. Manufakturdiskonten, varit alltför stora i förhållande till

den bedrifna rörelsen, torde dock dervid icke böra förbises, att en del

af dessa kostnader utgöres af aflöningar till Kommers-kollegii tjensteman,

hvarigenom den å riksstaten uppförda kostnaden för bemälda Kollegium

kunnat i någon mån minskas. Huruvida förvaltningen af ifrågavarande

fond skulle lämpligen kunna och böra öfverflyttas till annat embetsverk,

hörer väl icke egentligen till nu förevarande fråga; men Utskottet anser

sig dock icke böra lemna oanmärkt, att de personer, som af Manufakturdiskontens

vinstmedel njuta aflöning, i alla de fall, der rättigheten till

sådan aflöning grundar sig på fullmakt, ega att uppbära denna aflöning,

äfven om göromålen till annat verk förflyttas, hvadan någon särdeles

vinst för staten icke kan uppstå om dessa utgifter till oförminskade eller

föga nedsatta belopp utgå, utan att något arbete derför fordras af dem,

som få uppbära aflöningen. Öfverflyttningen till annat embetsverk torde

alltså böra ega rum först då, när någon väsendtligare förändring med

Kommers-kollegii förvaltningsbestyr beslutas, eller sedan de tjensteman,

hvilka nu enligt fullmakt åtnjuta aflöning, ersatts af andra, som i enlighet

med Kongl. brefvet den 5 Juli 1867 förordnats att endast tills vidara

förrätta göromålen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32. 7

Då likväl det torde finnas gagneligt att en noggrann utredning

sker rörande de grunder, efter hvilka förlagslån böra utlemnas,

samt om de industrigrenar, som deraf företrädesvis böra komma i åtnjutande,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande om

och i hvad mån förändring i nu gällande föreskrifter

i fråga om de förlagslån, som af Manufaktur-diskontens

medel utgå, bör ega rum, samt huruvida förvaltningen

. af dessa medel må, vare sig genom öfverflyttning

till annat allmänt embetsverk eller annorledes,

kunna ordnas på ett enklare och billigare sätt, än

hittills».

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1874, k). 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels väckt motion om indragning af Riksgälds-kontorets

kommissariat och reglering'' af tjenstegöromalen

inom nämnda Kontor dels en af Fullmäktige i

Riksgälds-kontoret gjord framställning rörande det ät

Fullmäktige gifna uppdrag i afseende på nämnda reglering.

(R. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottets handläggning

remitterad motion (N:o 81) har Herr G. A. Larsson, med åberopande

af hvad Riksdagens senast församlade revisorer uti sin berättelse

rörande Riksgälds-kontorets förvaltning (sid. 65) anfört i fråga om regleringen

af tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret, föreslagit, att Riks
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:26 Skrifvelse, angående ifrågasatt upphörande af Manufakturdiskontverkets lånerörelse. s. 1 i texten