Utlåtande, i anledning af dels väckt motion om indragning af Riksgälds-kontorets kommissariat och reglering'' af tjenstegöromalen inom nämnda Kontor dels en af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret gjord framställning rörande det ät Fullmäktige gifna uppdrag i afseende på nämnda reglering.
1874-03-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1874:32, Utlåtande, i anledning af dels väckt motion om indragning af Riksgälds-kontorets kommissariat och reglering'' af tjenstegöromalen inom nämnda Kontor dels en af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret gjord framställning rörande det ät Fullmäktige gifna uppdrag i afseende på nämnda reglering.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32. 7
Då likväl det torde finnas gagneligt att en noggrann utredning
sker rörande de grunder, efter hvilka förlagslån böra utlemnas,
samt om de industrigrenar, som deraf företrädesvis böra komma i åtnjutande,
hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande om
och i hvad mån förändring i nu gällande föreskrifter
i fråga om de förlagslån, som af Manufaktur-diskontens
medel utgå, bör ega rum, samt huruvida förvaltningen
. af dessa medel må, vare sig genom öfverflyttning
till annat allmänt embetsverk eller annorledes,
kunna ordnas på ett enklare och billigare sätt, än
hittills».
Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1874, k). 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af dels väckt motion om indragning af Riksgälds-kontorets
kommissariat och reglering'' af tjenstegöromalen
inom nämnda Kontor dels en af Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret gjord framställning rörande det ät
Fullmäktige gifna uppdrag i afseende på nämnda reglering.
(R. A.)
Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottets handläggning
remitterad motion (N:o 81) har Herr G. A. Larsson, med åberopande
af hvad Riksdagens senast församlade revisorer uti sin berättelse
rörande Riksgälds-kontorets förvaltning (sid. 65) anfört i fråga om regleringen
af tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret, föreslagit, att Riks
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.
da°-en ville besluta indragning af det så kallade Kommissariatet inom
Riksgälds-kontoret samt förordna att nämnda expedition må sammanföras
med Fullmäktiges expedition och tjenstegöromål . inom verket
derefter ordnas, samt att Riksdagen ville uppdraga åt sina blifvande
Fullmäktige att till nästa Riksdag inkomma med ett genomfördt förslag
till o-öromålens fördelning mellan behöfligt antal tjensteman och dervid
anmäla behofvet af löner åt desamma äfvensom pension åt de tjensteman,
livilka blifva för verket obehöfiiga.
I sammanhang härmed har Stats-Utskottet förehaft en från hull
mäktige i Riksgälds-kontoret till Utskottet den 2 sistlidne Februari
aflåten skrifvelse, deri Fullmäktige — under erinran att sistlidne ars
Riksdan, med afseende å de förändrade förhållanden, som måste blifva
en följd af den beslutade öfverflyttningen till Statskontoret af en del
utaf de Riksgälds-kontorets tjensteman åliggande göromål, beslutat att
Fullmäktige skulle låta utarbeta och derefter granska, samt, sådant det
blefve af Fullmäktige gilladt, underställa Riksdagens pröfning och fastställelse
förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen
inom Riksgälds-kontoret jemte aflöningsstat för dervarande tjenstemannapersonal
— anmält, att Fullmäktige af sådan anledning uppdragit
åt en bland Kontorets tjensteman utsedd komité, bestående af sekreteraren
och kommissariei ne, att utarbeta ett sådant förslag, hvilket bemälde
korniterade ock under den 11 sistlidne December afgifvit. Enligt
berörda förslag skulle, efter den nuvarande bokslutskamererarens och
revisionskamererarens afgång, Riksgälds-kontorets tjensteman komma att
utgöras afj:
en sekreterare och ombudsman,
en kanslist i Fullmäktiges expedition,
tre kommissarier,
en revisor,
en bokhållare samt
tre kammarskrifvare,
och såsedes antalet af de å Riksgälds-kontorets nu gällande stat upptagna
sjutton tjensteman komma att förminskas till tio.
& Då Fullmäktige vid företagen granskning af det sålunda upprättade
förslaget haft att tillse, dels huruvida den föreslagna regleringen vore, i
anseende till tjensternas antal orh göromålens fördelning dem emellan,
väl afpassad efter Riksgälds-kontorets enligt sistlidne års Riksdags beslut
förändrade göromål, dels äfven huruvida icke de sålunda förändrade
göromålen kunde påkalla en helt annan grund för förvaltningsbestyrens
ö ordnande,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32. ?
ordnande, än den hittills varande, och i följd häraf en ännu väsendtligare
förändring än den, komiterade föreslagit, borde genomföras, hade Fullmäktige
funnit det, på sätt redan sist hållna Riksdags Stats-Utskotts uti
sitt i ämnet afgifna betänkande anmärkt, icke vara möjligt att, innan
någon erfarenhet blifvit vunnen, med bestämdhet uppgifva omfattningen
af de tjensteindragningar, som af den föreskrifna öfverflyttningen till
Kongl- Statskontoret borde blifva en följd. En sådan erfarenhet hade
Fullmäktige ännu så mycket mindre varit i tillfälle att vinna, "som,
efter de ifrågavarande göromålens slutliga handläggning för år 1873 i
Riksgälds-kontoret, deras öfverflyttning till Kongl. Statskontoret ej kunnat
ega rum förr än i medlet af sistlidne Januari månad. Att vid sådant
förhållande på förhand bestämma huru Riksgälds-kontoret borde organiseras,
hade ej synts Fullmäktige lämpligt i fråga om ett verk med en
så betydlig penningerörelse som Riksgälds-kontorets och der således den
största möjliga säkerhet vid göromålens handläggning vore ett oafvisligt
behof. Fullmäktige ansåge sig derför ej kunna förr än till nästkommande
Riksdag afgifva definitivt förslag till reglering af förvaltningsbestyren
och tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret. Men den erfarenhet
Fullmäktige således funne nödig för ifrågavarande dera lemnade
uppdrags utförande och den enkelhet vid ärendenas behandling, som
Riksdagen angifvit som ett önskningsmål, stode icke att vinna, om de
förändrade göromålen fortfarande skulle skötas på samma sätt och af
samma antal tjensteman, som de hittills Kontoret tillhörande bestyren,
utan Fullmäktige borde för sådant ändamål ega att redan nu, för tiden
intill dess den ifrågasatta nya regleringen kunde varda af Riksdagen
fastställd, medelst indragning af öfverflödiga tjenster, ordna göromålen
efter de förändrade förhållandena.
Enligt § 100 i nu gällande reglemente för Riksgälds-kontoret egde
Fullmäktige visserligen att till verkställighet befordra sådana förändringar
rörande sättet för tjenstegöromålens besörjande, hvarigenom, utan åsidosättande
af nödiga kontroller, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet
vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal
åstadkommas; och Fullmäktige hade jemväl, då tillfälle dertill förefunnits,
begagnat sin omförmälda rätt, dels efter Sekreteraren C. Gr. Stuarts död,
då, vid utfärdande af konstitutorial för hans efterträdare, denne förklarats
skyldig bestrida äfven de till ombudsmanstjensten hörande göromål, och
dels efter Kassabokhållaren J. Wikströms död, då Fullmäktige indragit
dennes tjenst och öfverflyttat de dertill hörande göromål på Komtnissarierne.
Men det i § 100 lemnade bemyndigande, särdeles oradetjera$
Bih. till Biksd. Prat. LS74. 4 Sami. 1 Afd. 18 Hä/t. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.
fördes med den i § 94 af samma reglemente förekommande föreskrift, att
förslag till reglering af tjeustegöromålen inom Riksgälds-kontoret borde
underställas Riksdagens pröfning, syntes, om än vidsträckt i och för sig,
knappast innebära rätt för Fullmäktige att verkställa tjensteindragningar
af sådant omfång, som redan nu kunde inom Riksgälds-kontoret ifrågakomma,
och de i § 94 af reglementet i omförmälda afseende förekommande
bestämmelser afsåge tjenster, som utan någon Fullmäktiges åtgärd
blifvit lediga, men tilläde icke Fullmäktige någon befogenhet att sjelfva
taga initiativet till tjensteindragning.
Fullmäktige hafva derför anhållit, att Stats-Utskottet måtte hos
Riksdagen göra framställning derom, att Fullmäktige må bemyndigas att,
oberoende af den reglering af göromålen inom Riksgälds-kontoret, som
framdeles kan varda af Riksdagen beslutad, i den mån Fullmäktige finna
sådant för tjenstegöromålens ändamålsenliga ordnande lämpligt, förflytta
tjenstemän inom Riksgälds-kontoret på indragningsstat, med rättighet för
dem att fortfarande uppbära den enligt gällande afiöningsstat dem tillkommande
lön och med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkalla,
åter inträda i tjenstgöring, mot erhållande af den enligt då gällande
afiöningsstat bestämda lön och arvode; hvarjemte Fullmäktige anhållit,
att Stats-Utskottet måtte hos Riksdagen hemställa, att de löne- och
arvodesbelopp, som genom de redan under år 1873 verkställda eller
framdeles skeende indragningar blifvit eller blifva besparade, må, räknadt
från och med innevarande år, få af Fullmäktige intill tiden för nästkommande
riksdags slut användas till godtgörande af det ökade arbete
en del tjenstemän får vidkännas derigenom att göromål, förut tillhörande
de indragna tjensterna, komme att på dem öfverflyttas.
I sammanhang härmed hafva Fullmäktige meddelat, att till fullmäktige
blifvit inlemnad en ansökning, att Fullmäktige måtte till Riksdagen
ingå med framställning om dyrtidstiHägg för Riksgälds-kontorets
med fullmakt eller konstitutorial försedda tjenstemän och betjente, med
antingen 25 procent af deras ordinarie löner eller ock till det belopp,
att de blefve i löneinkomst likställda med deras vederlikar i Riksbanken,
att utgå från innevarande års början intill dess ny afiöningsstat för Riksgälds-kontorets
tjenstemän och betjente kunde blifva af Riksdagen fastställd.
Fullmäktige hafva dock härvid tillagt, att, om Riksdagen behagar
bifalla hvad här ofvan blifvit af Fullmäktige hemstäldt, de ansåge sig kunna
tillfredsställa den i Riksgälds-kontoret qvarblifvande tjenstemannapersonalens
och vaktbetjentes billiga anspråk på tillägg i aflöningen, som kan
vara af omständigheterna påkallad, utan att något särskildt anslag der
-
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 32.
11
till erfordras, eller det belopp, sistlidne års Riksdag till bestridande af
tjenst egörom ålen inom Riksgälds-kontoret anvisat, behöfver öfverskridas.
Hvad först beträffar Herr C. A. Larssons ofvan omförmälda motion,
så och enär Fullmäktige i Riksgälds-kontoret uti sitt öfver revisionsberättelsen
afgifna utlåtande (sid. 148) tillkännagifvit, att Fullmäktige vid
granskningen af det förslag till reglering af förvaltningsbestyren och
tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret, som det åligger b ullmäktige att
låta utarbeta, komma att taga under öfvervägande hvad revisorerne i
ämnet yttrat, samt Fullmäktige, uti sin förenämnda, till Ståts-Utskottet
aflåtna skrifvelse, på anförda giltiga skäl förklarat sig icke kunna förr än
till nästa Riksdag afgifva definitivt förslag i ämnet, får Utskottet, som
finner det vara olämpligt att förr än sådant förslag blifvit afgifvet ingå
i någon undersökning om sättet för tjenstegöromålens reglering af hvad
dermed må ega sammanhang, hemställa,
att Herr C. A. Larssons ifrågavarande motion för närvarande
icke må till någon åtgärd föranleda.
Vidkommande derefter Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret ofvan intagna
framställning, anser sig Utskottet, på de af Fullmäktige anförda
skäl, böra hemställa,
att Riksdagen, med hufvudsakligt bifall till hvad af
Fullmäktige blifvit föreslaget, måtte besluta:
l:o att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret må, oberoende af
den reglering af göromålen inom nämnda Kontor, som
framdeles kan varda af Riksdagen beslutad, i den
mån Fullmäktige finna sådant för tjenstegöromålens ändamålsenliga
ordnande lämpligt, förflytta tjensteman
inom Riksgälds-kontoret på indragningsstat, med rättighet
för sådan tjensteman att fortfarande uppbära den
enligt gällande aflöningsstat honom tillkommande lön
och med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkalla,
åter inträda i tjenstgöring, mot erhållande af den, enligt
då gällande aflöningsstat, bestämda lön och arvode;
samt
2:o att Fullmäktige må, utan hinder af de uti Riksgäldskontorets
reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen
för tjenstegöromålens besörjande, deruti besluta
och till verkställighet befordra sådana förändringar,
hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga
kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och
/
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning
i tjenstemännens antal åstadkommas; med rättighet för
Fullmäktige att från och med innevarande år intill tiden
för nästkommande riksdags slut, i den mån genom
redan under år 1873 verkställda eller framdeles skeende
tjensteindragningar löner och arvoden blifvit eller blifva
besparade, använda desamma der Fullmäktige finna sådant
erforderligt, till godtgörande af de nya eller förändrade
göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges
beslut i ofvanberörda hänseenden, komma att
Riksgälds-kontorets tjensteman åläggas.
Stockholm den 3 Mars 1874.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
H:o 33.
Ank. till Riksd. Kansli den 3vMars 1874, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af statsbidrag
för tomtreglering inom köpingen Båstad.
(R. A.)
Uti en inom Andra Kammaren väekr samt till Stats-Utskottets behandling
remitterad motion (N:o 117J har Herr Nils Hansson anfört, att
sedan kommunalnämnden i köpingen Båstad, hvilken genom eldsvåda
den 9 Juni 1870 till större delen uppbrändes, uti en af Konungens Befallningshafvande
i Christianstads län förordad ansökan hos Kongl. Maj:t.
i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes till nästlidne års Riksdag
göra nådig framställning om beviljande åt nämnde köping af ett
anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 5,654 R:dr såsom
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.