Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels väckt motion om indragning af Riksgälds-kontorets kommissariat och reglering'' af tjenstegöromalen inom nämnda Kontor dels en af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret gjord framställning rörande det ät Fullmäktige gifna uppdrag i afseende på nämnda reglering.

1874-03-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:32, Utlåtande, i anledning af dels väckt motion om indragning af Riksgälds-kontorets kommissariat och reglering'' af tjenstegöromalen inom nämnda Kontor dels en af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret gjord framställning rörande det ät Fullmäktige gifna uppdrag i afseende på nämnda reglering.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32. 7

Då likväl det torde finnas gagneligt att en noggrann utredning

sker rörande de grunder, efter hvilka förlagslån böra utlemnas,

samt om de industrigrenar, som deraf företrädesvis böra komma i åtnjutande,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande om

och i hvad mån förändring i nu gällande föreskrifter

i fråga om de förlagslån, som af Manufaktur-diskontens

medel utgå, bör ega rum, samt huruvida förvaltningen

. af dessa medel må, vare sig genom öfverflyttning

till annat allmänt embetsverk eller annorledes,

kunna ordnas på ett enklare och billigare sätt, än

hittills».

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1874, k). 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels väckt motion om indragning af Riksgälds-kontorets

kommissariat och reglering'' af tjenstegöromalen

inom nämnda Kontor dels en af Fullmäktige i

Riksgälds-kontoret gjord framställning rörande det ät

Fullmäktige gifna uppdrag i afseende på nämnda reglering.

(R. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottets handläggning

remitterad motion (N:o 81) har Herr G. A. Larsson, med åberopande

af hvad Riksdagens senast församlade revisorer uti sin berättelse

rörande Riksgälds-kontorets förvaltning (sid. 65) anfört i fråga om regleringen

af tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret, föreslagit, att Riks
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

da°-en ville besluta indragning af det så kallade Kommissariatet inom

Riksgälds-kontoret samt förordna att nämnda expedition må sammanföras

med Fullmäktiges expedition och tjenstegöromål . inom verket

derefter ordnas, samt att Riksdagen ville uppdraga åt sina blifvande

Fullmäktige att till nästa Riksdag inkomma med ett genomfördt förslag

till o-öromålens fördelning mellan behöfligt antal tjensteman och dervid

anmäla behofvet af löner åt desamma äfvensom pension åt de tjensteman,

livilka blifva för verket obehöfiiga.

I sammanhang härmed har Stats-Utskottet förehaft en från hull

mäktige i Riksgälds-kontoret till Utskottet den 2 sistlidne Februari

aflåten skrifvelse, deri Fullmäktige — under erinran att sistlidne ars

Riksdan, med afseende å de förändrade förhållanden, som måste blifva

en följd af den beslutade öfverflyttningen till Statskontoret af en del

utaf de Riksgälds-kontorets tjensteman åliggande göromål, beslutat att

Fullmäktige skulle låta utarbeta och derefter granska, samt, sådant det

blefve af Fullmäktige gilladt, underställa Riksdagens pröfning och fastställelse

förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen

inom Riksgälds-kontoret jemte aflöningsstat för dervarande tjenstemannapersonal

— anmält, att Fullmäktige af sådan anledning uppdragit

åt en bland Kontorets tjensteman utsedd komité, bestående af sekreteraren

och kommissariei ne, att utarbeta ett sådant förslag, hvilket bemälde

korniterade ock under den 11 sistlidne December afgifvit. Enligt

berörda förslag skulle, efter den nuvarande bokslutskamererarens och

revisionskamererarens afgång, Riksgälds-kontorets tjensteman komma att

utgöras afj:

en sekreterare och ombudsman,

en kanslist i Fullmäktiges expedition,

tre kommissarier,

en revisor,

en bokhållare samt

tre kammarskrifvare,

och såsedes antalet af de å Riksgälds-kontorets nu gällande stat upptagna

sjutton tjensteman komma att förminskas till tio.

& Då Fullmäktige vid företagen granskning af det sålunda upprättade

förslaget haft att tillse, dels huruvida den föreslagna regleringen vore, i

anseende till tjensternas antal orh göromålens fördelning dem emellan,

väl afpassad efter Riksgälds-kontorets enligt sistlidne års Riksdags beslut

förändrade göromål, dels äfven huruvida icke de sålunda förändrade

göromålen kunde påkalla en helt annan grund för förvaltningsbestyrens

ö ordnande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32. ?

ordnande, än den hittills varande, och i följd häraf en ännu väsendtligare

förändring än den, komiterade föreslagit, borde genomföras, hade Fullmäktige

funnit det, på sätt redan sist hållna Riksdags Stats-Utskotts uti

sitt i ämnet afgifna betänkande anmärkt, icke vara möjligt att, innan

någon erfarenhet blifvit vunnen, med bestämdhet uppgifva omfattningen

af de tjensteindragningar, som af den föreskrifna öfverflyttningen till

Kongl- Statskontoret borde blifva en följd. En sådan erfarenhet hade

Fullmäktige ännu så mycket mindre varit i tillfälle att vinna, "som,

efter de ifrågavarande göromålens slutliga handläggning för år 1873 i

Riksgälds-kontoret, deras öfverflyttning till Kongl. Statskontoret ej kunnat

ega rum förr än i medlet af sistlidne Januari månad. Att vid sådant

förhållande på förhand bestämma huru Riksgälds-kontoret borde organiseras,

hade ej synts Fullmäktige lämpligt i fråga om ett verk med en

så betydlig penningerörelse som Riksgälds-kontorets och der således den

största möjliga säkerhet vid göromålens handläggning vore ett oafvisligt

behof. Fullmäktige ansåge sig derför ej kunna förr än till nästkommande

Riksdag afgifva definitivt förslag till reglering af förvaltningsbestyren

och tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret. Men den erfarenhet

Fullmäktige således funne nödig för ifrågavarande dera lemnade

uppdrags utförande och den enkelhet vid ärendenas behandling, som

Riksdagen angifvit som ett önskningsmål, stode icke att vinna, om de

förändrade göromålen fortfarande skulle skötas på samma sätt och af

samma antal tjensteman, som de hittills Kontoret tillhörande bestyren,

utan Fullmäktige borde för sådant ändamål ega att redan nu, för tiden

intill dess den ifrågasatta nya regleringen kunde varda af Riksdagen

fastställd, medelst indragning af öfverflödiga tjenster, ordna göromålen

efter de förändrade förhållandena.

Enligt § 100 i nu gällande reglemente för Riksgälds-kontoret egde

Fullmäktige visserligen att till verkställighet befordra sådana förändringar

rörande sättet för tjenstegöromålens besörjande, hvarigenom, utan åsidosättande

af nödiga kontroller, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet

vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal

åstadkommas; och Fullmäktige hade jemväl, då tillfälle dertill förefunnits,

begagnat sin omförmälda rätt, dels efter Sekreteraren C. Gr. Stuarts död,

då, vid utfärdande af konstitutorial för hans efterträdare, denne förklarats

skyldig bestrida äfven de till ombudsmanstjensten hörande göromål, och

dels efter Kassabokhållaren J. Wikströms död, då Fullmäktige indragit

dennes tjenst och öfverflyttat de dertill hörande göromål på Komtnissarierne.

Men det i § 100 lemnade bemyndigande, särdeles oradetjera$

Bih. till Biksd. Prat. LS74. 4 Sami. 1 Afd. 18 Hä/t. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

fördes med den i § 94 af samma reglemente förekommande föreskrift, att

förslag till reglering af tjeustegöromålen inom Riksgälds-kontoret borde

underställas Riksdagens pröfning, syntes, om än vidsträckt i och för sig,

knappast innebära rätt för Fullmäktige att verkställa tjensteindragningar

af sådant omfång, som redan nu kunde inom Riksgälds-kontoret ifrågakomma,

och de i § 94 af reglementet i omförmälda afseende förekommande

bestämmelser afsåge tjenster, som utan någon Fullmäktiges åtgärd

blifvit lediga, men tilläde icke Fullmäktige någon befogenhet att sjelfva

taga initiativet till tjensteindragning.

Fullmäktige hafva derför anhållit, att Stats-Utskottet måtte hos

Riksdagen göra framställning derom, att Fullmäktige må bemyndigas att,

oberoende af den reglering af göromålen inom Riksgälds-kontoret, som

framdeles kan varda af Riksdagen beslutad, i den mån Fullmäktige finna

sådant för tjenstegöromålens ändamålsenliga ordnande lämpligt, förflytta

tjenstemän inom Riksgälds-kontoret på indragningsstat, med rättighet för

dem att fortfarande uppbära den enligt gällande afiöningsstat dem tillkommande

lön och med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkalla,

åter inträda i tjenstgöring, mot erhållande af den enligt då gällande

afiöningsstat bestämda lön och arvode; hvarjemte Fullmäktige anhållit,

att Stats-Utskottet måtte hos Riksdagen hemställa, att de löne- och

arvodesbelopp, som genom de redan under år 1873 verkställda eller

framdeles skeende indragningar blifvit eller blifva besparade, må, räknadt

från och med innevarande år, få af Fullmäktige intill tiden för nästkommande

riksdags slut användas till godtgörande af det ökade arbete

en del tjenstemän får vidkännas derigenom att göromål, förut tillhörande

de indragna tjensterna, komme att på dem öfverflyttas.

I sammanhang härmed hafva Fullmäktige meddelat, att till fullmäktige

blifvit inlemnad en ansökning, att Fullmäktige måtte till Riksdagen

ingå med framställning om dyrtidstiHägg för Riksgälds-kontorets

med fullmakt eller konstitutorial försedda tjenstemän och betjente, med

antingen 25 procent af deras ordinarie löner eller ock till det belopp,

att de blefve i löneinkomst likställda med deras vederlikar i Riksbanken,

att utgå från innevarande års början intill dess ny afiöningsstat för Riksgälds-kontorets

tjenstemän och betjente kunde blifva af Riksdagen fastställd.

Fullmäktige hafva dock härvid tillagt, att, om Riksdagen behagar

bifalla hvad här ofvan blifvit af Fullmäktige hemstäldt, de ansåge sig kunna

tillfredsställa den i Riksgälds-kontoret qvarblifvande tjenstemannapersonalens

och vaktbetjentes billiga anspråk på tillägg i aflöningen, som kan

vara af omständigheterna påkallad, utan att något särskildt anslag der
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 32.

11

till erfordras, eller det belopp, sistlidne års Riksdag till bestridande af

tjenst egörom ålen inom Riksgälds-kontoret anvisat, behöfver öfverskridas.

Hvad först beträffar Herr C. A. Larssons ofvan omförmälda motion,

så och enär Fullmäktige i Riksgälds-kontoret uti sitt öfver revisionsberättelsen

afgifna utlåtande (sid. 148) tillkännagifvit, att Fullmäktige vid

granskningen af det förslag till reglering af förvaltningsbestyren och

tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret, som det åligger b ullmäktige att

låta utarbeta, komma att taga under öfvervägande hvad revisorerne i

ämnet yttrat, samt Fullmäktige, uti sin förenämnda, till Ståts-Utskottet

aflåtna skrifvelse, på anförda giltiga skäl förklarat sig icke kunna förr än

till nästa Riksdag afgifva definitivt förslag i ämnet, får Utskottet, som

finner det vara olämpligt att förr än sådant förslag blifvit afgifvet ingå

i någon undersökning om sättet för tjenstegöromålens reglering af hvad

dermed må ega sammanhang, hemställa,

att Herr C. A. Larssons ifrågavarande motion för närvarande

icke må till någon åtgärd föranleda.

Vidkommande derefter Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret ofvan intagna

framställning, anser sig Utskottet, på de af Fullmäktige anförda

skäl, böra hemställa,

att Riksdagen, med hufvudsakligt bifall till hvad af

Fullmäktige blifvit föreslaget, måtte besluta:

l:o att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret må, oberoende af

den reglering af göromålen inom nämnda Kontor, som

framdeles kan varda af Riksdagen beslutad, i den

mån Fullmäktige finna sådant för tjenstegöromålens ändamålsenliga

ordnande lämpligt, förflytta tjensteman

inom Riksgälds-kontoret på indragningsstat, med rättighet

för sådan tjensteman att fortfarande uppbära den

enligt gällande aflöningsstat honom tillkommande lön

och med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkalla,

åter inträda i tjenstgöring, mot erhållande af den, enligt

då gällande aflöningsstat, bestämda lön och arvode;

samt

2:o att Fullmäktige må, utan hinder af de uti Riksgäldskontorets

reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning

meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen

för tjenstegöromålens besörjande, deruti besluta

och till verkställighet befordra sådana förändringar,

hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga

kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och

/

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.

skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning

i tjenstemännens antal åstadkommas; med rättighet för

Fullmäktige att från och med innevarande år intill tiden

för nästkommande riksdags slut, i den mån genom

redan under år 1873 verkställda eller framdeles skeende

tjensteindragningar löner och arvoden blifvit eller blifva

besparade, använda desamma der Fullmäktige finna sådant

erforderligt, till godtgörande af de nya eller förändrade

göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges

beslut i ofvanberörda hänseenden, komma att

Riksgälds-kontorets tjensteman åläggas.

Stockholm den 3 Mars 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

H:o 33.

Ank. till Riksd. Kansli den 3vMars 1874, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af statsbidrag

för tomtreglering inom köpingen Båstad.

(R. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väekr samt till Stats-Utskottets behandling

remitterad motion (N:o 117J har Herr Nils Hansson anfört, att

sedan kommunalnämnden i köpingen Båstad, hvilken genom eldsvåda

den 9 Juni 1870 till större delen uppbrändes, uti en af Konungens Befallningshafvande

i Christianstads län förordad ansökan hos Kongl. Maj:t.

i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes till nästlidne års Riksdag

göra nådig framställning om beviljande åt nämnde köping af ett

anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af 5,654 R:dr såsom

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.