Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Itilcsgillds-kontorels förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af i815 ars riksdag.

1874-03-06 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:38, Utlåtande, angående Itilcsgillds-kontorels förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af i815 ars riksdag.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3Ö.

i :o

‘ i : >

Ank. till Iliksd. Kansli den 6 Mars 1874, kl. 3 e. in

Utlåtande, angående Itilcsgillds-kontorels förvaltning under den tid, som

förflutit sedan början af i815 ars riksdag.

(H. A.)

Efter tagen kännedom om innehållet af den utaf Riksdagens sistlidna år församlade

revisorer afgifna och till Stats-Utskottet remitterade samt bland Kamrarnes

ledamöter i tryck utdelade berättelse om verkställd granskning af Riksgälds-kontorets

tillstånd och förvaltning, får Stats-Utskottet, som genomläst de protokoll, hvilka hos

Fullmäktige blifvit förda efter den 15 Augusti 1873, med hvilken dag revisorernes

protokollsgranskning slutade, till och med den 12 sistlidne Februari, härmed afgifva

yttrande öfver hvad revisorerne i ett eller annat hänseende erinrat och föreslagit,

samt hvad för öfrigt vid den af Utskottet verkställda granskning förekommit.

l:o.

Angående anslaget till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt.

(Rev.-ber. sid. 53. Fullm. uti. sid. 146).

Med föranledande af revisorernes i revisionsberättelsen (sid. 53) gjorda hemställan,

att i Riksgälds-kontoret innestående 3,152 R:dr, utgörande återstoden af det

anslag å 24,lo2 R:dr, som 1867 års Riksdag beviljade till uppförande af ny

Bih. till Iliksd. 1‘rot. 1874. 4 Sami. 1 Afcl. 30 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

arldvbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggnad af den Hofrättshuset omgifvande kaj,

måtte såsom besparing i räkenskaperna afföras, hafva Fullmäktige uti sitt utlåtande

upplyst att, sedan Ivongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 19 December nästlidne

år, förklarat berörde återstod icke vidare vara för det dermed afsedda ändamål behöflig,

utan böra till Riksdagens disposition återställas, komme ifrågavarande återstod,

att, på sätt Fullmäktige hemställt, ur räkenskaperna afföras.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte härvid låta bero.

2:o.

Angående ett af Kongl. Maj:t icke disponeradt anslag sbelopp.

(Rev.-ber. sid. 53. Fullm. uti. sid. 146).

Beträffande det belopp af 1,77 5 R:dr, som återstår odisponeradt utaf det

statsbidrag å 100,000 R:dr, som 1871 års Riksdag beviljade att för år 1872

utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappnivgar af sanka trakter

och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län hafva

revisorerne (sid. 53) hemställt, att detta belopp måtte såsom bespaiing ui räken

skaperna afföras, hvaremot Fullmäktige, då samma statsbidrag blifvit anvisadt till

Kongl. Maj:ts disposition, ansett det föreslagna afförandet icke utan Kongl. Maj:ts

derom meddelade beslut böra ega rum.

Som likväl, enligt hvad hos Utskottet blifvit anmäldt, Kongl. Maj:t numera

genom nådigt bref af den 20 sistlidne Februari förklarat, att ofvannämnde Ettusensjuhundrasjuttiofem

riksdaler skola till Riksdagens disposition reserveras, hemställer

Utskottet, att Riksdagen måtte besluta

det någon utbetalning af berörda odisponerade belopp icke må

ega rum.

3:o.

Angående inköp af möbler och inventarier för Riksdagens hus.

(Rev.-ber. sid. 63. Fullm. uti. sid. 146, 147.)

I anledning af Fullmäktiges den 14 December 1871 och den 4 Januaii

1872 fattade beslut angående inköp af åtskilliga för Riksdagshusets inredning behöjliga

möbler och inventarier, till betalning hvarför, äfvensom för åtskilliga arbeten

s. 3 Kontrollera mot PDF

iStats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

3

och reparationer, af Fullmäktige anordnats den 7 Mars 1872 17,055 R:dr 13 öre

och den 2 Maj samma år 465 R:dr 50 öre, kafva revisorerne (sid. 63) anfört,

att Fullmäktiges förfarande att utan uppgjordt kostnadsförslag uppdraga åt den tjensteman,

som har den närmare vården om och tillsynen öfver Riksdagens hus, att på

egen hand besörja uppköp och låta verkställa arbeten af så omfattande och dyrbar

beskaffenhet, som de förenämnda, ådragit sig revisorernes särskilda uppmärksamhet,

hvarjemte revisorerne uttryckt den önskan, att, innan större reparationer eller mera

kostsamma inventariepersedlar för samma hus anskaffades, kostnadsförslag derå måtte

varda upprättade och anbud å desammas verkställande infordrade.

Jemte det Fullmäktige, för såvidt berörde framställning skulle innefatta en

anmärkning, fästat uppmärksamheten derpå, att föregående Riksdagar redan meddelat

Fullmäktige ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i protokollen

till och med den 2 3 Januari 1873, och att för ifrågavarande, under åren

1871 och 1 872 fattade beslut dåvarande Fullmäktige således af Riksdagen erhållit

full ansvarsfrihet, hafva Fullmäktige förklarat sig visserligen dela revisorernes åsigt

om önskvärdheten deraf, att före större reparationers företagande eller mera kostsamma

inventariers anskaffande, kostnadsförslag kunde varda upprättade och anbud

infordrade; men derjemte erinrat, att vid ifrågavarande tillfälle, då rummen efter de

verkställda byggnadsarbetena i Riksdagens hus först helt nära inpå riksdagen kommo

i ett sådant skick, att lämpligaste sättet för deras möblerande kunde bestämmas, ett

sådant förfarande varit omöjligt och förenadt med det äfventyr, att rummen vid

Riksdagens sammanträdande ej varit i ordnadt skick, hvilket syntes Fullmäktige angeläget

att undvika.

Med afseende å hvad Fullmäktige sålunda yttrat, hemställer Utskottet, att

Riksdagen måtte förklara,

det revisorernes ofvanberörde framställning icke påkallar någon

vidare åtgärd.

4:o.

Angående förteckningen å inventarierna i Riksdagens hus.

(Rev.-ber. sid. 64. Fullm. uti. sid. 147, 148.)

Revisorerne hafva vidare (sid. 64) hemställt, att i förteckningen öfver de

uti Riksdagens hus befintliga inventarier måtte utsättas värde för hvarje inventariepersedel,

och att hädanefter ett särskildt inventariekonto måtte i Riksgälds-kontorets

räkenskaper uppläggas.

Uti sitt häröfver afgifna utlåtande (sid. 147) hafva Fullmäktige yttrat, att

då det icke syntes lämpligt att Riksdagshusets inventarier upptagas såsom en tillgång

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.

för Riksgälds-kontoret, Fullmäktige icke kunde tillstyrka förslaget om uppläggande i

Riksgälds-kontorets räkenskaper af ett särskildt konto för dessa inventarier. Hvad

åter beträffade utsättande i förteckningen af värde för hvarje inventariepersedel, antogo

Fullmäktige att revisorerne härmed afsett ej egenteligen värdet å inventarierna,

som naturligtvis i mån af deras slitning och andra omständigheter måste vara underkastade

ständig förändring, utan det pris, hvartill de blifvit inköpta; och ehuru

ett sådant utsättande af inköpspriset ej syntes Fullmäktige komma att medföra synnerligt

gagn, och ej heller, Fullmäktige veterligen, förekommer i Riksbanken eiler

annat statens härvarande embetsverk, kunde det likväl för framtiden iakttagas. Dock

kafva Fullmäktige hemställt, att, för den händelse Riksdagen skulle finna skäl meddela

en sådan föreskrift om inköpsprisets utsättande, densamma måtte komma att

afse endast de persedlar, som framdeles inköpas, emedan för de redan inköpta, särdeles

de, till hvilka materialier levererats eller på hvilka arbete utförts af flera köpmän

eller handtverkare, ofta jemte andra leveranser och arbeten, hvarför sedermera

gemensamma räkningar utställts, det skulle vara förenadt med den yttersta svårighet

och stundom omöjligt att angifva hvad hvarje särskild inventariepersedel kostat; hvarjemte

Fullmäktige fästat uppmärksamheten derå, att, om inköpspriset skall utsättas,

äfven inköpsåret torde för fullständighetens skull böra upptagas.

Då Stats-Utskottet för sin del finner det af revisorerne framställda förslag

till sin hufvudsyftning afse god ordning, anser sig Utskottet böra hemställa, att detsamma

må på det sätt af Riksdagen bifallas,

att Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige att genom sakkunniga

personer låta värdera de inom Riksdagens hus befintliga möbler

och andra inventarier samt att låta tillse, det icke allenast detta

värde uti inventarieförteckningen upptages, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas,

uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden då inköpet egt

rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller

obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen

afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid

möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

5:o.

Angående testamentsbevillningsärendena.

(Rev.-ber. sid. 68. Fullm. uti. sid. 148.)

Revisorerne hafva (sid. 68) anmält, att vid granskning och jemförelse af de

från Hofrätternn inkomna uppgifter rörande gåfvor, testamenten och arf, för hvilka

s. 5 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38■

5

erläggandet af bevillning ifrågakomma och de från Kongl. Maj:ts befallningshafvande

insända, af uppbördsmännen i länen afgifna rapporter angående dylik bevillning,

samt vid granskningen af det uti kommissariatet förda diarium öfver de till

Kiksgälds-kontoret inlemnade borgensförbindelser för sådan bevillnings erläggande, äfvensom

vid den af revisorerne anställda inventering sf dessa förbindelser, åtskilliga

anmärkningar förekommit, å hvilka revisorerne fästat Fullmäktiges uppmärksamhet

med anmodan till dem att tillse, att hvad i detta hänseende blifvit försummadt

måtte ofördröjligen varda fullgjordt.

I anledning häraf hafva Fullmäktige uti sitt afgifna utlåtande (sid. 148)

meddelat, att Fullmäktige, som redan den 21 sistlidne Augusti eller före mottagandet

af revisorernes berättelse anmodat vederbörande att ofördröjligen gå i författning

derom, att handlingarne rörande arfs- och testamentsbevillningen blefve bragta

i föreskrifven ordning och fullständighet, sedermera tillsett att samma föreskrift blifvit

iakttagen.

Då Utskottet inhemtat att Fullmäktige dels, på sätt ofvan är nämndt, före

den tid då revisorernes framställning gjordes, meddelat föreskrift om vidtagande af

erforderliga åtgärder för vinnande af samma ändamål, som med revisorernes framställning

åsyftats, dels ock sedermera, jemlikt hvad Fullmäktiges protokoll för den

15 sistlidne Januari innehåller, funnit den meddelade föreskriften vara iakttagen, så

att revisorernes i detta afseende gjorda framställning icke föranledde till någon vidare

åtgärd från Fullmäktiges sida, anser Utskottet, vid det förhållande derjemte att

befattningen med ifrågavarande ärenden numera öfvertagits af Statskontoret, sig böra

hemställa,

att Riksdagen måtte vid hvad sålunda blifvit afgjordt låta

bero.

(i:o.

Angående erläggande af ränta å lyftade statsbidrag för arbeten, som ieke

blifvit kontraktsenligt fullbordade.

(Rev.-ber. sid. 73.)

Jemte anmälan, att Kongl. Maj:t, uppå derom af vederbörande gjord underdånig

framställning, under den 20 December 1872 befriat intressenterne i det med

statslån af 2,000 R:dr understödda arbetet för sänkning af sjön Ångarn i Wallentuna

socken af Stockholms län från skyldigheten att verkställa ifrågavarande sjösänkning

samt föreskrifvit att lånebidraget skulle af dem senast den 1 Juli 1873

till Riksgälds-kontoret återbetalas, hafva revisorerne erinrat, att detta lån af intressenterne

i arbetsföretaget innehafts under nära tre år utan räntas erläggande. Re
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

visorerne hafva, med anledning häraf och under förutsättning att Riksdagen äfven

hädanefter anvisar medel till Kongl. Maj:ts förfogande, att användas till låneunderstöd

för utdikningar till befrämjande af odlingsföretag, samt dervid medgifva räntefrihet

under viss tid, hemställt att — till förekommande deraf att sålunda lyftade medel,

utan att för dermed afsedda ändamål begagnas, komma att längre eller kortare tid

räntefritt innehafvas •— Riksdagen bland vilkoren för dylika låns erhållande måtte föreskrifva

att, derest lån återbetalas, utan att det företag, hvartill det varit beviljadt,

blifvit fullbordadt, ränta jemväl skall å lånet erläggas för hela den tid, hvarunder

intressenterne varit af detsamma i åtnjutande.

Jemte det Utskottet, lika med revisorerne, anser att intressenter i arbetsföretag,

som fått lyfta större eller mindre del af beviljade låneunderstöd, böra, derest

arbetet icke vinner fullbordan, och lånet på sådan grund återbetalas, godtgöra ränta

å medlen för den tid desamma innehafts, lärer icke kunna förnekas att sådan räntegodtgörelse

jemväl borde ega rum, då fråga är om återbetalning af anslag, som fått

lyftas, men af en eller annan orsak måste återbäras; och Utskottet får på grund

häraf hemställa,

att, såsom tillägg till nu gällande stadganden, rörande vilkoren

för erhållande af statsbidrag till allmänna arbetsföretag, skall

införas föreskrift derom, att derest Kongl. Maj:t — i händelse

afvikelse, utan vederbörlig tillåtelse, skett från den fastställda

arbetsplanen, eller arbetet icke inom behörig tid blifvit fullbordadt,

beslutar att lyftade anslags- eller lånemedel skola återbetalas

— det skall åligga vederbörande att jemväl erlägga

fem procent årlig ränta å dessa medel från lyftningsdagen tilldess

återbetalning sker.

7 :o

Angående lånet till Jemtlands koimnunikationsakticbolag.

(Rev.-ber. sid. 75. Fullm. uti. sid. 148, 149.)

I fråga om det lån å 70,000 R:dr, Rikets Ständer vid 1862 och 1863

års riksmöte beviljade Jemtlands kommunikationsaktiebolag, hafva revisorerne (sid. 75)

hemställt, att sedan genom behörigt intyg blifvit styrkt, att bolagets konkurs afslutats

och att, någon vidare tillgång till utdelning åt borgenärerna icke finnes, Riksgäldskontorets

vid 1872 års slut utbalanserade fordran hos detta bolag, 48,306 R:dr

75 öre, med sedermera derå upplöpande ränta, måtte få ur Riksgälds-kontorets räkenskaper

afskrifvas; och hafva Fullmäktige, under anmälan att de gått i författning om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 38.

erhållande af ett sådant betyg, som revisorerne omförmält, instämt i revisorernes

berörda hemställan.

Stats-Utskottet hemställer,

att Riksdagen måtte bifalla hvad revisorerne sålunda föreslagit.

8:o

Angående Gefle—Dala jernväg saktiebolag.

(Rev.-bor. sid. 90— 94. Fullm. uti. sid. 154, 155.)

Då detta bolags årliga behållning visat sig vara i fortsatt stigande, hafva

revisorerne, med fästadt afseende å den låga ränta, 2 procent, som är förskrifven

för det af bolaget erhållna statslån, under åberopande af och hänvisande till hvad

uti detta ärende förekommer i 1871 års revisionsberättelse, sid. 116—121, i 1872

års Stats-Utskotts utlåtande N:o 37, sid. 16 —19, samt i 187 2 års revisionsberättelse,

sid. 122—125, hemställa, att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla,

det ville Kongl. Maj:t — med begagnande af den i 6 § af kontraktet mellan staten

och bolaget om jernvägsanläggningen Kongl. Maj:t förbehållna rätt att, då den årliga

behållningen öfverstiger 8 procent å aktieegarnes tillskott, bestämma med huru stort

belopp den stadgade amorteringen å statslånet bör ökas — föreskrifva en i förhållande

till den öfver nämnda procenttal uppgående behållningen ytterligare ökad årlig

amortering af sagda lån, så att detsamma må så fort som möjligt varda gäldadt.

Uti sitt öfver revisionsberättelsen afgifna utlåtande (sid. 155) har direktionen

för nämnda bolag erinrat, att Kongl. Maj:t genom det af revisorerne åberopade

nådiga beslut af den 6 September sistlidna år förordnat, att den annuitet, bolaget

har att erlägga, skall »framgent beräknas till 6 procent af ursprungliga försträckningsbeloppet».

Då, enligt 6 § i kontraktet, någon annan myndighet än Kongl.

Maj:t icke varit berättigad att föreskrifva mm och med hvad belopp den stadgade

amorteringen å sagda statslån bör ökas» och Kongl. Maj:t, såsom ofvan förmäles,

uttryckligen förordnat, att annuiteten framgent skall beräknas till sex procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, vore direktionen fullt förvissad att Riksdagen lika

litet skall begära, som Kongl. Maj:t skulle kunna tillåta ett upprifvande af det för

framtiden meddelade klara och ovilkorliga beslutet.

Utan att ingå i någon tolkning af ordalagen i Kongl. Maj:ts ofvanberörda

nådiga beslut, har dock Utskottet, vid det förhållande, att Kongl. Maj:t så nyligen

förehaft frågan om beloppet af den annuitet, som bör af bolaget erläggas, ansett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 38.

sig sakna skäl tillstyrka Riksdagen att för närvarande i detta ämne hos Kongl.

Maj:t göra någon ny framställning; och Utskottet hemställer derför,

att hvad revisorerne uti ifrågavarande ämne anfört nu icke

må till någon åtgärd föranleda.

9:o.

Angående ansvarsfrihet för Riksgälds-kontorets styrelse.

Då Stats-Utskottet vid den nu verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets

styrelse och förvaltning funnit Fullmäktige i nämnda kontor hafva med nit och omsorg

uppfyllt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, tillstyrker Utskottet,

att Fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet för alla beslut

och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll

från den 23 Januari 187 3 till och med den 12 sistlidne Februari.

Stockholm den 6 Mars 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Herr Jons Rundbäck ville hafva antecknadt, att han icke deltagit i slutliga

handläggningen af de i detta utlåtande behandlade frågor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:21 Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-konioref angående Riksgälds-kontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1873 års riksdag. s. 27 i texten