Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Vesteräs domkyricolcassas befriande från skyldighet att erlägga ränta och amortering å ett år 4858 beviljadt statslån.

1874-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:42, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Vesteräs domkyricolcassas befriande från skyldighet att erlägga ränta och amortering å ett år 4858 beviljadt statslån.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

1

N:o 42.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Mars 1874, kl. 9 f. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående

Vesteräs domkyricolcassas befriande från skyldighet att erlägga

ränta och amortering å ett år 4858 beviljadt statslån.

(R. A.)

Uti underdånig skrifvelse af den 18 Februari 1858 anmälde Rikets Ständer

hos Kongl. Maj:t, att då det blifvit fullständigt utredt och vitsordadt, att statens särskilda

medverkan ovilkorligen erfordrades för företagande af behöfliga reparationer och

förändringar å Vesterås domkyrka, hvilken vore både i arkitektoniskt och historiskt

hänseende en lika märkvärdig som vördnadsbjudande byggnad, Rikets Ständer för berörda

ändamål anvisat ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 45,000 R:dr R:mt

och ett lån å 22,500 R:dr samma mynt, hvilket lån finge räntefritt innehafvas till

1860 års slut och derefter borde återbetalas genom erläggande årligen af sex procent

af den lyftade lånesumman, hvarvid räntan godtgjordes efter 4 procent och det öfriga

utgjorde kapitalafbetalning.

Sedan domkyrkokommissionen i Vesterås hos Kongl. Maj:t anmält, att de sålunda

beviljade beloppen varit för ändamålet otillräckliga och att för arbetets fullbordande

erfordrades ytterligare 42,500 R:dr, aflät Kongl. Maj:t Proposition till 1859—1860

års Riksdag, deri erinrades om vigten deraf, att det påbörjade reparationsarbetet icke

blefve af brist på medel afbrutet; men då antagas kunde, att Vesterås och S:t Ilians

församlingar borde vara villiga och förbundna att åtminstone så till vida bidraga till

denna deras sockenkyrkas vidmakthållande, som frågan rörde kyrkans inre delar, de

Bih. till Riksd. Prot, 1874. 4 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 43.

der ej voro af monumental beskaffenhet, och till en del endast afsåga församlingarnes

gagn och beqvämlighet, hade Kongl. Maj:t, enär i omfbrmälda belopp inginge kostnad

för inredningsarbeten, såsom bänkar m. m. till ett belopp af 15,000 R:dr, föreslagit,

att till fortsättning af den påbörjade reparationen å domkyrkan bevilja ett ytterligare

anslag af 28,000 R:dr.

Rikets Ständer, som fortfarande ansågo de dryga kostnader, hvilka med domkyrkornas

underhåll äro förenade, icke skäligen kunna utan undantag åläggas de församlingar-,

åt hvilka samma kyrkor blifvit till begagnande upplåtna, men å andra sidan

funno rättvist och billigt att sådana arbeten, som icke afsåge dylika kyrkors monumentala

delar, utan endast vederbörande församlingars gagn och beqvämlighet, blefve

af dessa församlingar sjelfve bekostade, beviljade i skrifvelse den 30 Juni 1860 det

begärda beloppet, 28,000 R:dr, med vilkor att understödet borde återgäldas i den

mån domkyrkans inkomster dertill kunde framdeles lemna tillgång.

I sammanhang dermed och då under Rikets Ständers behandling af detta

ärende upplyst blifvit, att af de rånte- och arrendemedel samt kronotionde med flera

afgifter, hvaraf domkyrkans i Vesterås årliga inkomster skulle utgöras, en ganska betydlig

del icke komme kyrkan till godo, utan utginge till underhåll af domkyrkan tillhöriga

och utan ersättning begagnade lektorsgårdar, äfvensom till boställshyra och aflöning

för lärare vid elementarläroverket derstädes, men lämpligare syntes vara, att

dessa förhållanden på det sätt ordnades, att de medel, som åt domkyrkan blifvit anvisade,

äfven blefve oafkortadt för kyrkans förvaltnings- och framtida underhållskostnader

att tillgå, anhöllo Rikets Ständer, att erforderliga åtgärder måtte vidtagas i

ändamål att, på sätt Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt, domkyrkan i Vesterås blefve

befriad från de utgifter, som då af domkyrkan bestredos, men icke vore att till kyrkans

underhålls- och förvaltningskostnader hänföra.

Domkyrkokommissionen, som i anledning häraf hördes, upplyste att af domkyrkans

medel bekostades utgifter för kyrkans underhåll, för gudstjensten och dermed

sammanhängande föremål, för kyrkan tillhöriga egendomar i Vesterås, för kyrkans och

dess egendomars administration, för välgörande ändamål, för konsistorii- och biskopshusens

underhåll samt konsistorii sammankomster och expedition samt slutligen för

undervisningsväsendet. Endast från de sistnämnda ansåg kommissionen kyrkan kunna

befrias och föreslog i sådant afseende, att vissa uppgifna hemman och stadsegendomar

äfvensom hemmansräntor och af domkyrkans medel utgående hushyresersättningar, som

anslagits åt rektorer och lärare vid gymnasium och elementarläroverket i Vesterås,

måtte efter vederbörande innehafvares afgång till domkyrkan indragas, hvartill ock

Kongl. Maj:t den 31 Oktober 1862 lemnade nådigt bifall.

I underdånig skrifvelse af den 30 December 1870 har domkyrkokommissionen

anmält, att ifrågavarande tillgångar dels redan återgått till domkyrkan, dels skulle återfalla

till kyrkan den 1 Maj 1874, med undantag af lektorsgården N:o 26 samt räntorna

af Gillfors och Jädra N:o 1, hvilka ännu disponerades af''dem, som innehade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 42.

3

desamma år 1862. Oaktadt inkomsterna i följd häraf under de senare åren ökats»

hade de dock icke varit tillräckliga för att betacka utgifterna, hvilka ansenlig tillväxt

dels genom bekostande af betydande reparationer å biskopshuset och öfriga domkyrkans

byggnader, dels genom förräntning och amortering af 1858 års statslån, uppgående

till 1,350 R:dr årligen. Domkyrkan, som vid slutet af år 1866 hade en

kassabehållning af 3,363 B:dr 54 öre jemte några smärre fonder och köpeskillingar

för två sålda fastigheter i Vesterås, hade icke blott nödgats anlita dessa tillgångar

för betäckande af löpande utgifter, utan ock derutöfver ådragit sig skuld, som, förutom

den till Riksgäldskontoret, i slutet af år 1871 uppgick till 2,200 R:dr och

vid 1872 års slut syntes komma att stiga till 3,700 R:dr.

Under dessa brydsamma ekonomiska förhållanden saknade domkyrkan alla

tillgångar att möta en snart förestående, af oundgängligt behof påkallad utgift för

omläggning af kyrkans koppartak. Detta hade länge befunnits i så dåligt skick, att

det ej kunde afhålla regn från att intränga och skada kyrkohvalfven och takstolarne.

Medelst årliga lagningar hade domkyrkokommissionen hittills sökt afhjelpa denna olägenhet,

men numera befunnes denna åtgärd otillräcklig och ändamålslös. För omläggande

af taket med ny koppar samt för verkställande af andra reparationer, nödvändiga

för att skydda kyrkomurar och fönsterplattor från skada och fukt, uppginge

kostnaden till 54,000 E:dr. Tillsporde om de ville till denna kostnads bestridande

bidraga, hade Vesterås och S:t Ilians församlingar förklarat, att då de ännu häftade

i skuld för de 15,000 K:dr, som utgjort den på församliogarne belöpande kostnaden

för 185 8—1 861 års kyrkoreparation, samt de åtagit sig att för bänkplatser

årligen godtgöra kyrkan med 800 R:dr, efter afdrag af hvad för uthyrda sådana

platser influtit, församlingarne icke ansågo sig pligtiga att till ifrågavarande arbete,

som ej afsåg kyrkans inredning, bidraga.

Vid sådant förhållande hade kommissionen, på det att domkyrkan måtte dels

beredas möjlighet att utan fortsatt ökad skuldsättning bestrida årliga utgifter och

småningom betala åsamkade skulder, dels erhålla tillräckligt understöd till de stora

reparationer, hvilka nyss omförmälts, i underdånighet anhållit, att Kongfl. Maj:t

täcktes till Riksdagen aflåta Proposition derom, att återstoden af det år 1858 af

staten beviljade amorteringslån, som vid 1872 års slut utgjorde 15,831 R:dr 47

öre, måtte från och med 187 3 års början få innehafvas räntefritt och utan vidare

amortering, med förbehåll att lånet framdeles återbetalas, när domkyrkans tillgångar

sådant medgifva, äfvensom att anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af

54,000 R:dr måtte beviljas till utförande af nödiga befunna reparationer å domkyrkan.

Öfverintendentsembetet, hvars yttrande i ärendet infordrats, har i underdåniga

utlåtanden den 1 April och den 16 December 1873 förklarat sig icke hafva något

att erinra emot den beräknade kostnaden för omförmälda reparationer, äfvensom ansett

koppar vara det för taktäckningen lämpligaste material, men tillika, för den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

händelse att detta material skulle anses alltför dyrbart, upplyst att, om taket täcktes

med svensk skiffer, reparationskostnaden skulle kunna nedsättas till 24,500 R:dr,

och att, om jernplåt för samma ändamål användes, kostnaden för hela arbetet icke

borde öfverstiga 22,500 R:dr.

Derefter har domkyrkokommissionen i underdånig skrifvelse den 12 December

1873 förnyat sin berörda ansökning, med förmälan att domkyrkans utgifter inom

kort komme att ytterligare ökas med kostnaden för en ny åskledares anbringande å

kyrkan, hvilken kostnad ansetts uppgå till omkring 2,250 R:dr.

Då det genom hvad domkyrkokommissionen anfört syntes vara ådagalagdt,

att snar reparation, särdeles å domkyrkans tak, är af nöden för kyrkans bestånd,

äfvensom att reparationen är af beskaffenhet att, jemlikt de af Riksdagen vid flera

tillfällen uttalade grundsatser, staten borde till densamma bidraga i den mån kostnaden

ej kan af domkyrkans medel bestridas, men, enligt hvad domkyrkokommissionen

upplyst, kyrkan från och med den 1 Maj innevarande år kommer i åtnjutande

af afkastningen från prebendehemmanet Jädra, bevillningstaxeradt till 15,000 R:dr,

och gården N:o 29 i Vesterås, taxerad till 7,450 R:dr, samt jemväl öfriga i Kongl.

brefvet den 31 Oktober 1862 omförmälda medel, hvilka ännu uppbäras af enskilde,

inom kort torde komma att till domkyrkan återfalla, och domkyrkokassan följaktligen

syntes böra redan under den närmaste framtiden ernå den ställning, att hon, derest

befrielse vunnes från den henne nu åliggande årliga betalningsskyldighet till staten,

blefve i stånd att verksamt bidraga till bestridande af kostnaderna för domkyrkans

underhåll, har Kongl. Maj:t, uti ofvanberörda nådiga Proposition af den 9 sistlidne

Januari (intagen under N:o 18 i l:sta Samlingen af Bihanget till Riksdagens Protokoll),

förklarat det Kongl. Maj:t funne kommissionens ansökning för närvarande ej

böra till annan åtgärd föranleda, än att Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att

domkyrkokassan måtte från och med innevarande år befrias från erläggande af ränta

och amortering å det år 1858 af staten beviljade lån, med skyldighet för kassan

att med lånets förräntande och amortering ånyo begynna, så snart hennes tillgångar

sådant medgifva.

Af de till detta ärende hörande handlingar, som Utskottet fått emottaga, inhemtas,

bland annat, att utaf domkyrkans medel bekostas åtskilliga utgifter till aflöning

åt församlingarnes orgelnist, klockare, kyrkvaktare, orgeltrampare och ringkarlar,

för tornurets uppdragning, till ved för sakristians uppvärmning, kyrkans städning och

belysning m. m., hvilka utgifter sammanräknade årligen uppgå till högre belopp än det,

hvarmed församlingarne bidraga till domkyrkans inkomster. Under förutsättning att

domkyrkan bör vinna befrielse från dessa utgifter och att församlingarne, hellre än

att sj elfva bekosta uppförandet och underhållandet af egen kyrka, skola finnas villiga

att, för bibehållande af rättigheten att begagna domkyrkan, åtaga sig så mycket större

uppoffring, än den de i sådant afseende hittills fått vidkännas, att derigenom må

vinnas tillgångar, minst motsvarande hvad som genom bifall till Kongl. Maj:ts nådiga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

5

Proposition skulle erhållas, har Utskottet, som finner betänkligt att tillstyrka Riksdagen

medgifva rubbning eller eftergift i betalningsvilkoren för redan meddelade lån,

ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, dels att någon ändring i betalningsvilkoren

för det till Westerrås domkyrkas reparation år

1858 beviljade statslån icke må för närvarande bifallas;

dels att uti underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes låta undersöka, huruvida icke domkyrkan må kunna lagligen

befrias från skyldigheten att bestrida åtskilliga utaf dess

medel nu utgående utgifter till ändamål, som synas vara af

beskaffenhet att böra bekostas af de församlingar, som för sin

gudstjenst nyttja domkyrkan, äfvensom huruvida icke dessa församlingar,

för bibehållande af rättigheten att begagna samma

kyrka, må kunna åläggas större uppoffringar, än dem de hittills

fått vidkännas, samt om icke genom vidtagande af härmed öfverensstämmande

åtgärder domkyrkan må kunna, mera än hittills

varit förhållandet, sättas i tillfälle att för framtiden, utan

statens mellankomst, bekosta sitt underhåll.

Stockholm den 10 Mars 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Bilu till liiksd. Frot. 1874. 4 Sami. 1 Åfd. 22 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:29 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Westerås domkyrkokassas befriande från skyldighet att erlägga ränta och amortering å ett år a1 i texten