Siats-Utskottets Utlåtande N:o 48
1874-03-19 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1874:48, Siats-Utskottets Utlåtande N:o 48
Dokumentets text
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
1
JV:0 4»,
Ank. till Riksd. Kansli den 19 Mars 1874, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i fråga om beviljande
statens jernväg sbyggnader.
af anslag till fortsättande af
(R. A.)
Uti den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof (sid. 62 och 63) har Kongl. Maj:t i fråga om statens jernvägsbygnader
föreslagit Riksdagen:
att för fortsättande och fullbordande af arbetena å norra och östra
stambanorna anvisa, dels för år 1874, utöfver redan beviljade 4,600,000
R:dr, ytterligare R:dr 6,400,000: —
dels ock för år 1875 ... kronor 1,500,000: — kronor 7,900,000: —
att för fortsättande af det arbete å statsbanan
Sköfde—Carlsborg, som under innevarande år kommer
att börjas, för år 1875 bevilja .............................. » 1,500,000: —
samt att för fortsättande under år 1875 af arbetena
å de delar af beslutade jernbanorna från Storvik
till riksgränsen mot Norge, hvilkas sträckning såsom
ostridig blifvit godkänd, för sistnämnda år anvisa » 3,000,000: —
hvarjemte Kongl. Maj:t begärt, att Riksdagen måtte medgifva, att vid
jernvägsarbetenas utförande såväl å Sköfde—Carlsborgs-banan, som å berörda
ostridiga sträckning af jernbanan från Storvik, Kongl. Maj:t må närmare
bestämma de orter, som banorna skola genomgå och de ställen de
böra anlöpa.
Af den vid Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga proposition fogade
bilaga N;o 5 b (sid. 215) inhemtas, att Kongl. Maj:t genom nådigt bref
Bih. till Rilcsd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 Afä. 25 Häft. 1
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
af den 6 Juni 1873 bemyndigat Styrelsen för statens jern vägsbyggnader,
att, för fortsättande af terrasseringsarbetena å norra stambanan mellan
Krylbo och Storvik och å östra stambanan mellan Mjölby och Nässjö samt
fullbordande af bandelen mellan Mjölby och Boxholms bruk, hos Statskontoret
utöfver 1873 års anslag, i mån af behof, under samma år lyfta
två millioner R:dr i förskott å det af Riksdagen för fortsättande under år 1874
af arbetena å nämnda stambanor beviljade extra anslag af tillsammans fyra
millioner R:dr; hvarjemte Kongl. Maj:t, medelst nådigt bref den 26
Augusti 1873 förordnat att arbetena å östra stambanan mellan Boxholm
och Nässjö borde så fortskyndas, att nämnda bana i sin helhet kunde
under år 1874 fullbordas och för allmän trafik upplåtas, samt för sådant
ändamål bemyndigat nämnda Styrelse att under år 1873 hos Statskontoret,
i mån af behof, lyfta ytterligare en million R:dr i förskott å förberörda
för år 1874 beviljade anslag af fyra millioner R:dr.
Hvad nu först angår frågan om anvisande af nödiga medel för fortsättande
och fullbordande af arbetena å norra och östra stambanorna, har
Chefen för Kongl. Civil-departementet, vid ärendets föredragning inför
Kongl. Maj:t (bil. N:o 5 b, sid. 216—219) bland annat anfört, att, till följd af de
utaf Kongl. Maj:t sålunda beviljade förskott af tillhopa tre millioner R:dr
å 1874 års byggnadsanslag, det hade blifvit möjligt icke allenast att, såsom
från och med år 1872 afsedt varit, under år 1873 för allmän trafik
upplåta sträckningen å norra stambanan från Upsala till Sala och vidare
derifrån till Krylbo och sträckningen å östra stambanan från Linköping
till Mjölby, utan äfven att under sistberörda år fullborda och för trafiken
öppna bandelen Mjölby—Boxholm samt fortsätta och påskynda arbetena å
bandelen Boxholm—Nässjö så, att östra stambanan i sin helhet kan instundande
sommar fullbordas och för trafik upplåtas, hvilket åter, jemte
utsträckning under år 1873 af terrasseringsarbetena jemväl till sträckningen
å norra stambanan mellan Krylbo och Storvik, utgjort ett nödvändigt vilkor
derför att norra stambanan från Krylbo till Storvik må kunna, enligt
uppgjord och fastställd plan, blifva färdig under nästkommande år 1875.
Dessa afvikelser från den byggnadsplan, hvilken af Kongl. Maj:t vid 1872
års riksmöte föreslogs och af Riksdagen godkändes, hade förnämligast varit
betingade af den brist i förslagsvis beräknade byggnadsanslaget, hvilken
uppkommit till följd af den sedan år 1871 — då arbetena å norra
och östra stambanorna bortom Upsala och Norrköping togo sin början -—
inträffade högst betydliga stegring i prisen å så väl den så kallade rullande
materielen och öfriga för jernvägsbj^ggnaden erforderliga materialier af
flerfaldigt slag, som ock å dagsverken, en prisstegring, som icke kunnat
förutses eller beräknas den tid, när kostnadsförslagen för ifrågavarande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
3
stambänor uppgjordes. Det läge nemligen i öppen dag att om, efter det
kostnaderna för ett arbete, afsedt att under flera år fortgå och å viss tid
afslutas, blifvit med all möjlig noggrannhet beräknade, samma kostnader
sedermera till följd af inträffande prisstegringar befunnes otillräckliga, det
icke, med afseende å den fastställda tiden för arbetets afslutande, vore likgiltigt,
i hvilket stadium af arbetet det belopp, som för fyllande af uppkommen
brist erfordras, komme samma arbete till godo; och den brist,
som uppstått i beräknade anslaget för byggande af norra och östra stambanorna,
öfverstege icke obetydligt de af Kongl. Maj:t under år 1873 anvisade
förskott å 1874 års anslag. Samfälda kostnaden för fullbordande
af norra och östra stambanorna skulle, enligt ursprungliga beräkningen,
utgöra 21,048,000 R:dr, hvilken summa, under vissa förutsättningar, ansetts
kunna nedbringas till tjugo millioner R:dr; men redan mot slutet af
år 1872 hade det blifvit uppenbart icke allenast att berörda förutsättningar
icke inträffade, utan ock att, om då rådande pris fortfore eller än
ytterligare stegrades, icke ens förstnämnda belopp skulle blifva för ändamålet
tillräckligt. Uti ett den 27 sistlidne November afgifvet underdånigt
memorial hade Styrelsen för statens jernvägsbyggnader beräknat samfälda
kostnaden för anläggning af båda banorna till 24,300,000 R:dr, eller
4,300,000 R:dr mera, än det lägsta belopp, hvartill anläggningskostnaden
under ofvannämnda,- nu icke inträffade förutsättningar, möjligen skulle
kunnat nedsättas. Denna brist, som icke uppkommit genom i tekniskt afseende
felaktigt uppgjorda planer och beräkningar, utan endast vore en
följd af stegrade pris å materialier och dagsverken, skulle visserligen undvikits
i fall dessa båda stambanor varit utförda några år förr eller varit
fullbordade redan år 1871. Men då de höga prisen, som vållat bristen,
vore en följd af ökad penningetillgång inom landet och denna åter medfört
en lägre räntelot för de till jernvägsanläggningarne erforderliga penningelånen,
så motvägde dessa förhållanden, enligt Styrelsens förmenande,
hvarandra, så att den billigare ränta, som nu kunde betingas för den större
summan, hvilken erfordrades för dessa stambanors utförande under nuvarande
konjunkturer, sannolikt icke blefve större än den, som skulle kunnat
betingas för den mindre summa, hvilken hade erfordrats för dessa jernbanor,
om de blifvit utförda för några år sedan, under då varande lägre
pris och tryckta penningeställning. Någon egentlig pekuniär förlust för
landet läge derför, enligt Styrelsens åsigt, mindre i den större anläggningskostnaden,
än deri, att dessa stambanor icke redan blifvit utförda.
1 enlighet med den år 1872 uppgjorda byggnadsplanen blefvo, på sätt
ofvan är nämndt, vid 1873 års riksdag för år 1874 anvisade för fortsättande
af sjelfva byggnadsarbetena å norra och östra stambanorna fyra
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
millioner samt för anskaffande af rörlig materiel 600,000 eller tillsammans
4.600.000 R:dr; och borde, enligt samma plan, för år 1875 anvisas i förra
afseendet tre millioner och i det senare 600,000 eller tillsammans 3,600,000
R:dr. De ändringar i denna plan, som, i syfte att bandelen mellan Krylbo
och Storvik må blifva någorlunda tidigt på året 1875 fullbordad och för
trafik öppnad, redan blifvit och än vidare måste blifva vidtagna, vore:
att under år 1873 anvisats 3 millioner i förskott å 1874 års anslag, hvaraf
således endast återstode 1,600,000 R:dr; att, på det sistberörda anslag må
återställas till sitt ursprungliga belopp, 4,600,000 R:dr, särskilda medel
till belopp af 3 millioner R:dr redan under innevarande år 1874 blefve
anvisade till betäckande af ofvan omförmälda förskott; att än ytterligare
ett belopp af 1,300,000 R:dr, motsvarande skilnaden mellan förberörda
brist 4,300,000 R:dr och nyssnämnda förskott 3 millioner R:dr, jemväl
varder beviljadt att utgå under innevarande år; samt att slutligen af det
för år 1875 ursprungligen afsedda anslag, 3,600,000 R:dr, ett belopp af
2.100.000 R:dr öfverföres till innevarande år 1874; uppgående summan af
omförmälda tre särskilda, för 1874 erforderliga belopp till 6,400,000 R:dr
samt det anslagsbelopp, som för år 1875 erfordras, till 1,500,000 R:dr.
Med afseende å de omständigheter och förhållanden, som sålunda
äro för handen, hemställer Utskottet,
l:o.
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
måtte för fortsättande och fullbordande af arbetena
å norra och östra stambanorna anvisa extra anslag
dels för år 1874, utöfver redan beviljade 4,600,000
R:dr, ytterligare sex millioner fyrahundratusen R:dr.
dels ock för år 1875 en million femhundratusen
kronor.
Vidkommande derefter Kongl. Maj:ts nådiga framställning i fråga
om statsbanan Skofde-Carlsborg, så har Chefen för Kongl. Civil-departementet,
uti det protokoll öfver civilärenden för den 9 sistlidne Januari,
som är bifogadt Kongl. Maj:ts proposition, (Bil. N:o 5 b sid. 220) erinrat,
att kostnaden för ifrågavarande 4,1 mil långa jernväg, hvars anläggning
vid 1873 års riksdag beslutades, blifvit, på sätt jemväl i samma års Statsutskotts
utlåtande Nio 26 (sid. 10) närmare omförmäles, beräknad att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
o
kosta staten 2,945,582 R:dr 50 öre, eller i jemnadt tal 2,946,000 R:dr, i
afräkning hvarå för år 1874 blifvit uppfördt ett anslag af 50,000 R:dr;
varande tiden för arbetets fullbordande beräknad till två år, förutom
innevarande år.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot hvad Kong!. Maj:t
i afseende på denna jern vägsanläggning föreslagit, hemställer:
2:o.
att Riksdagen måtte
a) för år 1875 bevilja ett extra anslag af en million femhundratusen
kronor för fortsättande af det arbete å
statsbanan Skofde-Carisborg, som under innevarande år
kommer att börjas; samt
b) medgifva att vid jernvägsarbetets utförande Kongl. Maj:t
må närmare bestämma de orter, som ifrågavarande
statsbana skall genomgå och de ställen, den bör anlöpa.
Vid 1873 års riksdag beslutades byggande ej mindre af en bredspårig
jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan
från Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till
Torpshammar i Medelpad eller till annan lämplig punkt på sträckningen
mellan Sundsvall och riksgränsen mot Norge; än ock af en smalspårig
tvärbana med lika öfverbyggnad, som, utgående från Torpshammar eller
annan punkt på berörda sträckning, fortlöper, vare sig i sydligare eller
nordligare läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till Aspäsnäset
eller Krokom samt fortsätter derifrån till riksgränsen, en norsk
statsbana från fhrondhjem till mötes. Jemte det Riksdagen i sammanhang
härmed förklarade sig antaga det af Jemtlands läns landsting gjorda
erbjudande att, såsom bidrag till nämnda tvärbanas byggande, utan anspråk
på aktier eller återbetalning, lemna staten 900,000 R:dr på de
tider och med de vilkor, Kongl. Maj:t kunde finna för godt bestämma,
beviljade Riksdagen till fullständiga undersökningar af lämpligaste sträckningarne
för vissa delar af ifrågavarande jernvägar och förberedande arbeten
å ostridiga delar deraf, för år 1874 å extra stat ett anslag af
200,000 R:dr.
1 anledning häraf har Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 27 Juni
1873 förordnat, att för bestämmande af lämpligaste sträckningen för ej
6
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
mindre den del af beslutade bredspåriga jernbanan, som skulle afse att
förbinda Hybo i Helsingland med Torpshammar i Medelpad eller annan
punkt på linien mellan Sundsvall och riksgränsen, än ock den del af den
smalspåriga tvärbanan, som, utgående från Torpshammar eller annan
punkt på berörda linie, borde fortlöpa, vare sig i sydligare eller nordligare
riktning, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till
Aspåsnäset eller Krokom, undersökningar skulle på statens bekostnad
genom Styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader försorg verkställas i den
ordning, som finnes närmare uppgifven uti ofvan omförmälda statsrådsprotokoll
(Bil. N:o 5 b. sid. 221—223).
Enligt hvad Chefen för Kongl. Civil-departementet, uti berörda protokoll
anfört, måste, vid det förhållande att de föreskrifna undersökningarne
icke under sistförflutne sommar afslutats och att nödig ledning
således saknas för fattande af beslut rörande lämpligaste sträckningen
för de delar af ifrågavarande jernvägar från Storvik till riksgränsen, i
afseende å hvilka stridiga meningar försports, med fattande af sådant
beslut än vidare anstå. Detta förhållande syntes dock icke böra lägga
hinder i vägen för att bestämma, inom hvilken tid fortsättning af norra
stambanan från Storvik till riksgränsen kan påräknas blifva fullbordad,
och i hvilken utsträckning ai''betena derå årligen komma att bedrifvas.
Meddelandet af sådan bestämmelse vore af största vigt icke allenast för
sjelfva jernvägsarbetena och deras jemna bedrifvande, utan äfven för
industrien inom de delar af landet, som ifrågavarande stambana komme
att genomlöpa, samt särskildt för den inhemska, numera ganska betydligt
utvecklade industrien för tillverkning af jernVägsmateriel. Härtill komme
ock att, om sådan bestämmelse meddelades, Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
kunde blifva satt i tillfälle att afsluta kontrakt om alla
till ifrågavarande stambana erforderliga materialier i större partier, hvarigenom
sannolikt billigare pris skulle kunna betingas, än det blefve möjligt,
derest jernvägens byggnad bedrefves utan någon med hänsyn till
tiden för dess fullbordan bestämd plan och beroende af anslag, som ett
föregående år beviljats.
Bansträckningen mellan Storvik och Torpshammar hölle, efter hvad
Departements-chefen upplyst, i längd 24,9 mil och vore beräknad att
medtaga en anläggningskostnad af 14,053,600 R:dr. Delen mellan Torpshammar
och riksgränsen vore 27,8 mil lång och beräknad att kosta
17,562,450 R:dr. Sammanräknade anläggningskostnaden för tillsammans
52,7 mil utgjorde således 31,616,050 R:dr. Deraf vore redan för år 1874
anvisade 200,000 R:dr, som dock till mera än ^ eller 60,000 R:dr komme
att medtagas af kostnaderna för de anbefallda nya undersökningarne.
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 48.
7
Det för sjelfva byggnaden återstående beloppet, i jemnadt tal beräknadt
till 311^ millioner R:dr, skulle, på sätt Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
föreslagit, lämpligen kunna till utgående fördelas på de sex
åren 1875—1880 sålunda, att för år 1875 anvisades tre millioner riksdaler,
för år 1876, under hvilket banan Sköfde—Carlsborg, med användande
af ett ungefärligt kostnadsbelopp af 1,500,000 riksdaler, skulle byggas
färdig, fyra millioner femhundratusen riksdaler och för hvarje af åren
1877, 1878, 1879 och 1880 sex millioner riksdaler; dock med de smärre
modifikationer derutinnan, som kunde föranledas af framtida bestämmandet
af de tider, å hvilka af Jemtlands läns landsting erbjudna byggnadsbidrag,
900,000 riksdaler, till staten inbetalas. Den sålunda föreslagna årliga
byggnadssumman, sex millioner riksdaler, motsvarade hvad som i medeltal
årligen blifvit användt på landets stambanesystem söder om GefleDalabanan,
hvilket, omfattande 140 mil med en anläggningskostnad af
120 millioner riksdaler, påbörjades år 1855 och i det närmaste komine
att fullbordas under innevarande år 1874.
Då Departements-chefen sålunda erinrat om vigten icke allenast
för sjelfva jernvägsarbetena och deras jemna bedrifvande, utan äfven för
industrien inom de delar af landet, som stambanan kommer att genomlöpa,
'' samt särskildt för den inhemska tillverkningen af jernvägsmateriel,
äfvensom för möjligheten att erhålla billiga pris å de för jernvägsbyggnader
erforderliga materialier, att byggnaden bedrifves efter en på förhand
uppgjord plan, upptagande såväl tiden för banans fullbordande som det anslagsbelopp,
hvilket årligen bör för jernvägsbyggnaden användas, är Utskottet
öfvertygadt, att, om Riksdagen anvisar det af Kongl. Maj:t nu äskade
belopp för fortsättande af arbetena å de delar af ifrågavarande jernbanor,
som är ostridig, Riksdagen bör kunna vara förvissad derom att den plan,
i afseende på de årliga anslagsbeloppen för stambanearbetenas fortsättande,
hvilken Chefen för Civil-departementet föreslagit, blir under hela
arbetstiden noggrannt följd; och det är under förutsättning deraf att Kongl.
Maj:t icke framdeles medgifver någon afvikelse härifrån, som Utskottet
Ganser sig kunna hemställa.
3:o.
a) att Riksdagen för fortsättande under år 1875 af arbetena
å de delar af beslutade jernbanorna från Storvik
till riksgränsen mot Norge, hvilkas sträckning såsom
ostridig blifvit godkänd, måtte å extra stat för nämnda
år anvisa tre millioner kronor; samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 48.
b) att Riksdagen måtte medgifva, att, vid jernvägsarbetenas
utförande å berörda ostridiga sträckningar, Kongl. Maj:t.
må närmare bestämma de orter, som samma sträckningar
skola genomgå, och de ställen, de böra anlöpa.
Uti särskilda inom Kamrarne väckta motioner, nemligen inom Första
Kammaren af Herr A. O. Wallenberg (motion N:o 15) och inom Andra
Kammaren af Herr Grefve C. M. Björnstjerna (motion N:o 113) har blifvit
föreslaget, att af de medel, som komme att afses för statens jernvägsbyggnader,
trehundratusen riksdaler må ställas till regeringens förfogande
för anläggning af en branchetunnel från jernvägstunneln under
Södermalm till lämplig punkt i Stadsgården.
Då det sålunda framställda förslaget icke är åtföljdt af någon utaf
sakkunnig person uppgjord och af vederbörlig myndighet pröfvad plan
och icke eller af någon utredning rörande kostnaden för dess utförande,
anser sig Utskottet böra hemställa,
4:o.
att berörda motioner icke må till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 Mars 1874.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
Reservation er:
Vid l:sta punkten, angående anslag till fortsättande af arbetena å
norra och östra stambanorna:
af Herrar Liss Olof Larsson, Jöns Rundbäck och Sven Andreasson,
hvilka yrkade att Kongl. Maj:ts nådiga proposition måtte på det sätt
bifallas,
Stats-Utskottets Memorial N:o 49.
9
bifallas, att föi’ fortsättning af arbetena a norra och östra stambanorna
under innevarande år måtte, utöfver redan anvisade 4,600,000 R:dr, anvisas
en summa af 4,300,000 R:dr samt för samma banors fullbordande
under år 1875 måtte anvisas 3,600,000 kronor.
Vid 2:dra punkten, angående anslag till arbetet å statsbanan SköfdeCar
Lsborg :
af Herr Liss Olof Larsson.
JW:o 43.
An k. till Riksd. Kansli den 19 Mars 1874, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut vid behandling
af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 22, angående
beräkningen af Statsverkets inkomster.
(I. A.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning
af Utskottets Utlåtande N:o 22, angående beräkning af Statsverkets inkomster,
far Utskottet afgifva det yttrande, hvartill berörda beslut funnits
föranleda.
l:o. Uti den nådiga propositionen angående Statsverkets tillstånd
och behof har Kongl. Maj:t, som ansett, att den del af inbetalningar å
vattenaftappningslån, hvilken utgör kapitalamortering, icke bör bland Statsverkets
inkomster i riksstat beräknas, och att icke heller beviljade lån af
omförmälda beskaffenhet böra bland riksstatens anslag uppföras, samt att
i. följd häraf dels de lån för understödjande af utdikningar och aftappningar
af sanka trakter till beredande af odlingsföretag, hvilka kunna
Bih. till Riksd. Prat. 1874. 1 Sami. 1 Afd. 25 Haft 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1874:9 Skrifvelse, angående beviljade anslag till fort sättande af statens jernvägsbyggnader. a1 i texten