Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:t nådiga Proposition angående statsbidrag för åstadkommande af jernvägsförbindelse mellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge.

1874-05-05 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:88, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:t nådiga Proposition angående statsbidrag för åstadkommande af jernvägsförbindelse mellan landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 88.

1

N:o 88.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1874, kl. 8 e. tn.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:t nådiga Proposition angående

statsbidrag för åstadkommande af jernvägsförbindelse mellan

landskapet Dalsland och Smaalenenes amt i Norge.

(R. A).

Sedan Kongl. Maj:t under den 19 December sistlidne år i nåder fastställt

bolagsordning för Dalslands jern vägsaktiebolag, hvilket har för ändamål att anlägga

och med lokomotiv trafikera en bredspårig jernväg från den anslutningspunkt med

norska Smaalenenesbanan å riksgränsen vid Högen, som Kongl. Maj:t bestämmer,

till Berglagsbanan i närheten af Mellerud och vidare till hamn vid Venern, samt

underdånig framställning blifvit gjord derom, att Kongl. Maj:t måtte täckas till

Riksdagen aflåta nådig proposition att, i likhet med hvad som förunnats VexiöCarlskrona

samt Nässjö — Oskarshamns jernvägsbolag, ett anslag utan återbetalningsskyldighet

af en million riksdaler måtte Dalslands jernvägsaktiebolag beviljas för utföiande

af ifrågavarande, för förbindelserna inom landet och med brödrariket vigtiga

jernväg, har Kongl. Maj:t uti ofvanberörda till Stats-Utskottet remitterade nådiga

proposition af den 20 sistlidne Februari, intagen under N:o 37 i första samlingen

af Bihanget till Riksdagens Prortokoll, föreslagit Riksdagen att — under förutsättning

och förbehåll, att Dalslands jernvägsaktiebolag tillvägabringar dels genom

aktieteckning minst en million riksdaler och dels genom aktieteckning och frivilliga

bidiag eller ock i man af behof genom upptagande af amorteringslån mot

obligationer tre millioner riksdaler, eller tillsammans 4/5 af beräknade kostnaden för

anläggning af jernväg från Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud till riksgränsen

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 4 Samt. 1 Afd. 38 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 88.

vid Högen, en norsk statsbana till mötes — såsom bidrag till nämnda jemvagsanläggning

bevilja bolaget ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af en

million kronor att utgå med en tredjedel, eller 333,33.3 13 kronor, undei livaije

af åren 1875, 1 876 och 1877, emot vilkor, dels att i bolagets direktion en af

Kongl. Maj:t förordnad ledamot eller suppleant för denne skall ega säte och stämma;

att i hvarje revision af bolagets förvaltning och räkenskaper en af Kongl. Maj:t utsedd

revisor skall deltaga; och att arvoden till bemälde ledamot och revisor böra af bolaget

bekostas; dels ock att bolaget skall vara skyldigt underkasta sig de öfriga bestämmelser,

Kongl. Maj:t för bolagets rättighet att tillgodonjuta anslaget kan till säkerhet för

jernvägsanläggningens fullbordande och framtida underhållande finna lämpligt meddela.

Enligt hvad Kongl. norska Kegerings-departementet för det inre i skrifvelse

till Kongl. Civil-departementet den 15 September 1873 meddelat, har Stortinget, i

anledning af Kongl. Maj:t den 12 April samma år till Stortinget aflåtna nådiga

proposition om utförande för statskassans räkning af jernbaneanläggning från Chnstiania

genom Åkershus och Smaalenenes amt till svenska gränsen, under den 5 derpåföljde

Juni fattat följande beslut:

A. Stortinget samtycker dertill att för statskassans räkning anlägges

en bredspårig jernbana Iran Christiania genom Akeishus

och Smaalenenes amt till riksgränsen i två linier, den ena pa

östra sidan om Glommen, och den andra med Moss såsom beröringspunkt,

dock att det förbehålles nästföljande Storting att,

sedan behöriga detaljundersökningar anställts, träffa val mellan

de särskilda alternativ, hvilka i fråga om linierna kunde förete

sig på sträckningen mellan Christiania och Fredrikshald, och

för öfrigt under vilkor:

l:o) att anläggningen af en jernbana på sträckningen från Fredrikshald

eller Femsjön till riksgränsen, hvilken vid tillfälle

i det väsendtliga skall utföras i öfverensstämmelse

med jernbanedirektörens förslag, icke påbörjas förr, än

sådan visshet, som af regeringen pröfvas tillräcklig, förefinnes

om anläggning af en motsvarande jernbana med

samma spårvidd på svenska sidan till riksgränsen;

2:o) att af kommuner och privata äro tecknade bidrag mot

aktier till belopp af minst 1,260,000 Speciedaler; och

3:o) att statskassan för sitt tillskott mottager aktier i anläggningen

;

j> Regeringen bemyndigas att under budget-terminen från den 1 Juli

187 3 till 30 Juni 1874 använda intill 100,000 Speciedaler

till undersökningar och förberedande arbeten å jernbaneanläggningen;
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

3

O. Regeringen anmodas att låta detaljundersökningarne angående

linierna mellan Christiania och Fredrikshald och i synnerhet

östra linien företagas med syftemål, att anläggningen så vidt

möjligt är må, utan väsendtlig tillökning i liniernas längd eller

i anläggningskostnaderna, kunna komma ett så stort distrikt som

möjligt i ill nytta,

och har detta Stortingets beslut blifvit genom nådig resolution den 6 Augusti 1873

i nåder godkändt.

Utaf Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna ofvan berörda nådiga proposition

jemte öfriga Stats-Utskottet tillhandakomna handlingar inhemtas i öfrigt,

att sedan längre tid tillbaka den tilltagande samfärdseln mellan, å ena sidan

Norge och, å den andra, ej mindre Elfborgs län med Dalsland, Skaraborgs och jemväl

Jönköpings län, än äfven Wermland, framkallat önskningar om förbättrade kommunikationer

mellan ifrågavarande delar af de begge rikena, hvilket föranledt anläggande

af Dalslands kanal, som sammanhänger med den till riksgränsen sig sträckande

sjön Stora Lee;

att flera samverkande omständigheter gifvit anledning till planen att anlägga

en jernväg från södra ändan af nämnde sjö till Fredrikshald, hvartill kostnadsförslag

för flera år tillbaka blifvit uppgjordt, hvilken plan dock, till följd af brist på medel

inom den särdeles fattiga orten, icke kunnat bringas till utförande;

att, sedan anläggandet af ofvan nämnda jernväg ifrån Christiania genom Akershus

och Smaalenenes amt till Fredrikshald och riksgränsen blifvit beslutad samt

Bergslagsbanans sträckning genom östra delen af Dalsland utmed Venerns strand

blifvit bestämd — hvilken bansträckning dock icke tillräckligt tillgodosåge nämnde

landsorts intresse — så återstode att sammanbinda dessa jernvägar genom en bana

från riksgränsen till Bergslagsbanan samt vidare till lämplig hamn vid Venern;

att vid sammanträde den 9 sistlidne December med delegarne uti det för

utförande af ifrågavarande jernvägsanläggning bildade Dalslands jern vägsaktiebolag,

vissa personer blifvit utsedde att utgöra bolagets styrelse, och att dessa uti underdånig

ansökan, som den 15 i samma månad till Kongl. Maj:t inkommit, under

anmälan att aktier i bolaget då voro tecknade till belopp af 671,900 riksdaler,

i underdånighet anhållit ej mindre om fastställelse å uppgjordt förslag till bolagsordning,

än ock om nådigt godkännande af jemväl bifogade plan till anläggning af en

jernväg med 4,83 fots spårvidd från Sunnanå hamn vid Venern fsöfver Mellerud till

norska riksgränsen vid Högen, med tillhörande kostnadsförslag;

att den för byggande af ifrågavarande 6 mil 5,690 fot långa jernväg uppgjorda

planen upptager:

Banvallens bredd i krönet ......................................................................................................... 20 fot.

Jordskärningarnes bredd i balansplanet ........................................................................ 32 »

Bergsprängningarnes d:o d:o ............................................................................. 20 »

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 88.

Bergsprängningarnes sidolutning ............................................................................................... 5: 1.

Jordskärningarnes och bankens sidolutning ....................................................................... 1: 1,5

Ballastens bredd i krönet .......................................................................................................•••■• 12 fot.

D:o höjd .............................................................................^................................................. 2 »

D:o sidolutning ................................................................................................................. 1: li5

Skenornas vigt per löpande fot 22,75 skålp.,

Syllarnes längd 9 fot, bredd 0,75 fot,

» tjocklek 0,5 fot;

Brantaste lutningen 1: 100, med undantag af lutningen vid Rostock som

är 1: 94;

Minsta kurvradie 1,000;

att anläggningskostnaden beräknats till 4,370,285R:dr, hvartill komme för

rörlig materiel, å 100,000 R:dr milen, 616,000 R:dr eller tillsammans 4,986,285

R:dr, motsvarande per mil ulan rörlig materiel 709,462 R:dr och med sådan 809,462

R:dr R:mt; samt

att Elfsborgs läns landsting vid urtima möte den 24 sistlidne November

beslutit att genom aktieteckning till belopp af 100,000 R:dr bidraga till ifrågavarande

jernvägsanläggning, hvilket beslut blifvit af Kongl. Maj:t i nåder godkändt.

Genom bolagsordningen är bestämdt, bland annat, att bolagets aktiekapital

skall utgöra minst en million och högst fyra millioner riksdaler, fördelade i aktier,

hvardera å 100 R:dr; att dessa aktier kunna indelas i två serier, betecknade med

serien A och serien B; att aktier af senare serien icke må utsläppas utan bifall

af bolagsstämman, och högst dubbelt så många som af serien A; att aktier af

serien B. hafva det företräde, att dem, under tio år, räknade från aktiebeloppens

slutliga inbetalning, tillkommer utdelning af bolagets utdelbara vinst till fem procent

årligen innan utdelning å aktierna af serien A. får ega rum; att för anskaffande

af de medel, hvilka utöfver aktiekapitalet och det statsunderstöd, som kan erhållas,

för jernvägsbyggnaden erfordras, bolaget eger att mot obligationer upptaga amorteringslån

att betalas under loppet af högst 40 år, till nominelt belopp af högst tre

gånger aktiekapitalet; samt att jernvägsarhetet icke får börjas förr än minst tiotusen

aktier och deraf minst femtusen aktier af serien A. blifvit tecknade samt första

inbetalningen derå fullgjorts och förbindelser å återstoden aflemnats.

Uti sitt öfver den uppgjorda planen för jernvägsanläggningen afgifna underdåniga

utlåtande har Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader fästat uppmärksamhet

derpå, dels att bansträckan mellan stranden af Veuern och Melleiud,

hvilken antagligen komme att trafikeras mindre än den öfriga delen, kunde till besparings

vinnande utföras med inskränkning så väl i bankdimensioner, som skenvigt,

dels att det icke uppgifvits hvarför skenor af så stor tyngd, som 22,75 skålpund,

blifvit för banbyggnadeu antagna, men att Styrelsen dock härvid icke funne något

att erinra, i fall norska Smaalenenesbanan skulle anläggas med skenor af denna tyngd;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 88.

5

dels att kostnaden för rörlig materiel väl blifvit i klump uppförd med 616,000 R:dr,

men att upplysning saknades om antalet lokomotiv samt passagerare-, gods- och

bromsvagnar, hvilka för denna summa skulle anskaffas, till följd hvaraf Styrelsen

ansett sig icke kunna tillstyrka gillande af kostnadsförslaget; dels att de uppgjorda

ritningarne väl vore upprättade med den tydlighet och fullständighet, som vanligen

erfordras i fråga om jernvägsbyggnadsplaner, hvilka skola utgöra ledning för den

närmare kontroll, som bör utöfvas under ett jernvägsarbetes utförande, men att,

ehuru planen antydde den punkt i riksgränsen, der jernbanan borde förenas med

norska Smaalenenesbanan, uppgörelse derom syntes ännu icke hafva egt rum; och har

Styrelsen på grund af hvad sålunda förekommit och i öfrigt anförda skäl hemställt,

att planen icke borde gillas förr än anslagsfrågan blifvit afgjord.

Efter öfvervägande af hvad i denna fråga förekommit, har Kongl. Maj:t

funnit det för samfärdseln och varuutbytet mellan de förenade konungarikena vara

af stor vigt, att den föreslagna jernvägsförbindelsen kommer till stånd. Då

den af norska statsmakterna redan beslutade byggnaden af jernväg från Christiania

till Fredrikshald och vidare derifrån till riksgränsen vore, hvad den senare sträckningen

angår, gjord beroende deraf, att en tillstötande jernbana å svensk sida varder

anlagd, kunde det i unionens intresse anses önskligt, att, likasom den redan befintliga

mellanriksbanan genom Vermland till norska gränsen vid Kongsvinger och

den vid 1873 års riksdag beslutade jernvägsförbindelsen mellan Jemtland och

Trondhjems amt, jemväl ifrågavarande jernbana genom Dalsland till norska gränsen

utfördes genom svenska statens försorg och på dess bekostnad. Sådant borde dock

icke ifrågakomma, enär nämnda bana icke komme att stå i förening med statens

stambanor, utan utgöra en afskild bansträckning, afsedd att förena tvänne främmande

jernvägsystem, Deraf följde dock icke, att, om banans byggande öfverlemnades åt

enskild företagsamhet, svenska staten borde undandraga sig all medverkan dervid.

En sådan medverkan kunde anses föranledd och betingad af det önskvärda deraf,

att staten förskaffade sig det inflytande å ifrågavarande mellanriksbanas byggande,

underhåll och förvaltning, som lemnande af statsunderstöd ensamt kan förläna. Då

dertill komme den till visshet gränsande sannolikheten, att den enskilda företagsamheten

icke utan statens medverkan förmådde bringa jernvägsföretaget till fullbordan,

läge deri en ytterligare uppmaning till staten att lemna påkallad! understöd. Beträffande

formen för detta kunde ifrågasättas, att, såsom tillförene skett, staten borde lemna i försträckning

- 3 af anläggningskostnaden, emot det att det byggande bolaget genom aktieteckning

tillvägabragte återstående hd. Det kunde dock med skäl betvifla», att en tredjedel

af den till nära 5 millioner riksdaler beräknade anläggningskostnaden, eller 1,666,666

d''3 R:dr, skulle kunna anskaffas genom aktieteckning. Deremot förefölle det i hög grad troligt

att, om, såsom begärdt blifvit, Vö af anläggningskostnaden, eller en million R:dr,

lemnades såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, aktieteckningen, hvilken, med

inberäkning af de utaf Elfsborgs läns landsting tecknade 100,000 R:dr, redan uppgår

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 88.

till 771,900 R:dr, skall kunna uppbringas till det i bolagsordningen bestämda minimibelopp,

eller en million R:dr, samt att i sådan händelse återstående 3''5 af anläggningskapitalet,

eller tre millioner R:dr, kunna anskaffas genom upptagande af ett

amorteringslån emot utfärdande af obligationer. Till anläggning af Vexiö—Carlskrona

jernväg beviljades ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 1,100,000 K:dr,

att utgå med en tredjedel under hvarje af åren 1872, 1873 och 1874; hvarjemte

för samma ändamål anvisades en försträckning af 2,000,000 R:dr, och nu ifrågavarande

jernväg syntes vara af den allmänna vigt och betydelse, att statsunderstöd

till föreslaget belopp utan återbetalningsskyldighet jemväl borde komma samma

väg till del.

Hvad Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader emot ingifna planen

anmärkt syntes Kongl. Maj:t icke vara af beskaffenhet att föranleda afslag å ansökningen

om statsbidrag eller uppskof med dess beviljande. Någon annan skenvigt än

den föreslagna, hvilken öfverensstämmer med den för statens stambanor antagna,

kunde nemligen icke lämpligen ifrågakomma, enär icke allenast Bergslagernas jernvägs-aktiebolags

bana från Falun till Göteborg kommer att beläggas med lika tunga

skenor, utan ock norska jernbanedirektören för norska delen af ifrågavarande mellanriksbana

föreslagit ungefär samma vigt å skenor eller 60 skålpund pr engelsk vard,

samt norska statsmakterna boslutit, att sträckningen från Fredrikshald eller Femsjön

till riksgränsen skall i det väsendtlig;! utföras i öfverensstämmelse med jernbanedirektörens

förslag. Att, såsom Styrelsen vidare föreslagit, bygga den omkring t/2

mil långa sträckan från Mellerud till Sunnanå hamn vid Venern med inskränkning

såväl i bankdimensioner som skenvigt, skulle väl leda till någon minskning i anläggningskostnaden,

men en sålunda åstadkommen besparing komme att tillintetgöras af

nödvändigheten att för trafikerande af ifrågavarande bansträckning anskaffa särskilda

lokomotiv af lättare beskaffenhet än dem, hvilka komme att befara den öfriga större

delen af banan. Kostnaden för anskaffande af den rörliga materielen å ifrågavarande

bana hade blifvit beräknad efter samma grund, som tillämpas vid dylik beräkning i

fråga om stambanorna, eller 100,000 R:dr pr mil; och derest specifik bestämmelse

af de särskilda slag af materiel, som för den beräknade kostnadssumman böra anskaffas,

ansåges lämplig eller nödig, kunde Kong!. Maj:t, vid fastställande af planen,

meddela sådan bestämmelse. Beträffande slutligen stället för banans förening med

den norska jernbanan, så vore vid gemensamma undersökningar af svenska och norska

ingeniörer samma ställe så nära bestämdt, som på sakens nuvarande ståndpunkt vore

möjligt. Kongl. Maj:t funne således, i olikhet med Styrelsen för allmänna Väg- och

Vattenbyggnader, ärendet ingalunda vara i så outredd skick, att det för beviljande af

det sökta statsbidraget kunde anses behöflig! att åstadkomma ytterligare utredning

och komplettering deraf. Uti de underdåniga ansöknigarne funnes väl icke uppgifvet,

när bolaget ämnade börja arbetet eller när detta kan vara fullbordadt och banan

öppnas för allmän trafik. Det kunde dock antagas, att förberedande åtgärder icke hunne

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsfcottets Utlåtande N:o 88.

7

Vidtagas fortare, än att arbetet kan påbörjas först nästkommande år, likasom att banan

först under år 187 7 kan för allmän trafik öppnas. Det anslag utan återbetalmngsskyldighet

till belopp af en million R:dr, hvilket Kongl. Maj:t ansett böra

komma sökande bolaget till del, kunde derför lämpligast anvisas till utgående med

en tredjedel, eller 333,333 U''3 R:dr, under hvarje af åren 1875, 1876 och 1877.

Då Riksdagen genom sitt år 1871 fattade beslut, att såsom understöd för

enskilda jernvägsanläggningar under de närmaste fem åren, eller till och med år

187 6, anvisa en summa af tio millioner R:dr, synes afsett att för denna tid inom

nämnde summa begränsa anspråken på statens biträde till dylika anläggningar, skulle

Utskottet, utan afseende derpå att nu ifrågasatta jern vägsanläggning onekligen komme

att medföra ekonomiska fördelar för vidsträckta områden inom vårt land, dock icke

tvekat att afstyrka allt anvisande af statens medel dertill, sä framt anläggningen

endast hade till ändamål att befrämja sadana fördelar. Det kan nemligen icke nekas,

att, om en enskild jernvägsanläggning nu erhåller statsunderstöd, deraf möjligen torde

kunna fiamkallas anspråk pa enahanda understöd älven för andra: enskilda jernvägsföretag.

Utskottet är dock af den öfvertygelse, att förevarande fråga är af så exeptionel

beskaffenhet, att, om Riksdagen nu beslutar att för detta ändamål bevilja några

medel, ett sådant beslut icke bör, med hopp om framgång, kunna åberopas såsom

prejudikat föi dylika anspråk. Den ifrågavarande nådiga propositionen är nemligen

framkallad af ett utaf Norges Storting fattadt beslut, att för norska statskassans

räkning anlägga en bredspårig jernbana från Christiania till Fredrikshald och vidare

deiifian till riksgiånsen, under vilkor, bland annat, hvad angår denna senare del af

banan, att densamma icke må påbörjas förr, än sådan visshet, som af Regeringen

pröfvas tillräcklig, förefinnes om jernvägens fortsättning på svenska sidan. Att åstadkommande

af en sådan fortsättning måste ur unionel och strategisk synpunkt anses i

hög glad önskvärd, lärer svårligen kunna bestridas. Den samfärdsel mellan begge

rikena, som genom en sådan kommunikation beredes, anser ock Utskottet vara af så

stor vigt för befrämjande af do förenade rikenas gemensamma intressen, att svenska

staten icke bör rygga tillbaka för den uppoffring, hvilken, för vinnande af detta mål,

kan blifva erforderlig. Då likväl jern vägen icke kommer att omedelbart beröra svenska

statens jernvägsnät, utan på svenska sidan skall anslutas till en enskild jernväg,

finnei^ Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, att dess anläggning för statens egen räkning

icke böi ifrågakomma, utan att densamma bör af enskildt bolag utföras. Lika

med Kongl. Maj:t anser ock Utskottet, att då den enskilda företagsamheten efter all

sannolikhet icke förmår att utan statens medverkan utföra detta företag, staten icke

böi undandiaga sig en sådan medverkan. Men ehuru Utskottet härutinnan delar de uti

den nådiga piopositionen yttrade asigter, anser dock Utskottet sig icke kunna under

andra vilkor tillstyrka en dylik medverkan, än så vida full visshet vinnes derom, att

den enskilda företagsamheten verkligen förmår att bringa företaget till fullbordan.

Utskottet kan således icke obetingadt understödja Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 88-

ställning, då densamma, enligt Utskottets förmenande, icke innefattar förbehåll om

sådana garantier för arbetets utförande, som kunna anses under alla förhållanden

tillfyllestgörande. Det torde ock blifva svårt, om ens möjligt, att uppställa vilkor,

som kunde befinnas vara ömsesidigt antagliga för att medgifva statsbidragets utbetalning

under arbetstiden, helst frågan i vissa delar ännu synes vara i det skick, att

den torde tarfva ytterligare undersökningar och utredningar så val om banans blifvande

sträckning, som angående anläggningskostnaden samt om lämpligaste sättet att åstadkomma

det för dess byggande erforderliga kapital. Hvad särskildt angår sträckningen,

har inom Utskottet ifrågasatts, att banan, för att blifva af större gagn för en

del''af Bohuslän, borde, på sätt vid de 1868 verkställda undersökningarne föreslagits,

dragas från södra ändan af sjön Stora Lee i sådan riktning, att den komme att beröra

norra ändan af sjön Bullaren, hvilken sträcker sig 2V2 mil söder ut genom

sistnämnda län. Då likväl en förändring i den senast föreslagna bansträckningen

förutsätter annan anknytningspunkt med norska jernvägen, än den, som i Kongl. Maj:ts

Maj:ts nådiga proposition föreslagits, men Utskottet icke är i tillfälle att inga i pröfning

af alla de omständigheter och förhållanden, som för bedömande af denna del

af frågan må komma under öfvervägande, har Utskottet här endast velat antyda

önskvärdheten deraf, att bestämmandet af jernvägens sträckning måtte tagas under

förnyad ompröfning, i syfte att densamma må komma att för Sverige medföra det

största möjliga gagn. Under förutsättning således att frågan, innan den slutligen af

Kongl. Maj:t pröfvas, i alla dess delar erhåller all den utredning, som dess vigt

onekligen krafvel- samt att det allmännas intresse dervid på allt sätt tillgodoses, har

Utskottet trott sig kunna tillstyrka att, i likhet med hvad Riksdagen år 1869 vid

beviljande af anslag till Nässjö—Oskarshamns jern vägsanläggning föreskref, det af

Kongl. Maj:t äskade statsbidrag beviljas under vilkor, att detsamma icke må utgå

förr, än sedan banan blifvit färdigbyggd, afsynad och godkänd, samt under förbehåll

att jern vägsbolaget förbinder sig uppfylla alla öfriga vilkor, som Kongl. Maj:t för

understödets erhållande kan finna för godt att i nåder föreskrifva.

Då Utskottet icke funnit något att erinra vid den skenvigt och det byggnadssätt,

som för jern vägsanläggningen blifvit föreslagne, men anser nödigt att någon

tid bestämmes inom hvilken arbetet bör vara färdigt, sa vida statsbidraget ma tillgodonjutas,

får Utskottet, på nu anförda skäl, hemställa,

att Kongl. Maj:ts ofvan berörda nådiga proposition måtte på det

sätt bifallas, att såsom bidrag för byggande af en jernväg från

Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud och Vestra Ed vid

sjön Stora Lee till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen,

en norsk statsbana till mötes, hvilken jernväg bör erhålla samma

spårvidd och byggnadssätt, som de hittills färdigbyggda svenska

stambanorna, till Kongl. Maj:ts disposition ställes ett belopp af

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 88.

9

en million kronor, hvilket statsbidrag må, så snart sådan visshet,

som af Kongl. Maj:t pröfvas tillräcklig, förefinnes, att en

motsvarande jernväg med samma spårvidd samtidigt anlägges

mellan anslutningspunkten vid riksgränsen och Christiania, af

Kongl. Maj:t tillförsäkras det bolag, som förbinder sig att anlägga.

och inom slutet af år 1 879 fullborda samt för allmän

trafik upplåta samma jernväg, äfvensom att i öfrigt uppfylla alla

de vilkor, som Kongl. Maj:t för statsbidragets erhållande kan

finna för godt att i nåder föreskrifva; dock må det beviljade

statsbidraget icke till vederbörande utbetalas förr, än jernvägen

blifvit inom föreskrifven tid färdigbyggd och med allt hvad dertill

hörer afsynad och godkänd samt till allmän trafik upplåten.

Stockholm den 5 Maj 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservation:

af Herr J. Rundbäck: "''Då Riksdagen, efter de noggrannaste utredningar

och de lifligaste öfverläggningar, år 1871 beslutade — generöst nog — att under

en tid af fem år understödja enskilda jernvägsanläggningar med 2 millioner R:dr

om året; så anade väl ingen, att denna strid, detta välgrundade beslut — lika litet

som den plan för stambanebyggnaderna, som blifvit framlagd och gillad — skulle

långt före den bestämda tiden öfverändakastas. Så har emellertid skett och är på

väg att ske. Sådana omkastningar — i, jag hade så nära sagt, så lidelsefulla

frågor äro, efter mitt sätt att se, icke nyttiga, än mindre nödiga, helst sedan det

visat sig, att den enskilda företagsamheten utan statens mellankomst både bygger

och kan bygga behöfliga jernvägar. Då emellertid den nu ifrågavarande banan icke

lärer, om man får tro hvad om densamma omförmäles — ehuru Kongl. Maj:ts nådiga

proposition i detta fall är affattad med all den varsamhet som förslagets hastiga

tillkomst helt säkert kräfver — vara af så stor politisk betydelse, att den icke bör

Bih. till Bilcsd. Prat. 1874. 4 Sam. 1 Afd. 3S Haft- 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 88.

undanskjutas; så torde det vara förgäfves att, mot ett sådant utomordentligt starkt

argument, våga yrka på afslag; men då omrörda bana derjemte och fram för allt

lärer vara af stor merkantil betydelse och få en enormt stor trafik, hvilket dels framgår

af de upplysningar som härom meddelas i Kongl. Maj:ts proposition, dels uti en

inom Riksdagen af fullt tillförlitlig och sakkunnig person utdelad ströskrift, med titel:

»Om jernvägen till Norge genom Dalsland», sä finner jag det vara både billigt och

rättvist att staten ej till en sådan stump jernväg behöfver utan all framtida ersättning

bortskänka 1 million R:dr. Af denna anledning har jag icke i allo kunnat

biträda Utskottets beslut, utan måste reservera mig mot detsamma; dock på ett så
dant

sätt att det enskilda jernvägsbolaget ej heller förnärmas. Det är nemligen

icke min mening att sammanblanda statens och bolagets affärer, icke heller vill jag

att bolaget skall få någon svårighet att ingå på mina vilkor, helst jag anser att bolaget

först bör upptrafikera sin bana och så sjelf erhålla ränta på det tillskjutna kapitalet,

innan staten bör bekomma någonting. Efter dessa korta antydningar får jag

vördsammast hemställa, om och för den händelse Riksdagen skulle besluta att, till

byggandet af en jernväg från Sunnanå hamn vid Venern öfver Mellerud och Vestra

Ed vid sjön stora Lee till lämplig anknytningspunkt vid riksgränsen en norsk statsbana

till mötes, lemna 1 million R:dr, — att förutom de af Utskottet härför uppställda

grunder jemväl följande vilkor måtte stadgas:

att så snart nettobehållningen af trafiken å jernvägen uppgår

till det belopp, att aktieegare uppbära 6 procent af det af dem

tillskjutna byggnadskapitalet enligt kostnadsförslaget, skall staten

af den eller dem, som då ega eller trafikera banan, erhålla den öfverskjutande

delen af nettobehållningen, intill dess beloppet motsvarade

6 procent af statens lemnade bidrag, hvarefter allt

vidare öfverskott tillfaller aktiegare eller dess rättsinnehafvare,

Skulle emellertid bolaget eller dess rättsinnehafvare i en framtid

finna med sin fördel förenligt att vinna befrielse från räntegodtgörelsen

till staten, eger det eller de dertill rätt, så snart

återbetalning skett af allt hvad staten till banan försträckt.»

I denna reservation hafva Herrar Carl Ifvarson och O. B. Olsson instämt.

t1

Stockholm, tryckt hos J. & A. Riis, 1874.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.