Sök i Ratio Lex

Stats• Utskottets Utlåtande N:o 92

1874-05-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:92, Stats• Utskottets Utlåtande N:o 92

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats• Utskottets Utlåtande N:o 92.

1

Mo 92.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 Maj 1874 kl. 2 e. m.

Utlutande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga ''proposition, att

den beslutade jernväg''sanläggningen frän Torpshammar

eller annan punkt ä stambanan frän Storvik till riksgränsen

mot Norge må byggas bredspårig.

(K. A.)

Sedan sistlidne års Riksdag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

hvad Kongl. Maj:t. föreslagit, beslutit byggande dels af en bredspårig

jernväg med lätt öfverbyggnad till fortsättning af norra stambanan från

Storvik till Hybo i Helsingland och vidare derifrån antingen till Torpsharnmar

i Medelpad eller annan lämplig punkt å sträckningen mellan

Sundsvall och riksgränsen mot Norge, dels ock af en smalspårig tvärbana

med lika öfverbyggnad,_ som, utgående från Torpshammar eller annan

punkt å berörda sträckning, fortlöpte, vare sig i sydligare eller nordligare

läge, med direkt eller indirekt beröring af Östersund, till Aspåsnäset

eller Krokom samt derifrån till riksgränsen, en norsk statsbana från

1 rondhjem till mötes, och till fullständiga undersökningar af lämpligaste

sträckningarne för vissa delar af ifrågavarande jeruvägar och förberedande

arbeien å ostridiga delar deraf, för år 1874 å extra stat anvisat

200,000 R:dr, samt innevarande års Riksdag, i enlighet med hvad Kongl.

Maj:t uti sin den 16 sistlidne Januari aflåtna nådiga proposition angående

btatsverkets tillstånd och behof föreslagit, för fortsättande under år

1875 af arbetena å de delar af de beslutade jernbanorna från Storvik till

riksgränsen mot Norge, hvilkas sträckning såsom ostridig blifvit godkänd,

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 42 Håft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 92.

å extra stat för nämnda år anvisat 3,000,000 kronor, har Kongl. Maj:t

uti nådig proposition af den 24 sistlidne April (intagen under N:o 58 i lista

saml. af Bihanget till Riksdagens Protokoll), under erinran att spårvidden för

berörda tvärbana, såsom ofvan förmäles, blifvit bestämd till 3,59 fot, eller

så kallad smal spårvidd, föreslagit att Riksdagen, med ändring af förut

fattadt beslut i afseende å planen för anläggning af meranämnda tvärbana,

måtte medgifva att samma bana må byggas med spårvidd af 4 fot

tum (engelskt mått), under förutsättning att tvärbanans fortsättning

inom Norge till Trondhjem erhåller samma spårvidd.

Uti sistnämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t erinrat derom,

att skälen hvarför ifrågavarande tvärbana föreslagits smalspårig varit, att

banan vore ämnad att förenas vid riksgränsen med en bana till Trondhjem,

hvilken komme att anläggas med 3,59 fots spårvidd, och vid Torpshammar

med den under anläggning varande banan till Sundsvall af enahanda

spårvidd; att, om bandelen mellan Torpshammar och riksgränsen

byggdes med annan spårvidd än de båda banor, som berörda handel vore

afsedd att förena, och tillsammans med hvilka skulle bildas en oafbruten

jernvägsförbindelse mellan Nordsjön vid Trondhjem och Östersjön vid

Sundsvall, följden deraf blefve, att hela trafiken mellan Jemtlånd och

Norge, hvilken med skäl kunde antagas blifva högst betydlig, måste betungas

med omlastning vid riksgränsen, äfvensom att all trafik mellan

Norge och Sundsvall måste underkastas tvänne omlastningar; att, om

dei-emot spårvidden å dessa tre jernbanor vore en och densamma, all

omlastning, så väl vid riksgränsen som Torpshammar, undvekes för allt

det gods, som komme att forslas på dessa banor, samt endast en omlastning

vid Torpshammar komme att ega rum för gods, som på dessa förenade

jernbanor eller på endera komme att vidare befordras söderut

från Torpshammar; samt att på grund häraf, och då spårvidden å jernvägen

inom Norge mellan riksgränsen och Trondhjem sannolikt icke

komme att förändras, enär jernvägen vore ämnad att från Trondhjem

fortsättas öfver Rörås utmed Glommens dalgång med samma spårvidd,

som den i Norge till följd af lokala förhållanden antagna eller 3,59 fot,

det ansetts lämpligt att jernbanan mellan Torpshammar och riksgränsen

anlades med nämnda smalare spårvidd.

Numera hade emellertid inträdt sådana förändrade förhållanden,

som föranledt Kongl. Maj:t att ånyo taga frågan om spårvidden för meranämnda

tvärbana under öfvervägande. Sålunda hade styrelsen för Sundsvalls

jernvägsaktiebolag i underdånighet anhållit, att, som bolagets jernväg

inom kort, och senast då norra stambanan nådde höjden af Torpshammar,

måste förändras till bredspårig eller förses med en tredje sken
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- UtsTcottets Utlåtande N:o 92.

3

till T™!? blefve ännu nödvändigare, i händelse jern vagens fortsättning

[rondhjern byggdes bredspang, samt expropriation af den för jern?

vagens förändring till bredspårig erforderliga jord framdeles skulle blifva

mångdubbelt fördyrad, Kongl.*Maj:t mitte berättiga botget at^expropnera

den större jordrymd, som kunde erfordras för utvidgning framdeles

af berörda jernväg från den bestämda spårvidden 3,59 fot till 4,83 fot och

hride KongL Maj:t den 26 Augusti 1873 funnit godt tillåta Sundsvalls

J11 Vd.''"s^tleboIag till SJÄ lösa den enskilda personer, menio-heter

el er inrättningar tillhörande mark, som kunde anses erforderlig för framtida

utvidgning af Sundsvall—Torpshammars-banan från 3,59 till 4 83 fots

spårvidd. ’ ’ 1UbS

Sentember1''187 ^Hll n-H J^ägsbyggnader uti en den 3

September 18<3 till chefen för Oivil-departementet ingifven promemoria

hval af afskrift finnes den Kong], propositionen bilagd, fästat uppmärksarahet,

a furdelarne och vigten deraf, att spårvidden å tvärbanan från

Trondhjera öfver riksgränsen blefve lika med den å de öfriga svenska

stambanorna eller 4 fot 8 < -L—-- / 1 1 A nsKa

-n i7v7''j jr " J }Um Engelskt mått); i hvilket afseende bemalde

chef hufvudsakligen anfört: att Sveriges hela stambanesystem, lnberaknad

sträckningen från Storvik till riksgränsen, komme att hålla i län "d

omkring 19., mil; att dessa stambanor redan vore förenade med 17 7 mil

vidd t°f T 1° m5! enslcHda svenska jernbanor af sistnämnda ''spårvidd,

att nar under loppet af tya eller tre år efter all sannolikhet ytterligare

oO till 60 mil bredspånga enskilda banor anslutit sig till stambanorna,

härigenom skulle uppkomma ett sammanhängande jernvä“- r’ \ oc 1 ^orge af icke mindre än 317 till 325 mils län^d

hviket jernvagssystem, under förutsättning att ifrågavarande tvärbana

byggdes bredspang, skulle komma i oafbruten förbindelse med den under

aUa årstider tillgängliga och isfria hamnen vid Trondhjem; att vid sådant

förhållande^ svårligen kunde förnekas, det bibehållandet af samma spårvidd

a hem detta vidt utgrenade jernvagssystem skulle icke allenast i

kommersiell hänseende bereda stora fördelar genom undvikandet af om

lastning, utan äfven i militäriskt hänseende gifva de förenade rikenas förs\ai

okad styrka; att dessa fördelar vida öfverväo-de den tillökning i

kostnad, som af den bredare spårvidden föranleddes, enär, om än den

direkta omlastningskostnaden till en början, då rörelsen vore jemförelsevis

ringa icke skulle motsvara årliga räntan å tillökningen i ''anWgningskapitalet,

omlastningar likväl alltid medförde två väsendtlig» olägenhet!"

nemligen tidsförlust oe.h cmrlcp+.a o+a\v.v»^ ___• i n.. ^ ^ y

större eller mindre försämring, hvilka

rl om „11 „ 1 »11 t ■ . ^7

^ n ^iier mindre j

i'' ,derest,<i“ k''"lde »»*»• »Ha förhållanden , penning uppskattas,

säkerligen skulle uppgå till lika stort, om icke vida större, belopp

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 92.

än sjelfva den direkta ornlastningskostnaden, och hvilka olägenheter städse

fortfore samt blefve större i samma mån, som rörelsen ökades.

Sedan chefen för Civil-departementet, med föranledande af denna

promemoria, uti skrifvelse af den 4 September 1873 till Kongl. norska

regeringens Departement för det Indre hemställt, att Departementet för

det Indre ville taga i öfvervägande, huruvida icke önskvärdt vore, att

jernvägen från Trondhjem öfver Ma*raker till riksgränsen byggdes med

en spårvidd af 4 fot S1^ tum (engelskt mätt) under förutsättning att

jernvägens fortsättning inom Sverige erhölle samma spårvidd, har Kongl.

Maj;t, på grund af hvad som anförts utaf vederbörande norska auktoriteter

och embetsman, hvilka i ämnet blifvit hörde, samt hvad i öfrigt

förekommit, i enlighet med Kongl. norska regeringens derom gjorda

framställning, under den 13 sistlidne April aflåtit nådig proposition till

Norges Storthing, hvari föreslås, att Storthinget måtte medgifva sådan

förändring uti den förut bestämda planen för jernvägsanläggningen

från Trondhjem öfver Mmraker till riksgränsen, att spårvidden blefve

4 fot 8x|2 tum (engeskt matt) och banan i öfrigt byggdes i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af jernbanedirektören clen 16 sistlidne Februari

under alternativ N:o 5 atgifna förslag, allt dock under förutsättning,

bland annat, att jernbanans fortsättning inom Sverige anlades med

samma spårvidd.

Sedan Styrelsen öfver statens jern vägsby ggn åder undfått kännedom

härom, hade bemälde styrelse uti underdånigt memorial den 21

sistlidne April anmält att, enär den på de förberedande arbetena a jernvägsanläggningen

från Storvik till riksgränsen högst väsentdligt in verkån de

frågan om hvilken spårvidd skulle användas å tvärbanan, kräfde en snar

lösning, Styrelsen, för den händelse Kongl. Maj:t skulle täckas redan

under innevarande riksdag derom aflåta nådig proposition, ansett sig

böra uppgöra och till Kongl. Maj:t öfverlemna kostnadsförslag för anläggning

af bredspårig jernväg med lätt öfverbyggnad från Torpshammar

öfver Östersund till riksgränsen. Af dessa kostnadsförslag tramginge,

att kostnaderna för anläggningen af den 27 mil 30,646 fot långa

banan, hvilka kostnader, enligt det i December 1872, med afseende ä

höjning i pris å så väl materialier som dagsverken, omarbetade kostnadsförslaget

för 3,50 fots spårvidd, beräknats till 17,562,450 R:dr, skulle genom

användandet af den bredare spårvidden af 4 fot 8^2 tum (engelskt

mått) ökas med endast 650,550 R:dr och således komma att uppgå till

18,213,000 R:dr. Den för smal spårvidd beräknade kostnaden af 630,580

R:dr för hvarje mil komme således att. i händelse bred spårvidd användes,

ökas till 653,947 R;dr, eller med endast 23,367 R:dr för hvarje mil,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 92.

5

en skilnad så ringa i förhållande till de för trafiken ovärderliga fördelar,

som vunnes genom undvikande af omlastningar, att den, enligt Styrelsens

åsigt, icke från svensk sida borde föranleda till förändring i den

för landets hela stambanenät antagna spårvidd.

Efter att hafva anfört det hufvudsakligaste af hvad i denna fråga

förekommit, har Kong!. Maj:t i nåder erinrat, att, äfven om smalspåriga

jernvägar, der lokala förhållanden eller andra omständigheter försvåra

anläggning af bredspåriga sådana, må föredragas framför dessa,

torde det likväl vara uppenbart, att det icke allenast för Sverige enskild!

utan äfven för de förenade rikena gemensamt, skulle vara särdeles

fördelaktigt och af stor vigt, att ifrågavarande tvärbana från Torpshammar

eller någon annan punkt å den från Storvik uppåtgående stambanan

byggdes bredspårig och dymedelst erhölle samma spårvidd, som

sistnämnda och alla öfriga stambanor. Till stöd för denna åsigt, har

Kongl. Maj:t hänvisat till de skal, som blifvit åberopade för Kong! Maj:ts

uti nådig proposition om Statsverkets tillstånd och behof den 14 Januari

1873 gjorda, af Riksdagen godkända förslag i afseende å spårvidden

för berörda från Storvik uppåt gående stambana, De skäl, som då föranledde

Kongl. Maj:t att för den svenska delen af nyssnämnda tvärbana

föreslå spårvidden till 3,59 fot, egde numera ej samma betydelse, sedan

utsigt vore för handen, att icke allenast Sundsvall—Torpshammars-banan,

utan äfven jern vägen från Trondhjem till riksgränsen kunna komma att

byggas bredspåriga.

Hvad anginge den af ifrågavarande handels utvidgning till bred spårvidd

föranledda tillökning i kostnad, som beräknats till sammanlagdt

653,947 R:dr, så motsvarade detta belopp icke på långt när det af Jemtlands

län till ifrågavarande jernvägsanläggning utfästa bidrag af 900,000

K:dr. De många och stora, af spårviddens förändring till 4 fot tum

(engelskt matt) härflytande fördelarna kunde således vinnas, utan att statsverket

finge vidkännas någon utgift utöfver hvad som för banans anläggning

med 3,59 fots spårvidd erfordrades. Medelst anlitande af

nämnda bidrag kunde jemväl de ökade kostnaderna för bandidens utvidgning

till bred spårvidd bestridas, utan att afvikelse behöfde ske från

deri uti Riksdagens skrifvelse af den 4 sistlidne April o införmälda plan

i afseende å de årliga anslagsbeloppen för stambanearbetenas fortsättande.

Då sistlidne Riksdags beslut, rörande ifrågavarande tvärbana, grundar

sig pa Kongl. Maj:ts nådiga proposition, deri föreslogs, att. jern vägen

måtte blifva smalspårig, enär den från Norge mötande banan borde med

sådan spårvidd byggas, har det förefallit Utskottet anmärkningsvärd! att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stafs-UtsJcottets Utlåtande N:o 92.

förslaget till innevarande Riksdag om frånträdande af nämnda beslut

icke föranledts af någon derom från norsk sida gjord framställning, utan

att initiativet dertill utgått från chefen för Oivil-departementet. Utskottet

har icke heller kunnat lemna utan anmärkning den uti Kon ad.

Maj:ts proposition yttrade åsigten, att, då Jemtlands läns landsting erbjudit

sig att, såsom bidrag till ifrågavarande tvärbanas byggande,'' tillskjuta

900,000 R:dr, den ifrågasatta förändringen af spårvidden skulle

kunna vinnas, utan att statsverket derför finge vidkännas någon ökad

utgift. Anbudet af detta bidrag har nemligen redan sistlidna år blifvit

af Riksdagen antaget, och bidraget utgör sålunda, utan afseende å

spårvidden, en beräknad tillgång till bestridande af en del utaf anläggningskostnaden.

Men ehuru det behandlingssätt, denna fråga sålunda erhållit,

icke synts Utskottet tillfredsställande, har dock Utskottet, med

afseende på de stora fördelar, som antagligen skola uppkomma, derest

banan bygges bredspårig, ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen, med ändring af förut fattadt beslut i

afseende å planen för anläggning af den tvärbana, som

från Torpshammar eller någon annan punkt å den

från Storvik uppåt gående stambanan skall fortlöpa

till riksgränsen mot Norge, måtte medgifva, att samma

tvärbana må byggas med spårvidd af 4 fot 8’j2 tum

(engelskt mått), så framt tvärbanans fortsättning inom

Norge till Trondhjem erhåller samma spårvidd.

Stockholm den 8 Maj 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

AEVID FR:SON POSSE.

Reservationer:

mot den af Utskottet begagnade motivering:

af Friherre F. von Essen, samt Herrar C. Petre och F. Brusewitz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.