Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 93

1874-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:93, Stats-Utskottets Utlåtande N:o 93

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 93.

7

i\ o .93.

Auk. till Riksd. Kansli den 8 Maj 1874, kl. 2 e. m.

Utlutande, i anledning af Kongl. May.ts nådiga proposition, angående

den beskattning, som i följd af tackjernstiondens upphörande

bör bergslagerna i riket påföras.

(I. A.)

Utaf ofvan berörda, den 8 nästlidne April till Riksdagen aflåtna

na lga proposition (N:o 54) pnhemtas, hurusom genom nådig kungörelse

i+ 9f-^Uni ^on° '' 1 öfverensstämmelse med Riksdagens be
slut,

förordnat, att skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande

af tackjernstionde äfvensom af skattejern och hyttegälsjern der

någondera af dessa senare afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstode,

skulle med utgången af samma år upphöra, emot det att hemman och

lågenheter uti de bergslager, som icke redan vore underkastade ordinarie

io enng efter det rotetal, till hvilket de vore extra roterade, ålades rotevakansafgifter

till hälften emot annan roterad jord i samma län, och att,

ined hufvudsaklig tillämpning af hvad Kammar- och Kommers-kollegierna

uti underdånigt utlåtande den 31 December 1867 rörande grunderna och

sattet for berörda forändrings genomförande förordat och hemställt, hvarje

hemman och lagenhet inom privilegierad bergslagsort, som, i sin egenskapatt

tillhöra sådan ort, atnjöte någon frihet i afseende på ränta, till hälften

asattes de skyldigheter härutinnan, som efter vederbörandes hörande

tunnes med forfattningarne öfverensstämma. Genom nådigt bref äfven

af <Jen ,9 1871 V11 Kammar-kollegium både — jemte tillkännagif
vande

af Riksdagens anhållan, att, derest vid de sålunda bestämda skyldigheternas

påförande någon ytterligare lindring skulle i särskilda fall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 93.

visa sig af omständigheterna påkallad, Kongl. Maj:t måtte derom till

Riksdagen göra nådig framställning — Kongl. Maj:t tillika åt bemälda

Kollegium uppdragit att föranstalta om de åtgärder, som erfordrades för

verkställande af nyssberörda beslut i fråga om de afgifter och skyldigheter,

hvilka såsom ersättning för nämnda upphörande tackjernsafgifter

borde hemman och lägenheter i privilegierade bergslagsorter åläggas.

Med anledning deraf hade hos Kongl. Maj:t Kammar-kollegium uti skrifvelse

den 19 December sistlidet år, bland annat, i underdånighet anmält,

att, då frihet från ordinarie rotering åtnjötes af vissa uppgifna bergslager

i Örebro, Wermlands och Jönköpings län, hvilka bergslager i stället

vore, jemlikt i nåder fastställda längder, ålagda extra rotering, så hade

Kammar-kollegium, i följd af Kongl. Maj:ts och Riksdagens åberopade

beslut, åt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda tre län uti skrifvelse

den 8 December 1871 uppdragit att föranstalta, det de hemman

och lägenheter inom dessa bergslager, hvilka till följd af sin belägenhet

inom tackjernsbergslag derförinnan varit endast extra roterade, blefve

från och med 1872 och framgent efter det rotetal, hvartill de vore

extra roterade, ålagda vakansafgift till hälften mot annan roterad jord

inom länet. I afseende åter på Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut om

räntors påförande hade Kammar-kollegium förmält, att inom Nya Kopparbergs

bergslag, hvilken genom Kongl. Brefvet den 8 Maj 1829 blifvit

från koppar- till tackjernsbergslag förändrad, de flesta egendomar i följd

deraf undergått skattläggning och deras räntor blifvit af Kollegium åren

1835 och 1838 fastställda, så att, utom dessa hemman och några så

kallade stadge- och rekognitionshemman, på hvilka den nu töreskrifna

skatteförändringen icke heller egde tillämpning, endast ett mantal Salbo såsom

bergslagsprivilegium åtnjöte frihet från halfva skjutsfärdspenningarne, 75

öre runt; att inom Tabergs bergslag hemmanen ej åtnjöte någon annan

räutefrihet än från dagsverkspenningarne, 6 öke- och 12 dränge-dagsverken

på mantalet, hvarå Kollegium till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

öfversändt förteckning; att i Ofvansjö och Thorsåkers bergslag af

Gefleborgs län hemmanen vore mot utgörande af hyftegälsjern med 54

centner 54 skålpund 90 ort i egenskap af bergslag frikallade från 287

hjelpedagsverken sålunda, att för hvarje dagsverke beräknats 1 lisp.

I617|ii48 skalp, hyttegälsjern, hvilket allt förut blifvit på hemmanen fördeladt;

samt att, då sålunda inom nämnda bergslager några förhållanden

ej förekomme, som försvårade den omedelbara verkställigheten af Kongl.

Maj:ts och Riksdagens beslut uti ifrågavarande afseende, Kollegium den

8 December 1871 uppdragit åt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro,

Jönköpings

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slats-Utskottets Utlåtande N:o 93.

f)

Jönköpings och Gefleborgs län, att. efter vederbörandes hörande, genom

utslag,” som borde Kollegii pröfning underställas, för dessa bergslager sig

utlåta angående den ränta, som borde dem från och med 1872 i följd

af tackjernstiondens och hyttegälsjernets upphörande påföras; och hade

dessa utslag sedermera inkommit samt vore på Kollegii pröfning beroende.

Beträffande deremot öfriga bergslager, för hvilka någon ränteförhöjmng

kunde ifrågakomma, nemligen Skinskattebergs och Norbergs bergslager

i Westerås län, Nora, Hjulsjö, Lindes, Ramsbergs, Grythytte, Hellefors,

Carlskoga, Lekebergs och Lerbäcks bergslager i Örebro län, Vesterbergslagen

i Störa Kopparbergs samt Filipstads bergslag i Wermlands

län, så hade Kollegium, för verkställande af Kongl. Maj:ts och Riksdagens

beslut uti ifrågavarande afseende, låtit uti sitt arkiv anställa en undersökning,

hvars resultat Kollegium hoppats kunna blifva sådant, att detsamma,

efter hand för hvarje särskild bergslag meddeladt Kongl. Maj:ts

vederbörande Befallningshafvande, kunde ligga till grund för det beslut,

denna embetsmyndighet hade att efter vederbörandes hörande meddela

och Kollegii pröfning underställa. Vid den undersökning, som sålunda

företagits och sträckt sig till Hera bergslager, hade emellertid så stora

svårigheter förekommit, att Kammar-kollegium funnit detta sätt för räntornas

åsättande vara i allmänhet overkställbart. Kollegium hade i stället

ifrågasatt användandet af taxeringsvärdet, såsom bättre än hemmantalet

bestämmande hemmanens ömsesidiga värden och skattdragande förmåga.

Men af uppgifna orsaker hade Kollegium ansett äfven detta sätt att utföra.

det fattade beslutet om återinförandet af grundräntor icke böra

ifrågakomma.

I afseende åter å det sätt, som enligt Kollegii åsigt härvid lämpligen

skulle kunna användas, hade Kollegium erinrat, att hemmantalsräntan

alltid bestämdes efter hemmantalet; att man alltså för debiterande

af den hälft utaf denna ränta, som nu borde hemmanen påföras, endast

behöfde känna, hvilka de hemman vore, som deruti för bergsbruk åtnjöte

lindring; att i detta afseende Kammar- och Kommers-kollegiernas underdåniga

utlåtanden den 31 December 1867 gåfve nödiga anvisningar; samt

att möjligen skeende misstag kunde dels genom besvär af de skattskyldige,

dels i anmärkningsväg vid skeende revision blifva i behörig ordning

rättade; och hade Kollegium vidare anfört, att, om med jordeboksräntan

förhölles på ett analogt sätt, så, att denna räntas halfva, för en bergslag

enligt nyssnämnda underdåniga utlåtande frinjutna belopp lika fördelades

på alla de skatte- och krorio-heminan, som vore derifrån befriade — så

blefve visserligen derigenom intet hemman, som dermed belädes, för drygt

Bih. till 1''tiksd Prat. 1374. 4 Sami. 1 Afä. 42 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9o.

beskattadt, enär i alla fall för hela bergslagen halfva räntan eftergåfves.

Då likväl, i följd deraf att jordeboksräntan icke vore såsom hemmantalsräntan

lika stor för hvarje mantal, utan kunde vara för det ena mantalet

större än för det andra, beroende på olika skattläggning, det i allt fall

kunde inträffa, att genom en så beskaffad lika påföring af half ränta ett

och annat hemman icke komme att åtnjuta befrielse från sin särskilda

halfva jordeboksränta, utan finge erlägga något derutöfver, under det ett

annat hemman derigenom lindrades mer än vederborde, hade Kollegium,

på det hvarje skäl till klagan häröfver måtte på förhand undanrödjas,

hemställt, huruvida icke enligt den anvisning, Riksdagen meddelat, Kongl.

Maj:t skulle finna skäl hos Riksdagen göra framställning om den ytterligare

lindring häruti, att af den för hvarje bergslag eftergifna jordeboksräntan

endast en tredjedel måtte de hemman, som derifrån vore befriade,

till lika belopp efter hemmantalet hvartdera påföras, enligt de inom

hvarje bergslag särskildt förekommande förhållanden.

Med afseende å hvad Kammar-kollegium sålunda anfört, har Kongl.

Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att, vid tillämpningen af de genom Kongl.

kungörelsen den 9 Juni 1871 meddelade föreskrifter, angående framtida

skattskyldigheten för sådana hemman och lägenheter inom privilegierad

bergslagsort, som, i sin egenskap att tillhöra sådan ort, dittills åtnjutit

någon frihet i afseende på räntan, måtte få så förfaras, att af den för

hvarje bergslag eftergifna jordeboksräntan endast en tredjedel måtte de

hemman, som derifrån vore befriade, till lika belopp efter hemmantalet

hvartdera påföras, enligt de inom hvarje bergslag särskildt förekommande

förhållanden.

Vid behandling af denna, först sedan Riksdagen långt framskridit,

dit aflåtna nådiga proposition, i sammanhang hvarmed Utskottet jemväl

förehaft ett vid remissen af samma proposition af Herr J. Johansson i

Ringshyttan inom Andra Kammaren afgifvet yttrande, deruti, jemte framställande

af åtskilliga anmärkningar vid Kammar-kol 1 egii ofvan åberopade

utlåtande af den 19 December 1873, uttalas den åsigt, att den af Kongl.

Maj:t nu föreslagna beskattningen skulle för många orter medföra större

eller mindre orättvisa, har Utskottet funnit sig icke kunna inom den tid,

som för Riksdagens afslutande torde vara afsedd, åstadkomma den fullständiga

utredning, som för pröfningen af förevarande ärende synes Utskottet

erfordras. Utskottet har visserligen under hand erhållit från

Kammar-kollegii vederbörande provinskontor åtskilliga upplysningar till

bemötande af de anmärkningar, som i nyssberörda yttrande innefattas,

men dessa upplysningar hafva dock icke varit af beskaffenhet att lemna

tillräcklig ledning för frågans bedömande. Densammas slutliga afgörande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 93.

11

har Utskottet derföre ansett böra uppskjutas, tilldess den ytterligare

utredning i ämnet, som enligt Utskottets åsigt är erforderlig, kunnat

åstadkommas. Den af Kongl. Maj:t nu föreslagna nedsättningen i beräk*

ningen af den för hvarje utaf omförmälda bergslag eftergifna jordeboksräntan

har visserligen afsett att på förhand undanrödja allt skäl till

klagan öfver ifrågavarande beskattning, men har dock förefallit Utskottet

väl godtycklig. Då, enligt hvad i den nådiga propositionen upplyses, det

med afseende å många bergslagsorter varit omöjligt att utreda, hvilken

ränta borde hvarje nu befintligt hemman, såsom dess ursprungliga eller

rätta, påföras, så synes den föreslagna nedsättningen icke innebära full

säkerhet för, att ej, densamma oaktadt, möjligen ett eller annat hemman

blefve högre beskattadt än rättvist vore, likasom ock fara synes vara

för handen, att genom det ifrågasatta skatteläggningssättet jordeboksränta

komme att påföras hemman, hvilket rättvisligen icke vore skyldigt att

utgöra dylik skatt. Under sådana förhållanden skulle ifrågavarande beskattning

antagligen gifva anledning till ett stort antal tvister, hvilka

åter skulle nödvändiggöra den ytterligare utredning i ämnet, som Utskottet,

enligt hvad förut är närnndt, redan nu anser erforderlig. Nämnda

olägenheter skulle visserligen upphäfvas, om ifrågavarande skatt helt och

håliet eftergåfves; men då något förslag i sådant syfte icke blifvit till

Utskottets behandling hänskjutet, har Utskottet ansett sig sakna anledning

att närmare uttala sig derom. Ett sådant eftergifvande torde i allt

fall icke böra ifrågakomma annat än i sammanhang med en allmän skattereglering

och synes så mycket mindre nu böra blifva föremål för Riksdagens

pröfning och afgörande, som till nästkommande Riksdag lärer

vara att från Kongl. Maj:t förvänta nådigt förslag till grundskatternas

upphörande i allmänhet.

På grund af ltvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i omförmälda hänseende behagat

föreslå för närvarande icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 Maj 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

Reservationer:

af Herrar C. Petre, F. Brusewitz och A. Adelsvärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1874:77 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående den beskattning, som i följd af taclcjernstiondens uppkörande bör bergslagerna i riket påf a1 i texten