Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till stadganden i d.et nya reglementet för Riksgäld s-kontor et angående dels Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar och dels Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar.

1874-05-15 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:95, Memorial, med förslag till stadganden i d.et nya reglementet för Riksgäld s-kontor et angående dels Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar och dels Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 95.

1

N:o 95.

Ank. till lliksd. Kansli den 16 Maj 1874, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till stadganden i d.et nya reglementet för

Riksgäld s-kontor et angående dels Riksgälds-kontoret åliggande

utbetalningar och dels Riksgälds-kontorets inkomster

och öfriga tillgångar.

(R. A.)

Då Stats-Utskottet härjemte öfverlemnar förslag till stadganden uti Riksgäldskontorets

reglemente dels angående de utbetalningar, som åligga Riksgälds-kontoret,

dels angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne,

får Utskottet erinra att det, i anledning af ännu icke slutligen afgjorda frågor,

möjligen kan blifva nödigt att, till följd af derigenom föranledda tillägg eller

ändringar, vid utskrifningen af originalexemplaret utaf det blifvande reglementet

förändra de nu föreslagna reglements-paragrafernas nummerordning; hvarjemte

Utskottet får bär nedan angifva innehållet af de föreslagna reglements-paragraferna

jemte de förhållanden, till följd af hvilka ändringar uti förut meddelade föreskrifter

blifvit föreslagna.

ho) Återstående utgifter till följd af extra statsreglering en vid föregående

riksdagar.

§ 4, angående af Riksdagen beviljade låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar,

motsvarar § 9 i 1873 års reglemente.

Öfriga under denna afdelning förekommande stadganden uti 1873 års reglemente

hafva dels blifvit fullgjorda, dels upphört att vara för Riksgälds-kontoret

Bih. Ull lliksd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 98.

gällande, i följd af öfverflyttningen till Statskontoret af skyldigheten att verkställa

utbetalningen af de ifrågavarande utgifterna.

''2:o) Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter.

§ 5 kommer att innefatta Riksdagens blifvande beslut härom.

3:o) Statsfyllnadssumman jemte öfrig a med statsreglering en gemenskap

egande utgifter.

§ 6, angående den på Riksgälds-kontoret vid sistlidna riksdag anvisade

statsfyllnadssumma, motsvarar § 20 i 1873 års reglemente.

§ 7, angående rättighet för Statskontoret att, i händelse af behof, utaf

Riksgälds-kontoret erhålla medel till bestridande af sina utgifter, är lika lydande

med § 21 i nu gällande reglemente.

§ 8, angående brister och besparingar å förslagsanslagen, motsvarar § 22 i

sistnämnda reglemente.

§ 9, angående ersättning för utbetalningar till innehafvare af indelta hemmansräntor

och arrenden;

§ 10, angående ersättning för utbetald begrafningshjelp och nådårsbesparing;

samt

§ 11, angående ersättande af kostnaden för båtsmansrotars sammanförande,

äro lika lydande med 23, 24 och 25 §§ i nu gällande reglemente.

4:o) På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§§ 12, 13 och 14, angående de så kallade stora och lilla kreditiverna, äro

lika lydande med §§ 2G, 27 och 28 i nuvarande reglemente samt öfverensstämma

med Utskottets af Riksdagen bifallna memorial N:o 75.

§ 15, angående förskott till bestridande af oförutsedda utgifter inom Telegrafverket,

har samma lydelse som § 29 i 1873 års reglemente.

5:o) Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöning

ar, förvaltning sutgifter m. m.

§ 16, angående riksdagskostnadernas bestridande af Riksgälds-kontoret, är

lika lydande med § 30 i nu gällande reglemente.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

3

§ 17, angående bestridande af kostnaderna för underhåll af Riksgäldskontorets

och Riksdagens hus, öfverensstämmer med § 31 i nu gällande reglemente.

§ 18, angående Riksdagens bibliotek, öfverensstämmer med § 32 i 1873

års reglemente endast med tillägg af en hänvisning till Riksdagens år 1867 fastställda

stadgande rörande vården och begagnandet af nämnda bibliotek.

§ 19, angående bestridande af kostnaderna för statsrevisioner, är lika lydande

med § 33 i samma reglemente.

§ 20, angående aflöningar för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom

anställda kansli- och vaktbetjening, motsvarar § 34 i nu gällande reglemente samt

grundar sig på Utskottets af Riksdagen bifallna memorial Kris 74 och 78.

§ 21, angående resekostnadsersättning för Justitie-ombudsmannen;

§ 22, angående Fullmäktiges arvoden;

§ 23, angående aflöningen vid Riksgälds-kontoret;

§ 24, angående belöning för extra arbeten;

§ 25, angående begrafningshjelp efter aäidne obemedlade tjenstemän och vaktbetjente;

samt

§ 26, angående anslag till Riksgälds kontorcts enke- och pupillkassa, äro

lika lydande med §§ 35 -40 i nu gällande reglemente.

6:o) Angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfrig a tillgångar, utom

lånefordringarne.

§ 27, angående de till Riksgälds-kontoret anslagna medels användande, och

§ 28, angående auktionsmedel för Kronans hus, äro lika lydande med §§ 41

och 46 i 1873 års reglemente.

§ 29, angående öfverskotten å Statsverkets inkomster och besparingar å dess

utgifter, är hufvudsakligen af samma innehåll som § 48 i 1873 års reglemente.

§ 30, angående äldre depositionsmedel, öfverensstämmer med 49 § i 1873

års reglemente.

§ 31, angående återstoden af skogsplanteringskassans medel samt behållningen

af fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning;

§ 32, angående undsättningsmedlens öfverlemnande till Riksgälds-kontoret;

§ 33, angående återbetalning af medel lyftade å mindre kreditivet, äro lika

lydande med §§ 51, 52 och 53 i 1873 års reglemente.

§ 34, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af en del utaf Riksbankens

under år 1873 upplupna vinst, grundar sig på Riksdagens beslut i anledning

af Banko-Utskottets memorial N:is 7 och 9.

§ 35, angående kungörandet af utlottningarne utaf svenska statsobligationer,

motsvarar senare delen af § 54 i 1873 års reglemente; och kommer i samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

paragraf att införas Riksdagens blifvande beslut i afseende på upplåning af erforderliga

medel.

§ 36, angående uppkomna besparingar å tillgångar, afsedda för inlösning af

Riksgälds-kontorets obligationer och räntekuponer, är lika lydande med § 55 i 1873

års reglemente.

§ 37, angående förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta behållning, är

af hufvudsakligt enahanda innehåll, som § 56 i samma reglemente.

§ 38, angående Riksgälds-kontorets kreditiv på Riksbanken;

§ 39, angående erforderliga medels upplåning mot skuldförbindelser eller genom

begagnande af kreditiv;

§ 40, angående den s. k. statslånefondens återstående behållning,

äro lika lydande med §§ 57—59 i nu gällande reglemente.

§§ 42—45, 47 och 50 uti 1873 års reglemente hafva, i följd deraf att de

deri omförmälda statsinkomster numera inflyta till Kongl. Statskontoret, blifvit från

Riksgälds-kontorets reglemente uteslutna.

Med hänvisning i öfrigt till de särskilda reglementsparagrafernas innehåll,

hemställer Utskottet,

att det nu uppgjorda reglementsförslaget måtte af Riksdagen

godkännas.

Stockholm den 15 Maj 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

5

Förslag

till Riksgälds-kontorets reglemente.

(Fortsättning.)

Angående Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§ 4.

Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernvägar af Riksdagen år 1871

beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition ställda extra anslag af Tio millioner

riksdaler att utgå med Två millioner riksdaler under hvartdera af åren 1872, 1873,

1874, 1875 och 1876 hafva hittills blifvit utbetaldte tillhopa 6,000,000 R:dr, motsvarande

anslagsbeloppet för åren 1872 — 1874, och bör återstoden, Fyra millioner riksdaler

eller kronor i föreskrifven ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas för anläggning

af jernväg från Ludvika i Stora Kopparbergs län till Kihls station å

nordvestra stambanan i W er mlands län, till hvilket företag Kongl. Maj:t anvisat ett

lånebelopp af 5,000,000 R:dr, deraf 1,000,000 R:dr vid innevarande års början blifvit

lyftade.

För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna

anslagssumma, 10,000,000 R:dr, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser:
l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång, på sätt och å tider, Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett är

från den dag, då, enligt Kongl. Majrts bestämmande, jernväg senast skall vara

färdig och för trafik öppnad;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och

materiel skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje

jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti

granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda

utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall

underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga; samt

7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadsfritt begagna sådana ä Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som

kunna vara disponibla.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter.

§ B
-

(Sedan Riksdagen bestämt hvilka vid innevarande riksdag beslutade utgifter

böra från Riksgälds-kontoret utgå, skall Utskottet afgifva förslag till de

paragrafer, som till äfventyrs böra under ofvaustående rubrik införas.)

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 95. 7

3:o. Statsfy 11 ii ad s su mm a n jemte öfiiga med statsregleringcn gemenskap egande

utgifter.

§ 6.

Såsom bidrag till fyllande af Statsverkets behof har Riksdagen, vid den

for år 1874 verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter, till

utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en summa af Två millioner etthundra

femtiotusen riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition,

af Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 7.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det

sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats, bör Kongl.

Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,

enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande

anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret

att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfva*

behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl.

Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för

Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret

sålunda förskjutit.

§ 8.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1872, 1873, 1874 och

1875 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstaten för

samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig

för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen

efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna

å dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas;

ankommande på Kong], Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående §

29 for samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag,

eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid,

rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stals- Utskottets Memorial N:o 95.

sparingar, från Riksgäld s-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt

denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition

sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å

enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

§ 9.

Som, enligt de under 1850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar fattade

beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag

utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af saväl deras dittills

åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då

för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära

forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla ersättning

med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;

så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret,

godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok

är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ io.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna

beslut, att de under namn af begrafningshjelps- eller nådår sbesparing tillförene

föreskrifna innehållningar å embets- och tjenstemäns löner borde upphöra,

men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embetsoch

tjenstemäns sterbhus af de löne-innehallningar, hvilka såsom dylik besparing

blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse,

_ böra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blif
vit

utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de

gjorda utbetalningarnes upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken

grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ 11-

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret

upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen

blifvit förskottsvis bestridda för de vid håtsmanshållet indelta rotarnes sammanförande
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-LJtsJcottets Memorial N:o 95.

9

förande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t

under 1850—1851 års riksdag gjorda anhållan.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§ 12-

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en Tereditivsumma af Tre

millioner riksdaler, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han

Stats-Rådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna

summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige

utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor veder

börligen kungjord.

§ 13.

Den ler editiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör

å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden

mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till

rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela StatsRådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,

har Riksdagen fastställt till En million femhundra tusen riksdaler.

§ 14.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående

paragrafer å Riksgälds-kontoret anvisade kredit-iver böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer’,

ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången

uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa

betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid

icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 4 Samt. 1 Afd. 44 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 95.

§ 15.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, bar Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna

tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af högst Etthundrafemtiotusen

riksdaler.

5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter ra. in.

§ 16.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riks dagskostnaden'' skola, intilldess

annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,

under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige

till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till

deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl.

Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner

och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl.

Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 17-

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens

sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar

befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda

utgifter.

§ 18.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga

bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer det af Riksdagen åt samma biblio
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

11

tek anvisade årliga anslag af niohundra riksdaler att fortfarande utgå; och har

Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket

angränsande rurn samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket

jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne

under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga

förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år

1867 fastställda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige

meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 19.

Ilallva beloppet af de traktamenten och resékostnads-er sättningar, som tillkomma

Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arvoden, Revisorerne

bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde

sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för

Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riksgälds-kontoret,

hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Ivongl. Maj:t, i nåder

bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att

Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret

anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra

dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes

sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under

revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett

nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under

Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,

som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-kontorets medel

bestridas.

§ 20.

Aflöningen för Justitieombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

utbetalas; skolande lönen för Justitieombudsmannen under den tid sistlidna och

innevarande Riksdags statsregleringar komina att blifva gällande, utgå med sju tusen

riksdaler eller med lika belopp som Justitiekanslerens lön enligt sagda statsregleringar

utgör; hvaremot Justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på

rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han

uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret Ett tusen femhundra riksdaler.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med Tre tusen femhundra riksdaler;

,, en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med Två tusen riksdaler;

,, en kanslist med Ett tusen riksdaler; samt

,, en vaktmästare med sexhundra riksdaler, hvilket belopp från och med nästa

års början förhöjes med 150 kronor eller till Sjuhundrafemtio kronor om

året; dock med vilkor att, derest boställsrum i Riksdagens hus framdeles

kan åt nämnde vaktmästare beredas, den beviljade förhöjningen kommer

att upphöra.

I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos Justitieombudsmannen bör

utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

hos Tryckfrihets-komitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets

stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning

iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitieombudsmanslönen

vid enahanda fall.

För år 1875 har Riksdagen beviljat ett dyrtidstittägg till Justitieombudsmannen

af Ett tusen kronor och för de vid hans expedition anställda tjensteman

af 20 procent å deras innehafvande löner; dock med skyldighet för dessa tjensteman

att underkasta sig de vilkor för dyrtidstilläggets tillgodonjutande, som för

Justitiekanslers-expeditionens tjenstemäu äro föreskrifna, nemligen att dylikt tillägg

till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arvode för två eller flera befattningar,

utbetalas endast för en af dessa, nemligen för den, som medför högsta aflöningen

eller, derest denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till

hvilken han först blifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjenstens

innehafvare, på grund af särskildt medgifvande, eger att uppbära såsom personel

godtgörelse för upphörda inkomster i tjensten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottels Memorial N:o 95.

§ 21.

13

Till kostnader för Justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,

förskottsvis utbetala en summa af Två tusen riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens

och Tryckfrihets-komiténs expedition bör ett årligt belopp af Femhundra

riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga

embetsberättelse än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill

hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas

genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen

besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna

för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret

godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade

anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i

bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför

Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 22.

Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande Tre tusen tvåhundra riksdaler,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige Ett tusen sexhundra riksdaler

årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en

resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter

samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra

Kammarens ledamöter.

§ 23.

Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemannap er sonal och vaktbetjening

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken

icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för beinälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under

föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan

varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig

de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,

hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan

alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas

i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna

arvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet

för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom

hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda

arvode;

4:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän må

mottaga och bibehålla andra ordinarie tjenster, så vida Fullmäktige icke finna desamma

för tjenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfriga tjenstemännen

vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning.

§ 24.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra orclinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda Två tusen

femhundra riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas,

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega

Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar

eller andra arvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt

bestämda eller medgifna.

§ 25.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret,

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst Tvåhundratjugufem riksdaler.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

15

§ 26.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Biksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst Två tusen tvåhundrafemtio riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets

medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för

ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och

under vilkor att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras

uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna

för enkor och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne

delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes

vid f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke

utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors

tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad ocb

vederbörligen inbetald.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 27.

De till Biksgälds-kontoret hörande ocb dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider,

vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 28.

Riksgälds-kontoi et eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid

försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ståts-Utskottets Memorial N:o 95.

medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof

eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 29.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,

men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets

inkomster, äfvensom behallna och till framtida behof icke reseiverade besparingar

å detta verks utgifter, så framt icke dessa öfverskott och besparingar

blifvit af Riksdagen annorlunda disponerade; börande, sedan rikshufvudboken för

år 1872 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid emellan

Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande

öfverskottsmedel.

§ 30.

Vid början af hvarje år eger Riksgälds-kontoret att från Kongl. Statskontoret

mottaga den derstädes då befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som

från Landtränterierna och Öfverståthullare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret

levererade; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att, uppå skeende

reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad tilläfventyrs kan erfordras

för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller

framdeles varda i behörig ordning beviljade.

§ 31.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit

på Riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplanteringskassans behållning från

Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.

Likaså bör Riksgälds-kontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu

icke aflemnade behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning till regelbunden

hushållning.

§ 32.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del

de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att sådana mottagna medel, så

vidt de icke erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års

missväxt utaf mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl.

Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 33.

. Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslan,

som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels

a. undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden

ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett

sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års

början till samma dag utgifna lån, eller 818,368 riksdaler 69 öre, har Riksdagen

besiutat, att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret

till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet

lyftade medel.

§ 34.

Utaf Riksbankens under år 1873 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgälds-kontoret

för statens allmänna behof anvisat Fem hundra tusen riksdaler

att under år 1875 från Riksbanken utbetalas, på tider som Bankofullmäktige ega

bestämma.

§ 35.

bör befrämjande af svenska statsobligationers spridning inom landet och

i ändamål att för inhemska obligationsinnehafvare bereda Iättadt tillfälle att erhålla

kännedom om numren å utlottade dylika obligationer, har Kongl. Maj:t i

nader medgifvit, att utlottningslistorna å såväl 1870 års, som öfriga i svenskt

. skrifna obligationer må såsom bihang åtfölja Svensk Författningssamling;

oc böra Fullmäktige föranstalta att berörda listor varda till vederbörande behörigen

aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.

Bih. till Riksd. Prot. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 44 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Ståts-Utskottets Memorial N:o 95.

§ 36.

Då obligationer och läntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgälds-kontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 37.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,

äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks

öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas

för samma verk åliggande utbetalningar, liållas allmänna rörelsen tillhanda och

göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige

anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och

menigheter eller inom riket befintliga af Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltande

verk och inrättningar, eller ock försedda med hypotek af räntebärande

obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt

andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade

oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning

skola Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde

framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden samt lånesummans

förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta,

hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må, med afseende

å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräutans belopp,

af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa

antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna

utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 38.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta

verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst En million femhundratusen

riksdaler mot fyra procent årlig ränta å hvad som å kreditivet lyftes;

börande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom

meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 95.

19

§ 39.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar

linnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning

emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

40.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,

skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.