Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till de sista afdelmngarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.

1874-05-15 · 27 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1874:96, Memorial, med förslag till de sista afdelmngarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-tJtskottets Meritor ial N:o 9ti.

1

N:o 96.

Ant. till- Kiksd. Kansli den 15 Maj 1874, kl. fä midd.

Memorial, med förslag till de sista afdelmngarne af det nya reglementet

för Riksgälds-kontoret.

(R. A.)

Stats-Utskottet får härjemte till Riksdagens fastställelse öfverlemna förslag

till de sista afdelningarne af det reglemente för Riksgälds-kontoret, som vid innevarande

riksdag kommer att utfärdas, innefattande stadgandena angående uppbörden

och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående medel; angående1

styrelsen öfver Riksgälds-kontoret; angående Fullmäktiges sammankomster; angående

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; angående betjeningen

vid Riksgälds-kontoret; angående lediga tjensters- bestridande och tillsättande;

angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsiimmelser m, m.; samt

slutligen angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

Angående uppbörden och redovisningen af de tiU Riksgälds-kontoret

ingående medel.

Från denna afdelning äro uteslutna §§ 60—64 i nu gällande reglemente,,

hvilka angå uppbörden och redovisningen af sådana medel, som numera ingå till

Kongl. Statskontoret.

§41, angående Riksgälds-kontorets hufvudbok och räkenskapen öfver liqvidations>-

och amortissementsfonderna,

§ 42, angående tryckta räkenskapsutdragen och

Bih. till Biksd. Frat. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 45 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

§ 43, angående årliga liqviden med Statsverket,

äro lika lydande med §§ 65, 66 och 67 i 1873 års reglemente.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

Hela denna afdelning, som omfattar §§ 44—52, är lika lydande med samma

afdelning i 1873 års reglemente (§§ 68—76)

Angående Fullmäktiges sammankomster.

Samtliga under denna afdelning i §§ 77—86 af 1873 års reglemente införda

stadganden äro intagna under §§ 53—62 i det nya.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

De under denna afdelning intagna §§ 63, 65, 66, 67, 69, 71, 72, 73 och

75 äro af samma lydelse med de motsvarande §§ 87, 89, 90, 91, 93, 95, 96, 97 och

99 i 1873 års reglemente.

Uti § 64, som angår Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus jemte dertill

hörande inventarier och motsvaras af § 88 i nu gällande reglemente, är infördt

Riksdagens, i anledning af 4:e punkten uti Stats-Utskottets utlåtande N:o 38

fattade beslut om värdering m. m. af de i sistnämnda hus befintliga inventarier.

§ 68 innefattar, i fråga om tryckning af Bondeståndets protokoll ochKonstitutions-Utskottets

handlingar vid 1809—1810 års riksdag, samma stadganden»

som igenfinnas i 92 § af sistlidet års reglemente, endast med tillägg af den, genom

Riksdagens bifall till Stats-Utskottets hemställan i memorial N:o 72, Fullmäktige

lemnade rättighet att till vissa bibliotek kostnadsfritt låta aflemna exemplar

af de tryckta konstitutions-utskotts-handlingarne.

§ 70 har, samma lydelse som § 94 i 1873 års reglemente, endast med uteslutande

af föreskriften om besparing af löneförmånerna för tjenst, som skall indragas,

enär Fullmäktige jemlikt § 76 blifvit berättigade att under vissa vilkor

disponera ledigblifna löner.

§ 74, angående vissa åt Fullmäktige i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamt

lemnade uppdrag, är lika lydande med § 98 i nu gällande reglemente

endast med den ändring, som är en följd af sammansatta Stats- och Banko-Utskottets

i memorial N:o 4 gjorda, af Riksdagen dock ännu icke pröfvade hemställan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.

3

§ 76, som motsvarar § 100 i 1873 års reglemente, innefattar Riksdagens

beslut i anledning af Utskottets hemställan i utlåtandet N:o 32.

§ 77, innefattande uppgift på de tjensteman som äro uppförda å den för

Riskgälds-kontoret fastställda aflöningsstat, motsvarar §§ 101—103 i nu gällande

reglemente.

§ 78, angående Riksgälds-kontorets vaktbetjening, och

§ 79, angående tjenstgöringsordningen, motsvara §§ 104 och 105 i sistnämnda

reglemente.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 80, angående aflöning för tjensters bestridande vid inträffad ledighet

eller laga förfall samt Enke- och Pupillkassans rätt till lönebesparingar.

§ 81, angående kostnader för tjensternas bestridande, då innehafvarne

erhållit tjenstledighet för enskilda angelägenheter.

§ 82, angående anslags utfärdande för återbesättande af lediga tjenster.

§ 83, angående upprättande af förslag.

§ 84, angående hvad som fordras för att till tjensteman vid Riksgäldskontoret

varda antagen, och

§ 85, angående befordringsgrunderna vid Riksgälds-kontoret,

äro lika lydande med §§ 106—111 i 1873 års reglemente.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m.

§§ 86—91 äro lika lydande med §§ 112—117 i 1873 års reglemente.

Angående pensioneringen af Riksgäld s-kontorets betjening.

§§ 92—95 äro lika lydande med §§ 118—121 i samma reglemente.

§ 96, angående hvad som förstås med benämningen Riksdaler, och

§ 97, angående äldre stadganden,

motsvara §§ 122 och 123 i 1873 års reglemente.

Slutligen hemställer Utskottet,

att de nu föreslagna reglements-paragraferna måtte varda af

Riksdagen fastställda, samt att de vid 1873 års riksdag fast
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

st.ällda aflönjngs- och pensionsstater fortfarande må under de

vilkor, som stadgas i §§ 70 och 76 af det nu föreslagna reglementet,

tjena till efterrättelse, endast med tillägg i sistnämnda

stat af en ny pensionär, aflidne Sekreteraren C. G. Stuarts

enka, Maria Lovisa Stuart, född Koschell, hvilken, jemlikt

Riksdagens beslut i anledning af Stats-Utskottets hemställan

i memorial N:o 73, fått sig tillagd en årlig pension af 800 R:dr.

Stockholm den 15 Maj 1874.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

5

Förslag

till Riksgälds-kontorets reglemente.

(Fortsättning.)

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds
kontoret

ingående medel.

§ klöfver

Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början

och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 15 Juni året näst efter det, hviiket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 15 derpåföljande Augusti behörigen

granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.

Statskontoret tillhanda, pa det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning

af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 42.

Under loppet af Juli månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

lämpade utdrag of detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 43.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket

för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om

liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§ 44.

Förvaltningenjj af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdags-ordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 45.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 46.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter. ,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

7

§ 47.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

röiande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt

hålla hvad vid Kontorets!förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 48.

Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke

må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 49.

Jemte noggraunt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga

alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant

afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt

för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar,

äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdiaga bestyren med lånemedlens

indragning samt verkställighet åt de för Riksgälds-kontorets räkuing erforderlig*

utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut, och föreskrifter, som

Fullmäktige ega meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra väljas vid

slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade

kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 59 innehåller. Med hänsigt till

erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, böra långifvarne och

andra vedeiböiande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.

Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stäts-Utsicottets Memorial N:o 96.

göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för

sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna

tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt

allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och

omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige

Destämma de arvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente.

På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar,

antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade

göromål, som en del tjenstemän får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden,

dels till lämpliga arvoden åt Deputerades biträden använda ett årligt belopp

af Sextusen riksdaler.

§ 51.

.....Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Biksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i

denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,

samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och

revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 52.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktige» sammankomster.

§ 53.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

. fordra, -

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

9

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 54.

Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden i afseende å lånen för statens jernvägsbyggnader m. m., böra alla

Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster,

föredragas och få endast der afgöras.

§ 55.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa;

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 56.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 57.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförrnälda

kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,

och ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem

Fullmäktige äro närvarande.

§ 58.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Bil. till Riksd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 45 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskotiets Memorial N:o 96.

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 59.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

• Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, der
till

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 60.

Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande

företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så

vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande

hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas.

Likaledes böra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder

och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet

anföras.

§ 61.

Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets

embets- och tjenstemän icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmäktiges

sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången

anmälan,, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och

upplysningar, som för ärendenas afgörande, finnas nödvändiga.

§ 62.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjenstemän

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 06.

11

eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid

klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio

dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot

hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger

honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller

Riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva

till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller

Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 63.

Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker

och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna

året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch

säkerhets- med flera handlingar.

§ 64.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

liiksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige, att genom sakkunniga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Memorial N:o 96.

personer låta värdera de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

samt att låta tillse, det icke allenast detta värde uti inventarieförteckningen

upptages, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter

anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då ihköpet egt rum,

äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier,

desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris,

hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 65.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, mh lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt

dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid

hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna

rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande

finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens

sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i

ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 66.

Då Revisorerne. öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,

skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse, om Rilcsgälds-lcontorets ställning och

förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och

böra vid samma tillfälle särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen

vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till revisorerne öfverlemnas.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit

sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda

berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas

och till Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

13

§ 67.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernc-s angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar

äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 68.

Jemte det sistlidna års Riksdag beslutit uppdraga åt Fullmäktige att genom

lämplig person på Riksgälds-kontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af ej

mindre Bondeståndets protokoll vid 1809—1810 års riksdag, än ock samma Riksdags

Konstitutions-Utskotts protokoll, betänkanden, utlåtanden och memorial

jemte öfriga dithörande handlingar, har dervid till iakttagande föreskrifvits:

a) att, vid tryckning af Bondeståndets protokoll, skola derifrån uteslutas

Konstitutions-Utskottets betänkanden och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas

till det ställe i Konstitutions-Utskottets tryckta handlingar, der betänkandet

m. m. förekommer;

b) att vid tryckningen af Konstitutions-Utskottets handlingar noga tillses,

dels att alla i de särskilda Ståndens protokoll intagna handlingar från nämnda

Utskott blifva tryckta, dels att den i dessa protokoll intagna ordalydelsen af

Konstitutions-Utskottets memorial m. m. följes, när dessa handlingar i samtliga

Ståndens protokoll äro lika;

c) att såväl Bondeståndets protokoll som Konstitutions-Utskotts-handlingarne

förses med register;

d) att, innan upplagans storlek definitivt bestämmes, inbjudning till subskription

utfärdas särskildt å Bondeståndets protokoll och särskildt å KonstitutionsUtskottets

handlingar, dervid priset bestämmes efter samma grunder, som äro gällande

vid prenumeration å Riksdagens protokoll;

e) att upplagans storlek icke må understiga 500 exemplar af Bondeståndets

protokoll och 500 exemplar af Konstitutions-Utskotts-handlingarne, med rättighet

för Fullmäktige att derutöfver öka upplagan, om subskription anses dertill föranleda;
f)

att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens

protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, spm mest

närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ståts-Utskottets Memorial N:o 96.

g) att anbud i vanlig ordning infordras af dem, som vilja åtaga sig tryckningens

verkställande; samt

h) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör

manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen

originalhandlingarne böra begagnas.

Härförutan har innevarande års Riksdag beslutit, att utaf den genom

Fullmäktiges försorg numera tryckta upplagan utaf Konstitutions-Utskottets ofvanberörda

handlingar må kostnadsfritt utdelas ett exemplar såväl till Riksarkivet,

som till hvarje offentligt bibliotek samt med bibliotek försedt allmänt läroverk

eller vetenskapligt samfund.

§ 69.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,

med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta

upprätta kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning;

b) upprätta lcontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de

skrifmaterialier och ofriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter

vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de

under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs

slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 70.

Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd

af Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af en del utaf de Riks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 96.

15

gälds-kontorets tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering

af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, har

Riksdagen beslutit, dels att Fullmäktige skola låta utarbeta och derefter granska

samt, sådant detsamma varder af Fullmäktige gilladt, underställa nästkommande

Riksdags pröfning och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren

och tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret jemte aflöningsstat för dervarande

tjenstemannapersonal, dels att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda

förslag varder meddeladt, de tjenster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan

blifva lediga, endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas.

§ 71.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27

Mars 1863 fastställda reglor, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses

af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja

en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige,

i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 72.

Då de bolag, som för jernv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida

några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 73.

Uti Allmänna Hypotelcsbankens styrelse hör en ledamot, som skall vara

vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Full
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utslcottets Memorial N:o 96.

mäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och

räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 74.

Gemensamt, med Fullmäktige i Biksbanken skola Riksgälds-kontorets

Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om

den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest

eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt

eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti Justitie-ombudsmans- embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan

behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han

äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmansembetet

insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och

Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett

ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;

skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud

vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer

kunna återväljas.

Dessutom har Riksdagen år 1872 be slutit uppdraga åt fullmäktige i Riksgälds-kontoret,

gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken,

a) att, sedan Fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande,

hvilka i fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om Kongl. Hofstallets förflyttning

till annan lämplig plats böra höras, låta verkställa fullständig utredning,

dels om kostnaden för en sådan förflyttning, dels huruvida ett mot ändamålet

fullt svarande Riksdagshus må kunna å Helgeandsholmen uppföras samt om möjligheten

och ändamålsenligheten att antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken

och Riksgälds kontoret eller ock för Riksbanken på annat sätt bereda lämplig

lokal, antingen på Helgeandsholmen eller i dess grannskap;

b) att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 96. 17

b) att låta uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens

ordnande och bebyggande för ofvannämnda ändamål, dervid bör utredas

kostnaden särskildt för uppförande af endast Riksdagshus samt särskildt antkmén

för Bankens och Riksgälds-kontorets inrymmande i Riksdagshuset, eller för uppförande

af Bankohus pa Helgeandsholmen eller annan lämplig plats;

c) att för frågans bästa möjliga lösning bereda tillfälle till täflan fördem

som vilja afgifva ritningar och förslag i ämnet, samt för sådant ändamål utfästa

lampliga belöningar, börande kostnaden såväl härför, som för öfriga i följd af

Riksdagens åt Fullmäktige nu lemnade uppdrag föranledda utredningar, med hvad

dertill hörer, bestridas till hälften af Bankens ''och till hälften af Riksgäldskontorets

medel; b

, aR ,utreda om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms

stads fullmäktige kunna vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens

ordnande förenade kostnader;

e) att, sedan ärendet sålunda erhållit all nödig utredning, till nästkommande

Riksdag inkomma med fullständiga förslag i ämnet samt i sammanhang

dermed utreda på hvad sätt nuvarande Riksdagshus äfvensom öfriga fastigheter"

som i följd af dessa förslag icke vidare för sitt nuvarande ändamål behöfvas må

kunna ändamålsenhgen för allmänt behof användas eller lämpligen föryttras.

n „ ,./emte det RlksdaSeu uti underdånig skrifvelse gjort anmälan om det åt

hullmaktige i Riksgälds-kontoret och Riksbanken sålunda lemnade uppdrag, samt

anka ht det Kongl. Maj:t täcktes taga under nådig pröfning frågan om Kongl.

Hofstallets förflyttning till annan lämplig plats äfvensom anbefalla vederbörande

embetsverk och myndigheter att i allt hvad härmed eger gemenskap tillhandagå

fullmäktige med nödiga upplysningar, utredningar och förslag, har Riksdagen för

bestridande af de med ofvanberörda uppdrags fullgörande förenade kostnader till

fullmäktiges disposition anvisat ett belopp af Tio tusen Riksdaler.

Sedan Fullmäktige låtit utarbeta program för att tjena till ledning vid

upprättandet af ritningar och kostnadsförslag till ofvanberörde byggnader och

utiardat inbjudning till den i punkten litt. c föreskrifna täflan samt de i följd

häraf inkomna ritningar och förslag blifvit af dertill utsedd nämnd bedömde men

befunnits icke kunna läggas till grund för de deri afsedda byggnadernas uppförande,

har innevarande Riksdag beslutit, att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret

skola, gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken, vidtaga de åtgärder, som Fullmäktige

må finna tjenligast, dels för anskaffande af fullständiga ritningar och

kostnadsförslag till Helgeandsholmens ordnande och bebyggande, antingen i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det utaf Fullmäktige redan uppgjorda program

eller annorledes, dels för åstadkommande af de utredningar i afseende på öfriga

Bd>. till Riksd. Prat. 1874. 4 Samt, 1 Å/d. 45 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

med ärendet gemenskap egande frågor, som redan blifvit till Fullmäktiges handläggning

öfverlemnade.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i kvartdera

verket vara tillstädes.

§ 75.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige

i Riksgälds-kontoret vara tillstädes,

*

Angående b etj eningen Yid Riksgälds-kontoret.

§ 76.

Oberoende af den reglering af göromålen inom Riksgälds-kontoret, som framdeles

kan varda af Riksdagen beslutad, ega Fullmäktige, i den mån de finna sådant

för tjenstegöromålens ändamålsenliga ordnande lämpligt, förflytta tjensteman inom

Riksgälds-kontoret på indragningsstat, med rättighet för sådan tjensteman att fortfarande

uppbära den enligt gällande aflöningsstat honom tillkommande lön, och

med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkalla, åter inträda i tjenstgöring, mot

erhållande af den, enligt då gällande aflöningsstat, bestämda lön och arvode; och

må Fullmäktige, utan hinder af de uti Riksgälds-kontorets reglemente och hittills

gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen

för tjenstegöromålens besörjande, deruti besluta och till verkställighet befordra sådana

förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga kontroller

åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling

samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas, med rättighet för Fullmäktige

att från och med innevarande år och intill tiden för nästkommande riksdags slut,

i den mån genom redan under år 1873 verkställda eller framdeles skeende tjensteindragningar,

löner och arvoden blifvit eller blifva besparade, använda desamma,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 96.

19

der Fullmäktige finna sådant erforderligt, till godtgörande af de nya eller förändrade

göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges beslut i ofvanberörda hänseenden,

komma att Riksgälds-kontorets tjensteman åläggas.

§ 77.

De å Riksgälds-kontorets aflöningsstat uppförda tjenstemän äro följande:

a) anställde hos Fullmäktige:

en Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt

en Kanslist,

b) för bestridande af de med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning

förenade göromål och åligganden, hvilka skola besörjas under Fullmäktiges

öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem:

tre Kommissarier;

en Bokslutskamererare;

en Revisionskamererare;

en Ombudsman;

en Notarie hos Kommissarierne;

en Kassabokhållare;

två Bokhållare i bokslutskontoret;

en Kanslist hos Kommissarierne;

en Kammarskrifvare och

två Kontors skrifvare.

§ 78.

Vaktbetjeningen utgöres af

en Vaktmästare,

tre Kammardrängar och

två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande

göromål vid Riksdagens hus.

§ 79.

I afseende på samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under

den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstg örings ordning, med deruti sedermera

beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige

likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda

tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare

eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt

fullgörande af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fått sig ålagda, kunna

anses erforderliga; börande Fullmäktige, i sammanhang med fullgörandet af det uti

§ 70 åt Fullmäktige lemnade uppdrag, jemväl uppgöra och underställa nästkommande

Riksdags pröfning förslag till ny instruktion och tjenstgöringsordning.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 80.

Tjensteman, som efter anslag och ansökning erhåller konstitutorial på ledigblifven

tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret, intilldess beslut om tjenstens indragning

eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må ega att under tiden

uppbära de med tjensten förenade löneförmåner.

Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att, i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 76

och 86 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter

omständigheterna lämpadtV arvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit

förordnad att bestrida.

''Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande

tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs-

eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan

är i staten anslagen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 96. ''

21

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intilldess, eiter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgälds-kontoret; kommande nämnde kassas rätt till ''dylik lönebesparing att

upphöra så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 81.

Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden .för tjenstens förrättande under

den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 82.

Innan ledig tjenst af fullmäktige genom konstitutorial tillsvidare återbesattes,

skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden,

inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga

ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar

från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,

derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig

och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 83.

Före återbesättande af de tjenstår och beställningar, hvilkas innehafvare

lyda under Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de

sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom

åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende

underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag

meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas,

intilldess denna besvärstid tilländagått.

§ 84.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

'' Stats- Utskottets Memorial N:o 96.

vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått

sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna

rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid

Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, ovilkorligen

bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf

må begagnas.

§ 85.

Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af

de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tj ens teförsummelser

m. m.

§ 86.

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre

förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar

eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,

eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han

inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.

Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige

embets- och tjenstemän, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför

Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen

inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej

deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,

på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst,

med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för

tjenstens förrättande användas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 96.

23

§ 87.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsumraelse eller annat

förhållande suspenderad, anyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom

eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst

och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,

som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nödsakad

till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin

kommissarie-beställning.

§ 88.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan

förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller

anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjenst.

§ 89.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,

må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla

föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 90.

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skild från tjensten,

bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från

tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.

Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen

inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, iclce återbesättas

förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda, eller

den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som

emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner

åtnjuta.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

§ 91.

Extra-ordinarie tjensteman eller extra vakibetjent, som, utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter

hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna

äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret

vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

och efter att, på sätt i § 86 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgälds-kontoret skild. För öfrigt anses den extra-ordinarie

tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af

svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäld s-kontorets betjening.

§ 92.

Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret

bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ å ordinarie afiöningsstaten

innehafvande löner.

§ 93.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder, eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den

tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt

fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 94.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af

sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio

år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar

utaf

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial :o 96.

25

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio

lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga

till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande^ honom tilldelas. I sådant fall

lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,

som brister i nyssnämnda antal, afdrages eu fyrationdedel från ett trefjerdedelar

af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och

sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen

för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje

lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 95.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensions stat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,

oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter

omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de

föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de

grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.

Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,

efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,

vid hans alskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst

två tredjedelar af lönen.

§ 96.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko

förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt, samt efter nästkommande

års ingång Kronor.

§ 97.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Bih. till Riksd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 45 Höft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Memorial N:o 96.

Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman samt

yaktbetjening.

Fjerde tjenstegraden:

1 Sekreterare hos Fullmäktige.............................

1 Kommissarie .....................................................

2 Kommissarier .....................................................

Tredje tjenstegraden:

1 Kamererare i Boksluts-kontoret ......................

1 Kamererare i Rcvisions-kontoret.......................

Andra tjenstegraden:

1 Ombudsman ........................................................

1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige........

1 Notarie hos Kommissariatet .............................

1 Kassa-bokhållare..................................................

1 Bokhållare i Boksluts-kontoret..........................

1 Bokhållare i d:o ..........................

Första tjenstegraden:

1 Kanslist vid fullmäktiges expedition ..............

1 Kanslist hos Kommissariatet .............................

1 Kammarskrifvare ...............................................

1 Kontorsskrifvare..................................................

1 Kontorsskrifvare..................................................

Lönetillökning för de tre äldste i denna grad ä

R:dr för hvardera............................................

Yaktbetjening:

1 Vaktmästare ........................................................

1 Kammardräng .....................................................

2 Kammardrängar ..................................................

1 Husdräng ...........................................................

1 Husdräng ..........................................................

Summa R:dr

Ordinarie

lön.

Arfvode.

Summa.

1

4,400

600

5,000

4,400

—

600

—

5,000

—

8,800

—

1,200

—

10,000

—

3,000

600

3,600

3,000

—

450

—

3,450

—

2,000

300

2,300

2,000

—

300

—

2,300

—

2,000

—

300

—

2,300

—

2,000

—

300

—

2,300

—

2,000

—

300

—

2,300

—

2,000

—

300

—

2,300

—

1,000

150

1,150

1,000

—

150

—

1,150

—

1,000

—

150

—

1,150

—

1,000

—

150

—

1,150

—

1,000

—

150

—

1,150

—

1,500

675

—

75

—

1,500

750

"

575

—

75

—

650

—

1,150

—

150

—

1,300

—

575

—

50

—

625

—

575

—

50

—

625

—

45,650

—

6,400

—

52,050

Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie

tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:

för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —

för den, som tjenat i denna grad 10 år och derutöfver » 3,000: —

för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver » 3,500: —

och

för den, som tjenat i denna sistnämnda grad 10 år och

derutöfver .......................................................................... ® 4,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.

Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret.

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt.....

1.417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman.......

1,500

_

Aflidue Sekreteraren i Riksgälds-kontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa

Stuart, född Koschell.......

800

_

Aflidue Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka Charlotta

Grip enst jer nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam......

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, Öfverkrigskom-

missarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt ....

225

—

Aflidne Notarien Er. Hergmans omyndiga barn .

225

—

Summa R:dr Rmt

4,417(50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,

så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.