Memorial, med förslag till de sista afdelmngarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.
1874-05-15 · 27 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 22 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1874:96, Memorial, med förslag till de sista afdelmngarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret.
Dokumentets text
Stats-tJtskottets Meritor ial N:o 9ti.
1
N:o 96.
Ant. till- Kiksd. Kansli den 15 Maj 1874, kl. fä midd.
Memorial, med förslag till de sista afdelmngarne af det nya reglementet
för Riksgälds-kontoret.
(R. A.)
Stats-Utskottet får härjemte till Riksdagens fastställelse öfverlemna förslag
till de sista afdelningarne af det reglemente för Riksgälds-kontoret, som vid innevarande
riksdag kommer att utfärdas, innefattande stadgandena angående uppbörden
och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående medel; angående1
styrelsen öfver Riksgälds-kontoret; angående Fullmäktiges sammankomster; angående
Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; angående betjeningen
vid Riksgälds-kontoret; angående lediga tjensters- bestridande och tillsättande;
angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsiimmelser m, m.; samt
slutligen angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.
Angående uppbörden och redovisningen af de tiU Riksgälds-kontoret
ingående medel.
Från denna afdelning äro uteslutna §§ 60—64 i nu gällande reglemente,,
hvilka angå uppbörden och redovisningen af sådana medel, som numera ingå till
Kongl. Statskontoret.
§41, angående Riksgälds-kontorets hufvudbok och räkenskapen öfver liqvidations>-
och amortissementsfonderna,
§ 42, angående tryckta räkenskapsutdragen och
Bih. till Biksd. Frat. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 45 Höft.
1
2
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
§ 43, angående årliga liqviden med Statsverket,
äro lika lydande med §§ 65, 66 och 67 i 1873 års reglemente.
Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
Hela denna afdelning, som omfattar §§ 44—52, är lika lydande med samma
afdelning i 1873 års reglemente (§§ 68—76)
Angående Fullmäktiges sammankomster.
Samtliga under denna afdelning i §§ 77—86 af 1873 års reglemente införda
stadganden äro intagna under §§ 53—62 i det nya.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.
De under denna afdelning intagna §§ 63, 65, 66, 67, 69, 71, 72, 73 och
75 äro af samma lydelse med de motsvarande §§ 87, 89, 90, 91, 93, 95, 96, 97 och
99 i 1873 års reglemente.
Uti § 64, som angår Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus jemte dertill
hörande inventarier och motsvaras af § 88 i nu gällande reglemente, är infördt
Riksdagens, i anledning af 4:e punkten uti Stats-Utskottets utlåtande N:o 38
fattade beslut om värdering m. m. af de i sistnämnda hus befintliga inventarier.
§ 68 innefattar, i fråga om tryckning af Bondeståndets protokoll ochKonstitutions-Utskottets
handlingar vid 1809—1810 års riksdag, samma stadganden»
som igenfinnas i 92 § af sistlidet års reglemente, endast med tillägg af den, genom
Riksdagens bifall till Stats-Utskottets hemställan i memorial N:o 72, Fullmäktige
lemnade rättighet att till vissa bibliotek kostnadsfritt låta aflemna exemplar
af de tryckta konstitutions-utskotts-handlingarne.
§ 70 har, samma lydelse som § 94 i 1873 års reglemente, endast med uteslutande
af föreskriften om besparing af löneförmånerna för tjenst, som skall indragas,
enär Fullmäktige jemlikt § 76 blifvit berättigade att under vissa vilkor
disponera ledigblifna löner.
§ 74, angående vissa åt Fullmäktige i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamt
lemnade uppdrag, är lika lydande med § 98 i nu gällande reglemente
endast med den ändring, som är en följd af sammansatta Stats- och Banko-Utskottets
i memorial N:o 4 gjorda, af Riksdagen dock ännu icke pröfvade hemställan.
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.
3
§ 76, som motsvarar § 100 i 1873 års reglemente, innefattar Riksdagens
beslut i anledning af Utskottets hemställan i utlåtandet N:o 32.
§ 77, innefattande uppgift på de tjensteman som äro uppförda å den för
Riskgälds-kontoret fastställda aflöningsstat, motsvarar §§ 101—103 i nu gällande
reglemente.
§ 78, angående Riksgälds-kontorets vaktbetjening, och
§ 79, angående tjenstgöringsordningen, motsvara §§ 104 och 105 i sistnämnda
reglemente.
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§ 80, angående aflöning för tjensters bestridande vid inträffad ledighet
eller laga förfall samt Enke- och Pupillkassans rätt till lönebesparingar.
§ 81, angående kostnader för tjensternas bestridande, då innehafvarne
erhållit tjenstledighet för enskilda angelägenheter.
§ 82, angående anslags utfärdande för återbesättande af lediga tjenster.
§ 83, angående upprättande af förslag.
§ 84, angående hvad som fordras för att till tjensteman vid Riksgäldskontoret
varda antagen, och
§ 85, angående befordringsgrunderna vid Riksgälds-kontoret,
äro lika lydande med §§ 106—111 i 1873 års reglemente.
Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m.
§§ 86—91 äro lika lydande med §§ 112—117 i 1873 års reglemente.
Angående pensioneringen af Riksgäld s-kontorets betjening.
§§ 92—95 äro lika lydande med §§ 118—121 i samma reglemente.
§ 96, angående hvad som förstås med benämningen Riksdaler, och
§ 97, angående äldre stadganden,
motsvara §§ 122 och 123 i 1873 års reglemente.
Slutligen hemställer Utskottet,
att de nu föreslagna reglements-paragraferna måtte varda af
Riksdagen fastställda, samt att de vid 1873 års riksdag fast
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
st.ällda aflönjngs- och pensionsstater fortfarande må under de
vilkor, som stadgas i §§ 70 och 76 af det nu föreslagna reglementet,
tjena till efterrättelse, endast med tillägg i sistnämnda
stat af en ny pensionär, aflidne Sekreteraren C. G. Stuarts
enka, Maria Lovisa Stuart, född Koschell, hvilken, jemlikt
Riksdagens beslut i anledning af Stats-Utskottets hemställan
i memorial N:o 73, fått sig tillagd en årlig pension af 800 R:dr.
Stockholm den 15 Maj 1874.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
5
Förslag
till Riksgälds-kontorets reglemente.
(Fortsättning.)
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds
kontoret
ingående medel.
§ klöfver
Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början
och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 15 Juni året näst efter det, hviiket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 15 derpåföljande Augusti behörigen
granskade.
Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret tillhanda, pa det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.
§ 42.
Under loppet af Juli månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
lämpade utdrag of detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 43.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket
för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om
liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
§ 44.
Förvaltningenjj af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdags-ordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 45.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.
§ 46.
Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter. ,
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
7
§ 47.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
röiande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets!förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
§ 48.
Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 49.
Jemte noggraunt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga
alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant
afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.
§ 50.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt
för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar,
äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdiaga bestyren med lånemedlens
indragning samt verkställighet åt de för Riksgälds-kontorets räkuing erforderlig*
utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut, och föreskrifter, som
Fullmäktige ega meddela.
Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 59 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, böra långifvarne och
andra vedeiböiande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
8
Stäts-Utsicottets Memorial N:o 96.
göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för
sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna
tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt
allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och
omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige
Destämma de arvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente.
På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar,
antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade
göromål, som en del tjenstemän får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden,
dels till lämpliga arvoden åt Deputerades biträden använda ett årligt belopp
af Sextusen riksdaler.
§ 51.
.....Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Biksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och
revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.
§ 52.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktige» sammankomster.
§ 53.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
. fordra, -
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
9
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 54.
Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden i afseende å lånen för statens jernvägsbyggnader m. m., böra alla
Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der afgöras.
§ 55.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa;
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 56.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 57.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförrnälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem
Fullmäktige äro närvarande.
§ 58.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Bil. till Riksd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 45 Iläft. 2
10
Stats-Utskotiets Memorial N:o 96.
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 59.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
• Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, der
till
någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 60.
Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så
vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande
hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas.
Likaledes böra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet
anföras.
§ 61.
Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjenstemän icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmäktiges
sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången
anmälan,, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande, finnas nödvändiga.
§ 62.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjenstemän
Stats-Utskottets Memorial N:o 06.
11
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
Riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 63.
Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch
säkerhets- med flera handlingar.
§ 64.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
liiksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige, att genom sakkunniga
12
Stats- Utskottets Memorial N:o 96.
personer låta värdera de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
samt att låta tillse, det icke allenast detta värde uti inventarieförteckningen
upptages, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter
anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då ihköpet egt rum,
äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier,
desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris,
hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ 65.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, mh lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt
dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 66.
Då Revisorerne. öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse, om Rilcsgälds-lcontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
böra vid samma tillfälle särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till revisorerne öfverlemnas.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit
sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda
berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas
och till Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
13
§ 67.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernc-s angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar
äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 68.
Jemte det sistlidna års Riksdag beslutit uppdraga åt Fullmäktige att genom
lämplig person på Riksgälds-kontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af ej
mindre Bondeståndets protokoll vid 1809—1810 års riksdag, än ock samma Riksdags
Konstitutions-Utskotts protokoll, betänkanden, utlåtanden och memorial
jemte öfriga dithörande handlingar, har dervid till iakttagande föreskrifvits:
a) att, vid tryckning af Bondeståndets protokoll, skola derifrån uteslutas
Konstitutions-Utskottets betänkanden och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas
till det ställe i Konstitutions-Utskottets tryckta handlingar, der betänkandet
m. m. förekommer;
b) att vid tryckningen af Konstitutions-Utskottets handlingar noga tillses,
dels att alla i de särskilda Ståndens protokoll intagna handlingar från nämnda
Utskott blifva tryckta, dels att den i dessa protokoll intagna ordalydelsen af
Konstitutions-Utskottets memorial m. m. följes, när dessa handlingar i samtliga
Ståndens protokoll äro lika;
c) att såväl Bondeståndets protokoll som Konstitutions-Utskotts-handlingarne
förses med register;
d) att, innan upplagans storlek definitivt bestämmes, inbjudning till subskription
utfärdas särskildt å Bondeståndets protokoll och särskildt å KonstitutionsUtskottets
handlingar, dervid priset bestämmes efter samma grunder, som äro gällande
vid prenumeration å Riksdagens protokoll;
e) att upplagans storlek icke må understiga 500 exemplar af Bondeståndets
protokoll och 500 exemplar af Konstitutions-Utskotts-handlingarne, med rättighet
för Fullmäktige att derutöfver öka upplagan, om subskription anses dertill föranleda;
f)
att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens
protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, spm mest
närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda;
14
Ståts-Utskottets Memorial N:o 96.
g) att anbud i vanlig ordning infordras af dem, som vilja åtaga sig tryckningens
verkställande; samt
h) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör
manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen
originalhandlingarne böra begagnas.
Härförutan har innevarande års Riksdag beslutit, att utaf den genom
Fullmäktiges försorg numera tryckta upplagan utaf Konstitutions-Utskottets ofvanberörda
handlingar må kostnadsfritt utdelas ett exemplar såväl till Riksarkivet,
som till hvarje offentligt bibliotek samt med bibliotek försedt allmänt läroverk
eller vetenskapligt samfund.
§ 69.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta
upprätta kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning;
b) upprätta lcontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och ofriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter
vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de
under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs
slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.
§ 70.
Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd
af Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af en del utaf de Riks
-
Stats- Utskottets Memorial N:o 96.
15
gälds-kontorets tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering
af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, har
Riksdagen beslutit, dels att Fullmäktige skola låta utarbeta och derefter granska
samt, sådant detsamma varder af Fullmäktige gilladt, underställa nästkommande
Riksdags pröfning och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren
och tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret jemte aflöningsstat för dervarande
tjenstemannapersonal, dels att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda
förslag varder meddeladt, de tjenster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan
blifva lediga, endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas.
§ 71.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda reglor, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses
af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja
en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.
§ 72.
Då de bolag, som för jernv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 73.
Uti Allmänna Hypotelcsbankens styrelse hör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Full
-
16
Stats-Utslcottets Memorial N:o 96.
mäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och
räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 74.
Gemensamt, med Fullmäktige i Biksbanken skola Riksgälds-kontorets
Fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om
den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest
eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt
eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti Justitie-ombudsmans- embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan
behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmansembetet
insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och
Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett
ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud
vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer
kunna återväljas.
Dessutom har Riksdagen år 1872 be slutit uppdraga åt fullmäktige i Riksgälds-kontoret,
gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken,
a) att, sedan Fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande,
hvilka i fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om Kongl. Hofstallets förflyttning
till annan lämplig plats böra höras, låta verkställa fullständig utredning,
dels om kostnaden för en sådan förflyttning, dels huruvida ett mot ändamålet
fullt svarande Riksdagshus må kunna å Helgeandsholmen uppföras samt om möjligheten
och ändamålsenligheten att antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken
och Riksgälds kontoret eller ock för Riksbanken på annat sätt bereda lämplig
lokal, antingen på Helgeandsholmen eller i dess grannskap;
b) att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Memorial N:o 96. 17
b) att låta uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens
ordnande och bebyggande för ofvannämnda ändamål, dervid bör utredas
kostnaden särskildt för uppförande af endast Riksdagshus samt särskildt antkmén
för Bankens och Riksgälds-kontorets inrymmande i Riksdagshuset, eller för uppförande
af Bankohus pa Helgeandsholmen eller annan lämplig plats;
c) att för frågans bästa möjliga lösning bereda tillfälle till täflan fördem
som vilja afgifva ritningar och förslag i ämnet, samt för sådant ändamål utfästa
lampliga belöningar, börande kostnaden såväl härför, som för öfriga i följd af
Riksdagens åt Fullmäktige nu lemnade uppdrag föranledda utredningar, med hvad
dertill hörer, bestridas till hälften af Bankens ''och till hälften af Riksgäldskontorets
medel; b
, aR ,utreda om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms
stads fullmäktige kunna vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens
ordnande förenade kostnader;
e) att, sedan ärendet sålunda erhållit all nödig utredning, till nästkommande
Riksdag inkomma med fullständiga förslag i ämnet samt i sammanhang
dermed utreda på hvad sätt nuvarande Riksdagshus äfvensom öfriga fastigheter"
som i följd af dessa förslag icke vidare för sitt nuvarande ändamål behöfvas må
kunna ändamålsenhgen för allmänt behof användas eller lämpligen föryttras.
n „ ,./emte det RlksdaSeu uti underdånig skrifvelse gjort anmälan om det åt
hullmaktige i Riksgälds-kontoret och Riksbanken sålunda lemnade uppdrag, samt
anka ht det Kongl. Maj:t täcktes taga under nådig pröfning frågan om Kongl.
Hofstallets förflyttning till annan lämplig plats äfvensom anbefalla vederbörande
embetsverk och myndigheter att i allt hvad härmed eger gemenskap tillhandagå
fullmäktige med nödiga upplysningar, utredningar och förslag, har Riksdagen för
bestridande af de med ofvanberörda uppdrags fullgörande förenade kostnader till
fullmäktiges disposition anvisat ett belopp af Tio tusen Riksdaler.
Sedan Fullmäktige låtit utarbeta program för att tjena till ledning vid
upprättandet af ritningar och kostnadsförslag till ofvanberörde byggnader och
utiardat inbjudning till den i punkten litt. c föreskrifna täflan samt de i följd
häraf inkomna ritningar och förslag blifvit af dertill utsedd nämnd bedömde men
befunnits icke kunna läggas till grund för de deri afsedda byggnadernas uppförande,
har innevarande Riksdag beslutit, att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
skola, gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken, vidtaga de åtgärder, som Fullmäktige
må finna tjenligast, dels för anskaffande af fullständiga ritningar och
kostnadsförslag till Helgeandsholmens ordnande och bebyggande, antingen i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det utaf Fullmäktige redan uppgjorda program
eller annorledes, dels för åstadkommande af de utredningar i afseende på öfriga
Bd>. till Riksd. Prat. 1874. 4 Samt, 1 Å/d. 45 Häft. 3
18 Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
med ärendet gemenskap egande frågor, som redan blifvit till Fullmäktiges handläggning
öfverlemnade.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i kvartdera
verket vara tillstädes.
§ 75.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret vara tillstädes,
*
Angående b etj eningen Yid Riksgälds-kontoret.
§ 76.
Oberoende af den reglering af göromålen inom Riksgälds-kontoret, som framdeles
kan varda af Riksdagen beslutad, ega Fullmäktige, i den mån de finna sådant
för tjenstegöromålens ändamålsenliga ordnande lämpligt, förflytta tjensteman inom
Riksgälds-kontoret på indragningsstat, med rättighet för sådan tjensteman att fortfarande
uppbära den enligt gällande aflöningsstat honom tillkommande lön, och
med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkalla, åter inträda i tjenstgöring, mot
erhållande af den, enligt då gällande aflöningsstat, bestämda lön och arvode; och
må Fullmäktige, utan hinder af de uti Riksgälds-kontorets reglemente och hittills
gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen
för tjenstegöromålens besörjande, deruti besluta och till verkställighet befordra sådana
förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga kontroller
åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas, med rättighet för Fullmäktige
att från och med innevarande år och intill tiden för nästkommande riksdags slut,
i den mån genom redan under år 1873 verkställda eller framdeles skeende tjensteindragningar,
löner och arvoden blifvit eller blifva besparade, använda desamma,
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 96.
19
der Fullmäktige finna sådant erforderligt, till godtgörande af de nya eller förändrade
göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges beslut i ofvanberörda hänseenden,
komma att Riksgälds-kontorets tjensteman åläggas.
§ 77.
De å Riksgälds-kontorets aflöningsstat uppförda tjenstemän äro följande:
a) anställde hos Fullmäktige:
en Sekreterare,
en Notarie och Registrator samt
en Kanslist,
b) för bestridande af de med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning
förenade göromål och åligganden, hvilka skola besörjas under Fullmäktiges
öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem:
tre Kommissarier;
en Bokslutskamererare;
en Revisionskamererare;
en Ombudsman;
en Notarie hos Kommissarierne;
en Kassabokhållare;
två Bokhållare i bokslutskontoret;
en Kanslist hos Kommissarierne;
en Kammarskrifvare och
två Kontors skrifvare.
§ 78.
Vaktbetjeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammardrängar och
två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande
göromål vid Riksdagens hus.
§ 79.
I afseende på samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt
20
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstg örings ordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörande af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fått sig ålagda, kunna
anses erforderliga; börande Fullmäktige, i sammanhang med fullgörandet af det uti
§ 70 åt Fullmäktige lemnade uppdrag, jemväl uppgöra och underställa nästkommande
Riksdags pröfning förslag till ny instruktion och tjenstgöringsordning.
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§ 80.
Tjensteman, som efter anslag och ansökning erhåller konstitutorial på ledigblifven
tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret, intilldess beslut om tjenstens indragning
eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må ega att under tiden
uppbära de med tjensten förenade löneförmåner.
Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att, i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 76
och 86 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter
omständigheterna lämpadtV arvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.
''Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs-
eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan
är i staten anslagen.
Stats- Utskottets Memorial N:o 96. ''
21
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, eiter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret; kommande nämnde kassas rätt till ''dylik lönebesparing att
upphöra så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 81.
Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden .för tjenstens förrättande under
den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 82.
Innan ledig tjenst af fullmäktige genom konstitutorial tillsvidare återbesattes,
skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden,
inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga
ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar
från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,
derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig
och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 83.
Före återbesättande af de tjenstår och beställningar, hvilkas innehafvare
lyda under Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de
sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom
åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende
underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag
meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas,
intilldess denna besvärstid tilländagått.
§ 84.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så
22
'' Stats- Utskottets Memorial N:o 96.
vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått
sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna
rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid
Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, ovilkorligen
bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf
må begagnas.
§ 85.
Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af
de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.
Angående behandlingen af frågor rörande tj ens teförsummelser
m. m.
§ 86.
Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar
eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.
Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
embets- och tjenstemän, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför
Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen
inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej
deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst,
med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för
tjenstens förrättande användas.
Stats-TJtskottets Memorial N:o 96.
23
§ 87.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsumraelse eller annat
förhållande suspenderad, anyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom
eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst
och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,
som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nödsakad
till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin
kommissarie-beställning.
§ 88.
Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller
anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.
§ 89.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla
föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 90.
Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skild från tjensten,
bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen
inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, iclce återbesättas
förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda, eller
den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som
emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.
24
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
§ 91.
Extra-ordinarie tjensteman eller extra vakibetjent, som, utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret
vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och efter att, på sätt i § 86 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgälds-kontoret skild. För öfrigt anses den extra-ordinarie
tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af
svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäld s-kontorets betjening.
§ 92.
Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ å ordinarie afiöningsstaten
innehafvande löner.
§ 93.
Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.
§ 94.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Memorial :o 96.
25
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande^ honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages eu fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.
§ 95.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensions stat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,
oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter
omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de
föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de
grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.
Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans alskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst
två tredjedelar af lönen.
§ 96.
Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt, samt efter nästkommande
års ingång Kronor.
§ 97.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 4 Sami. 1 Afd. 45 Höft.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman samt
yaktbetjening.
Fjerde tjenstegraden:
1 Sekreterare hos Fullmäktige.............................
1 Kommissarie .....................................................
2 Kommissarier .....................................................
Tredje tjenstegraden:
1 Kamererare i Boksluts-kontoret ......................
1 Kamererare i Rcvisions-kontoret.......................
Andra tjenstegraden:
1 Ombudsman ........................................................
1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige........
1 Notarie hos Kommissariatet .............................
1 Kassa-bokhållare..................................................
1 Bokhållare i Boksluts-kontoret..........................
1 Bokhållare i d:o ..........................
Första tjenstegraden:
1 Kanslist vid fullmäktiges expedition ..............
1 Kanslist hos Kommissariatet .............................
1 Kammarskrifvare ...............................................
1 Kontorsskrifvare..................................................
1 Kontorsskrifvare..................................................
Lönetillökning för de tre äldste i denna grad ä
R:dr för hvardera............................................
Yaktbetjening:
1 Vaktmästare ........................................................
1 Kammardräng .....................................................
2 Kammardrängar ..................................................
1 Husdräng ...........................................................
1 Husdräng ..........................................................
Summa R:dr
Ordinarie
lön.
Arfvode.
Summa.
1
4,400
600
5,000
4,400
—
600
—
5,000
—
8,800
—
1,200
—
10,000
—
3,000
600
3,600
3,000
—
450
—
3,450
—
2,000
300
2,300
2,000
—
300
—
2,300
—
2,000
—
300
—
2,300
—
2,000
—
300
—
2,300
—
2,000
—
300
—
2,300
—
2,000
—
300
—
2,300
—
1,000
150
1,150
1,000
—
150
—
1,150
—
1,000
—
150
—
1,150
—
1,000
—
150
—
1,150
—
1,000
—
150
—
1,150
—
1,500
675
—
75
—
1,500
750
"
575
—
75
—
650
—
1,150
—
150
—
1,300
—
575
—
50
—
625
—
575
—
50
—
625
—
45,650
—
6,400
—
52,050
Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie
tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:
för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —
för den, som tjenat i denna grad 10 år och derutöfver » 3,000: —
för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver » 3,500: —
och
för den, som tjenat i denna sistnämnda grad 10 år och
derutöfver .......................................................................... ® 4,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
6.
Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret.
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt.....
1.417
50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman.......
1,500
_
Aflidue Sekreteraren i Riksgälds-kontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa
Stuart, född Koschell.......
800
_
Aflidue Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka Charlotta
Grip enst jer nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam......
250
—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, Öfverkrigskom-
missarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt ....
225
—
Aflidne Notarien Er. Hergmans omyndiga barn .
225
—
Summa R:dr Rmt
4,417(50
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,
så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.