Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt förslag om frihet i vissa fall från stämpelpapper saf gift vid lagfart af testamenterad fast egendom.

1875-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevLU 1875:2, Betänkande, i anledning af väckt förslag om frihet i vissa fall från stämpelpapper saf gift vid lagfart af testamenterad fast egendom.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammanfatta Bevillning*- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 Maj 1875, kl. 5 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt förslag om frihet i vissa fall från

stämpelpapper saf gift vid lagfart af testamenterad fast

egendom.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 89, har Herr E. Glairfelt

föieslagit, att Riksdagen måtte besluta, antingen att föreskriften om laglait

å testamenterad last egendom måtte upphäfvas, enär testamentstagaren i

sjelf va det bevakade testamentet, der det vunne laga kraft, hade en fullständig

åtkomst till egendom, eller ock att en viss tid bestämdes inom hvilken

testamente af last egendom borde lagfaras samt ett äfventyr stadgas för underlåtenhet

af sådan lagfart inom den tid, som kunde föreskrifvas; och att, derest

detta hans senare alternativ antoges, maka, bröstarfvingar och syskon

samt deras alkomlingar befriades från stämpladt papper för så väl testamentet

som fastebrefvet, å egendomen.

För behandling af detta sistnämnda förslag har Lag-Utskottet, till hvilket

förenämnda motion blifvit hänvisad, ansett sammanträde med Bevillningsutskottet

jemlik! § 47 Riksdagsordningen böra ega rum, i följd hvaraf Sammansatta

Bevillnings- och Lag-Utskottet till pröfning förehaft ifrågavarande

förslag, i anledning hvaraf Utskottet härmed får afgifva betänkande.

Bill. till Riksd. Prat. 1875. 5 Sami. 2 Afd. 2 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta BeviUnings- och Lag-Utskottets Betänkande A.o 2.

Efter'' hvad som inhemtas af Lag-Utskottets utlåtande N:o 19, i anledning

af ej mindre Kongl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till särskilda

förordningar angående fast egendoms lagfarande och intecknande in. m. än äfven

enskilda motioner i samma eller dermed sammanhängande ämnen, hai Utskottet

ansett Herr Clairfelts förberörda motion, i hvad den utgjorde föremål

för Lag-Utskottets behandling, vara besvarad genom Utskottets hemställan om

bifall till §§ 1, 2, 3 och G i Kongl. Maj:ts nådiga förslag till förordning angående

lagfart ä fång till fäst egendom. Ds åberopade §§ innehålla hufvudsakligen:

§ t, att hvar, som genom köp, byte, gåfva, testamente, arf, giftorätt,

skattelösen af kronojord eller annorledes med eganderätt åtkommer fast egendom,

derå skall söka lagfart; § 2 att, lagfart skall sökas å landet sist vid det

lagtima ting, som infäller näst efter sex månader och i stad inom tre månadei

sedan fånget skedde; § 3 att, om lagfart ej inom stadgad tid sökes, Rätten genom

vite kan tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande, och § 6, att

sökt lagfart på grund af testamente icke må bifallas, förr än det visas, att

handlingen blifvit ståndande. Härförutan synes åt § 11 uti berörda lagförslag,

att särskilda fastebref icke vidare skulle komma att utfärdas, utan, da lagfart

blifvit beviljad, endast ett af Rätten derom meddeladt bevis.

För den händelse Riksdagen nu skulle, i enlighet med Lag-Utskottets

tillstyrkande, komma att för sill del godkänna töreuämnda förslag till förläning

om lagfart å fång till fäst egendom, måste tvifvelsutan häraf föranledas

en granskning och omarbetning af nu gällande föreskrifter angående stämpelpapper

å en del fångsthandlingar, och å fastebref, i sammanhang hvarmed

jemväl bör komma under öfvervägande hvilka af de i § 1 af samma förslag

omnämnda särskilda fång böra helt och hållet eller till större ^ eller mindre del

vara från stämpelpapper vid lagfart befriade. Vid sådant förhållande har Sammansatta

Utskottet icke ansett lämpligt att nu vidtaga en sådan partiel förändring

uti ofvannämnda föreskrifter som den af motionären föreslagna; desto

mindre som det väl torde kunna ifrågasättas dels huruvida icke, om den

af motionären föreslagna stämpelfrihet för testamenten skulle medgifvas, i öfverensstämmelse

dermed eu likartad eftergift i fråga om stämpelafgift å gåfvobref

borde beviljas, dels ock om icke befrielse från stämpelpapper vid lagfart

af testamente borde utsträckas äfven till andra fall än de af motionären ifrågasatta;

i hvilka båda hänseenden förslag dock icke nu föieligga.

Med anledning af det sålunda anförda hemställer Utskottet,

att hvad Herr Clairfelt i sin förevarande motion

föreslagit i fråga om befrielse för maka, bröstarfvingar och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Betänkande N:o 2.

syskon samt deras afkomlingar från stämpelpappersafgift

vid lagfart af testamenterad fast egendom icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 Maj 1875.

På Utskottets vägnar:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.