Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 22 Januari 1875 angående de ändringar i gällande Tulltaxe-underrättelser och dermed sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874 införda nya skepp smetning ssätt.

1875-02-05 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1875:1, Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 22 Januari 1875 angående de ändringar i gällande Tulltaxe-underrättelser och dermed sammanhang egande stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874 införda nya skepp smetning ssätt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

1

;

N:o i

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Febr. 1875, kl. 5 e. m.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition den

22 Januari 1875 angående de ändringar i gällande

Tulltaxe-underrättelser och dermed sammanhang egande

stadganden, som påkallas af det genom Kongl. förordningen

den 15 Maj 1874 införda nya skepp smetning ssätt.

Genom nådig förordning den 15 Maj 1874 har Kongl. Maj:t, med

upphäfvande af Kongl. förordningen angående mätning af handelsfartyg

och båtar den 21 December 1865, enligt hvilken fartygs drägtighet skulle

bestämmas efter den last detsamma förmådde bära, uttryckt i nyläster

om 100 centner eller 10,000 skålpund, påbjudit införande af ett nytt

mätningssätt för handelsfartyg, enligt hvilket fartygs drägtighet skall

bestämmas efter det utrymme för fraktgods och passagerare, som i fartyget

förefinnes, hvilket utrymme skall uttryckas i Ton, utgörande hvardera

108,187 svenska eller 100 engelska kubikfot.

Då nu den förra mätningsenheten, nyläst, och den nya, Ton, af

Indika den förstnämnda betecknar en viss vigt och den senare en viss

rymd, icke kunna omedelbart med hvarandra jemföras så att en qvantite

uttryckt i nyläster med lätthet kan förvandlas till en motsvarande

qvantitet ton, har i följd af omförmälda förändring i mätningssättet det

funnits nödigt att beträffande sådana i gällande författningar förekommande

bestämmelser om fartygsafgifter eller annat, dervid hänsyn skall

tagas till fartygens lästetal, särskilda föreskrifter meddelades derom huru

dessa bestämmelser böra tillämpas på fartyg, som blifvit i ton uppmätta.

Bill. till Riksd. Vrot. 1875. 5 Sami. 1 Å/d. 1 Häft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ä

Bevillnings-Ut&kottets Betänkande ffio 1,

Af sådan anledning har Kong!. Maj:t, sora redan dels genom nådig

kungörelse deri 5 Juni 1874 meddelat de förändrade bestämmelser rörande

fyr- och båkafgiftens utgörande, hvilka af det nya mätningssättet

ansetts påkallade, dels ock genom nådig kungörelse den 16 Oktober

nyssnämnda år förordnat om hvad iakttagas bör för att bringa taxor å

de för fartyg, efter deras drägtighet, till vissa orter, kommuner, bolag

eller enskilda personer utgående hamnumgälder samt kanal- och andra

dylika afgifter till öfverensstämmelse med den nya förordningen angående

mätning af handelsfartyg, nu uti ifrågavarande proposition (n:o 11) hos

Riksdagen gjort nådig framställning om de ändringar, som Kongl. Maj:t

i följd af det nya skeppsmätningssättet funnit erforderliga i gällande

tulltaxe-underrättelser äfvensom i andra dermed sammanhang: elände,

under medverkan af Riksdagen tillkomna stadganden.

I detta hänseende afhandlas i den nådiga propositionen först det i

§ 4 af tulltaxe-underrättelserna förekommande stadgande, att lastpenningar

till Kongl. Maj:t och kronan skola utgöras med 70 öre för hvarje nyläst.

På sätt i den nådiga propositionen förmäles, hafva Kongl. Maj:ts och

rikets Kommers-kollegium och Kongl. General-tullstyrelsen, efter erhållen

nådig befallning att inkomma med förslag till de ändringar i berörda

§, som af det nya mätningssättet påkallades, uti ett den 12 November

1874 gemensamt afgifvet utlåtande, under erinran hurusom Kongl. Maj:t

i ofvan omförmälda kungörelse den 16 Oktober 1874 fastställt ett sådant

förhållande emellan nyläster och ton, att eu nyläst skulle anses motsvara,

när fråga vore om segelfartyg, 3,14 och, hvad anginge ångfartyg, 4,5 ton,

vidare hufvudsakligen anfört, att, med tillämpning af berörda förhållande,

det belopp af 70 öre för nyläst, hvarmed lastpenningarno nu utgöras,

skulle motsvara för segelfartyg 22 93!3U öre och för ångfartyg 15*|9 öre

för ton; att sistnämnda kungörelse visserligen äfven innehölle närmare

föreskrifter, huru vid de till visst belopp för nyläst fastställda afgifters

beräknande efter ton borde med uppkommande bråktal förfaras; och att

i fråga om afgifter, som blifvit påbjudna för tillgodoseende af vissa orters,

kommuners eller enskildes behof af tillgångar för allmänt nyttiga företags

tillvägabringande, det otvifvelaktigt kunde vara af vigt att vid en dylik

uträkning någon minskning i den inkomst af dessa afgifter, som varit

afsedd, icke uppstode genom uteslutandet af bråktal; men att ett annat

förhållande framställde sig i fråga om de till kronan utgående lastpenningarne,

hvilka under de senast förflutna tio åren inbringat en med

hvarje år ökad inkomst, den der år 1864 utgjorde 351,870 riksdaler 27

öre och år 1873 uppgick till 638,160 riksdaler 79 öre; samt att embetsverken

så väl i betraktande häraf som ock på i öfrigt anfördt skäl icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

BeviUnings-Utshottets Betänkande N:o 1.

3

hyste någon tvekan derom att vid bestämmandet af det belopp, hvarmed

sistnämnda afgift, beräknad efter ton, skulle utgå, de bråktal, medelst

hvilka en närmare motsvarighet till den efter nyläst beräknade afgiften

erhölles, lämpligen kunde, till lättnad vid uppbörden, uteslutas; och föreslogo

embetsverken derföre att för fartyg, uppmätta i ton, lastpenningarne

skulle beräknås till 15 öre för ångfartyg och till 22 öre för segelfartyg.

I öfverensstämmelse med hvad embetsverken sålunda hemställt, har

Kongl. Maj:t i förevarande nådiga proposition framställt förslag till förändrad

lydelse af § 4 i tulltaxe-underrättelserna. Detta förslag, vid hvars

uppgörande jemväl iakttagits den förändrade hänvisning i slutet af §:s 1

inom., som erfordras med anledning deraf att 27 § i Kongl. förordningen

den 9 Juli 1862 angående lots- och fyrinrättningen i riket blifvit genom

ofvan berörda nådiga kungörelse den 5 Juni 1874 angående förändrade

föreskrifter i afseende å fyr- och båkafgiftens utgörande upphäfd, är af

följande lydelse:

»Lastpenningar till Kongl. Maj:t och kronan utgöras för fartyg, som

innehafva gällande svenskt mätbref, deri drägtigheten angifves i nyläster,

med 70 öre för hvarje nyläst, samt för fartyg, uppmätta enligt de i

Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 15 Maj 1874 angående mätning af

handelsfartyg bestämda grunder, med 15 öre af ångfartyg och 22 öre af

segelfartyg för hvarje ton. Ifrågavarande umgälder betalas hvarje gång

både vid inkommande och utgående; dock om — — -— lossar; Och må

härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i

förhållande till deras drägtighet af ringare betydenhet; i hvilket hänseende

bestämmelserna uti § 2 mom. 2 punkten 2 af Kongl. Maj:ts nådiga

kungörelse den 5 Juni 1874, angående förändrade föreskrifter i afseende

å utgörande af fyr- och båkafgiften samt uppbörden deraf, skola lända

till efterrättelse.

»Då lossning — — — meddelas.

»Från lastpenningars erläggande befrias — —skola tjena till grund.

»I alla dessa fall — ■— — — tullpass.

Vidkommande öfriga, under medverkan af Riksdagen tillkomna stadganden,

deri ändringar påkallas genom nya skeppsmätningssättets införande,

erinras uti ifrågavarande nådiga proposition till en början hurusom,

efter det i anledning af ett från Kongl. General-tullstyrelsen inkommet

förslag om inrättande i städerna Malmö, Landskrona och Helsingborg

af så kallade frilager, dit varor skulle få från nederlag öfverflyttas

för att i större eller mindre partier användas till proviantering af

fartyg, som, i drägtighet icke understigande tio nyläster, under vissa

förhållanden besökte någon af nämnda hamnar, Kongl. Maj:t genom nådig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

proposition den 20 Februari 1874 föreslagit Riksdagen medgifvande af

åtskilliga tullättnader för varor, som på sådant sätt användas, Riksdagen,

enligt hvad i underdåniga skrifvelsen den 21 Maj sistnämnda år tillkännagifvits,

bifallit dels att det i § 9 mom. 3:o af då gällande tulltaxeunderrättelser,

för erhållande af tullrestitution vid utförsel af de i samma

§ uppräknade varor, stadgade förbehåll om utförselns bestyrkande medelst

intyg af embetsmyndighet i lossningsorten, äfvensom det i Kongl. kungörelserna

den 7 December 1866 och den 19 Juli 1872 för återbekommande

af tillverkningsafgift vid utförsel af bränvin stadgade enahanda

förbehåll finge förfalla under de af Kongl. Maj:t föreslagna vilkor, hvartill

bland annat hörde att utförseln skulle ske i fartyg om minst 10

nylästers drägtighet, dels ock att, för den händelse Kongl. Maj:t skulle

finna inrättning af frilager i förenämnda städer böra komma till stånd,

ej mindre utgående nederlagsafgifter för varor, som till fartygs proviantering

från frilagren uttoges, finge eftergifvas, än äfven från de i § 9

mom. l:o af tulltaxe-underrättelserna samt i sist ornförmälda tvänne kungörelser

förekommande stadganden om vissa minimiqvantiteter, hvartill

utförda varor borde uppgå, för att restitution af tull eller erlagd bränvinstillverkningsafgift

derför skulle kunna erhållas, undantag finge beviljas

för de fall, då varorna till proviantering af fartyg i Öresund utfördes

under enahanda förhållanden med dem, då utländska på frilager upplagda

varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet. Härmed

öfverensstämmande föreskrifter hade sedermera blifvit intagna så väl i

nu gällande tulltaxe-underrättelser, som i Kongl. kungörelsen den 18 September

1874 angående restitution af bränvinstillverkningsafgift vid utförsel

af bränvin till utrikes ort och till Norge, hvarjemte nådig förordning

angående frilager för proviantering af fartyg i Öresund sistnämnda

dag blifvit i enlighet med Kongl. General-tullstyrelsens ofvan berörda

förslag utfärdad. För tillgodonjutande af de sålunda för vissa fall medgifna

förmåner, dels af frihet från erläggande af utgående nederlagsafgift

och dels af rätt att vid utförsel af de i § 9 af tulltaxe-underrättelserna

uppräknade varor erhålla tullrestitution och vid utförsel af bränvin återbekomma

erlagd tillverkningsafgift, utan iakttagande af eljest gällande

stadganden om viss minimiqvantitet å den utförda varan och om utförselns

bestyrkande genom intyg från lossningsorten, erfordrades alltså såsom

allmänt vilkor, att det fartyg, hvari utförseln skedde, skulle hafva en

drägtighet af minst tio nyläster.

I fråga nu om bestämmande af ett häremot svarande vilkor för fartyg»

som blifvit uppmätta efter nya mätningssättet; så enär i förefallande

fall det angifna drägtighetsmåttet icke hade något inflytande på afgifter,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

5

som skola för fartygen erläggas, utan uppenbarligen afsåge endast att beteckna

gränsen emellan mindre kustfarare och större, till navigering i öppen

sjö ämnade fartyg, har Kongl. Maj:t ansett att här icke, såsom i afseende

å lastpenningar!^ hinder förefunnes att meddela en och samma

bestämmelse för segelfartyg och för ångfartyg.

På grund häraf och då i svensk-danska deklarationen den 22 September

1871 angående särskilda bestämmelser till befrämjande af handels-

och sjöfartsförbindelsen emellan de båda länderna, särskildt med afseende

å Öresund, lästetal och tontal med hvarandra sammanställdes efter

den beräkningsgrund att en nyläst autoges motsvara 3 1|8 ton, har Kongl.

Maj:t funnit samma beräkningsgrund jemväl i förevarande fall lämpligen

böra utan åtskilnad emellan segel- och ångfartyg iakttagas; samt fördenskull

i den nådiga propositionen vidare föreslagit:

dels att så väl den af senaste Riksdag medgifna befrielse från utgående

nederlagsafgift för varor, hvilka till proviantering af fartyg från

frilagren uttagas, som ock de i § 9 mom. l:o af tulltaxe-underrättelserna

och i mom. 7:o af Kongl. kungörelsen den 18 September 1874 på grund

af dylikt medgifvande intagna stadganden derom, att det i allmänhet för

erhållande af tullrestitution eller återbekommande af erlagd bränvinstillverkningsafgift

föreskrifna vilkor af viss minimiqvantitet å den utförda

varan icke eger tillämplighet då varan för proviantering af fartyg i Öresund

utförts under enahanda förhållanden med dem, då utländska på frilager

upplagda varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet, må

förblifva gällande äfven fastän i Kongl. frilagersförordningen den 18 ofvannämnda

September införes ett tillägg af den syftning, att hvad der stadgas

rörande fartyg om 10 nyläster och deröfver äfven skall tillämpas å

fartyg, som efter nya mätningssättet uppmätts till 33 1|8 ton eller deröfver;

dels ock att den enligt Riksdagens beslut i § 9 mom. 3:o af tulltaxeunderrättelserna

i fråga om restitution af t ull och mom. 5 b. af Kong],

kungörelsen den 18 September 1874 i fråga om restitution af bränvinstillverkningsafgift

för vissa fall då utförseln skett i fartyg, icke understigande

10 nylästers drägtighet, medgifna befrielse från skyldigheten att

förete bevis från lossningsorten må ega tillämpning äfven då i de nämnda

fallen utförseln skett i fartyg, som, uppmätta efter nya mätningssättet,

icke understiga 33 1|8 ton.

Slutligen har Kongl. Maj:t i förevarande proposition fästat Riksdagens

uppmärksamhet derpå, att den nya förordningen angående mätning

af handelsfartyg skall träda i kraft den 1 April 1875 och att följaktligen

den nådiga författning, som af Riksdagens beslut i anledning af nämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 1.

proposition kan påkallas, bör före sistberörda dag vara till allmän efterrättelse

utfärdad.

Utskottet, som vid behandlingen af ifrågavarande nådiga proposition

jemväl haft tillgång till de dertill hörande, från vederbörande statsdepartement

öfversända handlingar, har i afseende å de i nådiga propositionen

framställda förslag icke arinat att erinra än att, då vid tillämpningen af det

nya skeppsmätningssättet bråktalen af ton komma att, efter decimalräkning,

i tiondedelar och hundradedelar uttryckas, det tontal, 33 1|3, som i

omförmälda proposition föreslagits att för vissa fall motsvara 10 nylästers

drägtighet, torde böra utbytas emot 33,33; Och hemställer Utskottet alltså:

l:o) att § 4 af nu gällande tulltaxe-underrättelser måtte erhålla

ofvanberörda, af Kongl. Maj:t föreslagna förändrade

lydelse;

2:o) att såväl den af senaste Riksdag medgifna befrielse från

utgående nederlagsafgift för varor, hvilka till proviantering

af fartyg från frilager uttagas, som ock de i § 9

mom. 1 af tulltaxe-underrättelserna och i mom. 7 af

Kongl. kungörelsen den 18 September 1874 på grund

af dylikt medgifvande intagna stadganden derom, att

det i allmänhet för erhållande af tullrestitution eller

återbekommande af erlagd bränvinstillverkningsafgift

föreskrifna vilkor af viss minirniqvantitet å den utförda

varan icke eger tillämplighet då varan för proviantiering

af fartyg i Öresund utförts under enahanda förhållanden

med dem, då utländska på frilager upplagda

varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet,

må förblifva gällande äfven fastän i Kongl. frilagersförordningen

den 18 nyssnämnda September införes ett

tillägg af den syftning, att hvad der stadgas rörande

fartyg om 10 nyiäster och deröfver äfven skall tillämpas

å fartyg, som efter nya mätningssättet uppmätts till

33,33 ton eller deröfver; och

3:o) att den i § 9 mom. 3 af tulltaxe-underrättelserna i fråga

om restitution af tull och i mom. 5 b af Kongl. kungörelsen

den 18 September 1874 i fråga om restitution

af bränvinstillverkningsafgift för vissa fall, då utförseln

skett i fartyg, icke understigande 10 nylästers drägtig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

1

het, medgifva befrielse från skyldigheten att förete bevis^

från lossningsorten må ega tillämpning äfven då i

de nämnda fallen utförseln skett i fartyg, som, uppmätta

efter nya inätningssättet, icke understiga 33,33 ton.

Stockholm den 5 Februari 1875.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.