Sök i Ratio Lex

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4

1875-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1875:4, Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1875, kl. 11 f, m.

Betänkande, angående allmänna bevillning en.

Jemlikt 40 § Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed afgifva

utlåtande i anledning af de inom Kamrarne väckta och till Utskottet remitterade

motioner rörande allmänna bevillningen.

Art. II.

V.

§ 8.

Första momentet i denna paragraf lyder sålunda:

“Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke rum, när den skattskyldiges

sammanräknade årsinkomster understiga fyra hundra riksdaler. Öfverstiga

de icke ett tusen åtta hundra riksdaler, äro tre hundra riksdaler af inkomsten

från kapital eller arbete fria från bevillning.8

I afseende härå har Herr E. M. Sundeil uti en inom Första Kammaren

väckt motion (N:o 11) föreslagit, att momentet skulle gifvas följande lydelse:

“Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke rum, när den skattskyldiges

sammanräknade årsinkomster understiga fem hundra kronor. Öfverstiga

de icke ett tusen åtta hundra kronor, äro fyra hundra kronor af inkomsten

från kapital eller arbete fria från bevillning''1.

Såsom skäl härför anför motionären, att, om möjligen den nuvarande beskattningsbestämmelsen

icke var obillig å den tid, år 1861, då den vidtogs, förhållandet

likväl icke vore sådant nu, då penningevärdet fallit och varuvärdena beBih.

till Biksd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afä. 4 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

JBevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

tydligt stegrats, och staten borde icke, då sådant icke vore oundgängligen nödigt,

genom sina beskattningslagar vara bård och skoningslös; man finge också ihågkomma,

att frågan gälde icke allenast bevillningen till Kongl. Maj:t och Kronan, utan

jemväl kommunalutskylderna, som vanligen äro mycket drygare än kronoutlagorna,

och för hvilka bevillningen utgjorde bestämmande grunden, snart sagdt hela kommunaldebetsedelns

sida utföre, och vore motionärens tro, att, just för obillighetens

skull, bevillning för uppskattade fyra hundra riksdalers årsinkomst mången gång

icke påförts, men då denna inkomst grundade sig på officiela uppgifter, måste

emellertid en sådan debitering ske, och härigenom blefve beskattningen åtminstone

icke jemn.

Ehuru Utskottet måste medgifva riktigheten af det utaf motionären till stöd

för framställningen angifna förhållande, att penninge- och varuvärden sedan år

1861 undergått eu sådan förändring, att den för de oundgängligaste lefnadsbehofven

undantagna, från skatt befriade inkomst af 400 R:dr kunde erfordra en

förhöjning till 500 kronor, har Utskottet likväl funnit ett hinder mot den föreslagna

förändringen uti den af motionären sjelf omförmälda omständighet, att den

allmänna bevillningen ligger till grund för kommunalbeskattningen; ty då denna

beskattning i sin tur utgör grunden för den kommunala rösträtten, skulle en bland

följderna af ett bifall till motionärens förslag blifva den, att en del i kommunens

angelägenheter nu röstberättigade kommunalmedlemmar beröfvades sin rösträtt,

något som motionären icke torde hafva åsyftat, och som, ur desse kommunalmedlemmars

synpunkt, möjligen skulle komma att anses som eu olägenhet, större

än den fördel man afsett att med skattelindringen bereda dem. Härtill kommer

att, genom ett bifall till motionärens förslag, en minskning af statsverkets inkomster

utaf allmänna bevillningen skulle uppstå, hvilken minsknings belopp Utskottet

likväl icke kan ens ungefärligen angifva.

Under dessa förhållanden hemställer Utskottet,

l:o.

att Herr Sundells förevarande motion icke måtte af Riksdagen

bifallas.

§§ 60 och 68.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 35) har Herr Per Ericsson

i Vik anfört att, då enligt § 68 i Bevillningsstadgan, den, som fört pröfningskomitéens

protokoll, åligger att inom den 10 December till vederbörande kommunalstämmors

ordförande aflemna utdrag af nämnda protokoll, utvisande alla af pröfningskomitéen

beslutade förändringar uti och tillägg till de af taxeringskomitéen påförda bevill
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

B evittnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

3

ningsafgifter; men, enligt kommunalförfattningen, kommunalnämnden har att uppgöra

dels fyrktalslängden med ledning af den bevillning efter II Artikeln Bevillningsstadgan,

som de skattskyldige jemlikt senast faststälda taxeringslängder till

staten erlägga, dels debiterings- och uppbördslängder för kommunalutskylderna,

hvilka längder skola vara färdiga så tidigt, att desamma, efter att 14 dagar hafva

vant tillgängliga för de skattskyldige för granskning, kunna till justering företagas

i kommunalstämma före December månads utgång; kommunalnämnden i följd

häraf, och då med anledning af först berörda stadgande arbetet med längdernas

upprättande ej kan börjas förr än efter den 10 i nyssnämnda månad, har alltför

ringa tid sig anvisad för omförmälda arbetes verkställande, hvarföre motionären

föreslagit, att uti § 68 af Bevillningsstadgan orden inom “den 10 December" måtte

ändras till: inom den 30 November.

Utskottet får till en början upplysa, att den i § 68 befintliga föreskriften,

att utdrag af pröfningskomitéens protokoll skall inom viss tid aflemnas till vederbörande

magistrater och kommunalstämmors ordförande, tillkommit vid 1862—1863

årens riksdag, och att ändamålet dermed varit att bereda alla skattskyldige tillfälle

att under en viss bestämd tid taga del af de utaf pröfningskomitéen vidtagna

förändringar i taxeringen, på det att eu enda besvärstid mot pröfningskomitéens

beslut skulle kunna bestämmas, i stället för att besvärstiden förut räknats från de

olika tider den ene eller andra skattskyldige af pröfningskomitéens beslut bevisligen

erhållit del. Tiden, inom hvilken dessa utdrag af pröfningskomitéens protokoll

skulle till magistraterna eller kommunalstämmornas ordförande aflemnas, bestämdes

då till innan årets slut, hvadan ingen hänsyn härvid togs till möjligheten för

kommunalnämnderna att begagna dessa protokollsutdrag vid fyrktals- och debiteringslängdernas

upprättande, i fråga hvarom de redan då gällande kommunalförfattningarne

innehöllo samma stadganden som här ofvan omförmälts. Först

vid 1868 års riksdag vidtogs den förändring i § 68, att protokollsutdragen skulle

aflemnas före den 10 December i ändamål att jemväl tjena till ledning och rättelse

vid de val och andra förrättningar, som inom kommunerna böra ega rum före

utgången af December månad. Vid behandlingen af det då af Bevillnings-Utskottet

framstälda förslaget om tidens förändrande till den 10 December, blef samma förslag

af Första Kammaren bifallet, hvaremot Andra Kammaren till en början bestämde

tiden till “före November månads utgång", men sedermera antog Utskottets

förslag, efter det att såsom ytterligare skäl för detsamma anförts, att, “då pröfningskomitéerna

icke äro ålagde att sammanträda förr än under Oktober månad,

svårighet sålunda i flera län torde möta att redan med November månads utgång

till vederbörande aflemna föreskrifna utdrag af pröfningskomitéens protokoll."

Då det nu icke lärer kunna nekas, att det ändamål, som åsyftats med den

sålunda år 1868 vidtagna förändringen, icke fullständigt ernås i de fäll, der protokollsutdragen

först å den såsom yttersta tiden nu bestämda dag aflemnas, enär

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 4.

alltför kort tid härefter återstår för fyrktals-och debiteringslängdernas upprättande,

samt då det synes vara högeligen önskligt, att fyrktals- och debiteringslängderna

kunna upprättas med iakttagande af de utaf pröfningskomitéen vidtagna ändringar

i taxeringen, har Utskottet ansett en sådan förändring i tiden, som den af motionären

föreslagna, böra vidtagas. På det härvid icke någon svårighet må möta

för protokollsföranden att medhinna protokollsutdragens utskrifvande inom den

sålunda ifrågasatta tiden, har Utskottet funnit sig böra tillika föreslå en förändring

af den för pröfningskomitéens sammanträden nu stadgade tid, September

eller Oktober månader, så att dessa sammanträden icke må komma att ega rum

senare än under första hälften af Oktober månad, och har Utskottet icke funnit

någon betänklighet vid en sådan inskränkning i tiden för pröfningskomiténs sammanträden,

då det visat sig, att dessa sammanträden allmänneligen hållas och

hinna afslutas redan under September månad.

. I enlighet med det nu anförda hemställer Utskottet,

2:o.

att Riksdagen må besluta,

a) att § 60 i Bevillningsstadgan skall erhålla denna förändrade

lydelse:

För att granska bevillningstaxeringarne samt pröfva

och afgöra anförda besvär eller annars framstälda anmärkningar

i anledning af taxeringskomitéernas vidtagna åtgärder

och beslut, skall eu pröfningskomité årligen sammanträda

inom hvart och ett län i länets residensstad

under September eller första hälften af Oktober månad

samt i Stockholm för Stockholms stad under Oktober

eller November månad; egande denna komité att, efter

tagen kännedom om hvad taxeringslängder och protokoll

jemte aflemnade uppgifter innehålla och noggrann pröfning

af alla komitéen understälda frågor och förliållanden, meddela

sådana rättelser och förändringar i eller göra sådana

tillägg till de bevillningsafgifter, senast församlade taxeringskomitéer

påfört, som finnas af rättvisa och billighet

samt en författningsenlig och jemlik beskattning påkallade;

hvarvid pröfningskomitéen har att noga iakttaga och tilllämpa

de föreskrifter och bestämmelser, som denna bevillningsstadga

samt den för taxeringsförrättningarne utfärdade

instruktion innefatta.

b) att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 5

b) att § 68 må sålunda förändras:

Alla pröfningskomitéens fattade beslut samt hvarje af

komitéen påförd eller förändrad bevillningsafgift skola i

komitéens protokoll antecknas; och de bevillningsafgifter,

som till följd af pröfningskomitéens beslut tillkommit eller

blifvit faststälda till annat belopp än det taxeringskomitéen

påfört, skola upptagas i särskild längd, deruti de protokollsparagrafer,

som innehålla dylika beslut, böra angifvas.

Kronoombudet, till hvars åliggande det hörer att hålla

hand öfver ifrågavarande afgifters vederbörliga påförande

i sagda längder, bör med sin underskrift vitsorda deruti,

enligt pröfningskomitéens beslut, införda förändringar eller

gjorda tillägg. Den, som fört pröfningskomitéens protokoll,

åligger att i Stockholms stad innan årets slut och i öfriga

orter innan November månads utgång till vederbörande

magistrater eller kommunalstämmors ordförande aflemna

församlingsvis utskrifna utdrag af nämnda protokoll, utvisande

alla af pröfningskomitéen beslutade förändringar uti

och tillägg till de af taxeringskomitéen påförda bevillningsafgifter.

Dessa protokollsutdrag skola under viss bestämd

och vederbörligen kungjord tid på lämpligt och dervid äfven

tillkännagifvet ställe hållas de skattskyldige till hända.

Vid granskningen i öfrigt af Bevillningsstadgans bestämmelser har Utskottet

icke funnit skäl att föreslå några förändringar.

Sedan statsverkets behof blifvit utredda och bevillningssumman bestämd,

samt tiden sålunda är inne att meddela yttrande angående de i Bevillningsstadgan

upptagna procent- och sifferbelopp, skall Utskottet uti förevarande ämne göra

den framställning, hvartill förhållandet föranleder, hvilket Utskottet

3:o.

får för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 19 Mars 1875.

På Utskottets vägnar:

A. H. Fock.

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.