Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4
1875-03-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1875:4, Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4
Dokumentets text
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1875, kl. 11 f, m.
Betänkande, angående allmänna bevillning en.
Jemlikt 40 § Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed afgifva
utlåtande i anledning af de inom Kamrarne väckta och till Utskottet remitterade
motioner rörande allmänna bevillningen.
Art. II.
V.
§ 8.
Första momentet i denna paragraf lyder sålunda:
“Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke rum, när den skattskyldiges
sammanräknade årsinkomster understiga fyra hundra riksdaler. Öfverstiga
de icke ett tusen åtta hundra riksdaler, äro tre hundra riksdaler af inkomsten
från kapital eller arbete fria från bevillning.8
I afseende härå har Herr E. M. Sundeil uti en inom Första Kammaren
väckt motion (N:o 11) föreslagit, att momentet skulle gifvas följande lydelse:
“Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke rum, när den skattskyldiges
sammanräknade årsinkomster understiga fem hundra kronor. Öfverstiga
de icke ett tusen åtta hundra kronor, äro fyra hundra kronor af inkomsten
från kapital eller arbete fria från bevillning''1.
Såsom skäl härför anför motionären, att, om möjligen den nuvarande beskattningsbestämmelsen
icke var obillig å den tid, år 1861, då den vidtogs, förhållandet
likväl icke vore sådant nu, då penningevärdet fallit och varuvärdena beBih.
till Biksd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afä. 4 Häft. 1
2
JBevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.
tydligt stegrats, och staten borde icke, då sådant icke vore oundgängligen nödigt,
genom sina beskattningslagar vara bård och skoningslös; man finge också ihågkomma,
att frågan gälde icke allenast bevillningen till Kongl. Maj:t och Kronan, utan
jemväl kommunalutskylderna, som vanligen äro mycket drygare än kronoutlagorna,
och för hvilka bevillningen utgjorde bestämmande grunden, snart sagdt hela kommunaldebetsedelns
sida utföre, och vore motionärens tro, att, just för obillighetens
skull, bevillning för uppskattade fyra hundra riksdalers årsinkomst mången gång
icke påförts, men då denna inkomst grundade sig på officiela uppgifter, måste
emellertid en sådan debitering ske, och härigenom blefve beskattningen åtminstone
icke jemn.
Ehuru Utskottet måste medgifva riktigheten af det utaf motionären till stöd
för framställningen angifna förhållande, att penninge- och varuvärden sedan år
1861 undergått eu sådan förändring, att den för de oundgängligaste lefnadsbehofven
undantagna, från skatt befriade inkomst af 400 R:dr kunde erfordra en
förhöjning till 500 kronor, har Utskottet likväl funnit ett hinder mot den föreslagna
förändringen uti den af motionären sjelf omförmälda omständighet, att den
allmänna bevillningen ligger till grund för kommunalbeskattningen; ty då denna
beskattning i sin tur utgör grunden för den kommunala rösträtten, skulle en bland
följderna af ett bifall till motionärens förslag blifva den, att en del i kommunens
angelägenheter nu röstberättigade kommunalmedlemmar beröfvades sin rösträtt,
något som motionären icke torde hafva åsyftat, och som, ur desse kommunalmedlemmars
synpunkt, möjligen skulle komma att anses som eu olägenhet, större
än den fördel man afsett att med skattelindringen bereda dem. Härtill kommer
att, genom ett bifall till motionärens förslag, en minskning af statsverkets inkomster
utaf allmänna bevillningen skulle uppstå, hvilken minsknings belopp Utskottet
likväl icke kan ens ungefärligen angifva.
Under dessa förhållanden hemställer Utskottet,
l:o.
att Herr Sundells förevarande motion icke måtte af Riksdagen
bifallas.
§§ 60 och 68.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 35) har Herr Per Ericsson
i Vik anfört att, då enligt § 68 i Bevillningsstadgan, den, som fört pröfningskomitéens
protokoll, åligger att inom den 10 December till vederbörande kommunalstämmors
ordförande aflemna utdrag af nämnda protokoll, utvisande alla af pröfningskomitéen
beslutade förändringar uti och tillägg till de af taxeringskomitéen påförda bevill
-
B evittnings-Utskottets Betänkande N:o 4.
3
ningsafgifter; men, enligt kommunalförfattningen, kommunalnämnden har att uppgöra
dels fyrktalslängden med ledning af den bevillning efter II Artikeln Bevillningsstadgan,
som de skattskyldige jemlikt senast faststälda taxeringslängder till
staten erlägga, dels debiterings- och uppbördslängder för kommunalutskylderna,
hvilka längder skola vara färdiga så tidigt, att desamma, efter att 14 dagar hafva
vant tillgängliga för de skattskyldige för granskning, kunna till justering företagas
i kommunalstämma före December månads utgång; kommunalnämnden i följd
häraf, och då med anledning af först berörda stadgande arbetet med längdernas
upprättande ej kan börjas förr än efter den 10 i nyssnämnda månad, har alltför
ringa tid sig anvisad för omförmälda arbetes verkställande, hvarföre motionären
föreslagit, att uti § 68 af Bevillningsstadgan orden inom “den 10 December" måtte
ändras till: inom den 30 November.
Utskottet får till en början upplysa, att den i § 68 befintliga föreskriften,
att utdrag af pröfningskomitéens protokoll skall inom viss tid aflemnas till vederbörande
magistrater och kommunalstämmors ordförande, tillkommit vid 1862—1863
årens riksdag, och att ändamålet dermed varit att bereda alla skattskyldige tillfälle
att under en viss bestämd tid taga del af de utaf pröfningskomitéen vidtagna
förändringar i taxeringen, på det att eu enda besvärstid mot pröfningskomitéens
beslut skulle kunna bestämmas, i stället för att besvärstiden förut räknats från de
olika tider den ene eller andra skattskyldige af pröfningskomitéens beslut bevisligen
erhållit del. Tiden, inom hvilken dessa utdrag af pröfningskomitéens protokoll
skulle till magistraterna eller kommunalstämmornas ordförande aflemnas, bestämdes
då till innan årets slut, hvadan ingen hänsyn härvid togs till möjligheten för
kommunalnämnderna att begagna dessa protokollsutdrag vid fyrktals- och debiteringslängdernas
upprättande, i fråga hvarom de redan då gällande kommunalförfattningarne
innehöllo samma stadganden som här ofvan omförmälts. Först
vid 1868 års riksdag vidtogs den förändring i § 68, att protokollsutdragen skulle
aflemnas före den 10 December i ändamål att jemväl tjena till ledning och rättelse
vid de val och andra förrättningar, som inom kommunerna böra ega rum före
utgången af December månad. Vid behandlingen af det då af Bevillnings-Utskottet
framstälda förslaget om tidens förändrande till den 10 December, blef samma förslag
af Första Kammaren bifallet, hvaremot Andra Kammaren till en början bestämde
tiden till “före November månads utgång", men sedermera antog Utskottets
förslag, efter det att såsom ytterligare skäl för detsamma anförts, att, “då pröfningskomitéerna
icke äro ålagde att sammanträda förr än under Oktober månad,
svårighet sålunda i flera län torde möta att redan med November månads utgång
till vederbörande aflemna föreskrifna utdrag af pröfningskomitéens protokoll."
Då det nu icke lärer kunna nekas, att det ändamål, som åsyftats med den
sålunda år 1868 vidtagna förändringen, icke fullständigt ernås i de fäll, der protokollsutdragen
först å den såsom yttersta tiden nu bestämda dag aflemnas, enär
4
Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 4.
alltför kort tid härefter återstår för fyrktals-och debiteringslängdernas upprättande,
samt då det synes vara högeligen önskligt, att fyrktals- och debiteringslängderna
kunna upprättas med iakttagande af de utaf pröfningskomitéen vidtagna ändringar
i taxeringen, har Utskottet ansett en sådan förändring i tiden, som den af motionären
föreslagna, böra vidtagas. På det härvid icke någon svårighet må möta
för protokollsföranden att medhinna protokollsutdragens utskrifvande inom den
sålunda ifrågasatta tiden, har Utskottet funnit sig böra tillika föreslå en förändring
af den för pröfningskomitéens sammanträden nu stadgade tid, September
eller Oktober månader, så att dessa sammanträden icke må komma att ega rum
senare än under första hälften af Oktober månad, och har Utskottet icke funnit
någon betänklighet vid en sådan inskränkning i tiden för pröfningskomiténs sammanträden,
då det visat sig, att dessa sammanträden allmänneligen hållas och
hinna afslutas redan under September månad.
. I enlighet med det nu anförda hemställer Utskottet,
2:o.
att Riksdagen må besluta,
a) att § 60 i Bevillningsstadgan skall erhålla denna förändrade
lydelse:
För att granska bevillningstaxeringarne samt pröfva
och afgöra anförda besvär eller annars framstälda anmärkningar
i anledning af taxeringskomitéernas vidtagna åtgärder
och beslut, skall eu pröfningskomité årligen sammanträda
inom hvart och ett län i länets residensstad
under September eller första hälften af Oktober månad
samt i Stockholm för Stockholms stad under Oktober
eller November månad; egande denna komité att, efter
tagen kännedom om hvad taxeringslängder och protokoll
jemte aflemnade uppgifter innehålla och noggrann pröfning
af alla komitéen understälda frågor och förliållanden, meddela
sådana rättelser och förändringar i eller göra sådana
tillägg till de bevillningsafgifter, senast församlade taxeringskomitéer
påfört, som finnas af rättvisa och billighet
samt en författningsenlig och jemlik beskattning påkallade;
hvarvid pröfningskomitéen har att noga iakttaga och tilllämpa
de föreskrifter och bestämmelser, som denna bevillningsstadga
samt den för taxeringsförrättningarne utfärdade
instruktion innefatta.
b) att
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 5
b) att § 68 må sålunda förändras:
Alla pröfningskomitéens fattade beslut samt hvarje af
komitéen påförd eller förändrad bevillningsafgift skola i
komitéens protokoll antecknas; och de bevillningsafgifter,
som till följd af pröfningskomitéens beslut tillkommit eller
blifvit faststälda till annat belopp än det taxeringskomitéen
påfört, skola upptagas i särskild längd, deruti de protokollsparagrafer,
som innehålla dylika beslut, böra angifvas.
Kronoombudet, till hvars åliggande det hörer att hålla
hand öfver ifrågavarande afgifters vederbörliga påförande
i sagda längder, bör med sin underskrift vitsorda deruti,
enligt pröfningskomitéens beslut, införda förändringar eller
gjorda tillägg. Den, som fört pröfningskomitéens protokoll,
åligger att i Stockholms stad innan årets slut och i öfriga
orter innan November månads utgång till vederbörande
magistrater eller kommunalstämmors ordförande aflemna
församlingsvis utskrifna utdrag af nämnda protokoll, utvisande
alla af pröfningskomitéen beslutade förändringar uti
och tillägg till de af taxeringskomitéen påförda bevillningsafgifter.
Dessa protokollsutdrag skola under viss bestämd
och vederbörligen kungjord tid på lämpligt och dervid äfven
tillkännagifvet ställe hållas de skattskyldige till hända.
Vid granskningen i öfrigt af Bevillningsstadgans bestämmelser har Utskottet
icke funnit skäl att föreslå några förändringar.
Sedan statsverkets behof blifvit utredda och bevillningssumman bestämd,
samt tiden sålunda är inne att meddela yttrande angående de i Bevillningsstadgan
upptagna procent- och sifferbelopp, skall Utskottet uti förevarande ämne göra
den framställning, hvartill förhållandet föranleder, hvilket Utskottet
3:o.
får för Riksdagen anmäla.
Stockholm den 19 Mars 1875.
På Utskottets vägnar:
A. H. Fock.
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 4 Häft.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.