Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående Tullbevillningen.

1875-04-24 · 125 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 119 av 125 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1875:6, Betänkande, angående Tullbevillningen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 0.

I

N:o G.

Ant. till Eiksd. Kansli den 24 April 1875, kl. 8 e. m.

Betänkande, angående Tullbevillningen.

Sedan Bevillnings-Utskottet till pröfning förehaft de till Utskottet hänvisade

motioner, hvilka afse förändring i nu gällande tulltaxa, och i sammanhang dermed verkstält

granskning af tulltaxan i öfrigt, får Utskottet, jemlikt § 40 Riksdags-ordningen,

härmed afgifva betänkande angående tullbevillningen.

De i ämnet väckta motioner äro af tväune slag, nemligen dels sådana, som allenast

röra vissa speciela delar af tulltaxan, dels sådana, som hafva en större omfattning.

Till det förra slaget höra motioner

af Herrar C. Magni och Lars Månsson (N:o 27 inom Andra Kammaren) rörande

förhöjning i tullen å vissa spritvaror,

af Herr P. Hubinette (N:o 43 inom Andra Kammaren) angående höjande af

tullen å bränvin samt å vin och andra finare spritvaror,

af Herr O. P. Rylander (N:o 45 inom Andra Kammaren) om tullfrihet för vissa

slag af beredda, till pelsverk ej hänförliga hudar och skinn, för vissa slags oljor, samt

för risgryn och rismjöl,

af Herr J. F. Fredricson (N:o 115 inom Andra Kammaren) om borttagande af

tull å sulläder och bindsulläder,

af Herr Ch. Dickson (N:o 80 inom Andra Kammaren) om tullfrihet för råsocker

och nedsättning af tullen å raffineradt socker, samt

af Herr Vice Talmannen O. Wijk (N:o 107 inom Andra Kammaren) i fråga om

förändring, i vissa afseenden, af stadgandena angående restitution af tullumgälder.

Till nu omförmälda slag af motioner böra ock hänföras 3:ne, af Herr Odelberg

(N:o 17 inom Första Kammaren), Herr Salomon Larsson (N:o 28 inom samma Kammare)

Bill. till Riksd. Prot. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tullfria

varors uteslutande

urtulltaxan,

samt

förändradt

stadgande rörande

ej

specificerade

varor.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

och Herr P. Hammarberg (N:o 105 inom Andra Kammaren), hvilka motioner hufvudsakligen

afse lagstiftningen rörande tillverkning och försäljning af bränvin, men dock

äfven beröra frågor inom tullagstiftningen.

Till det andra slaget af motioner, eller de, som hafva en större omfattning, höra

tvänne, den ena af Herr Hedlund (N:o 16 inom Första Kammaren), den andra af Herr

C. F. Lundström (N:o 122 inom Andra Kammaren).

Herr Hedlund har i sin motion, jemte det han förordat en förändrad anordning

åt tulltaxan, dessutom framstält förslag i fråga om borttagande eller nedsättande af

åtskilliga tullsatser. Dessa förslag afse dels vissa varor, som ingå eller, enligt motionärens

åsigt, borde ingå i den allmänna förbrukningen, såsom oljor, gryn, sulläder, vissa slags

garn och väfnader, thé m. in., dels ock en stor mängd artiklar, af hvilka tullinkomsten

skulle vara alls ingen eller så obetydlig, att, till lättnad för tullförvaltningen och de

trafikerande, tullfrihet saklöst kunde medgifvas.

Herr Lundström har i den af honom uti förevarande ämne väckta motion dels, i

likhet med Herr Hedlund, föreslagit tullfrihet för åtskilliga artiklar, som skulle gifva

ringa eller ingen tullinkomst, dels ock hemstält om borttagande af tullen å vissa varor,

hvilka, på sätt i motionen uttryckes, användas för näringarne såsom material för eller

hjelpmedel vid deras arbeten, och hvilkas prisbillighet alltså vore af vigt för näringarnes

utveckling.

I afseende a de varor, hvilka Herrar Hedlund och Lundström, från synpunkten

af tullinkomstens obetydenhet och tullbehandlingens förenkling, föreslagit till tullfrihet,

hafva bemälde motionärer, i fråga om tullinkomstens belopp, åberopat Kong!. Maj:ts och

Rikets Kommers-kollegii berättelser angående Sveriges utrikes handel och sjöfart, Herr

Hedlund för året 1872, Herr Lundström för så väl nyssnämnde år som för år 1871.

Herr Hedlund synes ur nyssberörda synpunkt vilja uppställa såsom regel, att alla de

varor, som hvar för sig ej gifvit 4,000 kronor i årlig tullinkomst, skola göras tullfria,

derest ej, såsom beträffande kort och hvitbetor, tullens bibehållande skulle vara af

nöden i följd af sambandet emellan tullagstiftningen och beskattningsväsendet på andra

områden.

Efter denna antydan af de väckta motionernas allmänna syfte, öfvergår Utskottet

först till behandling af den del af Herr Hedlunds motion, som afser en förändrad anordning

af tulltaxan. I

I detta hänseende har Herr Hedlund anfört, hurusom enligt hans förmenande det

borde klart fastställas hvilken vara som skulle draga tullafgift, och att således hvarje

vära, som icke upptecknades såsom föremål för tullbeskattning, skulle blifva fri, intill

dess Riksdagen^ funne skäl att upptaga henne till dragande af tullafgift; varande af

motionären i sådant afseende föreslaget, att alla tullfria varor måtte ur tulltaxan utsttykas,

i det att sista bestämmelsen i tulltaxan.* »Varor, som icke kunna hänföras under

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillning!-Utskottets Betänkande N:o 6.

någon af de i denna tulltama upptagna bestämmelser: råämnen fria; mer eller mindre

bearbetade 100 kronor 10» — måtte varda så lydande: Varor som icke kunna — — —

bestämmelser: fri a.

Den af motionären förordade anordning af tulltaxan afser i sjelfva verket icke

blott en väsentlig förändring i tulltaxans formela uppställning, utan fastmera och i

främsta rummet införande af en alldeles ny grundsats för vår tullbeskattning, nemligen

tullfrihet såsom regel, tullbeskattning såsom undantag; ty endast med antagande af en

sådan grundsats vore den förordade förändringen af tulltaxans uppställning förenlig.

Det är, så vidt Utskottet har sig bekant, endast England, som i sin tullagstiftning till

grundsats och form hittills antagit det af motionären hyllade system. I alla andra

länders tulltaxor, huru skiljaktiga de i öfrigt till innehåll och uppställning må synas,

lärer åter, så vidt Utskottet kunnat erfara, det hos oss följda systemet ännu iakttagas.

Och svårligen kan det vara annorlunda, så länge man, vare sig för statsinkomstens skull

eller för beredande åt skydd åt inhemsk näringsverksamhet eller ur begge dessa synpunkter

tillsammans, anser sig böra tullbeskatta så väl mängden af näringsverksamhetens

alster som en del råvaror; ty ehvad man, såsom i vissa länders tulltaxor, grupperar

dessa beskattningslöremål under särskilda, på vetenskapliga eller tekniska grunder sammanförda

afdelningar eller, såsom i andra, mera ordnar uppställningen i alfabetisk ordning

efter beskattningsföremalens benämningar, blir dock alltid nödvändigt att för undvikande

åt en vidlyftighet, som ändock aldrig kunde specificera hela mångfalden af beskattningsföremålen,

innefatta dessa under mer eller mindre allmänna bestämmelser, angifvande

den beskattningsrubrik, hvilken borde vinna tillämpning. Om man nu, på sätt Herr

Iledlund föreslagit, ur tulltaxan uteslöte alla såsom tullfria särskildt specificerade varor,

och åt tulltaxans sista rubrik, hvilken afser att komplettera de föregående, gåfve den

förändrade lydelse Herr Hedlunds förslag upptager, vunnes väl derigenom en skenbar

förenkling åt taxan, men långt ifrån den tydlighet och bestämdhet, som för en riktig

tillämpning är synnerligen önskvärd. Mången artikel, som nu är tullfri, skulle genom

en sådan förändring komma att, såsom närmast hänförlig till något specificeradt tull—

pligtigt varuslag, blifva tullbeskattad, i strid med tulltaxans och äfven motionärens

mening. Ett enda exempel torde vara nog att belysa detta förhållande. Maskinerier,

redskap och verktyg, äfvensom delar deraf, ej specificerade, äro nu tullfria. Uteslötes

nu denna positiva föreskrift ur tulltaxan, komme nyssnämnda varuslag, enligt tulltaxans

af Herr Hedlund föreslagna lydelse, om de endast utgjordes af jern eller af sammansatta

metaller eller af arbetadt trä, att vid tullbehandlingen hänföras till beskattning i

likhet med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestode, och om de åter utgjordes af flera

sammansatta ämnen, att såsom slöjdvaror anses och beskattas.

..... uoo arroJorigibnja

Något öfverlåtande af Riksdagens beskaUnj^äft |Ry?|^jr(istr^o^))ffeg

laggas

e? hvad som är tullfritt och hvad som skall tullbeskaftas,

icke heller med skäl

oo_7

tydligt som ske kan'','' t/ManJni1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

I betraktande häraf och med hänsyn derjemte till det förhållande att tulltaxans

nuvarande uppställning, enligt hvilken både tullfria och tullpligtiga varor i allmänhet

specificeras, härigenom vida tydligare angifver lagstiftarens mening i afseende å de särskilda

varuslagens beskattning, än eljest kunde ega rum, finner sig Utskottet böra hemställa,

l:o

•i

att Herr Hedlunds förslag rörande förändring i tulltaxans formel a

uppställning icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Apeltmskal, Hvad dernäst angår Herrar Hedlunds och Lundströms framställningar, så vidt

desamma åsyftas tullfrihet för en mängd uppräknade artiklar på grund allenast af

sammansätta den ringa tullinkomst de hittills lemnat och den förenkling i tullförvaltningsbestyren, som

arbetade ej tullfriheten skulle följa, sa, ehuru Utskottet vid behandling af nämnda framställningar

specificerade tagit under särskilt och omsorgsfullt öfvervägande de omständigheter, hvilka i afseende å

ämnen, m. m. en hvar af de i motionerna omförmälda nu ifrågavarande artiklar må vara att ur anförda

synpunkter iakttaga, har Utskottet likväl trott sig kunna och böra undvika den

vidlyftighet ej mindre i redogörelsen för Utskottets åsigter än i Kamrarnes slutliga behandling

af ärendet, som skulle uppkomma, derest redogjordes för och framstäldes förslag

till proposition särskildt rörande hvarje sådan artikel, synnerligen i de fall, då Utskottet

funnit sig icke ega grundad anledning att understödja motionärernes förslag.

Under förutsättning af Riksdagens gillande af detta Utskottets förfaringssätt, hvarigenom

hinder i allt fall icke lärer möta att, derest sadant inom Kamrarne i afseende å flera

eller färre af artiklarne yrkas, bringa den ena eller andra under särskild pröfning, öfvergår

Utskottet nu till en allmännare redogörelse för sin från motionärernes i flera hänseenden

afvikande mening.

Utskottet underkänner ingalunda vigten af en sådan tulltaxans förändring, hvarigenom

den med handelsrörelsens tillväxt ytterligt ansträngda tullpersonalens verksamhet

kunde mera odeladt få egnas åt behandlingen af sådana artiklar och ärenden, hvilka i

någon väsendtlig mån bidraga till tullinkomsten; och Utskottet bestrider icke att en i

detta syfte vidtagen genomgripande omarbetning af tulltaxan vore förtjent af uppmärksamhet.

Men hvad Utskottet deremot betvifla!'', är att ett sådant tillvägagående, som

det motionärerne föreslagit, skulle leda till det åsyftade målet eller ens förminska anledningarne

till de meningsskiljaktigheter emellan tulltjensteman och trafikanter, till hvilka

tulltaxans nuvarande föreskrifter förmenas föranleda. Det vore fastmera, enligt Utskottets

tanke, fara värdt, att i samma man tullpligtigheten eller tullfriheten för särskilda varuartiklar

gjordes beroende, icke af varornas beskaffenhet utan af den tullinkomst den ena

eller andra artikeln vid ett visst tidsmoment befunnits lemna, i samma mån skulle ock

stridigheterna och villrådigheten vid tulltaxans tillämpning mångfaldigas, just emedan

grunden för skiljaktigheten i tulltaxans bestämmelser saknade det nödvändiga vilkoret

för att kunna inses och vinna erkännande — allmängiltiga principer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Om nu, för att anföra några exempel, förslaget att medgifva tullfrihet för torkade

apelsin- och citronska] bifölles, men tullpligtigheten för till utseende och beskaffenhet

närmast jemförliga och derföre nu lika tullbeskattade artikeln torkade pomeransskal,

hvilken lemnat en betydligare inkomst, bibehölles, så vunnes dermed icke verklig förenkling

af tulltaxan eller lättnad för tulltjensten. Tvärtom skulle en dylik skiljaktighet

framkalla försök från trafikanters sida att få tullfriheten tillämpad, der den icke vore

medgifven, och föranleda stridigheter, hvartill all anledning för närvarande saknas.

Medgåfves, såsom Herr Hedlund vidare föreslagit, tullfrihet för artikeln Ben, arbetad^

såväl Elfen- och Hvalross-tänder som andra slag; för artikeln sköldpadd, arbetadt,

med flera, dylika, men tullpligtigheten deremot bibehölles för alldeles lika beskaffade arbeten

af horn, trä eller andra mindre värdefulla råämnen, af hvilka förbrukningen är

allmännare och tullinkomsten derföre större, skulle tvifvelsutan en sådan lagstiftning

sakna stöd i någon giltig rättsgrund. Om man kan befara försök från trafikens sida

att nu få mera sällsynt förekommande, dyrbarare och derföre högre tullbeskattade artiklar

af sköldpadd vid tullbehandlingen hänförda till arbeten af horn, hvilka vid en

flygtig undersökning lätteligen torde kunna med hvarandra förvexlas, så vore än mera

fara värdt att tullpligtiga hornarbeten, derest liknande arbeten af sköldpadd gjordes tullfria,

angåfves under denna senare benämning; och åtminstone undanröjdes icke genom

en sådan förändring anledningen till tvister och hindersamma undersökningar.

Förhållandet blefve ingalunda bättre genom bifall till föreslagen tullfrihet för

målade eller lackerade arbeten af Bly, som nu draga lika tull med målade eller lackerade

arbeten af Zink äfvensom med lackerade Bleckslagarearbeten, om dessa senare varuslag,

för hvilka tullfrihet icke blifvit ifrågasatt, fortfarande vid sin tullpligtighet bibehölles.

Lika litet lärer något antagligt skäl kunna anföras till stöd för yrkad tullfrihet

å en del handtverks- och fabriksvaror, metallarbeten med flera, hvilka hvar för sig

lemnat ringare tullintrad, såsom exempelvis borstbindare- och gidddragarearbeten, häktor,

hakar och hyskjor, saxar, andra slag, och strumpstickor, under det andra, till arbetssätt,

material och användning liknande artiklar, såsom svarfvare- och snörmakarearbeten, sy-,

hår- och knappnålar, knifvar med flera, af hvilka större tullinkomst influtit, fortfarande

underkastades tullbeskattning, eller att eftergifva tullen å vissa till en del dyrbara kryddor,

såsom muskot och muskotblomma, vanilj m. m., men bibehålla tullbeskattning å andra,

såsom anis, fenkol, peppar med flera. Visserligen skulle sådana lagstiftningsåtgärder,

ehvad de berörde olika näringsidkares eller olika förbrukares intressen, gifva berättigade

anledningar till förebråelse för bristande följdriktighet, utan att kunna nöjaktigt försvaras

med hänvisning till de från afgift befriade artiklarnes betydelselöshet för statskassan

eller till lättnaden i tullförvaltningsbestyren.

I afseende å en del andra artiklar, hvilka med åberopande af Kommerskollegii

berättelser för åren 1871 och 1872 förmenats hafva lemnat ringa eller ingen inkomst,

och för hvilka derföre yrkats tullfrihet, såsom korksulor, skriftaflor, infattade i permar,

med flera, torde endast behöfva erinras, att dessa artiklar först i senare tillämpade tull
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

taxor erhållit sina egna eller förändrade rubriker och derförinuan tullbebandlats under

andra i omfönnälda berättelser upptagna; hvarföre någon vägledning för bedömande af

den inkomst de lemnat icke kan ur samma berättelser hemtas.

På grund af nu antydda och andra likartade förhållanden har Utskottet funnit sig

böra hemställa,

2:o

att Riksdagen icke måtte lemna bifall till den i Herrar Hedlunds

och Lundströms motioner föreslagna tullfrihet för följande artiklar:

Apelsinskal, torra,

Askar och Dosor, af sammansatta eller såsom arbetade ej specificerade

ämnen,

Ben, arbetadt,

Blommor, konstgjorda, samt delar deraf,

Bly, arbetadt, ej specificeradt,

Borstbindarearbeten,

Champignoner,

Citronskal, torra,

Dadlar,

Fingerborgar och Syringar af andra ämnen än guld och silfver,

Fisk, saltad eller inlagd: anjovis, sardeller och thonfisk,

Fyrverkeriarbeten,

Färglådor, med färger och annat tillbehör, äfvensom färger i musslor,

glas o. s. v.

Grönsaker, inlagda i bränvin eller ättika, eller torkade eller

saltade,

Guld, arbetadt,

Gulddragarearbeten af guld eller silfver,

Hattjlåtor af halm eller strå samt öfriga halmarbeten, ej specificerade,

Hattfoder och Hattkullar af siden eller annan väfnad i förening

med annat material,

Hår- eller Tagelarbeten, med eller utan infattning och lås,

Häktor, Hakar och Hyskjor,

Instrumenter, musikaliska, de af Herr Hedlund augifna slag, äfvensom

tillbehör till musikaliska instrumenter,

Kapris,

Koppar, smidd, valsad eller gjuten, andra helfärdiga arbeten,

Koriander,

Korinter,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillnings- Utskottets Betäckande N:o 6.

Korksulor, så väl utan, som i förening med väfnad eller skinn,

Krukmakarearbeten, ej specificerade, oglaserade eller glaserade,

omålade eller målade, äfvensom Terra Cotta och Terralith,

Krut och s. k. patroner,

Tjock,

Lackerade arbeten, andra, ej specificerade,

Lagerblad och Ljagerbår,

Ljök, alla slag, ej specificerade,

Maltdrycker,

Masker,

Mattor af spån, strå eller rötter, vass eller saf,

Munlack,

Muskot, torr, och Muskotblomma,

Musslor, insyltade eller saltade,

Nötter, kokos-,

Oliver,

Papp,

Papper, kardus-, makulatur-, polér- eller smergel-,

Paraplyer och Parasoller, delar deraf, ställningar,

Pennor, skrif-, alla slag,

Pennskaft, alla slag, utom af guld eller silfver,

Perlemor, arbetad, oinfattad,

Persikokärnor,

Perukmakarearbeten,

Plymer, alla slag,

Pomada,

Pomeransblomvatten,

Pomeranser,

Bör, arbeten deraf, ej specificerade, som ej utgöra korgmakarearbeten,

Saxar, andra slag,

Silfver, arbetadt, förgyldt eller oförgyldt,

Skriftaflor, infattade i permar, med eller utan gångjern,

Sköldpadd, arbetad,

Soja och Såser,

Solfjädrar,

Strump stickor,

Svampar, alla slag, ej specificerade,

Tryffel,

Tråd, guld- och silfver-, samt koppar- och annan ej specificerad

metall-, förgyld, försilfrad eller pläterad,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bensvart,

Benkol eller

Bister.

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Ur, skeppskronometrar, lösa eller oinfattade urverk, eller delar af

ur, ej specificerade,

Vagnar och Åkdon, vissa af Herr Hedlund angifna slag,

Vanilj,

Vattenglas, eller en lösning af kiselsyra i kali eller natron,

Visitkort, samt

Zink, arbetad, omålad och olackerad.

Utskottet öfvergår nu till närmare redogörelse för sina åsigter i fråga om en

hvar särskild artikel, i afseende hvarå förändring blifvit ur andra synpunkter än allenast

de här förut anförda af någon motionär föreslagen eller eljest ansetts böra ega rum;

följande Utskottet härvid i allmänhet den ordning, hvari artiklarne finnas i tulltaxan

upptagna.

Tullsatsen å bensvart, benkol eller bister utgör för närvarande 75 öre per centner.

Uti förenämnda, af Herr Hedlund väckta motion har jemväl blifvit ifrågasatt

att borttaga denna tullsats, som under år 1872 ej skulle föranledt högre tullinkomst

än 3,887 R:dr.

Enligt hvad Kommers-kollegii berättelser angående Sveriges utrikes handel och

sjöfart utvisa, hafva af omförmälda artiklar blifvit i riket införda:

år 1869 ..................''. . . . 2,392 centner

» 1870 ...................... 7,546 »

» 1871..................... 7,356 »

» 1872 ...................... 5,182 »

» 1873 ...................... 15,926 »

Under dessa år hafva af samma artiklar blifvit utförda:

år 1869 ...................... 1,392 centner

» 1870 ...................... 382 »

» 1871 ...................... 498 b

b 1872 ...................... 1,527 b

» 1873 ...................... 2,163 »

Om nu än den af motionären för borttagande af tullen anförda omständighet ej

förtjenar synnerligt afseende, enär motionären grundat sitt omdöme om tullinkomstens

obetydenhet allenast på förhållandet under år 1872, då inkomsten understigit ej mindre

de begge nästföregående årens än äfven och i synnerhet det följande årets inkomst, synes

likväl redan den omständighet, att meranämnda artiklar äro föremål för utförsel

föranleda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillnings- Utskottets Betänkande. N:o 6.

föranleda grundade tvifvel, huruvida den inhemska tillverkningen af samma artiklar

vidare är i behof af det skydd, som genom nuvarande tullsats gifves. Och då dertill

kommer att, pa sätt 1865 ars tullkomite uti dess betänkande anmärkte, dessa artiklar

utgöra vigtiga beredningsämnen för åtskilliga näringar, såsom sockertillverkningen, målerioch

boktryckerihandteringen med flera, har Utskottet ej tvekat att, i likhet med hvad

redan förbemälda komité gjorde, föreslå tullfrihet för ifrågavarande artiklar, hemställande

Utskottet alltså,

3:o

att tulltaxerubriken Bensvart, Benkol eller Bister må erhålla följande

förändrade lydelse: »Bensvart, Benkol eller Bister--- Fria.»

Angående bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten innehåller nuvarande tulltaxa Bildhuggeriföljande

stadgande: och Arkitek
toniska

arbeten.

»Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten, som utgöra konstnärsarbeten — — Fria.

andra slag bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten:

af trä — ------------— — — — Fria.

af annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är i taxan specificeradt — 1 skålp.

— 25 öre.»

Herrar Hedlund och Lundström hafva uti förenämnda, af dem afgifna motioner

föreslagit tullfrihet för de till bildhuggeri- och arkitektoniska arbeten af »annat» såsom

arbetadt ej specificeradt ämne hänförliga artiklar, enär de skulle gifva staten alls ingen

eller en synnerligen ringa tullinkomst.

Visserligen har af de af Herrar Hedlund och Lundström åsyftade artiklar, såvidt

Kommers-kollegii berättelse utvisar, under år 1871 ej varit att hemta någon tullinkomst,

men inkomsten har, efter att år 1872 hafva uppgått till 4 R:dr, år 1873 stigit

till 4,200 R:dr. Ur tullinkomstens synpunkt torde derföre för närvarande ej tillräckligt

skäl förefinnas för borttagande af tullen å ifrågavarande artiklar. Men redan af förenämnda

tullkomité blefvo de begge nuvarande underafdelningarne af »andra slag bildhuggeri-

och arkitektoniska arbeten» föreslagna att sammanföras, med åtnjutande af

tullfrihet; och anförde komitén såsom skäl för den sålunda föreslagna tullfriheten, bland

annat, att hithörande artiklar vore att betrakta dels såsom beredningsämnen för slöjderna,

dels såsom lämpliga att i modellväg tjena till höjande af den inhemska konstfliten.

Af detta skäl och i anseende jemväl till den understundom förefintliga svårigheten

att afgöra, huruvida ett bildhuggeri- eller arkitektoniskt arbete utgör ett konstnärsarbete

eller icke, har Utskottet funnit sig böra biträda Herrar Hedlunds och LundBill.

till Riksd. Brok 1875. 5 Sami, 1 Afd. 5 Håft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

ströms förslag om tullfrihet för ifrågavarande, med tull nu belagda slag af bildhuggerioch

arkitektoniska arbeten; och har Utskottet dervid ansett åt rubriken Bildhuggerioch

Arkitektoniska arbeten böra gifvas den i omförmälda tullkomites förslag till tulltaxa

upptagna lydelse.

Utskottet hemställer alltså,

4:o

att nyss nämnda rubrik måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»Bildhuggeriarbeten

— —

och Arkitektoniska arbeten, som utgöra konstnärs
-

andra slag Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten af trä eller

annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är i taxan specifi
-

ceradt

Fria.»

Blyerts
pennor.

I nuvarande tulltaxa finnes eu tullsats af 15 öre per skålpund åsatt Blyertspennor,

alla slag.

Denna artikel är jemväl en bland dem, hvilka Herr Hedlund, i anseende till den

ringa tullinkomst de gifvit, föreslagit till tullfrihet.

Af Kommers-kollegii berättelser synes, att tullinkomsten af ifrågavarande arti
-

kel beräknats:

för år 1869 till

» » 1870 »

» » 1871 »

» » 1872 »

» » 1873 »

. 2,150 R:dr

. 2,533 »

. 3,266 »

. 3,394 »

. 3,737 »

Att denna inkomst ej är af synnerlig betydelse, torde medgifvas. Och då derjemte

i betraktande tages ifrågavarande artikels egenskap af en vigtig nödvändighetsvara

vid undervisningen, samt för konstnärer, industriidkare med flere, anser Utskottet sig

böra förorda bifall till hvad motionären uti ifrågavarande hänseende föreslagit; hemställande

Utskottet derföre,

5:o

att blyertspennor, alla slag, måtte förklaras tullfriaj

Bläck skri/- Artikeln skrifbläck är i nuvarande tulltaxa belagd med en tull af 5 öre per

skålpund.

Herr Hedlund har föreslagit borttagande af denna tull, såsom den der gifvit staten

endast en ringa inkomst.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 6.

Nämnda inkomst är i Kommers-kollegii berättelser beräknad:

för år 1869 till..................

» » 1870 »..................

» » 1871 ...................

» » 1872 »..................

» » 1873 » ..................

727 R:dr

474 »

874 »

959 »

1,079 »

Införseln af skrifbläck utgjorde nemligen:

år 1869 14,549 skålpund

» 1870 9,477 »

>, 1871 17,470 »

» 1872 19,180 »

» 1873 21,574 »

Tullinkomsten har alltså under omförmälda år ej varit af betydenhet.

Då härtill kommer ej mindre ifrågavarande artikels behöflighet, än äfven den

omständigheten, att tillverkningen af densamma inom landet nått den utveckling, att artikeln

kunnat göras till föremål för utförsel, uppgående under

år 1869 till

» 1870 »

» 1871 »

» 1872 »

» 1873 »

1,375 skålpund

708 »

1,822 »

5,508

6,288 »

har Utskottet trott tullen å meranämnda artikel kunna borttagas; och hemställer alltså,

6:o

att skrifbläck måtte från tull befrias.

I sammanhang härmed tillåter sig Utskottet jemväl föreslå tullfrihet för »bläck- Bläckpulver

pulver eller bläcksubstans», af hvilka artiklar, i nuvarande taxa belagda med en tull a*

15 öre per skålpund, hafva blifvit införda

år 1869

» 1870

» 1871

» 1872

» 1873

0 skålpund

46 »

23 »

1 »

32 »

Utskottet hemställer,

7:o

att tullen å »bläckpulver eller bläcksubstans» måtte borttagas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 6.

Bohpermar,

lösa.

Borsyradt

natron.

Broder
mönster.

Bronspulver.

Inom Utskottet har förslag blifvit framstäldt om tullfrihet för lösa bohpermar,

hvilka, först vid 1872 års riksdag i tulltaxan särskilt upptagna, för närvarande draga

en tull af 25 öre per skålpund, samt, enligt Kommers-kollegii berättelse för år 1873,

sistnämnda år lemnat en tullinkomst af 680 R:dr.

Då nämnda permar väl i allmänhet äro förfärdigade för vissa bestämda verk,

tryckta, litografierade och dylika; då dessa verk, om de äro i permarna inbundna, äro

vid införsel i riket från tull fria, och det derföre synes vara oegentligt att, om permarne

särskildt införas, belägga dem med tull; samt då ej heller den inhemska bokbinderihandteringen

torde behöfva ifrågavarande tullsats såsom skydd, hemställer Utskottet,

8:o

att »bokpermar, lösa,» måtte från tull befrias.

I anledning af inom Utskottet gjord anmärkning, har Utskottet ansett den i tulltaxan

förekommande benämning »Boraxsyrad! natron» böra, såsom mindre riktig, emot

»Borsyradt natron» utbytas; hemställande Utskottet

9:o

om Riksdagens bifall härtill.

Brodérmönster äro enligt nuvarande tulltaxa belagda med en tull af 8 öre per

skålpund.

Jemväl denna artikel är bland dem, för hvilka, i anseende till den ringa tullinkomsten

af desamma, Herrar Hedlund och Lundström föreslagit tullfrihet.

Tullinkomsten af brodérmönster beräknades:

för år 1869 till......................18 R:dr

» » 1870 »......... 26 »

» » 1871 »......................27 »

» » 1872 »......................34 »

» » 1873 »......................46 »

Icke endast för denna ringa inkomsts skull, utan jemväl derför att ifrågavarande

artikel torde kunna betraktas såsom ett medel för en betydande husflit, har Utskottet

ansett sig böra biträda motionärernes förslag; hemställande Utskottet,

10:o

att tullen å brodérmönster måtte borttagas.

I nuvarande tulltaxa förekommer under rubriken »Bronspulver» följande stadgande:

»Bronspulver, pappersomslagets vigt inbegripen —, 1 skålp. — 15 öre.»

Rubriken erhöll nämnda lydelse först i den tulltaxa, som tillämpades från och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

med den 1 Januari 1873. Förut förekom artikeln bronspulver i taxan, med hänvisning

till metaller, sammansatta, arbetade, andra slag. Detta är anledningen dertill, att någon

särskild uppgift om införseln af bronspulver och tullinkomsten deraf ej finnes i Kommerskollegii

berättelse angående utrikes handeln och sjöfarten år 1872.

Fhuiu Herr Hedlunds, pa nyssnämnda berättelse grundade antagande, att bronspulver

under år 1872 icke gifvit någon tullinkomst, vid nämnda förhållande icke kan

tillerkännas afseende, inhemtas dock af 1873 års berättelse, att tullinkomsten af ifrågavarande

artikel det aret besteg sig till allenast 138 riksdaler; och om än denna omständighet

i och för sig ej ma föranleda bifall till den af bemälde motionär föreslagna

tullfrihet, talar deremot ett annat förhållande för ett sådant medgifvande, det nemligen

att bronspulver för flera industrigrenar utgör ett ganska vigtigt material, hvilket, så

vidt Utskottet erfarit, icke tillverkas inom landet.

Det är med hänsigt härtill som Utskottet tillstyrker,

ll.o

att tullfrihet för artikeln bronspulver nu måtte medgifvas.

„ Herrar G. Magni och Lars Månsson hafva uti deras ofvan berörda motion an- Bränvin, Vin

gående förhöjning i tullen för visssa spritvaror, med förmälan hurusom på senaste ,ocl1 andra

tiden utländskt bränvin blifvit i stor mängd infördt hit i landet, vidare anfört, att denna^^”’*''

stola inföisel, som, enligt motionärernes åsigt, hade sin förklaringsgrund, bland annat,

i de gynnsammare omständigheter, hvarunder den utländska bränviustillverkningen i förhållande

till den inhemska kunde bedrifvas, skulle nedtryckt bränvinspriset till ett belopp,

hvartill den svenske bränvinsbrännaren ej utan stor förlust kunde försälja sin vara.

Derigenom att bränvinet sålunda gjordes billigare, i stället för att detsamma syntes böra

föidyias,. motarbetades ock vår nuvarande bränvinslagstiftnings väsendtligaste syftemål

att så vidt möjligt söka förekomma ett omättligt bruk af bränvin.

lid föiekommande af den stora införseln hafva motionärerne derföre föreslagit,

att tullen å alla de spritvaror, som i gällande tulltaxa upptagas under rubriken »bränvin

och^sprit, som p« fastager införas», måtte, så vidt icke gällande traktater deremot lägga

hinder, höjas från 1 krona 30 öre till 1 krona SO öre per kanna af 50 procent alkohol

vid + 15° Celsii termometer.

Uti förenämnda, af Herr P. Hiibinette väckta motion är anfördt, hurusom, dåde

ofantliga qvantiteter spritvaror och viner, som under sistförflutna året hit iuförskrifvits,

ej kunde till nödvändighetsvaror hänföras, nämnda införsel måste anses såsom en stor

nationalförlust. . Och har motionären derföre och då, hvad bränvin särskilt angår, detsamma

kunde lika väl i Sverige tillverkas, framstäf förslag derom, att Riksdagen måtte

höja tullen a bränvin med 10 öre per kanna och å viner samt andra finare spritvaror

med 20 öre per kanna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Herrar Odelberg, Salomon Larsson och Hammarberg, som väckt förslag om förhöjning

af bränvinstillverkningsafgiften, hafva, under förutsättning af bifall till berörda

förslag, hemstält, att tullen å bränvin och sprit måtte i motsvarande proportion förhöjas.

Då emellertid Riksdagen afslagit sistbemälde tre motionärers förslag om bränvinstillverkningsafgiftens

höjande, lära dermed deras motioner, i hvad de afse förhöjning af

tullen å bränvin och sprit, få anses hafva förfallit.

Hvad då vidare angår Herrar Magnis och Lars Månssons samt Herr Hiibinettes

motioner, har Utskottet, vid den utgång frågan om bräuvinstillverkningsafgiftens höjande

fått, ej kunnat i någon måtto biträda de af dessa motionärer framstälda förslag.

Så vidt nemligen fråga är om de slag af bränvin och sprit, derå tullen skulle

utan rubbning af gällande traktatsbestämmelser kunna höjas, anser Utskottet den surtaxe

utöfver inhemska tillverkningsafgiften, som sedan lång tid tillbaka varit stadgad och för

närvarande är åsatt införsel af bränvin och sprit, eller icke mindre an 50 öre kannan

redan vara så hög, att den visserligen icke ur synpunkten åt den inhemska bränvinsbränningens

skyddande bör eller behöfver ytterligare förhöjas. I Norge, der bränvinstillverkningen

ingalunda kan med större fördel än härstädes bedrifvas,^ utgör surtaxen

ända sedan 1865 icke mera än 15 öre per kanna, och likväl har man, så vidt Utskottet

erfarit, icke i Norge ifrågasatt en förökad skyddstull. Hvilken berättigad anledning man

än må ega att genom lagstiftningen söka fördyra den ifrågavarande artikeln, lärer dock

icke en sådan anledning kunna hemtas från bränvinstillverkarens förmenta behof att

uppehålla ett högt pris å varan, eller med andra ord att till sin förman kunna beskatta

den förbrukande allmänheten. För en tullförhöjning, om och när sådan kan komma

till stånd, måste ett högre och allmängiltigt syfte läggas till grund.

Att den redan nu stadgade surtaxe af 50 öre kannan i allmänhet nästan utesluter

all införsel af sådant bränvin, som här tillverkas, bekräftar en lång erfarenhet.

Det är endast under sådana tillfälliga förhållanden, hvilka någon gång och i synnerhet

under sistförflutna året inträffat, som någon nämnvärd införsel egt ruin; och detta

bevisar nogsamt, att tullbeskattningen, i jemförelse med tillverkningsskatten, sätter den inhemska

tillverkningen af bränvin i gynsammare ställning än någon annan handtering åtnjuter.

Beträffande åter tullafgifterna å andra spirituösa samt vin, så synes någon

förhöjning i dessa afgifter nu icke heller böra beslutas. För franskt vindrufsbränvin,

likör och vin under 21 procent alkoholhalt äro tullsatserna för närvarande beroende af

handelstraktaten med Frankrike. Annan cognac samt arrak och rhum lära af flera

skäl böra, såsom hittills, tullbeskattas lika med bränvin och sprit af säd eller potatis;

och om man för vin af högre alkoholhalt än 21 procent nu vidare höjde tullafgiften,

hvilken redan är dubbelt högre än den för svagare vin på fastager, samt mera än 3

gånger tullen å sådant vin på buteljer, följde deraf antagligen icke högre tullinkomst,

utan endast att alkoholhalten hos de starka vinslagen först efter införseln uppbragtes

till den högre procent, som plan genom förändringen afsåge att ålägga den förhöjda

beskattningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

15

12:o

att de motioner, som afse förhöjning i tullsatserna å bränvin, vin

och andra finare spritvaror, måtte, så vidt de ej redan förfallit,

lemnas utan afseende.

Utskottets uppmärksamhet har blifvit fästad derå, att vid den i nuvarande tulltaxa

förekommande artikeln »Bönor, alla slag,» borde, på sätt redan merbemälda tull—

komité föreslog, för undvikande af tvetydighet tilläggas bestämningen »ej specificerade»,

enär flera eljest hit hänförliga artikelslag, såsom kaffebönor och kakaobönor, finnas i

taxan särskildt upptagna; hemställande Utskottet derföre,

13:o

att tulltaxerubriken »Bönor» må erhålla följande förändrade lydelse:

»Bönor, alla slag, ej specificerade------- Fria».

Enligt nuvarande tulltaxa utgör tullen å chocolad 30 öre per skålpund.

Inom Utskottet har förslag blifvit framstäldt om nedsättning af berörda tullsats.

Redan förbemälda tullkomité anmärkte i fråga om denna tullsats, att enligt af chocoladtillverkare

lernnad uppgift erhölles, vid fabrikationen inom landet, af 100 skålpund kakao

omkring 80 skålpund chocolad, med en tillverkningskostnad af 15 öre per skålpund;

att, enär tullen å kakao blifvit af komitén föreslagen till 12 öre per skålpund, belöpte

sig alltså densamma för det i 1 skålpund chocolad ingående råämne till 15 öre; samt

att, då härtill lades 20 procent af tillverkningskostnaden eller 3 öre, uppkomme ett

belopp af 18 öre, hvilket belopp införselafgiften å ifrågavarande artikel, enligt komiténs

mening, icke borde öfverstiga.

På sätt längre fram i detta betänkande skall vidare omförmälas, har Kong].

Maj:t i nåder till Utskottet öfverlemnat handlingarne i ett nästlidet år hos Kongl.

Maj:t handlagdt besvärsmål i fråga om sökt restitution af tull vid utförsel af här i

riket tillverkad chocolad. Bland handlingarne i detta mål finnes jemväl en tabell, uppgjordj

af en betydande chocoladtiilverkare i Stockholm med ledning af anteckningar

från hans handtering; utvisande denna tabell att 102,380 skålpund kakao af sex särskilda

sorter lemnat 81,055 skålpund, eller i medeltal 79,1 procent chocoladinassa eller

förmald kakaomassa; hvaraf, på sätt samme tillverkare äfven anmärkt, framginge, att

*

Bönor.

Chocolad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

till erhållande af 1 skålpund kakaomassa behöfdes, i medeltal, 1 skålpund 26,5 ort

kakao, derå alltså tullen, efter 12 öre per skålpund, utgjorde något öfver 15 öre.

Af hvad nu blifvit anfördt torde såsom obestridligt framgå, hurusom nuvarande

tull å chocolad är oskäligt hög i förhållande till den å kakao lagda tullen

af 12 öre per skålpund. Och då härtill kommer ej mindre chocoladens betydelse

såsom ett sundt och kraftigt näringsmedel, som förtjenade att komma i allmännare

bruk och tvifvelsutan skulle så göra, om, genom en nedsättning i tullen, prisbillighet

åstadkommes, än äfven den omständigheten att den nuvarande höga tullsatsens

betydelse såsom tullskydd ej synes böra tillmätas någon vigt, då, såsom omförmälda

framställning gifver vid handen, den svenska chocoladtillverkningen endast

behöfver restitution af de å råämnena erlagda tullafgifter för att kunna täflande

uppträda på den utländska marknaden, har Utskottet funnit sig böra i enlighet

med förbemälda tullkomités förslag tillstyrka,

14:o.

att tullen å chocolad måtte varda nedsatt från 30 till 18 öre

per skålpund.

Fjäder, spritad.

Enligt nu gällande tulltaxa är ospritad fjäder tullfri, hvaremot spritad fjäder

är belagd med en tull af 15 öre per skålpund.

Bland de tullsatser, hvilka, i följd af den ringa inkomst de inbringat, blifvit

af Herrar Hedlund och Lundström föreslagna till tullfrihet, är ock den ifrågavarande.

Tullinkomsten af spritad fjäder upptages i Kommers-kollegii berättelser

för år 1869 till......................14 Rdr.

„ „ 1870 „......................86 „

„ „ 1871 „......................46 „

„ „ 1872 „......... 71 „

„ „ 1873 „..................... 328 „

I betraktande af denna inkomsts ringa belopp och sjelfva varans behöflighet,

samt enär den vida dyrbarare artikeln dun, alla slag, redan är från tull befriad

hemställer Utskottet,

15:o.

att spritad fjäder måtte varda tullfri, och att i sammanhang

dermed taxerubriken “Fjäder" måtte erhålla den förändrade

lydelse bifogade taxeförslag utvisar.

Folier,

s. 17 Kontrollera mot PDF

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 17

Folier, tenn-, eller Stanniol drager för närvarande en tull af 15 öre pr Folier, tenn-,

skålpund. eller Stan
I

anseende till den ringa inkomst, denna tullsats inbringat, är ifrågavarande

artikel af Herr IFedlund föreslagen till tullfrihet.

Inkomsten har i Kommers-kollegii berättelser beräknats:

för år 1869 till.....................252 R:dr.

?> » 18/0 „..................... 520 h

,, ,, 1871 ,, 054

» „ 1872 »..................... 676 „

” » 1873 ».....^................ 1,052 „

Då tullinkomsten alltså är föga betydlig och då ifrågavarande artikel utgör

ett behöfligt beredningsämne för flera näringar, hemställer Utskottet,

16:o.

att folier, tenn-, eller stanniol måtte från tull befrias.

Bland de artiklar, hvilka, i anseende till deras användning för näringarne, Fosfor

blifvit af Herr Lundström föreslagna till tullfrihet, är äfven fosfor; och har Herr

Lundström beträffande denna artikel dels anfört, hurusom densamma ej tillverkas

inom landet, dels ock erinrat om dess betydelse vid tändsticksfabrikatiönen.

Ifrågavarande artikel drager nu eu tull af 8 öre per skålpund; och är tullinkomsten

af densamma i Kommers-kollegii berättelser beräknad:

för år 1869 till.....................1,401 R:dr.

” » 1870 ...................... 2,082 „

» » 1871 ...................... 2,746 „

” ” 187^ ......................5,081 „

» » 1873 ...................... 2,843 „

Då fosfor är ett vigtigt beredningsämne för den af våra inhemska näringar,

hvilken är stadd i en särdeles framstående utveckling och väl förtjena!'' att än vidare

sättas i tillfälle att täfla på verldsmarknaden, anser Utskottet sig böra biträda

Herr Lundströms förslag om tullfrihet för ifrågavarande artikel; hemställande

Utskottet alltså,

17:o.

att tullen å fosfor måtte borttagas.

Uti meranämnda, af Herr Hedlund väckta motion har bemälde motionär, undergå™, Träd.

erinran om beklädnadsvarornas synnerliga betydelse för en i vårt klimat lefvande VafnaderBih.

till Riksd. Prof, 1875. 5 Sami, 1 Afd. 5 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 6.

befolkning, vidare anfört att bos oss dessa varor länge varit, till förment skydd

för inhemsk industri, underkastade eu så hög tullbeskattning, att varorna derigenom

mycket fördyrats, och att enligt motionärens förmenande tullsatserna å vissa

sådana varor ännu qvarstodo på en onaturlig ståndpunkt; och har motionären,

under antydan om den gagneliga inflytelse som, enligt hans åsigt, skyddstullarnes

nedsättande utöfvat på den inhemska industrien, ansett att en nedsättning i tullsatserna

å de af motionären afsedda beklädnads varor ingalunda skulle medföra

någon minskning af statsverkets inkomster, enär eu större införsel utan tvifvel

skulle rikligt uppväga nedsättningen i tullafgifter.

Motionären har fördenskull, jemte det han hemstält om ändringar i tullsatserna

å vissa slags väfnader, äfven föreslagit nedsättningar i eller befrielser

från nuvarande tullafgifter å garn.

Utskottet, som nogsamt känner vigten af att icke utan giltiga skäl på tullbeskattningens

väg till förmån för inhemsk industri fördyra artiklar så oundgängliga

som vissa beklädnads varor, har, då i allmänhet tullsatsernå å nu ifrågavarande

och dermed jemförliga beklädnadsvaror under icke så få år fått förblifva

vid deras nuvarande belopp, ansett den närvarande tidpunkten väl egnad för en

undersökning om och i hvad mån någon nedsättning i nämnda tullsatser skulle

kunna utan men för den inhemska industrien och till fördel för befolkningen i

allmänhet vidtagas. En sådan undersökning har Utskottet äfven företagit och dervid

sökt förskaffa sig de upplysningar, som kunnat vara att tillgå. I detta hänseende

har Utskottet särskilt rådfört sig med åtskilliga industriidkare och andra

med ämnet förtrogna personer. Vid den sålunda företagna undersökning har

Utskottet ej kunnat undgå att finna att, om än så genomgripande förändringar,

som Herr Hedlund föreslagit, icke skulle för närvarande kunna ske utan betänkliga

rubbningar i afseende å den inhemska industrien, billigheten dock fordrar

att i någon mån nedsätta tullsatserna å flera slags garn, tråd och väfnader.

Beträffande nu Garn och dervid först sådant af bomull, utgör för närvarande

tullen å ofärgadt bomullsgarn 8 öre och å färgadt eller tryckt, alla slag,

14 öre per skålpund.

Herr Hedlund har föreslagit, att tullsatsen å ofärgadt bomullsgarn måtte

nedsättas till 4 öre och å färgadt eller tryckt till 7 öre per skålpund.

I 1857 års tulltaxa bestämdes tullen å det ofärgade bomullsgarnet till 12

öre samt å det färgade, alla slag, till 20 öre per skålpund. Efter det i 1863 års

taxa jemväl tryckt bomullsgarn blifvit med färgadt sammanfördt, blefvo med anledning

af franska handelstraktaten berörda tullsatser år 1865 satta till deras

nuvarande belopp. Redan då uttalades emellertid på skäl grundade åsigter att

äfven dessa belopp, åtminstone hvad vissa slag af bomullsgarn anginge, vore för

dryga. 1865 års tullkomité hade af upplysningar, meddelade från ett svenskt

bomullsspinneri, inhemtat att hela tillverkningskostnaden, alla slags utgifter inbe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 6.

19

räknade, uppginge till 1 R:dr 64 öre per blindt garn af medelnummern 14, eller icke

fullt 16 öre per svenskt skålpund; och ansåg komitén derföre att för groft och

medelfint garn, eller sådana slag, som företrädesvis här tillverkas, tullsatserna af

respektive 8 och 14 öre utgjorde vida högre skydd, än som rimligen kunde begäras,

äfven om skyddssystemet fortfarande skulle upprätthållas. Vid sådant

förhållande trodde komitén sig böra föreslå, att rubriken för det ofärgade

bomullsgarnet måtte fördelas i tvänne, den ena för de finare slagen, af N:r 26

och deröfver, den andra för de gröfre, eller dem af lägre nummer än den

nyss angifna. Till den förra af dessa underafdelningar, för hvilken tullsatsen

af 8 öre ansågs kunna tillsvidare bibehållas, hänförde komitén jemväl allt slags blekt

bomullsgarn; för den senare afdelningen åter, eller ofärgadt och oblekt bomullsgarn

under N:o 26, fann komitén sig icke kunna föreslå högre tull än 6 öre per

skålpund, hvilken tull efter en medelberäkning för dithörande slag utgjorde omkring 37

procent af tillverkningskostnaden. Den för det färgade bomullsgarnet bestämda

tullsatsen af 14 öre per skålpund var likaledes, enligt komiténs uppfattning, af den

beskaffenhet, att den icke borde oförändrad bibehållas. Då nemligen för beredandet

af denna garnsort vanligen valdes oblekt vara, och denna stode i jemförelsevis

lägre pris än den blekta, fordrade ock följdriktigheten, att skilnaden i

tullsats emellan det blekta och färgade fabrikatet ej blefve alltför stor. I betraktande

häraf oqh på vidare utvecklade skäl ansåg sig komitén böra föreslå tullafgiften

för det färgade bomullsgarnet till 12 öre per skålpund, livilket belopp ändock

öfversköte tullsatsen för finare ofärgadt och blekt bomullsgarn med 50 procent.

Utskottet har, efter sakkunniges hörande, funnit sig icke böra omfatta det

af 1865 års tullkomité framstälda förslag om olika tullsatser för finare och gröfre

nummer af ofärgadt bomullsgarn. Dels skulle ett sådant särskiljande medföra stora

svårigheter vid tullbehandlingen, dels vore den högre tullafgiften å finare garnsorter

till föga gagn för den inhemska spånadsindustrien, som hufvudsakligen har

gröfre garn till föremål för sin tillverkning, men deremot till men för väfnadsindustrien,

hvilken af nyss antydda skäl förnämligast måste fylla sitt behof af de

finare garnsorterna från utlandet.

Införseln af ofärgadt bomullsgarn utgjorde, sjöskadade partier oberäknade,

år 1869 ..................... 575,748 skålpund.

„ 1870 ..................... 1,287,107

„ 1871...................... 2,306,649

„ 1872 ..................... 1,820,189 „

„ 1873 ..................... 3,576,664

Tillverkningen af bomullsgarn upptages åter i Kommers-kollegii berättelse!

om fabriker och manufakturer:

för år 1869 till................. 10,889,021 skålpund.

„ „ 1870 „................. 12,178,466

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

för år 1871 till.................14,537,390 skålpund.

„ „ 1872 .................. 14,544,265

„ „ 1873 „................. 13,760,379

Den sistnämnda år minskade tillverkningen och ovanligt höga införseln lärer

väl i ej oväsentlig mån berott deraf att tvänne inhemska bomullsspinnerier under

tiden nedbrunnit, men, äfven med uppmärksammande af detta undantagsförhållande,

torde dock, då i betraktande tages — hvad ofvan blifvit antydt — att det hufvudsakligen

är de finare garnnumren som införas, de betydande införselsiffrorna för

åren 1871—1873 innebära en maning att icke genom tullbeskattning alltför mycket

fördyra ett för den inhemska väfnadsindustrien synnerligen vigtigt material.

Ehuru på senare tider anspråken på finleken tilltagit och derföre det inom

landet tillverkade bomullsgarnets medelnummer och i följd deraf tillverkningskostnaden

per skålpund måste sättas något högre än hvad som var fallet åren 1864

och 1865, har dock af de upplysningar, Utskottet af industriidkare erhållit, tydligen

framgått, att den inhemska bomullsspånads-industrien, hvad det ofärgade bomullsgarnet

angår, åtminstone ej är i behof af högre skydd än en tullsats af 6 öre per

skålpund.

Andra förhållanden gifva väl vid handen, att en betydligare tullnedsättning borde

kunna utan fara för inhemska spånadsindustrien medgifvas. Sålunda inhemtas af

grannländernas tullagstiftning, att hvarken i Tyskland, Danmark eller Norge tullsatsen

å ofärgadt bomullsgarn uppgår till nyssnämnda belopp. I brödralandet uppgår den

icke ens till fullt hälften deraf. Den utgör nemligen blott 1 skilling per norskt

skålpund. Och likväl visa uppgifterna angående mellanrikshandeln år 1873, att från

Sverige utfördes till Norge omkring 12,000 skålpund ofärgadt bomullsgarn, då deremot

införseln af samma vara från Norge uppgick till endast omkring hälften af

nämnda belopp. Ännu mera betecknande är, att bomullsspånads-industrien i Norge

visat sig kunna bestå med ett så betydligt lägre skydd.

Ehuru Utskottet af dessa förhållanden väl må hafva kunnat hemta anledning

att nu tillstyrka en större tullnedsättning, än den här ofvan antydda, har Utskottet

likväl så väl vid denna frågas behandling som vid pröfningen af andra likartade låtit

sig ledas af den tanke, att det både för industrien och för statskassan är af öfvervägande

betydelse, att den friare tullagstiftningen, från hvilken någon återgång derigenom

minst bör vara att befara, lugnt men bestämdt och utan några våldsamma

brytningar framgår till sitt mål. Det är af sådan anledning Utskottet för denna

gång föreslår, att tullen å ofärgadt bomullsgarn endast måtte från 8 till 6 öre

pr skålpund nedsättas.

Då färgadt bomullsgarn allenast uti jemförelsevis mindre mängd lärer kunna

hit införas, och då användningen af tryckt bomullsgarn ej hos oss spelar någon egentlig

role, har Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad jemväl i öfrigt inhemtats i ämnet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

21

funnit sig kunna hemställa, att tullen å färgadt eller tryckt bomullsgarn, alla slag,

måtte nedsättas till 10 öre per skålpund.

Vidkommande kamel- och ullgarn, bestämdes i 1857 års taxa tullen för ofärgadt

sådant garn till 15 öre och för färgadt till 20 öre per skålpund. Enligt 1863

års taxa skulle tullen utgöra å kamel- och ullgarn, ofärgadt, 15 öre samt färgadt

eller,, blekt, s. k. brillantgarn derunder inbegripet, 20 öre per skålpund. År

1865 nedsattes tullsatserna till respektive 10 och 15 öre, hvarvid sedan förblifvit.

Herr Hedlund har nu yrkat att tullsatserna måtte nedsättas, å det ofärgade

slaget till 5 öre och å det färgade eller blekta till 8 öre per skålpund.

I Norge utgör tullen å “uldgarn, ufarvet" 2 skilling per pund (motsvarande

5,68 öre per svenskt skålpund) samt å “farvet“ 3 skilling per pund (== 8,53 öre per

svenskt skålpund.

Tillverkningen vid svenska ullgarnsfabrikerna har enligt Kommers-kollegii

berättelser stigit från 169,004 skålpund år 1869 till 286,828 skålpund år 1873; och

har införseln under samma tid stigit

af ofärgadt ullgarn från 125,918 till 315,192 skålpund samt

af färgadt ullgarn från 284,967 till 839,432 skålpund, hvilket angifver ett

alltjemt stegradt behof af denna vara.

Efter inhemtade upplysningar och på de nyss i fråga om bomullsgarn närmare

utvecklade skäl, har Utskottet ansett eu tullnedsättning å kamel- och ullgarn,

alla slag, från 10 till 8 öre beträffande det ofärgade samt från 15 till 12 öre å det

färgade eller blekta, s. k. brillantgarn derunder inbegripet, nu böra ega rum.

I afseende å linnegarn har Herr Hedlund föreslagit, att tullen måtte nedsättas,

för det ofärgade och oblekta från 10 till 5 öre, för det blekta från 20 till 5 öre

samt å det färgade från 20 till 10 öre per skålpund.

Enligt 1857 års tulltaxa skulle ofärgadt och oblekt linnegarn draga en

tull af 25 öre, samt färgadt eller blekt en tull af 40 öre per skålpund. Med anledning

af franska traktaten nedsattes dessa tullsatser år 1865 till respektive 15 och

30 öre per skålpund, samt från och med år 1867 till deras nuvarande belopp, eller

10 öre för det ofärgade och oblekta samt 20 öre för det färgade eller blekta garnet.

1865 års tullkomité fann dessa ännu gällande tullsatser tills vidare tillfyllestgörande,

ehuru, enligt hvad komitén jemväl anmärkte, artikelns stora behöflighet i

visst afseende synts kunna föranleda en ytterligare nedsättning i nämnda afgifts

belopp.

I Norge utgör tullen å “liingarn“, “ufarvet“ 1 skilling per pund (= 2,84 öre

per svenskt skålpund), samt “farvet, utvundet“ 4 skilling per pund (— 11,37 öre per

svenskt skålpund.

Linnegarnstillverkningen i Sverige upptages i Kommers-kollegii berättelse år

1869 till 386,411 skålpund och år 1873 till 585,335 skålpund; och har införseln stigit:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

af ofärgadt linnegarn

från 29,968 skålpund år 1869 till 165,438 skålpund år 1873;

af blekt eller färgad t

från 7,540 skålpund år 1869 till 68,730 skålpund år 1873;

Utvisande redogörelserna för mellanrikshandeln år 1873 att Norge, oaktadt sin

lägre skyddstull, kunnat tillföra Sverige både linne- och segelgarn, då deremot någon

sådan utförsel härifrån till Norge icke egt rum.

Då linnegarnets blekning erfordrar en ganska omfattande behandling och

är med ej ringa risk förenad, har Utskottet ej velat biträda Herr Hedlunds förslag

att, emot hvad hittills varit stadgadt, göra tullsatserna för det blekta och

det färgade linnegarnet olika; anseende Utskottet, med hänsyn till de af en betydande

linnefabrikant meddelade upplysningar, sig icke böra föreslå vidare nedsättning

å linnegarn än, hvad det ofärgade och oblekta angår, från 10 till 8 öre

och, hvad vidkommer det färgade eller blekta, från 20 till 15 öre per skålpund.

Segel- och bindgarn, för närvarande belagdt med en tullsats af 10 öre per

skålpund, har af Herr Hedlund föreslagits till tullfrihet. Den nuvarande tullsatsen

stadgades redan i 1857 års tulltaxa. 1865 års tullkomité föreslog dess nedsättande

till 5 öre; men den har emellertid förblifvit oförändrad.

Ehuru till äfventyrs en större nedsättning skulle kunna medgifvas, har dock

Utskottet, i anledning af erhållna upplysningar och särskildt med hänsyn dertill

att, enligt nu gällande taxa, segel- och bindgarn är, i afseende å tullsatsen, med

ofärgadt linnegarn likstäldt, ansett tullen å segel- och bindgarn för närvarande

böra nedsättas allenast till 8 öre per skålpund.

Först i 1866 års tulltaxa finnes jutegarn uppfördt, med eu tullsats af 5 öre

per skålpund. Vid 1873 års riksdag medgafs tullfrihet för ofärgadt och oblekt

jutegarn; hvaremot Riksdagen ej fann skäl att ändra tullsatsen, hvad färgadt eller

blekt jutegarn angick.

Herr Hedlund har visserligen nu föreslagit borttagande af tull å sistberörda

ännu tullpligtiga slag af jutegarn; men Utskottet har icke funnit anledning biträda

detta förslag.

Med anledning af hvad Utskottet sålunda i fråga om Garn anfört, hemställer

Utskottet,

18:o.

att, med afslag å Herr Hedlunds framställning om tullfrihet

för segel- och bindgarn samt om sådan frihet jemväl för färgadt

eller blekt jutegarn, tullen måtte varda nedsatt:

a) å bomullsgarn, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å

bobiner, ofärgadt, från 8 till 6 öre samt färgadt eller tryckt,

alla slag, från 14 till 10 öre per skålpund;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 6.

23

b) å kamel- och ullgarn, alla slag, ofärgadt från 10 till 8 öre,

samt färgadt eller blekt, så kalladt brillantgarn derunder

inbegripet, från 15 till 12 öre per skålpund;

c) å linnegarn, ofärgadt och oblekt, från 10 till 8 öre, samt

färgadt eller blekt från 20 till 15 öre per skålpund; och

d) å segel- och bindgarn från 10 till 8 öre per skålpund.

Enligt nuvarande tulltaxa utgör tullen å bomulls-frad, alla slag, samt å

oblekt linnetråd 20 öre per skålpund, och å blekt eller färgad linnetråd 30 öre

per skålpund.

För den händelse Utskottets förslag om nedsättning i tullsatserna å bomullsoch

linnegarn varder af Riksdagen godkändt, torde följdriktigheten kräfva, att jemväl

tullsatserna å bomulls- och linnetråd nedsättas; och har Utskottet ansett dessa

nedsättningar skäligen böra bestämmas, för bomulls- och oblekt linnetråd från

20 till 15 öre samt för blekt eller färgad linnetråd från 30 till 25 öre per skålpund;

hemställande Utskottet alltså under antydda förutsättning,

19:o.

att tullen måtte varda nedsatt:

å bomullstråd, alla slag, samt oblekt linnetråd från 20 till

15 öre per skålpund, och

å blekt eller färgad linneträd från 30 till 25 öre per

skålpund.

Vidkommande härefter väfnader och först sådana af bomull, har Herr Hedlund

föreslagit, bland annat, följande tullnedsättningar i afseende å de i nuvarande

tulltaxa upptagna bomullsväfnader, “andra slag“, nemligen:

å oblekta och ofärgade från 25 till 20 öre

„ blekta eller färgade „ 40 „ 30 „

„ tryckta eller pressade „ 50 „ 40 „ allt per skålpund.

Enligt 1857 års tulltaxa skulle under åren 1858 och 1859 dessa slags

väfnader draga följande tullsatser, nemligen: de oblekta och ofärgade 50 öre, de

blekta eller färgade 80 öre samt de tryckta eller pressade en R:dr per skålpund;

men skulle dessa tullsatser från 1860 års början nedsättas, för oblekta och ofärgade

till 40 öre, för blekta eller färgade till 70 öre och för tryckta eller pressade

till 90 öre per skålpund. Sistnämnda tullsatser, af respektive 40, 70 och 90 öre,

voro ock i 1863 års taxa åsätta ifrågavarande slags väfnader. Men på grund af

franska handelstraktaten nedsattes tullsatserna år 1865, för de oblekta och ofär
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 6.

gade slagen till 25 öre, eller det nuvarande beloppet, samt för de öfriga slagen

öfvergångsvis till 50 och 75 öre. hvilka begge sistnämnda satser från 1867 års

början nedgingo till deras nuvarande belopp, 40 öre för blekta eller färgade samt

50 öre för tryckta eller pressade. 1865 års tullkomité, som i sitt förslag till ny

tulltaxa upptog för bomullsväfnader, andra slag, nämnda ännu gällande tullsatser

af 25, 40 och 50 öre per skålpund, ansåg sig dock i sitt betänkande böra anmäla,

att komitén på grund af i ämnet skedd utredning kommit till det resultat, att tullsatserna

rätteligen borde utgöra, för de oblekta och ofärgade slagen 15 öre, för

de blekta eller färgade 20 öre och för de tryckta eller pressade 30 öre per skålpund.

Men med afseende å bomullstillverkningens dåvarande abnorma tillstånd,

som ansågs särdeles ofördelaktigt inverka på den inhemske fabrikanten och sålunda

berättiga till ett undantagsstadgande, hade komitén trott sig icke böra i

sitt taxeförslag frånträda de tullsatser för ifrågavarande artiklar, hvilka blifvit

genom traktaten med Frankrike bestämda, ehuru desamma synts vara betydligt

högre, än som härutinnan under vanliga förhållanden då mera bort ifrågakomma.

Och tillstyrkte komitén i underdånighet, att nådig framställning till Rikets näst

sammanträdande Ständer måtte göras att, derest bomullsfabrikationen skulle under

tiden för då ingående statsreglering återbringas i en ställning, som kunde anses

jemförelsevis normal, de angifna tullsatserna af respektive 15, 20 och 30 öre per

skålpund måtte antagas att varda gällande från och med början af år 1869.

Då Utskottet funnit sig föranlåtet att nu hemställa om någon nedsättning

i tullsatserna å ifrågavarande och flera andra slags väfnader, tillåter Utskottet

sig att här nedan vid särskilda frågors behandling återgifva den utredning af

ämnet, som förekommer i bemälda tullkomités betänkande, och som, ehuru 10

år sedan dess förflutit, efter hvad Utskottet kunnat erfara, i allt hufvudsakligt

eger tillämplighet på närvarande förhållanden.

Från en bomullsspinneri ■ och väfverifabrik hade för komitén meddelats, att

hela tillverkningskostnaden — omfattande icke blott arbetslöner, förvaltning, slitning

af maskinerier, underhåll af byggnader, bränsle, assurans, utskylder, m. m.,

utan äfven räntor å förlagskapital och omkostnaderna för fabrikens anläggning —

beräknades uppgå för ett skålpund gröfre bomullsväfnad, eller så kallad domestik,

till ungefär åO1^ öre, deraf i det allra närmaste hälften belöpte sig på spinningsoch

hälften på väfningskostnaden, hvilken senare skulle utgöra omkring 201/2 öre.

Af deputerade från Elfsborgs län, hvilka inför komitén varit hörda, hade blifvit

upplyst, att för handväfnaden af finare bomullslärft, eller så kallad calico, i Vestergötland

betalades 3 å 4 öre per aln, eller då 10 alnar per medium vägde 1 skålpund,

30 å 40 öre per skålpund, dervid väfvaren skulle icke allenast till alla delar

bestrida sitt eget underhåll, utan äfven sjelf bekosta redskap, klister, m. in., så att

förläggaren endast hade att anskaffa garnet samt utbetala den betingade väfvarelönen

för erhållande af den färdiga varan. För väfnad ens färgning och appretering

beräknades

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:ö 6. 25

beräknades vidare kostnaden utgöra omkring 30 öre per skålpund. Derjemte hade

samma deputerade upplyst, att väfvarelönen för tillverkning af rutiga och randiga

väfnader uppginge till omkring 56 öre per skålpund, hvartill komme omkring 20

öre för garnets färgning. Och skulle prisskilnaden emellan oblekta och blekta

väfnader utgöra omkring 20 å 30 öre per skålpund samt emellan blekta och tryckta

väfnader 50, 60 och 70 öre, allt efter finhet, antal färger och tryckningssätt; men

öfver bleknings- och tryckningskostnaderna hade de deputerade icke, oaktadt derom

framstäld begäran, meddelat komitén några beräkningar. Emellertid, och om

än det enligt komiténs mening föga tidsenliga, inom Elfsborgs län bedrifna tillverkningssättet

för hand lades till grund för beräkningarne, ansåg komitén häraf

nogsamt visa sig, att de i 1863 års taxa stadgade tullafgifter å de olika slagen

bomullsväfnader ändock i flera fall öfverstege och i allmänhet fullt uppginge till

lika belopp med hela tillverkningskostnaden för sådana grofva och medelfina väfnader,

hvilkas förfärdigande egentligen vore föremål för fabriks- och handväfnadsindustrien

inom Sverige. Och ehuru — tillägger komitén — endast finare

och dyrbarare bomullsväfnader kunnat ifrågakomma till införtullning, samt värdet

å dylika väfnader under de senare åren af kända orsaker varit utomordentligt

högt, hade likväl flera anstälda undersökningar och profvägningar gifvit vid handen

att tullafgifterna uppgått för blekta och färgade från 23 till 55 procent, samt å

tryckta eller pressade från 30 till mera än 50 procent af hela varuvärdet.

Angående den inhemska bomullsväfnadsindustriens utveckling under åren

1869—1873 upptager Kommers-kollegii berättelse att qvantiteten tillverkade väfnader

och värdet derå utgjorde:

år 1869 - 43,877,079 fot till värde af 5,745,476 R:dr,

„ 1873 — 69,955,029 fot, 1,, , .nnnir, T, ,

5,030 stycken dukar }tlU Tarde af 9’304’793 R:dr''

Att den inhemska bomullsväfnadsindustrien efter år 1865 betydligt förkofrats

utvisas, bland annat, äfven af den stegrade utförseln af bomullsväfnader.

Denna utförsel utgjorde, enligt till Kommers-kollegium inkomna uppgifter:

år 1864 ..................... 9,622 skålpund.

„ 1865 ..................... 41,142

„ 1866 ..................... 127,118 „

„ 1867 ..................... 193,321

„ 1868 ..................... 273,419

,,1869 ..................... 313,467 „

,,1870 ............. 358,979

„ 1871 ..................... 304,577

„ 1872 ............... 304,458 „

„ 1873 ..................... 345,909

Ehuru Utskottet ansett nödig varsamhet bjuda att ej för närvarande nedsätta

ifrågavarande tullsatser till de belopp, som 1865 års tullkomité ifrågasatte såsom

Bih. till Rihsd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

antagliga, när bomullsindustrien återkomme i sitt af amerikanska kriget störda

normala tillstånd, bär dock Utskottet, med afseende å de föreslagna nedsättningarne

i tullsatserna å bomullsgarn och de dervid angifna grunder, funnit sig

böra tillstyrka att tullafgifterna å bomullsväfnader, “andra slagI 11, nu må nedsättas,

å oblekta och ofärgade från 25 till 20 öre, å blekta eller färgade från 40

till 35 öre samt å tryckta eller pressade från 50 till 45 öre, allt per skålpund.

Felt) och plys, äfvensom filta,r och parkum af bomull äro i nuvarande taxa

i fråga om tullsatsens belopp likstälda med bomullsväfnader, andra slag, blekta

eller färgade, och torde alltså för följdriktighetens skull böra erhålla den för sistnämnda

slags väfnader föreslagna nedsatta tullsats af 35 öre per skålpund.

För segelduk af bomull har Herr Hedlund föreslagit tullens nedsättande

från 6 till 5 öre per skålpund. Den nuvarande tullen utgick redan enligt 1857

års taxa och har alltsedan bibehållits oförändrad. Utskottet har trott sig kunna

så mycket hellre biträda den af motionären föreslagna nedsättning som införseln

af ifrågavarande slags segelduk är högst obetydlig, utgörande

år 1869

„ 1870

„ 1871

„ 1872

„ 1873

508

0

0

212

24

skålpund,

V

)’ >

under det att utförseln deremot uppgått

år 1869 till...........

„ 1870 „ ...........

„ 1871 „ ...........

„ 1872 „...........

» 1873 „...........

10,232 skålpund,

9,136

3,853

17,926

5,275

I afseende å väfnader af bomull med blandning till större eller mindre del

af lin eller hampa, har Herr Hedlund förslagit följande nedsättningar:

å bolstervar från 40 till 20 öre,

„ damast „ 50 „ 25 „

„ dräll * „ 65 „ 25 „

„ mattväfnad „ 18 „ 10 „ allt per skålpund.

Redan i 1857 års taxa finnes tullen å nyssberörda slags bolstervar satt till

ännu gällande belopp, 40 öre per skålpund. 1865 års tullkomité anmärkte, att, då,

enligt hvad komitén inhemtat, medelpriset å bolstervar utgjorde omkring 1 R:dr

80 öre per skålpund, uppginge sålunda tullen å bolstervar till mer än 22 procent

af detta pris, hvadan densamma efter de af komitén i öfrigt härutinnan följda

grunder bort nedsättas åtminstone till hälften; men enär artikeln jemväl förut

dragit lika tull, såväl med oblekt och ofärgad bomullsväfnad, hvilken hade mindre

värde, som ock med filtar och mattor af ylle, och dessa båda artikelslag funnits

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottds Betänkande N:o G. 27

böra åsättas en tull af 25 öre, både komitén ansett följdriktigheten fordra att

samma afgiftsbelopp föresloges äfven för bolstervar, ehuru det, efter ofvan uppgiga

pris, utgjorde nära 14 procent af varuvärdet. Utskottet har emellertid ansett

sig icke böra för närvarande tillstyrka större nedsättning i tullen å bolstervar än

från 40 till 30 öre per skålpund.

Enligt 1857 års taxa, utgjorde tullen å damast och dräll af bomull med

blandning till större eller mindre del af lin eller hampa 90 öre för damast och

65 öre för dräll, allt per skålpund. År 1865 blef, med anledning af franska traktaten,

tullen å damast öfvergångsvis nedsatt till 75 öre, samt från och med år

1867 till sitt nuvarande belopp, 50 öre per skålpund. Dräll har deremot allt hitintills

bibehållit tullsatsen 65 öre per skålpund. 1865 års tullkomité, som i sitt

taxeförslag sammanförde damast och dräll, med eu tullsats af 50 öre per skålpund,

anmärkte i afseende härå, att, ehuru dräll vore af mindre värde än damast, komitén

dock sammanfört dessa artiklar till gemensam tullsats, för undvikande af den olägenheten

af olika tullbeskattning att, då dessa väfnader ofta vore svåra att bestämdt

åtskilja, den högre tullbeskattade artikeln kunde införas under enahanda benämning

med den lägre tullbeskattade, och föreskriften i detta hänseende sålunda

kringgås. Utskottet, som trott damast fortfarande böra vid en tullsats af 50 öre

bibehållas, har på det af 1865 års tullkomité anförda skäl funnit dräll böra med

damast sammanföras till gemensam tullsats.

Mattväfnad af bomull med blandning till större eller mindre del af lin

eller hampa förekommer specificerad i 1860 års tulltaxa och hade då samma

tullsats som nu, 18 öre per skålpund. 1865 års tullkomité anmärkte att, som

medelvärdet å detta slags mattväfnad uppgifvits till omkring 60 öre per skålpund

samt medeltullen å beredningsämnet, linne- och bomullsgarn tillsammans, efter

komiténs förslag, utgjorde 8 öre per skålpund, hade tullafgiften å berörda mattväfnad

blifvit i komiténs taxeförslag nedsatt till 10 öre per skålpund. Äfven

denna senare tullsats ansåg komitén i förhållande till varuvärdet jemförelsevis

hög, men den hade dock med afseende på tullen å beredningsämnet, synts icke

böra sättas lägre än som skett. Då Utskottet nu föreslagit nedsättningar i tullsatserna

å linne- och bomullsgarn, utgör redan denna omständighet skäl nog för

Utskottet att hemställa om nedsättning i tullen å ifrågavarande slags mattväfnad;

anseende dock Utskottet denna nedsättning icke för närvarande böra göras i vidsträcktare

mån än från 18 till 15 öre per skålpund.

Jemväl i afseende å ylleväfnader har Utskottet funnit sig manadt att tillse

huruvida ej någon ändring i nuvarande tullsatser må anses påkallad. Då af hvad

Herr Hedlund i sin motion yttrat om ylleväfnader, det kunde synas som om de

nuvarande tullsatserna för kortare tid sedan blifvit bestämda, tillåter sig Utskottet

att till eu början erinra om de ändringar i tullsatserna å ylleväfnader som egt

rum efter år 1857.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

I 1857 års taxa bestämdes tullen för filtar och mattor af ylle till 40 öre,

för yllepressduk till 12 öre och för andra slag af ylleväfnader till 1 R:dr 50 öre

per skålpund. Uti 1863 års tulltaxa gjordes vid filtar och mattor ett tillägg,

hvarigenom kantade resfiltar derunder inbegrepos, hvarjemte för maskinfilt, rundväfd

för fabriksbehof, blef, medelst hänvisning derför till redskap och maskinerier

samt delar deraf, medgifven tullfrihet. Med anledning af franska traktaten blef

häruppå tullen å filtar och mattor år 1865 öfvergångsvis bestämd till 30 öre samt

från och med år 1867 till sitt nuvarande belopp, 25 öre per skålpund; tullen å

pressduk nedsattes år 1865 omedelbart till nuvarande belopp, 10 öre pr skålpund;

för “andra slag''1 af ylleväfnader blef tullen nedsatt år 1865 till en R:dr 25 öre,

från och med år 1867 till 1 R:dr, samt från och med år 1868 till 75 öre, hvilket

belopp ännu är gällande. Sedan dess har i sak någon annan förändring i

afseende å ylleväfnader ej skett, än allenast att vid 1872 års riksdag den under

ylleväfnader upptagna föreskrift om resfiltars tullbehandling blef, till förekommande

af olika uppfattningar, derifrån utesluten och resfiltar i tulltaxan intagna

under egen rubrik med föreskrift om lika tullbehandling som den väfnad, hvaraf

de hufvudsakligen bestå.

I fråga om filtar och mattor anmärkte 1865 års tullkomité, hurusom erhållna

pris- och vigtuppgifter gifvit vid handen att den i 1863 års taxa upptagna

tullsats, 40 öre pr skålpund, uppginge för inhemska filtar till omkring 11 procent

och för utländska filt- och mattväfnader, af hvilka endast de finare slagen dittills

kunnat med någon fördel införskrifvas, till vid pass 20 procent af värdet. Men

om dervid toges i betraktande, att råvarorna, såväl ullen som i allmänhet färgningsämnena,

vore vid införsel tullfria, äfvensom att, hvad anginge filtar, tillverkningskostnaden

härstädes, enligt hvad upplyst blifvit, kunde beräknas till omkring

hälften af varuvärdet, motsvarade sagda tullsats, 40 öre per skålpund, icke mindre

än 20 å 40 procent af nämnda kostnad; och då den under de tio åren 1853

—1862 från ett värde af 26,267 R:dr till ett sådant af 143,923 R:dr ökade införseln

af dessa varor ådagalade ett alltjemt stigande behof, som icke af tillverkningen

inom landet tillfredsstäldes, ansåg komitén tullen å filtar och mattor af ylle icke

böra vara högre än 25 öre, hvilken tull utgjorde 12 å 13 procent af tillverkningskostnaden

för inhemsk vara.

Införseln af filtar och mattor har på senare åren ytterligare stegrats; den

utgjorde:

år 1870 ..................... 181,637 skålpund

» 1871 ..................... 247,695

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o (i.

29

Utskottet, som redan hemstält om tullnedsättningar för ullgarn, har trott

tiden vara inne för en nedsättning jemväl i tullsatsen å filtar och mattor af ylle,

dock allenast från 25 till 20 öre per skålpund.

Maskinfilt, rundväfd för fabriksbehof, är, på sätt redan blifvit nämndt, tullfri;

och, då pressduk af ylle endast användes för fabriksbehof, t. ex. vid papperstillverkning

och stearinfabrikation, har Utskottet ansett tullfrihet jemväl för denna

artikel böra medgifvas, så mycket mera som densamma ej tillverkas inom landet,

och tullinkomsten deraf ej heller är af afsevärd betydenhet, i ty att af denna till

värdet dyrbara, men tvifvelsutan just i följd af sin användning med den låga tullsatsen

af 10 öre per skålpund belagda artikel infördes

år 1869

„ 1870

„ 1871

„ 1872

„ 1873

5,557 skålpund

5,845

3,833 „

4,286

4,602

För bedömande af tullsatsen å “andra slag“ af ylleväfnader, hade 1865 års

tullkomité förskaffat sig åtskilliga profvägnings- och prisuppgifter. Dessa uppgifter

både visat en sådan skiljaktighet i varuvärde, att den i 1863 års tulltaxa för

ylleväfnader, andra slag, upptagna tullsats, 1 Rdr 50 öre per skålpund, i förhållande

till varuvärdet omvexlade från 11 till mera än 120 procent. Af uppgifter,

angående 12 olika slag svenska ylleväfnader af från 9 2/3 till 3 % riksdalers värde

per aln, hade inhemtats, att sagda tullsats motsvarade 21,5 procent af dessa varors

medelvärde; och enligt priskurant på alla Carlsviks, vid hufvudstaden belägna,

fabriks tillverkningar af hel- och halfylleväfnader skulle samma tullsats i medeltal

hafva utgjort 18,i procent af varuvärdet; men enligt särskilda meddelanden,

grundade på fakturor öfver införda flera olika slags utländska hel- och halfylleväfnader,

beräknades nämnda tullsats uppgå till 25, 41, 52 och till och med 91

procent af varans värde. Vidare hade upplysts, att hela tillverkningskostnaden

vid de svenska ylleväfnadsfabrikerna kunde antagas utgöra från 2/5 till 2IS, eller i

medeltal något mera än hälften af varuvärdet, hvadan omförmälda tullsats, enligt

berörda prisuppgifter, motsvarade omkring 36 å 43 procent af samma kostnad.

Dessa omständigheter föranledde komitén att antaga 75 öre såsom en,

efter vissa öfvergångar, för ylleväfnader “andra slag" gällande tullsats. Kommerskollegii

berättelser upplysa angående ylleväfnadsindustriens utveckling under åren

1869—1873 att värdet af klädesfabrikernas tillverkningar under dessa år stigit

från 7,856,657 till 13,522,152 riksdaler och att tillverkningsvärdet vid “fabriker för

helylle och blandade väfnader“ under samma år stigit från 477,337 till 758,126

riksdaler; och har utförseln af ylleväfnader, som år 1864 utgjorde allenast 1,034

skålpund, år 1869 uppgått till 76,682 skålpund och år 1873 till 102,439 skålpund.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Beoillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Då nu varande tullsats å ylleväfnader, andra slag, 75 öre per skålpund, på

sätt förut är nämndt, gält alltsedan 1868 års början; då densamma är ej obetydligt

högre än i flera andra länder, t. ex. Danmark och Norge, hvad de gröfre

slagen af ylleväfnader angår, med hvilka slags förfärdigande den svenska fabrikationen

hufvudsakligen sysselsätter sig, och då Utskottet redan föreslagit nedsättningar

i tullsatserna å ullgarn, torde en nedsättning från 75 till 70 öre per skålpund

i tullen å ylleväfnader “andra slag", ej kunna anses opåkallad; hvadan Utskottet

funnit sig böra derom hemställa.

Hvad nu ändtligen angår linne- eller hampväfnader har Herr Hedlund till

en början föreslagit, att tullen å blaggarn, buldan, kanfas och sadelgjordsväf måtte

varda nedsatt från 15 till 5 öre per skålpund.

Redan i 1857 års tulltaxa bestämdes tullen för blaggarn och öfriga nyssnämnda

artikelslag till 15 öre per skålpund, eller samma tullsats, som ännu är

gällande. 1865 års tullkomité, som ansåg att tullen å segel- och tältduk af linne

eller hampa borde sättas till 6 öre per skålpund, förmälde att i allmänhet blaggarn,

buldan, kanfas och sadelgjordsväf vore af mindre värde än segel- och tältduk

och sålunda icke borde draga högre tull än dessa; hvadan och på i öfrigt

anfördt skäl komitén i sitt förslag till tulltaxa utförde tullafgiften för blaggarn,

buldan, kanfas och sadelgjordsväf till samma belopp som för segel- och tältduk,

eller 6 öre per skålpund.

Efter hvad Utskottet genom upplysningar, meddelade af en betydande linnefabrikant,

inhemtat, kan utan något men för den inhemska linnetillverkningen den

nuvarande, alltsedan 1858 års början gällande tullsatsen å blaggarn, buldan, kanfas

och sadelgjordsväf nedsättas derhän, att den må blifva för blaggarn 12 öre

och för de öfriga trenne artikelsslagen 8 öre per skålpund; viljande Utskottet förty

göra förslag härom.

För bolstervar af linne eller hampa utgör tullen 40 öre per skålpund, hvilken

tullsats infördes redan genom 1857 års taxa. Herr Hedlund har visserligen

nu föreslagit dess nedsättande till 20 öre; men som Utskottet ansett sig icke

kunna i afseende å bolstervar af bomull med blandning af lin eller hampa —

hvarmed nu ifrågavarande slag af bolstervar för närvarande drager lika tull —

förorda en större nedsättning än till 30 öre per skålpund, har Utskottet allenast

velat hemställa om enahanda nedsättning för bolstervar af linne eller hampa, och

detta desto hellre som det ofta lärer vara svårt att skilja sistnämnda slags bolstervar

från sådant med blandning af bomull.

Mattväfnad af linne eller hampa, äfven om annat i taxan ej specificeradt

ämne deri ingår, är i nuvarande taxa i afseende å tullsatsen likstäld med mattväfnad

af bomull med blandning af lin eller hampa; och för den händelse Utskottets

förslag om nedsättning i tullen å sistnämnda slags mattväfnad med allenast

3 öre per skålpund varder godkändt, torde följdriktigheten fordra att, utan

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

31

afseende å hvad Herr Hedlund föreslagit om nedsättning af tullsatsen å mattväfnad

af linne eller hampa ända till 10 öre, tullsatsen å detta slags mattväfnad,

äfven om annat i taxan ej specificeradt ämne deri ingår, bestämmes till 15 öre

per skålpund.

Pressduk af linne eller hampa är i nuvarande tulltaxa belagd med samma

tull som pressduk af ylle, eller 10 öre per skålpund; och då i allmänhet samma

skäl, som ofvan blifvit för tullfrihet å pressduk af ylle anförda, synas tala för enahanda

frihet för pressduk af linne eller hampa, torde jemväl å sistnämnda slags

pressduk tullen böra borttagas.

Uti 1854 års tulltaxa bestämdes tullen för segel- och tältduk af linne eller

hampa till 2 skillingar 8 runstycken banko. I 1857 års taxa utfördes denna tullsats

till 8 öre per skålpund, eller det ännu gällande afgiftsbeloppet. Herr Hedlund

har förslagit nedsättande af berörda tullsats till 5 öre. 1865 års tullkomité hemstälde

om dess bestämmande till 6 öre per skålpund.

Det växande behofvet af denna för vårt lands sjöfart så vigtiga artikel

utvisas bland annat af den alltmera stegrade införseln; denna utgjorde

år 1869 .................... 397,748 skålpund

„ 1870 .................... 546,904

„ 1871 .................... 686,617

„ 1872 .................... 1,005,011

,,1873 .................... 1,074,095

Vid de inhemska segel- och tältduksfabrikerna, som år 1873 voro 3 till

antalet, utgjorde nämnda år, enligt hvad Kommers-kollegii berättelse rörande

fabriker och manufakturer utvisar, sammanlagda tillverkningsvärdet 1,043,012 R:dr,

hvilket värde öfversteg det för 1872 anmälda med 173,599 R:dr och är 418,200

R:dr högre än det till 624,812 R:dr beräknade årliga medeltillverkningsvärdet under

åren 1868—1872. Och af segel- och tältduk utaf linne eller hampa utfördes

år 1869 5,592 skålpund

„ 1870 11,094 „

„ 1871 30,611

„ 1872 41,478

„ 1873 32,918

Då tågvirke, ankare och kettingar m. fl. för skeppsbehof erforderliga artiklar

äro från tull fria, torde anspråket på någon nedsättning i den nuvarande,

sedan så långt tillbaka oafbrutet gällande tullen å segel- och tältduk af linne

eller hampa vara fullt befogadt; och har Utskottet fördenskull ansett sig böra

föreslå att densamma nedsättes från 8 till 6 öre per skålpund.

Af jutegarnsväfnad är den oblekta och ofärgade numera från tull fri, hvaremot

den blekta eller färgade drager en tull af 18 öre per skålpund.

Herr Hedlund har i sin motion framstält förslag om tullfrihet för all slags

jutegarnsväfnad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Först i 186G tulltaxa blef jutegarnsväfnad specificerad och sammanfördes

då med segel- och tältduk af linne eller hampa samt drog alltså en tull af 8 öre

per skålpund. År 1873, då tullfrihet beviljades för oblekt och ofärgad jutegarnsväfnad,

blef deremot tullen å blekt eller färgad höjd till sitt nuvarande belopp,

och anfördes i afseende härå uti Riksdagens underdåniga skrifvelse (N:o 64), angående

tullbevillningen, att enär sistnämnda slags väfnad ofta i handeln förekomme

med brokiga färger, afsedd att begagnas såsom mattor, och dessutom ej

sällan vore sammanblandad med annan väfnad, så att det vore svårt att bestämma

varans hufvudsakliga beståndsdel, hade Riksdagen funnit lämpligast, att någon skilnad

i tullsats ej gjordes för den blekta eller färgade jutegarnsväfnaden och annan

mattväfnad; hvadan Riksdagen höjt tullen å den förra till likhet med tullen å

den senare. I betraktande häraf torde någon annan förändring af tullsatsen å

den blekta eller färgade jutegarnsväfnaden ej höra nu ifrågakomma, än den Utskottet

föreslagit för annan dermed likstäld mattväfnad, eller nedsättning från

18 till 15 öre per skålpund.

Bland linne- eller hampväfnader förekomma i tulltaxan äfven damast samt

lärft, alla slag, med en tullsats af 75 öre, samt “andra slag“, cfråV/väfnadcr derunder

inbegripna, med en tullsats af 65 öre per skålpund.

För dessa “andra slag“ har Herr Hedlund föreslagit tullens nedsättande

från 65 till 25 öre. I 1857 års tulltaxa voro lärft, alla slag, och damast åsätta

en tull af 1 R:dr per skålpund; för “andra slag1'', drällväfnader derunder inbegripna,

bestämdes tullen redan då till ännu gällande belopp 65 öre. År 1865

nedsattes tullen för damast och lärft till dess nuvarande belopp.

1865 års tullkomité ansåg sig böra till förebyggande af osäkerhet och misstag

vid förtullningen, föreslå tullen för lärft, alla slag, äfvensom för ifrågavarande

slags damast och dräll till lika belopp med den för damast och dräll af bomull

med blandning af lin eller hampa föreslagna, eller 50 öre per skålpund; hvarjemte,

enär det syntes komitén att “andra slag'''' af nu ifrågavarande väfnader

borde tullbehandlas lika med lärft, tullen jemväl för dessa “andra slag11 föreslogs

till 50 öre per skålpund.

Utskottet, som delar komiténs åsigter i dessa fall, och som, på sätt ofvan

är nämndt, funnit sig böra hemställa derom att dräll och damast af bomull med

blandning till större eller mindre del af lin eller hampa måtte sammanföras till

lika tullsats 50 öre pr skålpund, har derföre ock velat föreslå sistberörda tullsats

jemväl för lärft, damast och dräll samt “andra slag11 af linne eller hampa.

På grund af hvad nu blifvit i afseende å väfnader anfördt, hemställer Utskottet:
-

20:o.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N-.o 6.

33

20:o

a) i fråga om bomullsväf nåder:

att tullen måtte varda nedsatt:

å felb och plys äfvensom filtar och parkum från 40 till

35 öre per skålpund,

å segelduk från 6 till 5 öre per skålpund; samt

å “andra slag''1, oblekta och ofärgade från 25 till 20 öre,

blekta eller färgade från 40 till 35 öre samt tryckta eller

pressade från 50 till 45 öre per skålpund;

b) vidkommande väfnader af bomull med blandning till större

eller mindre del af lin eller hampa:

att, med afslag å Herr Hedlunds förslag om nedsättning

i tullen å damast, tullsatserna måtte nedsättas:

å bolstervar från 40 till 30 öre,

å dräll från 65 till 50 öre, samt

å mattväfnad från 18 till 15 öre per skålpund;

c) beträffande ylleväfnader, af ull allena eller blandad till

större eller mindre del med bomull, lin eller andra ämnen

utom silke: ''

att pressduk måtte från tull befrias; samt

att tullen måtte varda nedsatt:

å filtar och mattor från 25 till 20 öre samt

å “andra slag" från 75 till 70 öre pr skålpund;

d) i afseende å linne- eller hampväfnader:

att, med afslag å Herr Hedlunds förslag i fråga om tullfrihet

för blekt eller färgad jutegarnsväfnad, tullen måtte

varda nedsatt:

å blaggarn från 15 till 12 öre,

å buldan, kanfas och sadelgjordsväf från 15 till 8 öre,

å bolstervar från 40 till 30 öre,

å damast samt lärft, alla slag, från 75 till 50 öre,

å mattväfnad, äfven om annat i taxan ej specificeradt ämne

deri ingår, från 18 till 15 öre,

å segel- och tältduk från 8 till 6 öre,

å blekt eller färgad jutegarnsväfnad från 18 till 15 öre, och

å “andra slag“, drällväfnader derunder inbegripna, från

65 till 50 öre, allt per skålpund; samt

att pressduk måtte från tull befrias; och

Bill. till Biksd. Prot. 1875. 5 Samt. 1 Afd. 5 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Rroderdv.lt,

Marie och

Stramalj.

Gardiner,

Tull-.

34 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

e) att i sammanhang med omförmälda förändringar rubriken

“Väfnader" måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda

taxeförslag utvisar.

I nuvarande tulltaxa har rubriken Broderduk, Marie och Stramalj följande

lydelse:

“Broderduk, Marie och Stramalj:

af silke................1 skålpund — 1 krona 50 öre,

af silke med tillsats af annat material .... 1 „ — 1 krona,

af ull ................1 „ — 75 öre,

af papper...............1 „ — 15 öre,

andra slag, enkla eller blandade......1 „ — 50 öre.

Anm. Påbörjade eller hallfärdiga tapisseriarbeten förtullas lika med duken,

hvarå de äro anbragta, med tillägg af 20 procent."

De under ifrågavarande rubrik hänförliga artiklar, undantagandes påbörjade

eller halffärdiga tapisseriarbeten, äro af Herr Hedlund föreslagna till tullfrihet i

anseende till deras obetydenhet från tullinkomstens synpunkt.

Då emellertid väfnader i allmänhet äro med tull belagda och jemväl pappoch

pappersarbeten äro föremål för tullbeskattning, torde följdriktigheten kräfva

bibehållande af tullpligtighet för nu ifrågavarande artiklar.

Utskottet har fördenskull ej kunnat biträda Herr Hedlunds ifrågavarande

förslag; hvaremot då broderduk, marle och stramalj af ull för närvarande äro i

afseende å tullsatsen likstälda med ylleväfnader, andra slag, samt broderduk,

marle och stramalj, “andra slag", hvilka hufvudsakligen äro af bomull, nu draga

enahanda tull som bomullsväfnader, andra slag, tryckta eller pressade, bifall till

hvad Utskottet föreslagit i fråga om beloppet af tullafgifterna å omförmälda slags

ylle- och bomullsväfnader torde böra föranleda motsvarande nedsättningar af

tullsatserna å broderduk, marle och stramalj “af ull“ samt “andra slag"; hemställande

Utskottet alltså,

21:o

att, med afslag å Herr Hedlunds ifrågavarande förslag, tullen

måtte varda nedsatt å broderduk, marle och stramalj af ull

från 75 till 70 öre, samt å “andra slag, enkla eller blandade",

från 50 till 45 öre per skålpund.

Gardiner, rull-, af bomulls-, linne- eller hampväfnad, målade eller tryckta,

hafva från och med år 1867 dragit samma tull som blekta eller färgade bomullsväfnader,

och då detta förhållande synes fortfarande böra ega rum, får Utskottet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 6. 35

i öfverensstämmelse med den nedsättning i tullen å bomullsväfnader, andra slag,

blekta eller färgade, från 40 till 35 öre per skålpund, som bär förut blifvit föreslagen,

nu hemställa

22:o.

att jemväl tullsatsen å gardiner, rall-, af bomulls-, linneeller

hampväfnad, målade eller tryckta, måtte nedsättas från

40 till 35 öre per skålpund.

Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade arbeten,

ej specificerade, “andra slag", äfvensom Vantar, “andra slag", draga samma

tull som bomullsväfnader, andra slag, tryckta eller pressade, nemligen 50 öre

per skålpund; och torde den föreslagna tullnedsättningen ånämnda slags bomullsväfnader

derföre böra föranleda motsvarande nedsättningar i afseende å omförmälda

slags strumpstolsarbeten.

Utskottet hemställer derföre, under förutsättning af bifall till hvad Utskottet

i fråga om tullsatsen å bomullsväfnader, andra slag, tryckta eller pressade,

föreslagit,

23:o.

att tullen å strumpor och andra å strumpstol eller genom

stickning tillverkade arbeten, ej specificerade, “andra slag",

äfvensom å vantar, “andra slag", måtte nedsättas från 50 till

45 öre per skålpund.

Gasmätare äro för närvarande belagda med en tull af 5 procent af värdet.

Herrar Hedlund och Lundström hafva i förenämnda motioner väckt förslag

om tullfrihet för ifrågavarande artikel, Herr Hedlund med anledning af den obetydliga

tullinkomsten, Herr Lundström åter under erinran hurusom för borttagande,

af tullen å denna, endast undantagsvis inom landet tillverkade artikel samma

skäl talade, som föranledt tullfrihet för maskinerier, redskap och verktyg.

Tullinkomsten af gasmätare har blifvit i Kommers-kollegii berättelse

beräknad

för år 1869 till....................1,126 R:dr.

„ „ 1870 „.................... 929 „

„ „ 1871 „.................... 1,488 „

„ „ 1872 „...... 1,563 „

„ „ 1873 „.................... 1,452 „

På de af Herr Lundström anförda skäl hemställer Utskottet,

Strumpor

och

Vantar,

Gasmätare.

24:o.

att tullfrihet för Gasmätare måtte medgifvas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Glas.

Vidkommande rubriken Glas har inom Utskottet förslag blifvit väckt om

nedsättning af nuvarande tullen, 3 öre per skålpund, å fönsterglas, alla slag.

I fråga om tullsatsen å denna vara, anförde merbemälda tullkomité, att

nämnda tullsats, som förut utgjort 4 öre per skålpund, blifvit genom traktaten

med Frankrike nedsatt till 3 öre per skålpund; att på grund af erhållna

uppgifter om värdet å fönsterglas, derför medelpriset beräknats till omkring 19

öre per skålpund för inhemsk tillverkning samt omkring 12 öre för utländsk,

komitén emellertid icke ansett 3 öre, såsom i förhållande till varuvärdet allt

för högt, böra till slutlig tullsats antagas, utan föreslagit, att denna måtte bestämmas

till 2 öre per skålpund, hvilket utgjorde omkring 10 procent af priset på

inhemsk tillverkning och omkring 17 procent på utländsk sådan; och hemstälde

komitén, att denna slutliga tullsats måtte inträda från och med år 1868. En betydande

glastillverkare, af hvilken Utskottet fått emottaga åtskilliga upplysningar

1 afseende å glasvaror, har ock förklarat, det, enligt hans åsigt, nuvarande tullen

å fönsterglas vore för hög och lämpligen kunde till 2 öre per skålpund nedsättas.

I betraktande af hvad sålunda såväl bemälda tullkomité som omförmälde

glastillverkare anfört, samt med afseende å ifrågavarande artikels stora behöflighet,

har Utskottet trott sig böra föreslå, att nuvarande tullsats å fönsterglas, alla

slag, måtte från 3 till 2 öre per skålpund nedsättas.

Ljuskronglas äro af Herr Hedlund föreslagna till tullfrihet, i anseende

dertill att de år 1872 i tullinkomst lemnat allenast 494 R:dr. Men med afseende

å beskafienheten och värdet af dessa glas har Utskottet icke funnit anledning

tillstyrka någon förändring i tullsatsen derå, 5 öre per skålpund.

Jemväl råa och oslipade spegelglas eller s. k. glasämnen, för närvarande

belagda med en tull af 3 öre per skålpund, äro, i anseende till den ringa tullinkomst

de gifvit, bland de artiklar, som Herr Hedlund föreslagit till tullfrihet.

Utskottet, som icke funnit anledning ifrågasätta tullfrihet för denna artikel, har

deremot ansett densamma böra fortfarande draga samma tull som fönsterglas,

särskildt till förekommande af det missbruk att ej den senare varan må införas

under enahanda benämning med den förra; och har Utskottet derföre velat föreslå

tullafgiften jemväl för råa och oslipade spegelglas eller s. k. glasämnen till

2 öre per skålpund.

Herr Hedlunds förslag derom, att urglas, som för närvarande draga en tull

af 10 öre per skålpund samt år 1872 lemnat en tullinkomst af endast 446 R:dr,

skulle göras tullfria, har Utskottet icke kunnat biträda, då åtskilliga mindre dyrbara

glasvaror fortfarande anses böra vid tullpligtighet bibehållas.

Deremot har inom Utskottet förslag blifvit framstäldt att sammanföra urglas

och “andra slag“ af glas till eu gemensam underafdelning, med en tullsats af 10

öre per skålpund. I afseende å dessa “andra slag" erinrades af bemälda tullkomité,

att tullafgiften derå, i 1863 års tulltaxa utgörande 20 öre per skålpund,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

BevUlnings-TJtslcottets Betänkande N:o 6.

genom Franska traktaten blifvit bestämd till 15 öre per skålpund, men att enligt

erhållna upplysningar angående prisen å de varuslag, som inginge under glas,

“andra slag1'', nämnda tull af 20 öre per skålpund uppginge till 18 Va ä 26 och

till och med till 38 % procent af varuvärdet, i medeltal till 27 procent samt understege

endast för de finare slagen 20 procent. Vid sådant förhållande ansåg komitén

sig böra föreslå tullafgiften för glas, “andra slag", till 10 öre per skålpund,

dock med hemställan att denna senare tullsats måtte inträda först från och

med år 1868. Den glastillverkare, som meddelat Utskottet upplysningar i förevarande

ämne, har ansett, att en nedsättning af tullen å “andra slag" af glas till

10 öre per skålpund icke skulle utöfva någon skadlig inflytelse å den inhemska

glastillverkningen. Utskottet har fördenskull trott sig böra biträda ifrågavarande,

inom Utskottet väckta förslag, och har Utskottet vid omarbetningen af rubriken

“Glas" uteslutit den vissa slags flaskor tillagda benämningen “pressade11, hvilken

är oegentlig och missledande, samt, efter hvad Utskottet inhemtat, i flera fall

föranledt tvister vid tullbehandlingen.

På grund af hvad Utskottet sålunda i afseende å rubriken “Glas11 anfört,

hemställer Utskottet,

25:o.

a) att, med afslag å Herr Hedlunds motion, i hvad den afser

tullfrihet för ljuskronglas, råa och oslipade ^spegelglas

eller s. k. glasämnen, samt urglas, tullen måtte varda nedsatt

å fönsterglas, alla slag, samt råa och oslipade spegelglas

eller så kallade glasämnen från 3 till 2 öre per

skålpund, samt

b) att införselstullen å glas, “andra slag11, karaffiner och slipade

flaskor derunder inbegripna, nedsättes från 15 till

10 öre per skålpund, och att i sammanhang härmed rubriken

“Glas11 måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda

taxeförslag utvisar.

Glasflusser, oslipade samt slipade, men oinfattade, äro nu belagda med en Glasflusser.

tull af 60 öre per skålpund.

Under uppgift hurusom denna artikel under år 1871 lemnat alls ingen tullinkomst

samt år 1872 i sådan inkomst gifvit endast 14 R:dr, hafva Herrar Hedlund

och Lundström föreslagit borttagande af tullen å nämnda artikel.

Såvidt Kommers-kollegii berättelser utvisa, lemnade ifrågavarande artikel

under åren 1869, 1870 och 1871 icke någon tullinkomst. År 1872 utgjorde tullinkomsten

14 och år 1873 13 R:dr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

I betraktande ''.häraf och då omförmälda artikel, likasom Agat, Bernsten,

Koraller med flera, då de införas i oinfattadt skick, är att anse såsom beredningsämne

för vissa yrken, hemställer Utskottet,

26:o.

att glasflusser, oslipade samt slipade men oinfattade, måtte

från tull befrias.

Gryn, mjöl

och ris.

Uti meranämnde motion har Herr Hedlund, med förmälan hurusom risgryn

och rismjöl vore ett helsosamt och närande födoämne, som borde vara så

tillgängligt som möjligt för alla landets innevånare, vidare anfört, att tullbeskattning

å nämnda varor icke stode tillsammans med grundsatsen, att staten ej

borde lägga skatt å födoämnen, som inginge i den stora förbrukningen; varande

af motionären föreslaget, att “gryn af alla slag, deri inräknade Bisgryn, samt

Rismjöl, må varda fria till införsel i riket“.

Herr O. P. Rylander har i den af honom väckta, ofvan omförmälda motion,

under förmenande att “numera statens finanser lemna tillfälle att nedsätta eller

helt och hållet borttaga införselstullen å sådana artiklar, som kunna räknas till

den arbetande klassens dagliga förbrukning", i sådant hänseende, bland annat,

anfört att, “då nästan alla som nödvändiga födoämnen varande artiklar blifvit

förklarade tullfria", motionären funne det förvånande, att en så sund och helsosam

samt närande vara som risgryn och rismjöl vore belagd med en införselstull

af omkring 20 procent af varans värde; och har Herr Kylander fördenskull föreslagit

borttagande af tull å risgryn och rismjöl.

Vidare har Herr Hedlund dels under åberopande af den ringa tullinkomsten

föreslagit tullfrihet för mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier, som ej kunna

inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier, dels ock hemställt om

borttagande af tullen å ris, oskalad, blandad med mer eller mindre fullständigt

afskalad ris, hvilken vara skulle under år 1872 ej lemnat någon tullinkomst.

Hvad nu till en början gryn angår, åtnjutes för närvarande tullfrihet för

sådana af spanmål; hvaremot risgryn och den dermed sammanförda artikeln rismjöl

äro belagda med en tull af 2 öre per skålpund; samt “andra slag" af gryn

med en tull af 4 öre per skålpund.

Såvidt Kommers-kollegii berättelser utvisa, har tullinkomsten, oberäknadt

hvad som kan hafva influtit för några partier sjöskadad vara, utgjort: af risgryn

och rismjöl

år 1869

100,563 R:dr

86,431 „

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 6.

39

år 1871 ...................... 91,061 R:dr

» 1872 ...................... 111,879 „

» 1873 ...................... 143,192 „

eller i medeltal under nämnda fem år 106,625 R:dr; samt af “andra slags“ gryn

år 1869 ...................... 15,010 R:dr

» 1870 ...................... 12,413 „

» 1871......................11,812 „

» 1872 ...................... 16,810 „

.» 1873 ...................... 19,125 „

eller i medeltal för de fem åren 15,034 R:dr.

Att risgryn och rismjöl utgöra vigtiga näringsmedel, som alltmera ingå i

den stora förbrukningen, lärer ej kunna bestridas. Införseln af dessa artiklar har

under åren 1869—1873 i medeltal utgjort 5,331,265 skålpund samt år 1873 till

och med stigit ända till 7,159,611 skålpund. Och huru betydande den härför influtna

tullinkomsten än varit, torde afseendet derå likväl icke böra utgöra hinder

för fullföljande af den grundsats, som redan länge varit i vår tull-lagstiftning erkänd,

att i den allmänna förbrukningen ingående näringsmedel, så vidt statens

tillgångar sådant medgifva, från tullbeskattning befrias. Tidpunkten att vidtaga

mera betydande lindring i denna beskattning synes Utskottet nu vara inne, då

tullinkomsterna under senare åren visat öfverskott långt utöfver hvad af denna

inkomsttitel påräknats. Utskottet har alltså funnit sig böra tillstyrka bifall såväl

till Herrar Hedlunds och Rylanders förslag om tullfrihet för risgryn och rismjöl,

som till den förres förslag om enahanda frihet för “andra slag" af gryn, bland

hvilka de hufvudsakligaste likaledes utgöra alltmera allmänt begagnade födoämnen.

Då tullinkomsten af “mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier, som ej kunna

inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier“ —- å hvilket slags mjöl

tullen för närvarande utgör 12 öre per skålpund — under åren 1869—1873 varit

af ringa betydenhet, i det den utgjort

år 1869 ....................... 2,208 R:dr

1870

1871

1872

1873

206

217

540

294

och då mjöl af spanmål äfvensom majsmjöl redan är tullfritt, samt Utskottet nyss

förordat tullfrihet för rismjöl, har Utskottet ansett skäl ej förefinnas att vidare

bibehålla tullen å omförmälda ej specificerade mjöl.

Om nu, såsom Utskottet antager, tullfrihet för risgryn och rismjöl varder

bifallen, lärer ock deraf blifva en gifven följd, att tulltaxans bestämmelse derom

att ris oskalad, blandad med mer eller mindre fullständigt afskalad ris, skall draga

en tull af 1 öre per skålpund, måste förändras till tullfrihet jemväl för denna ar
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

tikel. År 1869 utgjorde tullinkomsten af sistnämnda slags ris 3,594 R:dr, men

under åren 1870—1873 har, så vidt Kommers-kollegii berättelser utvisa, någon

tullinkomst deraf ej influtit.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

27:o.

a) att risgryn och rismjöl äfvensom gryn, “andra slag", måtte

från tull befrias;

b) att tullfrihet måtte medgifvas för “mjöl, ej specificeradt, af

vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spaumål eller

hänföras till medicinalier"; samt

c) att rubrikerna Gryn och Mjöl, äfvensom rubriken Ris måtte

erhålla deu förändrade lydelse, bilagda taxeförslag utvisar,

och att i stället för den i nuvarande tulltaxa vid Bismjöl

förekommande hänvisning måtte införas en ny rubrik, så

lydande:

“Rismjöl............Fritt."

Enligt nuvarande tulltaxa utgör tullen å såväl bokguld, äkta och oäkta, som

musiv-, puder- eller unsen-guld 1 öre per ort.

I anseende till den obetydliga tullinkomst, dessa artiklar under åren 1871

och 1872 lemnat, äro desamma i Herrar Hedlunds och Lundströms ofvan omför
-

252 R:dr,

270 „

Guld bok- mälda motioner föreslagna till tullfrihet.

samt ''musiv-, Tullinkomsten beräknas i Kommers-kollegii berättelser

pudunsen-ller hvad bokguld, äkta och oäkta, angår:

för år 1869 till...................

„ „ 1870 „...................

» „ 1871 „...................

„ „ 1872 „...................

,, „ 1873 „...................

samt vidkommande musiv-, puder- eller unsenguld:

för år 1869 till...................

„ „ 1870 „....................

» „ 1871 „ ...................

» „ 1872 „ ...................

„ „ 1873 „................. • •

Enär ifrågavarande artiklar utgöra beredningsämnen för vissa nanngar, tiar

Utskottet ansett för dessa artiklar böra medgifvas den frihet från tull, som redan

länge

321

812

1,003

4

4

6

9

3

R:dr.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskotteis Betänkande N:o 6.

41

länge åtnjutits för boksilfver, äkta och oäkta, samt musiv-, målare-, puder- eller

unsensilfver; hemställande Utskottet fördenskull,

28:o.

att tullen å bokguld, äkta och oäkta, samt å musiv-, pudereller

unsenguld måtte borttagas, och i följd deraf rubriken

“Guld" erhålla den förändrade lydelse, bilagda taxeföreslag

utvisar."

Hagel draga för närvarande en tull af 3 öre per skålpund.

Åberopande den ringa tullinkomsten för år 1872, har Herr Hedlund föreslagit

denna artikel till tullfrihet.

Tullinkomsten af hagel är i Kommers-kollegii berättelser beräknad

för år 1869 till .

55 Rall’.

33

5»

33

33

1870

1871

1872

1873

3) •

33 •

33

33

Införseln utgjorde, nemligen:

år 1869...........

1870 ...................

1871 ...................

1872 ...................

1873 ...................

Under samma år utfördes följande qvantiteter hagel:

8

62

13

1,123

33

33

33

33

1,822 skålpund.

282

2,057

447

37,438

3)

3?

33

33

år 1869.

„ 1870.

„ 1871.

„ 1S72.

„ 1873.

4,990

3,935

8,555

12,625

10,950

Oaktadt tullinkomsten af hagel år 1873 mycket öfverstigit de fyra nästföregående

årens inkomst, var dock tullinkomsten äfven år 1873 ej af den betydenhet,

att ju icke Utskottet, då ifrågavarande artikel utgör föremål för en ej

ringa utförsel, anser sig kunna biträda motionärens förslag om borttagande af tull

å nämnda artikel; hemställande Utskottet alltså,

Hagel.

29:o.

att hagel måtte från tull befrias.

Bill. till Biksd. Prof. 1875. 5 Sami, 1 A/d. 5 Haft.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Halsduk*- valliar.

Spännhals
dukar.

Under uppgift att halsduksvalkar år 1872 ej gifvit någon 1 allinkomst, bär

Herr Hedlund i sin meranämnda motion föreslagit tullfrihet för dessa artiklar,

hvilka enligt nuvarande tulltaxa draga en tull af en krona per skålpund.

Vitsordande att, så vidt Kommers-kollegii berättelse angående utrikes

handeln och sjöfarten år 1872 utvisar, någon tullinkomst nämnda år ej varit att

hemta af halsduksvalkar, har dock Utskottet funnit oegentligt, att berörda artiklar

skulle vara från tull fria, under det att de materialier, hvaraf de vanligen förfärdigas,

likasom andra beklädnadspersedlar, fortfarande draga tull. Deremot har

Utskottet, lika med merbemälda tullkomité, ansett lämpligt, att halsduksvalkar, i

stället för att hafva sin särskilda tullsats, varda tullbehandlade såsom kläder.

Utskottet hemställer alltså,

30:o.

att Riksdagen, med afslag å Herr Hedlunds yrkande om tullfrihet

för halsduksvalkar, måtte gifva ifrågavarande taxerubrik

följande förändrade lydelse:

“Halsduksvalkar; tullbehandlas såsom kläder."

Samma skal, som blifvit af Utskottet anfördt emot tullfrihet för halsduksvalkar,

torde ock få gälla med afseende å Herr Hedlunds i anledning af tullinkomstens

ringhet framstälda förslag om borttagande af tull å spännhalsdukar,

äfvensom andra på valk sydda halsdukar “af andra tyger, äfvensom afläder". Utskottet

håller deremot före, att, lika med halsduksvalkar, jemväl omförmälda halsdukar,

vare sig de nu äro förfärdigade af hel- eller halfsiden eller af andra tyger

äfvensom af läder, lämpligen böra tullbehandlas såsom kläder; hemställande Utskottet

derföre,

31 ro.

att, med afslag å Herr Hedlunds ifrågavarande förslag, rubriken

“Spännhalsdukar", äfvensom andra på valk sydda halsdukar,

måtte erhålla don förändrade lydelse, bilagda taxeförslag

utvisar.

Å honing är tullen för närvarande 4 öre per skålpund.

Tullinkomsten af denna artikel har i Kommers kollega berättelse beräknats

för år 1SG9 till.....................61 R:dr

„ „ 1870 ....................... 47 „

Honing.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

43

för år 1871 till

„ „ 1872 „

„ „ 1873 „

61 R:dr.

34 „

I följd af den ringa tullinkomsten har Herr Hedlund hemstält om tullfrihet

för ifrågavarande artikel.

Redan förenämnda tullkomité föreslog borttagande af tull å honing; och

anförde komitén såsom skäl derför, dels att ifrågavarande artikel hufvudsakligen

användes för medicinska behof, dels ock att tullinkomsten deraf utgjorde ett ringa

belopp.

Åberopande samma skäl, tillåter sig Utskottet hemställa,

32:o.

att honing måtte från tull befrias.

Under hufvudrubriken horn innehåller nu gällande tulltaxa följande stad
-

ganden:

‘■''■Horn:

oarbetadt eller raspadt.......... Fritt.

arbetadt:

platter............... Fria.

skifvor till lyktor m. m.........1 skålpund — 20 öre,

knappar med eller utan fernissning .... 1 „ — 20 „

andra slag.............1 „ — 50 “

Ilornskifvor till lyktor m. m. äro sålunda belagda med eu tull af 20 öre

per skålpund.

Enligt Kommers-kollegii berättelse för år 1872 var nämnda år tullinkomsten

af ifrågavarande liornskifvor endast 35 R:dr. Herr Hedlund har derföre ock

föreslagit tullfrihet för denna artikel. Under åren 1869 och 1870 lemnade densamma

ingen tullinkomst. För år 1871 beräknas tullinkomsten till 32 R:dr, för år

1873 till endast 2 R:dr.

Under erinran hurusom horn, arbetadt “i plattor1, vore tullfritt, anmärkte

förbemälda tullkomité, beträffande nu ifrågavarande liornskifvor, att desamma i

sjelfva verket ej vore annat än ett slags plattor; och föreslog komitén derföre

tullfrihet för dessa skifvor.

Af det skäl, komitén sålunda anfört, och i betraktande af den obetydliga

tullinkomsten af ifrågavarande artikel, hemställer Utskottet,

33:o.

att “horn, arbetadt, skifvor till lyktor m. m.“, måtte från tull

befrias och i sammanhang dermed rubriken “horn" erhålla

den förändrade lydelse bifogade taxeförslag utvisar.

/Inrit.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bcvillninys- Utskottéts Betänkande N:o (i.

Hudar och

Skinn.

Af Hudar och Skinn, till pelsverk ej hänförliga, äro oberedda, alla slag,

tullfria; hvaremot af de beredda slagen “sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade

(alunerade) äfvensom sämskade hudar och skinn" draga en tull af 10 öre, samt

“andra slag" en tull af 20 öre, allt per skålpund.

Herr J. F. Fredricson har i den af honom väckta, ofvan omförmälda motion

föreslagit borttagande af den å sulläder och bindsulläder satta tull; och har motionären

till stöd för sitt förslag hufvudsakligen anfört att, då nämnda slags läder nästan

uteslutande användes vid tillverkning eller lagning af skodon, omförmälda tullsats

alltså bidroge till fördyrande af berörda nödvändiga beklädnadsartiklar; hvithet

i synnerhet tungt drabbade den fattigare delen af befolkningen.

Jemväl Herrar Hedlund och Rylander hafva hemstält om tullfrihet för sulläder

och bindsulläder; Herr Rylander äfven om tullens borttagande å de med sulläder och

bindsulläder nu sammanförda hvitgarfvade (alunerade) äfvensom sämskade hudar och

skinn; erinrande sistbemälde motionärer, bland annat, om ifrågavarande varors betydelse

såsom vigtiga nödvändighetsartiklar.

Införseln af sulläder och bindsulläder samt dermed sammanförda hudar och

skinn utgjorde enligt Kommers-kollegii berättelser

år 1869 468,246 skålpund

,,1870 522,242

„ 1871 570,796

„ 1872 1,143,596 „

„ 1873 2,244,863

samt af “andra slag11 beredda, till pelsverk ej hänförliga, hudar och skinn

år 1869 85,075 skålpund

,,1870 123,812

„ 1871 150,982

„ 1872 208,337

„ 1873 246,715

Af denna införsel utgjorde de från Norge införda qvantiteter, — till den vida

största delen inkomna landvägen och tvifvelsutan hufvudsakligast bestående af sulläder

och bindsulläder —,

år 1869 423,320 skålpund

„ 1870 410,207

„ 1871 349,209

„ 1872 406,134

„ 1873 611,113

Utskottet, som i ämnet rådfört sig med lädertillverkare äfvensom med en importör

af utländskt läder, har väl ansett borttagandet med ens af nuvarande tullsats

å sulläder och bindsulläder, icke böra ifrågakomma, enär sådant antagligen skulle

medföra betänkliga rubbningar för den inhemska garfverihandteringen; men har Ut
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- JJtskottets Betänkande N:o G.

45

skottet deremot funnit en skälig nedsättning i berörda tullsats kunna redan nu

med allt fog ifrågasättas. Tullsatsen å sulläder och bindsulläder, enligt 1863 års

tulltaxa utgörande 25 öre per skålpund, blef med anledning af franska handelstraktatens

bestämmelser år 1865 nedsatt till 15 öre samt från och med år 1868

till sitt nuvarande belopp 10 öre per skålpund. Dessa nedsättningar företogos

i öfverensstämmelse med hvad 1865 års tullkomité tillstyrkt. Bemälda komité

hade vid sammanställandet af erhållna uppgifter funnit partipriset för sulläder,

oförtulladt, öfver hufvud utgöra något mindre än en R:dr per skålpund. Komitén

hade vidare funnit sig kunna af meddelade upplysningar med någorlunda visshet

draga den slutsatsen, att tillverkningskostnaden för sulläder icke uppginge till eller

åtminstone ej öfverstege hälften af varuvärdet; och ansåg komitén" derföre och

på i öfrigt anförda skäl eu tullsats af 10 öre per skålpund för sulläder och bindsulläder

böra i allmänhet vara tillräcklig; men hemställer likväl af vissa skäl att

tullen måtte till en början nedsättas endast till 15 öre samt först från och med år

1868 utgå med 10 öre per skålpund. För Utskottet bär uppgifvits, att inhemskt

sulläder och bindsulläder af god sort för närvarande betingade ett pris af 1 krona

40 öre å 1 krona 50 öre per skålpund; samt att priset å bästa sort utgjorde 1

krona 60 öre per skålpund. I hvad mån värdet af råämnet och kostnaden för beredningen

ingå i dessa pris, har Utskottet, oaktadt derom till garfveriidkare framstälda

spörsmål, ej fått med fullständig noggranhet uppgifvet; men Utskottet har

i följd af erhållna upplysningar ansett sig kunna antaga, att vid senare årens prisstegring

å ifrågavarande artiklar tillverkningskostnaden åtminstone ej i motsvarande

mån ökats. Då nu Utskottet vidare af tillgängliga statistiska uppgifter inhemtat,

huruledes vårt brödraland Norge, oaktadt införselstullen derstädes å “saalelaeder og

bindsaalelseder" utgör allenast 2 skilling per pund (motsvarande 5,68 öre per svenskt

skålpund) kunnat icke blott'' tillverka sådant läder för eget behof utan ock utföra

högst betydliga qvantiteter deraf till Sverige, har Utskottet ansett vår nuvarande tullsats

å sulläder och bindsulläder kunna utan men för inhemsk tillverkning nedsättas

till 6 öre per skålpund; och har Utskottet, på grund af inhemtade upplysningar,

funnit än mindre betänklighet möta emot en tullnedsättning till enahanda belopp å

de med sulläder och bindsulläder hitintills sammanförda hvitgarfvade eller alunerade

samt sämskade hudar och skinn.

Med anledning af den tullnedsättning, Utskottet sålunda trott sig kunna förorda

i fråga om nyssnämnda afdelning af beredda, till pelsverk ej hänförliga, hudar

och skinn, torde ock tullsaten] å “andra slag" af dylika beredda hudar och skinn,

dertill bland annat höra smorläder och vaxläder, skäligen böra nedsättas från 20 till

15 öre per skålpund.

Af de till pelsverk hänförliga hudar och skinn äro samtliga de ännu tullpligtiga

artiklarne af Herr Hedlund föreslagna till tullfrihet, i anseende dertill att de

under år 1872 skulle lemuat ringa eller ingen tullinkomst.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 B cvittnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Ännu enligt 1868 års tulltaxa voro till pelsverk hänförliga lösa hudar och

skinn inom sina särskilda klasser lika tullbeskattade, antingen de voro oberedda eller

beredda. De mindre dyrbara skinnslagen voro specificerade och åsätta tullsatser af

10, 40, 15 eller 25 öre per skålpund, de af högre värde inbegrepos under klassen

“andra slag1'', derå tullen utgjorde 1 R:dr per skålpund. Hopsydda pelsverk, äfvensom

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg förtullades lika med pelsverket,

hvaraf de bestodo, med tillägg af 50 procent.

I den vid 1869 års riksdag antagna tulltaxa blefvo de oberedda skinnen i

afseende å tullbeskattningen skilda från de beredda. Vidare blefvo, i motsats mot

hvad förut egt rum, af oberedda skinnen de dyrbarare slagen, “bäfver-, hiller-, kinkilla-,

mård-,'' närlz-, zobel-, svarträf- och blåräf- samt utter-", specificerade; alla öfriga

sammanfördes under den gemensamma afdelningen “andra slag". Å dessa “andra

slag" blef tullen 20 öre, å de dyrbarare bibehölls en R:dr per skålpund. Beredda

pelsverk, lösa eller hopsydda, skulle förtullas lika med samma slag, oberedda, med

tillägg af 20 procent. Fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg skulle

förtullas lika med pelsverket, obered t, hvaraf de bestode, med tillägg af 40

procent. 1

Vid 1872 års riksdag medgafs tullfrihet för oberedda get-, ren-, skäl-, elg-,

hjort-, känguru-, rådjurs- och harskinn; å enahanda slags skinn, beredda, bestämdes

tullen till 10 öre per skålpund, hvaremot “alla andia slag" beredda pelsverk fortfarande

skulle förtullas lika med samma slag, oberedda, med tillägg af 20 procent.

Fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg skulle förtullas lika med pelsverket,

beredt, hvaraf de bestode, med tillägg af 20 procent.

Slutligen blef vid 1874 års riksdag tullen å oberedda fårskinn, med undantag

af grå krimska och äkta kalmuckskinn, borttagen samt tullsatsen å beredda sådana

skinn, med nyss anförda undantag, nedsatt till 10 öre per skålpund.

Efter de vid 1869 års riksdag vidtagna förändringar i afseende å tullsatserna

å till pelsverk hänförliga hudar och skinn, har i Kommers-kollegii berättelser tullinkomsten

beräknats:

af oberedda “bäfver-, hiller-, kiukilla-, mård-, närtz-, sobel-, svarträf- och

blåräf-, samt utter“-skinn

för år 1870 till....................1,719 R:dr.

„ „ 1871 „.................... 3,364 „

„ „ 1872 „....................470 „

„ „ 1873 „......... 4,588 „

Af de oberedda pelsverk, som enligt de för åren 1870, 1871 och 1872 gällande

tulltaxor räknades till “andra slag11, dit alltså äfven de numera från tull befriade

slag af oberedda pelsverk då hänfördes, beräknades tullinkomsten

år 1870 till ......................

1,889 R:dr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

47

Sedan vid 1872 års riksdag oberedda get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-,

rådjurs- och harskinn från de “andra slagen1* utbrutit3, beräknades tullinkomsten af

“andra slag11, dit under åren 1873 och 1874 fortfarande alla slags fårskinn hänfördes,

för år

1873 till...................... 11,437 R;dr.

Nu omförmälda, i Kommers-kollegium gjorda beräkningar torde dock angifva

tullinkomsten af oberedda pelsverk i flera afseenden för hög.

Af de under åren 187J och 1872 införda qvantiteter oberedda pelsverk,

utgörande:

“bäfver-, hiller-, kinkilla- ctc.

år 1871 ..................... 3,364 skålpund,

* 1872 ..................... 470

“andra slag"

år 1871 ..................... 6,368 skålpund,

„ 1872 ..................... 19,133

voro nemligen landvägen från Norge — tvifvelsutan åtminstone till största delen

tullfritt — inkomna

år 1871 .............. 596 skålpund — “oberedda,11 —

» 1872 .............. 13,548 „ “oberedda,

ej specificerade slag11, på sätt i Kommers-kollegii berättelser finnes uttryckt.

Och år 1873, då hela införseln af tullpligtiga oberedda pelsverk utgjorde

“bäfver, hiller, kinkilla etc.............. 4,588 skålpund,

dåvarande “andra slag11.............. 57,187 „

inkommo från Norge landvägen icke mindre än...... 52,370 „

“oberedda11 pelsverk.

Då dessa förhållanden tagas i betraktande, och då man härvid jemväl ihågkommer,

att fårskinn, undantagandes grå krimska och äkta kalmuckskinn, ännu år

1873 inräknades bland “andra slag11 oberedda pelsverk, men numera äro från tull

befriade, torde de belopp, som kunde vara att påräkna genom tullen å ännu tullpligtiga

slag af oberedda pelsverk, ej vara af den storlek, att från statsinkomstens

synpunkt bibehållande af nämnda tull kan vara af någon nämnvärd betydelse.

Deremot skulle medgifvande af tullfrihet för alla slags oberedda pelsverk

innebära ett fortgående i tillämpningen af den grundsats, som allt mer och mer

i vår tullagstiftning gjort §ig gällande, att nemligen råämnen till förädling böra

vara från tull fria samt möjliggöra icke blott en betydlig utveckling af vissa

näringar, utan ock prisnedsättning å de för vårt klimat behöfliga pelsvarorna.

Den svenska bundtmakare-handteringen, redan från senare industriutställningar

fördelaktigt känd i utlandet, skulle genom sådan fullständig tullfrihet för de oberedda

pelsverken sättas i stånd, att i eget och det allmännas gemensamma intressen

lättare konkurrera å pelsvarumarknaden i utlandet, der redan flerestädes,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

såsom t. ex. i Danmark och Tyskland, tullen å oberedda pelsverk blifvit borttagen.

Utskottet har fördenskull funnit sig böra föreslå tullfrihet för alla ännu tullpligtiga

slag af oberedda pelsverk.

I afseende å beredda pelsverk samt fullfärdiga persedlar med pelsverk till

öfvertyg har Utskottet icke funnit anledning föreslå annan förändring, än att såsom

eu följd af Utskottets förslag i fråga om de ännu tullpligtiga slagen af oberedda pelsverk

nuvarande stadgande rörande förtullningen af beredda pelsverk “alla andra slag“

bör ändras; och har Utskottet ansett tullen för dessa slag skäligen kunna bestämmas

till 20 öre per skålpund. Herr Hedlunds uppgifter derom, att pelsverk,

beredda, “get-, ren-“ etc. och “andra slag", äfvensom färdiga persedlar, med pelsverk

till öfvertyg, ej skulle gifvit någon tullinkomst under år 1872, torde, vid närmare

granskning, befinnas ej hafva något stöd i Kommers-kollegii berättelse angående

utrikes handeln och sjöfarten nyssnämnda år; viljande Utskottet i detta hänseende

endast påminna derom, att för år 1872 get-, ren-, samt öfriga i nu gällande tulltaxa

dermed sammanförda skinn ännu ej voro från “alla andra slag14 beredda pelsverk

åtskilda.

Med anledning af hvad sålunda blifvit i fråga om rubriken hudar och skinn

anfördt, hemställer Utskottet:

34:o.

a) att tullen måtte varda nedsatt å sulläder och bindsulläder

samt hvitgarfvade (alunerade) äfvensom sämskade hudar

och skinn från 10 till 6 öre;

b) att å “andra slag" af beredda, till pelsverk hänförliga

hudar och skinn tullafgiften måtte nedsättas från 20 till

15 öre; allt per skålpund;

c) att tullfrihet måtte medgifvas för ej mindre bäfver-, hiller-,

kinkilla-, mård-, närtz-, sobel-, svarträf- och blåräf-,

samt utterskinn än äfven för “andra slag" af oberedda

pelsverk;

d) att, med afslag å herr Hedlunds motion i hvad den afser

tullfrihet för beredda, lösa eller hopsydda pelsverk, samt

för fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg, tullen

å beredda, lösa eller hopsydda pelsverk, “alla andra slag11

måtte bestämmas till 20 öre per skålpund; och

e) att i följd af dessa i mom. a) b) c) och d) föreslagna

förändringar, rubriken “Hudar och Skinn44 måtte erhålla den

lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

Handskskinn,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

49

Handskskinn, tillskurna till handskar, draga för närvarande en tull af 30 ifmdtUUnn.

öre per skålpund.

Uti herr Hedlunds motion äro dessa artiklar föreslagna till tullfrihet i anseende

till den ringa tullinkomst, som af desamma influtit.

Nämnda inkomst är i Kommers-kollegii berättelser beräknad:

för år 1869 till..................... 20 R:dr.

W

n

n

n

1870

1871

1872

1873

11

39

8

3

n

»

99

V

Oaktadt ringheten af denna inkomst, har dock Utskottet ansett det ur följdriktighetens

synpunkt oegentligt att göra handskskinn, tillskurna till handskar,

tullfria, så länge handskskinn, otillskurna, komme att jemte öfriga slag af beredda,

till pelsverk ej hänförliga hudar och skinn draga tull. Och Utskottet har, på sätt

af det föregående under rubriken hudar och skinn inhemtas, ej funnit sig böra

föreslå borttagandet af tullen å några slags beredda, till pelsverk ej hänförliga

hudar och skinn.

Deremot torde, i händelse af bifall till hvad Utskottet i fråga om sistnämnda

slags hudar och skinn föreslagit, såsom en följd deraf, tullen å ifrågavarande

tillskurna handskskinn skäligen böra till 20 öre per skålpund nedsättas ; hemställande

Utskottet alltså,

35:o.

att, med afslag å Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för

handskskinn, tillskurna till handskar, tullen å nämnda skinn

måtte allenast varda nedsatt från 30 till 20 öre per skålpund.

Sadelmakarearbeten, ej specificerade, med förgylda, försilfrade eller pläterade Sadelmakarebeslag,

draga för närvarande en tull af 25 öre, “andra slag" af sådana arbeten en arietentull

af 20 öre, per skålpund.

Under uppgift att dessa arbeten år 1872 lemnat en mindre betydande tullinkomst,

nemligen de med förgylda, försilfrade eller pläterade beslag allenast

381 R:dr och “andra slag" 2,821 R:dr, har Herr Hedlund föreslagit borttagande

af tullen å nämnda arbeten.

Utskottet, som ej kunnat omfatta Herr Hedlunds förslag, har dock, med

afseende å de af Utskottet tillstyrkta tullnedsättningar å beredt läder, funnit sig

böra föreslå, att tullsatserna å nu ifrågavarande arbeten nedsättas till respektive 20

och 15 öre per skålpund; hemställande Utskottet alltså,

Bih. till Riksd, Prof, 187S. 5 Sami 1 Afd. 5 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o C.

36:o.

Hår.

Borst.

Jern.

att, med afslag å Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för

sadelmakarearbeten, ej specificerade, tullsatserna måtte varda

nedsatta å sådana arbeten med förgylda, försilfrade eller

pläterade beslag från 25 till 20 öre samt å “andra slag''1 från

20 till 15 öre, allt per skålpund.

Hår, häst-, eller tagel är för närvarande åsatt en tull af 8 öre per skålpund ;

hvaremot andra ej specificerade slag af hår äro från tull fria.

Herr Hedlund har föreslagit jemväl förstnämnda slags hår till tullfrihet, åberopande

dervid den ringa tullinkomsten under år 1872.

Tullinkomsten af hästhår eller tagel är i Kommers-kollegii berättelser

beräknad

för år 1869 till

„ ,, 1870 „

„ „ 1871 „

* * 1872 „

„ „ 1873 „

Då, i betraktande

densamma synes böra,

af ifrågavarande

lika med andra

.......... 749 R:dr,

..........610 „

.......... 1,908 „

.......... 2,562 ,,

.......... 3,306 „

artikels egenskap af ett beredningsämne,

ej specificerade slag af hår få åtnjuta

tullfrihet, hemställer Utskottet,

37:o.

att tullen å hår, häst-, eller tagel måtte borttagas, och att i

följd häraf rubriken “Hår“ måtte erhålla den förändrade lydelse,

bifogade taxeförslag utvisar.

I händelse af bifall till hvad Utskottet under sistberörda punkt föreslagit,

torde den vid artikeln “Borst11 förekommande hänvisningen böra erhålla den förändrade

lydelse bilagda taxeförslag utvisar, hemställande Utskottet,

38:o.

om Riksdagens bifall härtill,

För en stor del af de under rubriken Jern upptagna eller hänförliga artiklar

har tullfrihet blifvit i Herrar Hedlunds och Lundströms motioner föreslagen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 6. 51

Vid behandlingen af de i detta ämne framstälda förslag bar Utskottet, under behörigt

iakttagande af nödig öfverensstämmelse emellan tulltaxans stadgauden rörande

jemförliga varuartiklar, äfven uppmärksammat de särskilda förhållanden, som i afseende

å de under ifrågavarande rubrik hänförliga artiklar äro för vårt i hög grad

jernproducerande land egendomliga.

Hvad nu till en början angår gjutet jern, hafva Herrar Hedlund och Lundström

till tullfrihet föreslagit ej mindre “bomber och kulor, champlunerade till

visst mått och renfilade, kanoner, stycken, nickhakar och mörsare, stämplade och

borrade, samt finare och gröfre lavetter", hvilka artiklar nu draga en tull af en

krona 25 öre per centner, än äfven “kanoner, stycken, nickhakar och mörsare,

ostämplade och oborrade, samt hällar, vigter och lödjor“, för närvarande belagda

med en tull af 50 öre per centner. Förslagen om tullfrihet för dessa båda afdelningar

af gjutet jern hafva sin anledning i den ringa tullinkomst, som dithörande

artiklar lemnat under de af motionären uppgifna år. Nämnda inkomst beräknas i

Kommers-kollegii berättelser:

hvad den först nämnda afdelningen angår

för år 1869 till.................... 0 R:dr,

» „ 1870 „.................... 36 „

,, „ 1871 „.................... 3 „

„ „ 1872 „.................... 1 „

„ * 1873 „ . ................... 14 „

samt vidkommande den senare

för år 1869 till....................13 R:dr,

„ „ 1870 .....................33 „

„ „ 1871 ......................12 „

» » 1872 „....................23 „

„ „ 1873 ........ 503 „

Deremot utfördes af de till förstnämnda afdelning hörande artiklar

år 1869 ..................... 17,482 centner,

» 1870 ..................... 11,720

„ 1871 ..................... 12,383

„ 1872 ..................... 13,630

„ 1873 ..................... 8,252

I afseende å de till nämnda båda afdelningar hörande artiklar, undantagandes

hällar, vigter och lödjor, anmärkte 1865 års tullkomité, att, derest införsel af desamma

ifrågakomme, den nästan uteslutande egde rum för Kronans räkning, i hvilket

fall artiklarne från tullafgift befriades. Komitén föreslog ock borttagande af

tullen å dessa artiklar. Utskottet anser sig äfven hafva fullt skäl för enahanda

förslag; hvaremot Utskottet trott hällar, vigter och lödjor böra vid den derå varande

tullsats af 50 öre per centner tillsvidare bibehållas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Uti Herr Hedlunds motion äro ock “grytor, pannor, kittlar, ugnar, spisar

och kabysser, gallerverk samt dertill apterade stolpar och ledstänger, äfvensom

slussportar", hvilka nu draga en tull af eu krona per centner, föreslagna till tullfrihet

i anseende till den ringa tullinkomst, dessa artiklar lemnat.

Af de till nyssnämnda afdelning hörande artiklar infördes

år 1869 ...................... 1,871

„ 1870 ...................... 1,793

„ 1871 ..................... . 3,837

„ 1872 ...................... 3,448

„ 1873 ...................... 4,619

Deraf voro dock från Norge landvägen och således tullfritt införda:

centner

Tf

år 1871

„ 1872

„ 1873

747 centner

1,222 „

1,411 „

Samma år utfördes af dessa artiklar:

år 1869

„ 1870

„ 1871

» 1872

„ 1873

1,135 centner

1,874 „

1,220 „

484 „

1,013 „

Angående såväl ifrågavarande afdelning af gjutet jern, som andra under rubriken

jern hänförliga artiklar, har Utskottet sökt förskaffa sig erforderliga upplysningar

af sakkunnige personer; Och har Utskottet, på grund af hvad sålunda inbemtats,

funnit gröfre gjutgods af minst 50 skålpunds vigt per stycke kunna utan

något men för inhemsk industri befrias från en tullsats, som, med hänsyn till sådana

artiklars värde, icke kan vara af någon betydelse såsom skydd och ej heller

lemnar någon nämnvärd statsinkomst. Särskildt har Utskottet, lika med 1865 års

tullkomito, ansett slussportar böra göras tullfria; och detta jemväl derföre, att sagda

artikel, derest den blir föremål för införsel, endast är afsedd för kommunikationsanstalter,

hvilka för landet äro af den betydelse, att de oftast till och med understödjas

med direkta statsbidrag. Hvad öfriga till samma afdelning som slussportar

för närvarande hänförda artiklar angår, inhemtas af 1865 års tullkomités betänkande,

hurusom tullsatsen å dessa artiklar, 1 krona per centner, befunnits utgöra

öfver 20 procent af tillverkningskostnaden. Utskottet har ansett nämnda tullsats

vid sådant förhållande väl icke böra på en gång helt och hållet eftergifvas, men

deremot kunna nedsättas till 50 öre per centner, eller samma tull, som är åsatt

hällar, vigter och lödjor.

Allt annat ännu tullpligtigt, ej specificeradt gjutgods, upptaget under afdelningarne

“gröfre" och “finare“ äfvensom “knappar, olackerade eller lackerade" och

“skostift" äro ock af Herr Hedlund, i anseende till den ringa tullinkomsten, före
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillnings-[Jtshotteis Betänkande N:o 6.

slagna till tullfrihet. Af de “gröfre" slagen af detta gjutgods äro för närvarande

“axlar, balanser, mortlar, pressjern, strykjern, tappar, m. in." åsätta en tull af

3 öre per skålpund, “eldställshållare, fotskrapor, hänglås, kaffeqvarnar, kopiepressar,

paraplyställ, spottlådor m. m.“ belagda med eu tull af 6 öre per skålpund. Efter

rådplägning med sakkunnig person har Utskottet ansett, att axlar och tappar samt

mortlar och spottlådor rätteligen böra hänföras till samma afdelning af gjutet jern

som grytor och pannor; samt att i öfrigt de “gröfre" slagen af “gjutgods, allt annat,

ej specificeradt" böra sammanföras, med eu tullsats af 3 öre per skålpund.

Basreliefs, blomstervaser och öfriga till mom. a) af “finare" gjutgods,

allt annat, ej specificeradt, hänförliga artiklar draga enligt nuvarande tulltaxa en

tull af 10 öre per skålpund.

De till mom. b) hänförliga artiklar, armband, kedjor m. m. tullbehandlas

såsom Bijouterivaror; hvilket torde vara anledningen hvarför någon särskild

uppgift om dessa artiklar ej finnes i Kommers-kollegii berättelse för år 1872. Herr

Hedlunds antagande, att artiklarne ej lemnat någon tullinkomst för sistnämnda år,

beror således på någon missuppfattning.

“Knappar, olackerade eller lackerade", äro belagda med eu tull af 6 öre,

“skostift" med en tull af 3 öre, allt per skålpund.

Utskottet, som ansett “armband, kedjor, kors, nålar, ringar m. m.“ fortfarande

böra såsom Bijouterivaror tullbehandlas, har, efter inhemtade upplysningar i

ämnet, funnit sig icke heller böra tillstyrka tullfrihet för gjutna knappar och skostift,

men deremot trott tullen kunna, utan våda för inhemsk tillverkning, nedsättas

till 6 öre per skålpund för basreliefs och öfriga till samma moment af “finare"

gjutgods hänförliga artiklar; och hafva i följd häraf gjutna knappar blifvit med

basreliefs m. m. sammanförda.

Vidare äro af smidt eller valsadt jern följande artiklar i Herr Hedlunds

motion, med afseende å den ringa tullinkomsten, föreslagna till tullfrihet, nemligen:
“Kedjor

med länkjernet under samt till och med 0,2 tums diameter", nu

belagda med en tull af 5 kronor per centner,

“Kassakistor och sängar", derå tullen utgör 10 procent af värdet, samt

“Skostift, klippt eller skuren", som nu drager en tull af 3 öre per skålpund.

I Kommers-kollegii berättelser beräknas tullinkomsten:

för kedjor af omförmälda beskaffenhet:

år 1869 till..................... 410 R:dr

1873

. 1,060 ,”

. 510 „

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

för kassakistor och sängar:

år 1869 till..................... 508 R:dr

„ 1870 „ 167 „

,, 1871 ,, 481 „

„ 1872 „ 919 »

„ 1873 „ 1»152 »

för skostift, klippt eller skuren:

år 1869 till..................... 799 R:dr

„ 1870 „ 619 »

„ 1871 „ ...................* • • 631 »

„ 1872 „ 531 „

„ 1873 „ 827 »

Dessa tullinkomster äro visserligen icke af någon betydenhet för statskassan;

men då tiden ännu icke ansetts vara inne för medgifvande af fullkomlig tullfrihet

för den mängd manufaktursmidesartiklar, som inbegripas under rubriken “all annan

spik samt allt annat manufaktur- och handtverkssmide, ej specificeradt“, har Utskottet

icke heller, emot de betänkligheter, som af sakkunnige män blifvit inför Utskottet

uttalade, funnit tillrådligt att på en gång borttaga all tullafgift å här ofvan

nämnda specificerade jernarbeten.

Att nuvarande tullen å “kedjor med länkjernet under samt till och med 0,2

tums diameter1* är för dryg, lärer emellertid ej kunna förnekas. 1865 års tullkomité

föreslog dess nedsättande till 3 R:dr per centner; anförande i detta hänseende, att,

enligt för komitén företedda priskuranter och fakturor, priset å denna vara, ehuru

det för de finaste slagen uppginge ända till 70 R:dr, dock i medeltal kunde antagas

till 30 R:dr per centner. Ännu lägre prisuppgifter för en senare tid hafva

blifvit Utskottet meddelade; Och då ifrågavarande artikel har en mångfaldig användning

såväl för jordbruket som för flera andra näringsgrenar, har Utskottet, i

öfverensstämmelse med nyssbemälda komité, ansett sig böra derå föreslå en till 3

kronor per centner nedsatt tullafgift.

Ehuruväl borttagande af tullen å sängar möjligen skulle kunna ske utan men

för inhemsk tillverkning, har dock Utskottet ansett såväl sängar som de dermed

sammanförda kassakistor skäligen kunna, med en nedsättning af tullen till 5 procent

af varuvärdet, vid tullpligtighet bibehållas.

Tullen å “skostift, klippt eller skuren11 torde deremot, efter hvad Utskottet

inhemtat, icke för närvarande kunna utan störande inflytelse på inhemsk fabrikation

nedsättas, utan fortfarande böra bibehållas vid enahanda belopp, hvartill densamma

i likhet med afgiften för gjuten skostift nu är bestämd.

Inom Utskottet har förslag blifvit väckt om nedsättning af den nuvarande

tullsatsen, 1 krona 50 öre per centner, å “spik af 1,6 tums längd och deröfver11.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillning s- Utskottets Betänkande N:o 6.

55

Enligt Kommers-kollegii berättelser utgjorde af denna vara:

Införseln TJtförseln

år 1869 103 centner — 22,233 centner

„ 1870 121 „ — 18,006

„ 1871 3,065 „ — 18,871 „

„ 1872 4,129 „ — 28,214 „

„ 1873 9,055 , „ — 77,767

Och af de införda qvantiteterna voro landvägen från Norge tullfritt inkomna:

år 1871

„ 1872

„ 1873

734 centner

3,631 „

8,328 „

Vid dessa förhållanden skulle Utskottet icke tvekat att föreslå fullkomlig tullfrihet

för denna i den allmänna hushållningen oumbärliga artikel, om icke derunder

innefattades äfven klippspik, hvars prisbillighet befarats kunna i sådant fall

föranleda en för spiktillverkningen inom landet alltför menlig införsel. Utskottet har

derföre ansett sig endast böra lika med 1865 års tullkomité föreslå, att tullafgiften

å ifrågavarande slags spik må nedsättas till en krona per centner.

Slutligen har Utskottet i afseende å “all annan spik samt allt annat manufaktur-

och handtverkssmide, ej specificeradt" funnit oegentligt vara, att, då polering

är ett vida dyrbarare arbete än lackering och derföre ej användes å annat än finare

gods, lackerade slag af ifrågavarande smiden äro med polerade sammanförda; och

har Utskottet ansett omförmälda lackerade smiden lämpligen böra till “andra slag,

med eller utan bestrykning" hänföras; hvadan Utskottet jemväl i detta hänseende

vidtagit ändring uti ifrågavarande rubrik.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet,

39:o.

att rubriken Jern måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda

taxeförslag utvisar.

Herrar Hedlund och Lundström hafva i deras förut omförmälda motioner,

under åberopande af tullinkomstens obetydenhet, föreslagit tullfrihet för kakel,

alla slag, hvaraf tullen nu utgör 2 öre per skålpund.

Af denna artikel, derå tullinkomsten för år 1873 beräknas till 59 R:dr, utgjorde

införseln: A

år 1869 . ................... . 10 skålpund,

„ 1870 ..................... 109

Kakel.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Kemiskt-tekniska

preparater.

Kimrök.

56 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

år 1871 .......... 700 skålpund,

„ 1872..................... 25

„ 1873 .....................2,949

Under nämnda år utfördes af samma vara:

år 1869 ..................... 25,594

„ 1870 ..................... 16,489

„ 1871.................... 12,672 „

„ 1872 ..... 11,094

» 1873 ........... H,271

Då det ej torde vara hvarken ur statsinkomstens eller ur den inhemska

tillverkningens synpunkt af nöden att bibehålla tull å ifrågavarande artikel, hemställer

Utskottet, biträdande motionärernes förslag:

40:o.

att kakel, alla slag, måtte från tull befrias.

Bland de artiklar, hvilka i anseende till deras användning för vissa näringar

blifvit af Herr Lundström föreslagna till tullfrihet, äro äfven “Kemiskt-tekniska

preparater, ej specificerade", derå tullen för närvarande utgör 5 procent af varuvärdet.

Herr Lundström har i fråga om dessa preparater jemväl anmärkt, hurusom

enligt hans förmenande borttagande af tullen derå “skulle i många fall förekomma

olika meningar om huru åtskilliga preparater rätteligen böra rubriceras

samt undersökningar vid Teknologiska institutet".

Då emellertid, enligt hvad Utskottet inhemtat, den inhemska tillverkningen

af vissa under ifrågavarande taxerubrik hänförliga artiklar ännu torde hafva af

nöden att få tillgodonjuta det genom nuvarande tullsats gifna skydd, hemställer

Utskottet:

41:o.

att Herr Lundströms förslag om tullfrihet för kemiskt-tekniska

preparater, ej specificerade, icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Kimrök drager för närvarande en tull af 6 öre per skålpund.

Under uppgift att tullinkomsten af ifrågavarande artikel år 1872 utgjort

allenast 469 R:dr, har Herr Hedlund föreslagit tullfrihet för densamma.

Enligt Kommers-kollegii berättelser infördes af kimrök:

år 1869 .................... 5,051 skålpund,

„ 1870 .................... 6,374

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

57

ar

ar

3,472 skålpund,

7,823

år 1871 ..............

„ 1872 .............

” 1873 .................... 6,339

Utförseln af samma vara utgjorde deremot:

1869 .................... 192,652

1870 .................... 169,614

1871 266,636

1872 .................... 294,300

1873 / • ;................. 439,400

Då den inhemska tillverkningen af kimrök nått den utveckling, att artikeln

föremål för eu så betydande utförsel, och då jemväl, på sätt redan 1865 års

tullkomité anmärkte, intet skäl synes vara för handen att i afseende å denna artikel

göra ett undantag från den grundsats om tullfrihet, som ansetts böra tilllämpas

för “Färger och Färguingsämnen, andra slag, ej specificerade", hemställer

Utskottet:

42:o.

att kimrök måtte från tull befrias.

Herr Lundström har uti sin ifrågavarande motion föreslagit, att Morlcalk,

såsom ett vigtigt preparat för vissa näringar, måtte göras tullfritt; varande af motionären

jemväl anmärkt, att ifrågavarande artikel ej lärer tillverkas inom landet.

Af klorkalk, derå tullen för närvarande utgör ett öre per skålpund, infördes:

år 1869 ................... 446,710 skålpund,

» 1870 ................... 378,076

” 1871 468,350

» 1872 ................... 761,689

» 1873 ••••••............. 1,073,276

1865 års tullkomité, som föreslog denna artikel till tullfrihet, anförde såsom

skäl derför, hurusom den betydliga införseln af artikeln, uppgående år 1862 till

301,331 skålpund, visade behöfligheten af densamma för landet. Den utgjorde

nemligen ett vigtigt beredningsämne för vissa näringar, i synnerhet vid papperstillverkningen

och b omulls varufabrikationen.

Lika med motionären har Utskottet inhemtat, att klorkalk ej lärer vara

föremål för tillverkning inom landet; hvadan den å klorkalk lagda tull icke kan

såsom skyddstull vara behöflig. Åberopande i öfrigt hvad 1865 års tullkomité till

stöd för sitt förslag om tullfrihet för artikeln anförde, vill Utskottet endast vidare

erinra, att ifrågavarande artikel användes, bland annat, vid blekning, och att, för

den händelse Utskottets förslag om nedsättning i tullsatserna å vissa slags blekta

Bih. till 1likså. Prof,. 1875. 5 Samt. 1 A/d. 5 Raft. 8

Klorkalk.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillnings-TJtslcoitets Betänkande N:o 6.

Knif var.

alster af spånads- och väfnadsindustrien varder af Riksdagen godkändt, billigheten

synes fordra, att den för blekningen vigtiga klorkalken, genom borttagande

af tullen å densamma, göres billigare.

På grund af hvad sålunda blifvit andraget, hemställer Utskottet,

43:o.

att tullen å klorkalk måtte borttagas.

Enligt nuvarande tulltaxa utgör tullen å rakknifvar, med eller utan fodral,

25 öre, å pennknifvar 50 öre samt å tälj-, sjömans- eller gröfre arbetsknifvar 6

öre, allt per skålpund.

Om borttagande af dessa tullsatser har Herr Hedlund framställt förslag,

på grund af den ringa tullinkomst ifrågavarande artiklar skulle-lemnat under år

1872, utgörande för rakknifvar 1,935 R:dr, för pennknifvar 1,280 R:dr och för tälj-,

sjömans- och gröfre arbetsknifvar 970 R:dr.

Rakknifvar äro för närvarande i afseende å tullsatsen satta till likhet med

polerade stålarbeten, ej specificerade; och då Utskottet ej funnit skäl att föreslå

någon ändring i tullen å sistnämnda artiklar, hvarom ej heller Herr Hedlund

väckt förslag, har Utskottet trott rakknifvar böra vid nuvarande tullsats bibehållas.

Deremot har Utskottet, i betraktande af tullsatsen å polerade stålarbeten,

ej specificerade, ansett nuvarande tull å pennknifvar väl dryg, i synnerhet då på

grund af den vid rubriken knifvar nu befintliga anmärkning jemväl simpla tälj - knifvar, om de innehålla något pennknifblad, skola såsom pennknifvar förtullas.

Utskottet har derföre trott pennknifvar lämpligen böra sättas till lika tull med

rakknifvar.

Då tälj-, sjömans- eller gröfre aidjetsknifvar för närvarande anses, i fråga

om tullen, jemförlig^ med ej-specificeradt manufaktur- och handtverkssmide af

opoleradt jern; samt Utskottet icke funnit sig böra föreslå nedsättning af tullen

å nyssberörda slags smide, torde jemväl tullsatsen å tälj-, sjömans- eller gröfre

arbetsknifvar böra få vara oförändrad.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet,

44:o.

att, med afslag å Herr Hedlunds motion, i hvad den afser

tullfrihet för rak- och penn-, samt tälj-, sjömans-, eller gröfre

arbetsknifvar, tullen å pennknifvar måtte varda nedsatt från

50 till 25 öre per skålpund, och i sammanhang dermed ru
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

59

b riken “knifvar“ erhålla den förändrade lydelse, bilagda taxeförslag

utvisar.

Vidkommande korgar och korgmakarearbeten, är tullen för närvarande bestämd

för dylika artiklar af “oskalade qvista!- och gröfre spån''1 till 4 öre och

för “andra slag''- till 25 öre per skålpund. Herr Hedlund har föreslagit borttagande

af dessa tullsatser, i anseende till ringheten af den deraf härflytande

tullinkomst.

Denna inkomst är beräknad i Ivommerskollegii berättelser för omförmälda

artiklar “af oskalade qvista!'' och gröfre spån''1:

för år 1869 till.....................182 R:dr

» » !870 ...................... 307 M

„ „ 1871 „................... 510 „

„ „ 1872 „..................... 553

» » 1873 „....................•. 472 „

samt för “andra slag":

för år 1869 till....................930

33

33

35

33

1870

1871

1872

1873

878

926

1,679

2,441

För borttagande af tullen å korgar och korgmakarearbeten af förstnämnda

slag synas flera skäl tala. Förutom den ringa tullinkomsten, bör här vid lag anmärkas,

att de hufvudsakligen användas för industriela och andra allmännyttiga

behof, i hvilket afseende särskildt kan nämnas deras stora användning vid stenkolstransporter

för jernvägarnes behof. De lära derföre utan oegentlighet kunna

i viss mån hänföras till Redskaper, för livilka nu i allmänhet åtnjutes tullfrihet.

Och att tullens borttagande skulle menligt inverka på inhemsk tillverkning af dylika

gröfre artiklar, torde ej kunna med fog invändas, då i betraktande tages

det jemförelsevis låga pris, de i förhållande till deras vigt hafva.

Deremot synes tullen å “andra slag* af korgar och korgmakarearbeten

för närvarande böra bibehållas, enär dessa slag utgöra en finare vara och nu

draga samma tull som svarfvarearbeten af trä, ej specificerade, för hvilka sistnämnda

arbeten tullfrihet ej blifvit ifrågasatt.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

45:o.

att korgar och korgmakarearbeten af oskalade qvistar och

gröfre spån måtte göras tullfria, men att deremot Herr Hed
-

Korgar och

Korgmakare

arbeten

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Korkar med

beslag.

Krita,

lunds förslag om tullfrihet för •‘andra slag''1 af dylika artiklar

måtte lemnas utan afseende.

Korkar, simma, draga för närvarande utan beslag en tull af 15 öre, och

med beslag en tull af 50 öre per skålpund. Af 1865 års tullkomités betänkande

inhemtas, hurusom efter skedd utredning befunnits, att då för tiden medelpriset

å sistnämnda vara, som beräknats i värde från 80 öre till 1 R:dr 33 öre per

skålpund, uppginge till omkring 1 R:dr per skålpund. Om än priset sedermera

något ökats, lärer dock ej kunna bestridas, att den å korkar med beslag satta tull

af 50 öre per skålpund är oskäligt hög. Utskottet, hvars uppmärksamhet blifvit

fästad å detta förhållande, har trott tullen å nyssnämnda artikelslag ej böra

vara högre än den, som för närvarande är lagd å arbetade, sammansatta metaller,

andra slag, mer eller mindre förgylda, försilfrade eller pläterade eller med s. k.

guldfernissa öfverstrukna, af Indika metaller korkbeslagen oftast torde bestå;

hemställande .Utskottet i följd häraf,

46:o.

att tullen å korkar med beslag måtte nedsättas från 50 till

30 öre per skålpund.

Tulltaxerubriken krita har för närvarande följande lydelse :

“krita, hvit, och kristen,

omalen.................... Fri.

malen.................1 centner 20 öre.

röd och svart samt pastellkrita........... Fri.

infattad; tullbehandlas såsom blyertspennor."

I anseende till den ringa tullinkomst, malen krita lemnat under år 1872,

har denna artikel blifvit af Herr Hedlund föreslagen till tullfrihet.

Af malen krita beräknas i Kommerskollegii berättelser tullinkomsten

för år 1869 till.................... 64 R:dr.

,. „ 1870 „.................... 56 „

„ „ 1871 „....................137 „

„ „ 1872 „.................... 85 „

„ „ 1873 „.................... 1,298 „

I betraktande af denna mindre betydande tullinkomst, och då malen krita

utgör ett behöfligt beredningsämne för vissa näringar, har Utskottet funnit sig

böra biträda Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för nyssnämnda artikel; och

för den händelse Utskottets förslag om borttagande af tull å blyertspennor af

Riksdagen godkännes, torde äfven den vid krita, infattad, nu förekommande hän
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 61

visning böra undergå den i bilagda taxeförslag upptagna mindre redaktionsförändring.

Utskottet hemställer,

47:o.

att malen krita måtte från tull befrias, samt att rubriken

“krita11 måtte erhålla den i bilagda taxeförslag deråt gifna

lydelse.

Kummin drager för närvarande en tull af en krona 50 öre per centner.

Denna artikel är af Herr Hedlund på grund af den obetydliga tullinkomsten

föreslagen till tullfrihet.

Nämnda inkomst beräknas i Kommerskollegii berättelser

för år 1869 till.....................99 R;dr.

)>

T)

J)

„ 1870

„ 1871

„ 1872

„ 1873

198

234

267

111

Redan 1865 års tullkomité föreslog tullfrihet för kummin, enär denna artikel

utgjorde ett beredningsämne vid osttillverkningen och icke lemnade någon

nämnvärd tullinkomst.

Åberopande dessa skäl hemställer Utskottet

\

48:o.

att artikeln kummin måtte göras tullfri.

Mjöd, i nuvarande tulltaxa belagdt med en tull af 25 öre per kanna, är

äfven bland de artiklar, som, i anseende till den ringa tullinkomst de lemnat,

blifvit af Herrar Hedlund och Lundström föreslagna till tullfrihet.

Utskottet, som icke kunnat biträda motionärernes förslag om tullfrihet för

mjöd, har deremot ansett denna artikel lämpligen böra förtullas lika med maltdrycker;

och har fördenskull hänvisning dit för ifrågavarande artikel meddelats

i det förslag till tulltaxa, som finnes detta betänkande bifogadt; hemställande

Utskottet

49:o.

Kummin.

Mjöd.

att, med afslag å Herrar Hedlunds och Lundströms förslag

om tullfrihet för ifrågavarande artikel, taxerubriken “mjöd"

måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Oljor, Ljus,

Maskin- och

Vagnsmörja,

samt Stearin

och Såpa.

Jemväl för den så väl ur industriel synpunkt som för den allmänna förbrukningen

vigtiga artikeln Oljor äfvensom åtskilliga andra icke mindre vigtiga

förbrukningsartiklar, i hvilkas tillverkning vissa slag oljor ingå såsom beredningsämnen,

har vid innevarande riksdag tullfrihet blifvit yrkad. Så har Herr Rylander

i den af honom väckta, förut omförmälda motion föreslagit borttagande af

tullen å genom rektificering renade fossila eller mineral- samt genom torr distillation

framställda oljor; åberopande härvid deras stora vigt såsom lysämnen.

Så har ock Herr Hedlund dels i den allmänna förbrukningens intresse hemställt,

att oljor af alla slag, med särskild hänsyn till fotogen, måtte varda fria till införsel,

om möjligt redan från den 1 Juli innevarande år, dels ock i anseende till

tullinkomstens mindre betydande belopp föreslagit tullfrihet för ljus, talj- och palmvin-,

maskin- och vagnsmörja, stearin och såpa. Så har slutligen Herr Lundström

yrkat borttagande af tullen å maskin- och vagnsmörja; erinrande sistbemälde

motionär så väl om den ej betydliga tullinkomsten af denna vara, som

äfven om dess betydelse för fabriks- och landtmannanäringarna.

Ehuru Utskottet ej kunnat för det närvarande biträda motionärernas förslag

om tullfrihet för omförmälda artiklar, har det dock ej undfallit Utskottets

uppmärksamhet hurusom tulltaxan i afseende å berörda artiklar allt sedan afslutandet

af handelstraktaten med Frankrike företer anmärkningsvärda oegentligheter

i bristande följdriktighet och tillika pålägger en för vissa fall hög och i betraktande

af artiklarnas egenskap af nödvändighetsvaror oskälig beskattning.

Genom nämnda traktat nedsattes införselstullen å bomolja, som införes på

fastager, från två till ett öre skålpundet; men tullafgifterna å flera andra slag

oljor lemnades oförändrade vid dels två dels tre öre skålpundet, oaktadt dessa

oljor så väl med hänsigt till värde som behöflighet visserligen icke borde högre

tullbeskattas än den förstnämnda. Följden häraf blef ock, att andra artiklar, i

hvilka vissa oljor ingå såsom beredningsämnen, måste bibehållas vid en högre

tullbeskattning, än som i annat fall kunnat anses lämplig och billig.

1865 års tullkomité fäste nogsamt uppmärksamheten vid dessa förhållanden

och utredde i sitt jemte förslag till ny tulltaxa afgifna betänkande på ett, efter

Utskottets tanke, tillfredsställande sätt så väl önskvärdheten deraf, att statens

tillgångar kunde medge fullkomlig tullfrihet för en stor del af dessa oljor, som ock

angelägenheten deraf, att tullafgifterna emellertid nedsattes så väl å oljor i allmänhet

som i sammanhang dermed å artiklarne ljus, maskin- och vagnsmörja,

stearin och såpa till de belopp, hvilka upptoges i det afgifna tulltaxeförslaget.

Emellertid äro i nu förevarande ämnen bestämmelserna i 1865 års tulltaxa

fortfarande bibehållna utan annan förändring än den, som vid 1871 års

riksdag vidtogs derutinnan, att äfven till apoteksvaror hänförliga oljor, med undantag

af krotonolja, underkastades den tullafgift, som för andra ej specificerade slag

oljor är bestämd, eller tre öre skålpundet.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

I)å, såsom här ofvan är anfördt, Utskottet uti förevarande ämnen i allt

hufvudsakligt instämmer i det af omförmälda komité afgifna utlåtande och förslag,

anser Utskottet sig här böra återgifva det väsendtliga af hvad samma utlåtande

uti ifrågavarande ämnen innehåller.

Hvad dervid först angår artikeln oljor, så erinrade komitén, att de specificerade

slagen kamp-, kokosnöt-, palm- och spermaceti-, som droge och fortfarande

draga en tull af två öre skålpundet, icke till någon betydenhet tillverkades inom

landet, men vore i hög grad behöfliga för en mängd näringar, hvarföre komitén

hemställde, att tullen å dem måtte nedsättas till ett öre per skålpund, likväl med

undantag för de dyrbarare slagen, som infördes på flaskor och krus, beträffande

hvilka den stadgade afgiften ansågs böra bibehållas;

att då, vidkommande Vandra ej specificerade slag“, belagda med tre öres

tull på skålpundet, endast Bof- och Linolja vore till någon större omfattning

föremål för inhemsk tillverkning, samt alldenstund råämnena, rof- och linfrö, vore

till införsel fria, skydd i afseende å sagda tvänne oljesorter borde ifrågakomma

endast för tillverkningskostnaden, som beräknats till 7 å 10 öre per skålpund,

under det salupriset beräknats till 2 riksdaler 15 öre per kanna af 5 72 å ö3/^

skålpunds vigt, ofvan nämnda tull af tre öre måtte nedsättas till två öre för rofoch

linolja äfvensom för öfriga dithörande oljesorter, då de på flaskor eller krus

infördes, samt till ett öre för dessa sednare sorter, då de inkomma på fat, hvadan

afgiften af två öre skulle blifva gällande för alla feta oljor på flaskor eller krus

äfvensom för rof- och linolja, samt tullen af ett öre erläggas för alla feta oljor,

med nu nämnda tvänne undantag, då de på fat infördes; och

att jemväl afgiften å fossila, genom rehtificering renade oljor måtte nedsättas

till ett i stället för två öre, af skäl att inom landet af dessa oljor endast tillverkades

s. k. fotogen med de biprodukter, som vid dennas fabrikation erhållas, och

att, enligt de beräkningar, som komitén med ledning af uppgifter, hvilka från

tvänne då befintliga inhemska fabriker blifvit meddelade så väl å varuvärdet som

tillverkningskostnaden, anställt, den föreslagna tullsatsen af ett öre motsvarade i

medeltal 147a procent å tillverkningskostnaden, hvilket procenttal i betraktande deraf,

att råämnena åtnjöte tullfrihet och att dessa oljors stora behöflighet i sjelfva

verket förflyttade dem inom området af nödvändighetsvaror, synts böra vara tillfyllestgörande.

Beträffande åter öfriga här ofvan nämnda artiklar yttrade komitén, bland

annat, att, ehuru de å artikeln Ljus bestämda tullsatser af tre öre per skålpund

för talj- och palmitinljus samt fem öre skålpundet för andra slag, hvarken i och

för sig samt i betraktande af hvad för mängden af åtskilliga andra artiklar derutinnan

blifvit föreslaget, vore att anse såsom i egentlig mening, höga, eller särskilt

med hänsigt till förhållandet i vissa andra närgränsande länder direkt påkallade

någon nedsättning, komitén dock, enär om artikelns behöflighet gälde

opaginerad Kontrollera mot PDF

G4

Bevillnings-TJtshottets Betänkande N:o 6.

hvad i afseende å renade fossila oljor blifvit antydt, funnit följdriktigheten fordra, att

tullafgiften i detta hänseende måtte sättas så lågt, som omständigheterna medgåfve

och med uppmärksammande af varans tillverkningsvärde möjligen kunde ske,

hvarför och då, vidkommande talg- och palmitinljus, i afseende å det förra slaget

råämnet vore vid införsel fritt och stöpningsåtgärden ej medförde större kostnad

än omkring fem öre per skålpund, samt, hvad det senare slaget anginge, tullen

å palmolja af komitén blifvit föreslagen till ett öre per skålpund, en tullsats å

ifrågavarande ljussorter af två öre per skålpund borde, under förutsättning att

den föreslagna afgiften å palmolja blefve antagen, enligt komiténs uppfattning vara

tillfyllestgörande, samt då beträffande andra slag, dervid artikeln stearinljus förnämligast

vore att taga i betraktande, tillverkningskostnaden för denna artikel,

såväl stearinberedningen som sjelfva ljusfabrikationen inberäknade, enligt i ämnet

meddelade uppgifter, utgjorde 18 öre per skålpund, hvarjemte tullen för den i

beredningsämnet ingående palmolja belöpte sig enligt gällande bestämmelser till

omkring tre öre, samt, enligt komiténs förslag till tullsats för nämnda olja, till

omkring l1/^ öre per skålpund stearin, komitén, med afseende derpå och i stöd af

hvad rörande varans behöflighet blifvit antydt, trott sig kunna föreslå, det tullsatsen

för dessa ljusslag måtte bestämmas till fyra öre per skålpund;

att, då medelpriset å maskin- och vagnsmörja, enligt hvad upplyst blifvit,

utgjorde 14 öre per skålpund, tullen å densamma blifvit föreslagen att nedsättas

från två till ett öre per skålpund, hvarigenom varan, som allmännast består af

talg, vatten, soda eller annat deremot svarande ämne och palmolja, skulle komma

att draga lika afgift med sistnämnda artikel, som var den enda med tull belagda

bland nu omförmälda beståndsdelar;

att, då af den å Stearin lagda, till fyra öre per skålpund uppgående, tull

omkring tre öre, enligt skedd utredning, motsvarade afgiften å den i fabrikatet

ingående råvaran palmolja, hvilken med två öres tull på skålpundet lemnade omkring

58 procent stearin, och skyddet för ifrågavarande artikel alltså utgjorde ett

öre per skålpund, afgiften derå, under förutsättning att den af komitén tillstyrkta

tullsats å palmolja af ett öre per skålpund vunne godkännande, hvarigenom råvarutullen

för ett skålpund stearin skulle komma att uppgå till 1 x/2 öre, blifvit,

med bibehållande af ofvan angifna skyddstull å fabrikatet af ett öre, föreslagen

till 2Vä öre per skålpund, eller, för undvikande af öresräkning i bråktal, till två

riksdaler 50 öre per centner; och

att, då Såpa dels vore en artikel af stor och allmän förbrukning, dels lemnade

en jemförelsevis endast obetydlig tullinkomst, skulle i betraktande deraf skäl

icke saknats att ur denna synpunkt föreslå densamma till tullfrihet, men att, enär

i varan funnes med tull belagda råämnen, sådant ej kunnat ske, hvarför och då

emellertid en nedsättning i tullen synts vara af nöden, och enligt meddelade upplysningar

tillverkningskostnaden per skålpund utgjorde omkring tre öre, hvartill

komme

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 0.

komme råämnestullen, uppgående efter gällande bestämmelser till omkring ett öret

men beräknad efter komiténs förslag rörande oljetullarne till omkring Vä öre per

skålpund, afgiften å denna artikel funnits med afseende å dessa förhållanden kunna

nedsättas till hälften mot dess då och nu varande belopp eller till en riksdaler

50 öre per centner.

Utom hvad Utskottet sålunda och i öfrigt af det omförmälda komitéarbetet

inhemtat, har Utskottet ytterligare förskalfat sig för dessa frågors bedömande erforderliga

upplysningar och dervid bland annat inhemtat, att åtskilliga af de

varuvärden, Indika komitén lagt till grund för sina beräkningar, under senare

tider icke obetydligt sjunkit, i följd hvaraf de sedan lång tid tillbaka stadgade

tullafgifterna numera uppgå till vida högre procent af samma värden än vid tiden

för komiténs arbete var förhållandet. Detta gäller isynnerhet de fossila lysoljorna,

hvilka blifvit en alltmera till alla klasser spridd nödvändighetsvara, hvarå den nu

gällande tullen, två öre skålpundet, uppgår till icke mindre än omkring 14 procent

af hela varuvärdet.

Under de fem åren 1869—1873 utgjorde, sjöskadade partier oberäknade,

medelinförseln af ifrågavarande artiklar följande:

af hamp-, kokosnöt-, palm- och spermacetioljor..... 733,937 skålpund.

„ andra, ej specificerade slag af feta, icke flyktiga oljor. . 1,194,315 „

„ genom rektificering renade fossila eller mineral- samt genom

torr destination framstälda oljor........ 11,190,792 „

„ talg- och palmitinljus.............. 4,371 „

„ ljus, andra slag................ 322,670 „

„ maskin- och vagnsmörja............. 104,919 „

„ stearin................... 70,895 „

„ såpa.................... 14,009 „

Vidkommande särskild! de genom rektificering renade lysoljorna, utgjorde

införseln af dem:

år 1869.

„ 1870.

„ 1871.

> 1872.

„ 1873.

6,972,140 skålpund.

8,469,528

11,333,007 „

13,057,510 „

16,121,775 „

hvarvid ej heller sjöskadade partier tagits i beräkning.

Af dessa statistiska uppgifter framgår i all synnerhet hvilket stort och alltjemt

stigande behof af de genom rektificering renade lysoljorna är för handen;

och då, efter hvad Utskottet vidare inhemtat, oaktadt det höga tullskydd, som

hittills varit medgifvet, endast en enda fabrik för rektificering af dylika oljor numera

inom landet är i verksamhet, samt hela den inhemska tillverkningen af nyssberörda

oljor, enligt Kommerskollegii för år 1873 afgifna berättelse angående faBih.

till Biksd. Prot. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Käft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

Paraply- och

Parasollfodraler.

66 Bevillnings-Utsicotteis Betänkande N:o 6.

briker och manufakturer, uppgick till dels 27,254 skålpund, dels 458,018 kannor —

motsvarande, efter 5 skålpund på kannan, 2,290,090 skålpund — eller tillhopa

2,817,344 skålpund, irnder det införseln samma år, enligt hvad ofvan är nämndt,

utgjorde 16,121,775 skålpund, lärer deraf nogsamt framgå, att tullnedsättningen

påkallas af ett vida allmängiltigare intresse, än det, som till förmån för den enda

inhemska fabriken skulle kunna för det höga tullskyddets bibehållande åberopas.

Utskottet finner sig sålunda böra, med afstyrkande af bifall till de i Herrar

Hedlunds, Eylanders och Lundströms motioner väckta förslag om tullfrihet för

oljor eller vissa slag deraf, samt för talg- och palmitinljus, maskin- och vagnsmörja,

stearin och såpa, hemställa:

50:o.

a) att, beträffande feta, icke flyktiga oljor, tullen å lin- och

rof-olja måtte nedsättas till 2 öre, samt å harnp-, kokosnöt-,

palm-, spermaceti- och andra ej specificerade slag

till 1 öre per skålpund, när de å fat införas, samt för

alla å flaskor eller krus införda feta oljor bestämmas till

två öre per skålpund,

b) att tullen å genom rektificering renade lysoljor jemväl må

nedsättas till 1 öre per skålpund,

c) att i följd häraf åt rubriken “Oljor" gifves den uppställning,

bilagda taxeförslag utvisar,

d) att tullsatserna å ljus, alla slag, nedsättas med ett öre,

e) att tullen å maskin- och vagnsmörja bestämmes till 1 öre

per skålpund,

f) att tullafgiften för stearin må utgå med 2 kronor 50 öre

per centner,

g) att tullen å såpa varder till 1 krona 50 öre centnern

bestämd.

Enligt nuvarande tulltaxa aro paraply- och parasoll-fodraler af läder, lösa

eller påsatta, belagda med en tull af 50 öre per skålpund. Sådana fodraler af tyger,

lösa, förtullas lika med väfnaden, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 10 procent.

Under uppgift att förstnämnda slags fodraler under år 1872 i tullinkomst

inbringat endast 2 E:dr, och att det senare slaget åter samma år ej gifvit någon

tullinkomst, har Herr Hedlund i sin motion föreslagit tullfrihet för ifrågavarande

artiklar.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 67

Herr Hedlunds sist anförda uppgift grundar sig väl på någon missuppfattning

af de i Kommers-kollegii berättelse meddelade upplysningar; men då värdet

af den införda varan år 1872 utgjorde endast 37 R:dr och år 1873 47 R;dr, bär

den influtna tullinkomsten härför natuidigen varit ytterst ringa.

Då emellertid materialierna, hvilka ingå i de ifrågavarande artiklarne, äro

tullpligtiga och andra af samma materialier tillverkade varor jemväl draga tull, har

Utskottet ej kunnat biträda motionärens förslag, men deremot ansett tullen å berörda

fodraler af läder lämpligen kunna sättas till likhet med nuvarande tullsats å

nattsäckar, kappsäckar och hattfodral, eller 20 öre per skålpund; hemställande Utskottet,

51:o.

att, med afslag å Herr Hedlunds ifrågavarande förslag, tullen

å paraply- och parasoll-fodraler af läder, lösa eller påsatta,

matte varda nedsatt från 50 till 20 öre per skålpund, men

rubriken i öfrigt bibehållas oförändrad.

Af oäkta perlor, oinfattade, draga glasperlor för närvarande en tull af 15

öre per skålpund; “andra slag1'' äro belagda med en tull af 50 öre per skålpund.

Herr Hedlund har föreslagit tullfrihet för berörda artiklar, under uppgift att

tullinkomsten af desamma år 1872 endast utgjort, för glasperlor 1,804 R:dr samt

för “andra slag" 107 R:dr.

Utskottet, som ansett den af motionären föreslagna tullfrihet icke böra medgifvas,

har deremot, då, enligt Kommers-kollegii berättelser, tullinkomsten af oinfattade

oäkta perlor, andra slag, under åren 1869—1873 utgjort allenast ringa belopp,

nemligen:

år 1869

„ 1870

„ 1871

„ 1872

„ 1873

......................104 R:dr

• .....................127 „

........................ „

......................... „

......................146 „

iunnit sig böra,^ för tullbehandlingens förenklande, föreslå att alla slags oinfattade

oäkta perlor må varda i tulltaxan sammanförda till en gemensam afdelning, med

samma tullsats, som för närvarande är satt å sådana perlor af glas; Och hemställer

Utskottet derföre,

Perlor.

52:o.

att Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för oäkta glasperlor,

oinfattade, icke måtte bifallas; men att tullen å “andra slag"

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

af dylika perlor måtte varda nedsatt från 50 till 15 öre per

skålpund och i sammanhang dermed rubriken Perlor erhålla

den lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

För,Un. Den i nuvarande tulltaxa förekommande bestämmelse angående porslin, äkta,

förgyldt eller måladt i figurer eller med blommor, har Utskottet ansett böra fullständigas

genom tillsättande af ordet “försilfradt"; hemställande Utskottet

53:o.

om Eiksdagens bifall till den i detta hänseende gjorda, uti bilagda

taxeförslag upptagna förändring af rubriken Porslin.

Qvicksilfver

och Vismut.

Uti förenämnda, af Herrar Hedlund och Lundström väckta motioner äro

jemväl qvicksilfver och vismut föreslagna till tullfrihet.

Till stöd härför åberopas dels den ringa tullinkomst dessa artiklar lemnat,

dels ock af Herr Lundström särskildt, hurusom berörda artiklar vore de enda

oarbetade metaller, som ännu ej blifvit hos oss från tull befriade.

Å qvicksilfver utgör tullsatsen 15 öre, å vismut 14 öre per skålpund.

Tullinkomsten är i Kommers-kollegii berättelser beräknad hvad qvicksilfver

angår '' „„ ^ ,

för år 1869 till.................... 827 R:dr

„ „ 1870 „

1871

1872

1873

522

653

687

677

„ „ »

samt beträffande vismut

för år 1869 till

„ „ 1870 „

* „ 1871 „

, » 1872 „

„ „ 1873 „

1865 års tullkomité föreslog ifrågavarande artiklar till tullfrihet,

förande i afseende å qvicksilfver, att dess bringande till tullfrihet stode i öfverensstämmelse

med den grundsats härutinnan, som i allmänhet tillämpats för öfriga

metaller; hvarjemte ock erinrades om varans behöflighet för näringarne samt den

jemförelsevis obetydliga tullinkomst den lemnat.

12 R:dr

11 »

11 »

12 *

16 „

dervid an
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

69

Vidkommande vismut, åberopade tullkomitén dels den ringa tullinkomsten,

dels ock att denna vara ej syntes böra framför andra metaller vara med införselafgift

belagd.

På de af komitén sålunda anförda skäl, hemställer Utskottet,

54:o.

att qvicksilfver och vismut måtte från tull befrias.

Herrar Hedlund och Lundström hafva jemväl framstält förslag om borttagande

af tullen å rör, såväl bambu- och spanska, som rottingar, vass och andra

slag; åberopande Herr Hedlund den mindre betydande tullinkomsten, Herr Lundström

åter den omständigheten att ifrågavarande artiklar utgöra råämne för korg-,

stol- och väfskedsmakare samt svarfvare, utan att åtminstone rottingar samt bambuoch

spanska rör kunna produceras inom landet.

Berörda artiklar draga nu en tull, bambu- och spanska rören af 6 öre, de

öfriga af 1 öre per skålpund.

I Kommers-kollegii berättelser har tullinkomsten beräknats:

af bambu- och spanska rör

för år

11 11

11 11

11 11

11 11

1869 till

1870 „

1871 „

1872 „

1873 „

53

38

69

385

134

R:dr

11

11

11

11

samt

af rottingar, vass och andra slag

för år 1869 till.................. 609 R:dr

„ „ 1870 „ 1,061 „

* „ 1871 „ 727 „

„ „ 1872 „ 605 „

„ „ 1873 „ . . 1,294 „

1865 års tullkomité, som äfven föreslog tullfrihet för ifrågavarande artiklar, åberopade

såsom skäl derför, bland annat, dels artiklarnes egenskap af råämnen, dels

att förtullningen, i följd af varornas beskaffenhet, vore särdeles hindersam och besvärlig,

dels ock hurusom en stor myckenhet af artiklarne infördes såsom underbäddning

för skeppsladdningar och vid sådant förhållande redan inkomma tullfri.

På dessa skäl, och då tullinkomsten ej är af nämnvärd betydenhet, har Utskottet

velat biträda motionärernes förslag om tullfrihet för ifrågavarande artiklar;

Och torde, i händelse af bifall till detta förslag, det i nuvarande taxa förekommande

Rör.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

stadgande om tullfrihet för rör, som inkomma såsom underbäddning för skeppsladdningar,

böra såsom obehöfligt utgå.

Utskottet hemställer,

55:o.

att tullfrihet måtte medgifvas för rör, bambu- och spanska äfvensom

rottingar, vass och andra slag, och att i sammanhang

dermed rubriken Rör måtte erhålla den förändrade lydelse,

bilagda taxeförslag utvisar.

Senap, omalen. Senap, omalen, i nuvarande tulltaxa belagd med en tull af 3 öre per skål
pund,

är, i anseende till den ringa tullinkomsten, i Herr Hedlunds motion föreslagen

till tullfrihet.

Tullinkomsten är i Kommers-kollegii berättelser beräknad:

för år 1869 till....................1,081 R:dr

„ „ 1870 „....................1,289 „

„ „ 1871 „.................... 787 „

„ „ 1872 „....................1,241 „

„ „ 1873 „.................... 1,399 „

I betraktande af tullinkomstens mindre betydande belopp, och då de införda

qvantiterna torde till ej ringa del utgöras af foder-senap, hemställer Utskottet,

56:o.

att senap, omalen, måtte från tull befrias.

Siktar och

Såll.

Siktar och såll draga nu en tull af 25 öre per skålpund.

I anseende till den ringa tullinkomsten af dessa artiklar, äro de af Herr

Hedlund föreslagna till tullfrihet.

Tullinkomsten beräknades:

för år 1869 till

V

„ 1870

» 1871

„ 1872

„ 1873

86 R:dr

82

122

237

146

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bevillnings- Utskottets Betänkande'' N:o~6.

Då ifrågavarande artiklar utgöra behöfliga redskap för vissa näringar och såsom

sådana, enligt redan i vår tullagstiftning antagen grundsats, böra medgifvas

tullfrihet, hemställer Utskottet,

57:o.

att siktar och såll måtte från tull befrias.

Siktduk förtullas nu lika som det bearbetade material, hvaraf den består. Siktduk.

Sålunda törtullas t. ex. siktduk af jern såsom manufaktursmide, siktduk af stål såsom

stålarbeten.

Då numera siktduk utgör en beståndsdel i en stor mängd maskiner och redskap;

då maskinerier och redskap samt delar deraf, ej specificerade, äro från tull

befriade; samt då siktduk, sammanfogad med maskinen eller redskapet, ej är föremål

för tullbeskattning, har det synts Utskottet att siktduk, äfven när den lös införes,

borde vara från tull fri; hemställande Utskottet derföre,

58:o.

att siktduk måtte göras tullfri, och att i sammanhang dermed

rubriken “Siktduk11 måtte erhålla den förändrade lydelse, bilagda

taxeförslag utvisar.

I följd af hvad Utskottet beträffande siktduk föreslagit, har förändring fun- iMetaller,

nits nödig i afseende å det i nuvarande tulltaxa vid metaller, sammansatta, arbe- samman^attatade,

andra slag, förekommande stadgande, hvarigenom bland annat metallduk under

dessa “andra slag11 inbegripes.

Den under samma taxerubrik förekommande bestämmelse:

“bleck och spik till fartygs förhydning...........Fria11

har Utskottet ansett böra fullständigas till följande lydelse:

“bleck, bult och spik till fartygs byggnad och förhydning .... Fria11.

Utskottet hemställer,

59:o.

att, med bifall till nämnda förändringar, rubriken “Metaller,

sammansätta11, måtte erhålla den lydelse, bilagda taxeförslag

utvisar.

Taxerubriken

s. 72 Kontrollera mot PDF

Skomakare
arbeten.

72

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Taxerubriken “Skomakare-arbeten11 har nu följande lydelse:

“Skomakarearbeten:

af siden.................1 skålp. 1 krona,

af andra tyger, samt af saffians-, karduans-, färgade,

pressade eller tryckta skinn........1 skålp. 60 öre,

becksöms- och s. k. sjöstöflar ........1 Pa^'' 50 öre>

med bottnar af trä.............1 skålp. 10 öre,

andra slag................1 skålp. 40 öre,

Samtliga dessa artiklar, undantagandes skodon med bottnar af trä, äro i

Herr Hedlunds motion föreslagna till tullfrihet; åberopande motionären den mindre

betydande tullinkomst, ifrågavarande artiklar lemnat under ar 1872.

Denna inkomst, som, enligt Kommers-kollegii berättelse, för skomakarearbeten

af siden beräknades för år 1872 till 117 R:dr, är i samma embetsverks berättelser

beräknad:

hvad angår skomakarearbeteu af andra tyger samt af saffians-, karduans-,

färgade, pressade eller tryckta skinn:

för år 1869 till...................

„ „ 1870 „...................

„ „ 1871 „...................

„ „ 1872 „...................

„ „ 1873 „........... ........

Vidkommande becksöms- och s. k. sjöstöflar:

för år 1869 till...................

„ ,, 1870 „...................

,, „ 1871 „.....f..............

„ „ 1872 „...................

n n 1873 „...................

samt beträffande “andra slag11:

för år 1869 till...................

„ ,, 1870 „ . ..................

■» ». 1871 „ ...................

„ „ 1872 „...................

...................

I afseende å siffrorna för åren 1872 och 1873 bör dock erinras, dels att,

hvad becksöms- och s. k. sjöstöflar angår, tullinkomsten deraf för år 1873 är alldeles

för högt beräknad, i ty att af under det året införda 464 par sådana skodon icke

mindre än 454 par voro landvägen från Norge inkomna, dels ock att af “andra

slag11 skomakare-arbeten voro landvägen från Norge inkomna år 1872 453 skålpund,

år 1873 158 skålpund.

1,031 R:dr

748 „

1.388 „

1,603 „

4,523 „

1 R:dr

2 ,,

8 „

7 „

232 „

809 R:dr

923 „

1,393 „

2.389 „

6,858 „

Skodon

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6. '' 73

Skodon med bottnar af trä, som på senare tider börjat hit införas, blefvo

föist vid sistlidet ars riksdag i taxan specificerade. De hänfördes förut vid tullbehandlingen

till “Skomakarearbeten, andra slag11, men då tullafgiften för dessa

andra slag", i betraktande deråt att ett par skodon med bottnar af trä väga till

och med mera än 2 skålpund, ansågs i förhållande till varans värde alltför hög,

lindrades tullen för sistnämnda slags skodon till 10 öre per skålpund.

Utskottet, som ansett skäl ej förekomma föranledande till förändring af nuvarande

tullsats å skomarearbeten af siden, har deremot, i betraktande af den

obetydliga roll den tullpligtiga införseln af becksöms- och s. k. sjöstöflar intager,

funnit sig böra bitiäda motionärens förslag om tullfrihet för dessa gröfre artiklar;

i sammanhang hvarmed Utskottet ock trott sig kunna föreslå jemväl skomakarearbeten

med bottnar af trä till tullfrihet.

För öfriga med respektive 60 och 40 öres tull per skålpund nu belagda

slag af skomakare-arbeten bör, enligt Utskottets åsigt, tullfrihetsmedgifvande ej ifrågakomma;

men torde icke blott de af Utskottet föreslagna nedsättningar i tullsatserna

å beredda, till pelsverk ej hänförliga hudar och skinn, utan äfven sjelfva varans

stora betydelse för den allmänna förbrukningen böra föranleda till tullnedsättningar

å sistberörda slag af skomakare-arbeten; och då sammanförande af dessa

slag till en enda afdelning i taxan, med en gemensam tullsats, skulle innebära en

ej oväsentlig förenkling vid tullbehandlingen och icke synes böra från statsinkomstens

synpunkt möta något hinder, har Utskottet velat framställa förslag derom att

nämnda slag åt skomakare-arbeten sammanföras till en afdelning, med en tullsats

af 30 öre per skålpund.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

60:o.

a) att Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för skomakarearbeten

af siden måtte lemnas utan afseende;

b) att tullen å, skomakare-arbeten af andra tyger, samt af saffian-,

karduans-, färgade, pressade eller tryckta skinn

måtte varda nedsatt från 60 till 30 öre per skålpund;

c) att tullfrihet måtte medgifvas för becksöms- och s. k. sjöstöflar,

äfvensom för skomakare-arbeten med bottnar af trä;

d) att tullen å nuvarande “andra slag1'' af skomakare-arbeten

måtte nedsättas från 40 till 30 öre per skålpund; och

e) att i sammanhang härmed rubriken “Skomakare-arbeten“

måtte erhålla den förändrade lydelse, bifogade taxeförslag

utvisar.

Bill. till Biksd. Prof. 1875. 5 Sand. 1 Afä. 5 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 6.

Skor af yllefilt.

Socker.

Sprutor,

brand-.

Till förtydligande af rubriken “Skor af yllefilt" har åt densamma gifvits den

förändrade uppställning, bilagda taxeförslag utvisar; hemställande Utskottet

film.

om Riksdagens bifall härtill.

Uti af gifven, förut omförmäld motion har herr Ch. Dickson framstält förslag,

att tullen å råsocker måtte upphäfvas, samt att tullsatsen å raffineradt socker

måtte bestämmas till det belopp, som nu utgör skilnaden emellan tullen å råsocker

och den å raffineradt.

På sätt af motionen och det, vid dess remitterande, af herr Dickson afgifna,

Utskottet tillhandakomma yttrande inhemtas, har den närmaste anledningen till Herr

Dicksons förslag varit eu af herr C. A. Larsson från Östergötlands län vid innevarande

riksdag inom Andra Kammaren väckt motion derom, att Riksdagen måtte

för sin del besluta, att hvarje hvitbetssockerfabrik skall vara fri från accis under

de tio första åren af sin verksamhet. I följd af denna motion och på det den inhemska

hvitbetssockertillverkningen “må få fritt utveckla sig och frikallas från all

skatt och deraf härflytande kontroll", har herr Dickson funnit sig föranlåten yrka

ändringar i nuvarande tullsatser å raffineradt och oraffineradt socker.

Sedan emellertid Riksdagen, med bifall till Utskottets afstyrkande hemställan,

afslagit Herr C. A. Larssons förenämnda motion, torde från hvitbetssockertillverkningens

synpunkt skäl för bifall till Herr Dicksons motion ej vara för handen ,

och då Utskottet eljest icke funnit sig böra ifrågasätta ändring i tullsatserna å

förevarande ur tullinkomstens synpunkt så vigtiga artiklar, hemställer Utskottet,

62:o.

att Herr Dicksons motion måtte lemnas utan afseende.

Sprutor, brand-, med tillbehör äro i nuvarande tulltaxa belagda med en

tull af 5 procent utaf värdet.

Herr Hedlund har i sin motion föreslagit tullfrihet för denna artikel i anseende

till den mindre betydande tullinkomsten.

Nämnda inkomst är i Kommers-kollegii berättelser beräknad

för år 1869 till

„ „ 1870 „

„ „ 1871 „

„ „ 1872 „

„ „ 1873 „

818 Rall-,

1,530 „

2,179 „

3,273 „

3,263 „

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

1865 års tullkomité anförde i afseende å brandsprutor, att då dessa vore

eu för så väl^det allmänna som den enskilde högst behöflig artikel, skäl icke syntes

förefinnas att å densamma bibehålla tull, sedan sådan ej vidare utginge för andra

jemförliga maskinerier och redskap; och föreslog komitén derföre tullfrihet för

brandsprutor.

Instämmande i hvad komité!) sålunda andragit, hemställer Utskottet,

63:o.

att sprutor, brand-, med tillbehör måtte från tull befrias.

Enligt nu gällande tulltaxa äro strängar af metall belagda med eu tull af

10 öre, strängar, andra slag, med en tull af 50 öre, allt per skålpund.

Berörda artiklar äro, i anseende till den ringa tullinkomsten, af Herr Hedlund

föreslagna till tullfrihet.

För strängar af metall beräknades tullinkomsten

för år

55 55

55 55

55 55

55 55

1869 till.

1870 „ .

1871 „ .

1872 „ .

1873 „ .

225 R:dr,

288 „

255 „

366 „

362 „

samt för strängar, andra slag,

för år 1869 till.....

55

55

55

55

1870

1871

1872

1873

55

55

55

55

213 Rdr,

159 „

336 „

252 „

409 „

Från statsinkomstens synpunkt torde dessa tullsatsers bibehållande ej vara

af nämnvärd betydenhet. Deremot skulle borttagande af tullsatsen å strängar af

metall förekomma de tvister, som ofta lära inträffa derom, huruvida vissa inkommande

artiklar skola förtullas såsom strängar af sistnämnda slag, eller behandlas

såsom ståltråd eller metalltråd, andra slag, derför tullfrihet åtnjutes. Utskottet, som

i detta förhållande funnit särskild anledning att tillstyrka tullfrihet för strängar af

metall, har derjemte ur den allmänna synpunkten, att hela den ifrågavarande artikeln

ingår bland materialierna för tillverkningen af musikaliska instrumenter och

för odlingen af skön konst, ansett sig böra hemställa,

Strängar.

64:o.

att strängar, alla slag, måtte från tull befrias.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 6.

Snören, tarm
-

Tamarinder.

Tenlikar.

För den händelse Utskottets förslag under sistberörda punkt varder af Riksdagen

godkändt, torde den vid snören, tarm-, nu förekommande hänvisning böra

förändras, på sätt bilagda taxeförslag utvisar; hemställande Utskottet

65:o.

om Riksdagens bifall härtill.

Bland de artiklar, som, i följd af den ringa tullinkomst de lemnat, blifvit af

Herrar Hedlund och Lundström föreslagna till tullfrihet, äro ock tamarinder, derå

tullen för närvarande utgör 4 öre per skålpund.

Tullinkomsten af denna artikel beräknades

för år 1869 till

„ „ 1870 „

„ ., 1871 „

„ „ 1872 „

„ „ 1873 „

168 R:dr.

123

119

142

131

V

I betraktande deraf att ifrågavarande artikel hufvudsakligen användes endast

såsom beredningsämne vid tobaksfabrikationen och lemnat eu jemförelsevis obetydlig

inkomst, föreslog 1865 års tullkomité artikeln till tullfrihet.

Åberopande de af komitén sålunda anförda skäl, hemställer Utskottet,

66:o.

att tamarinder måtte från tull befrias.

Med åberopande deraf att tenlikor år 1872 ej lemnat större tullinkomst än

669 R:dr, har Herr Hedlund föreslagit borttagande af den å nämnda artikel lagda

tull, 15 öre per skålpund.

Tenlikor, som vanligen förfärdigas af sammansatt metall, draga derföre ock

samma tull som de till metaller, sammansatta, arbetade, andra slag, hänförliga

mindre dyrbara arbeten; och har Utskottet ansett det böra dervid förblifva.

Deremot har Utskottet funnit rubriken böra förtydligas genom tillägg af orden

“eller möbelspik “; hemställande Utskottet,

67:o.

att Herr Hedlunds förslag om tullfrihet för tenlikor icke måtte

bifallas; men att ifrågavarande rubrik må erhålla den förändrade

lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

77

Vid rubriken terpentin bar Utskottet ansett böra. till förebyggande af miss- Terpentin.

förstånd, tillsättas bestämningen “nativ eller rå''1; hemställande Utskottet

68:o.

om Riksdagens bifall härtill.

terpentinolja och terpentinspiritus draga för närvarande eu tull af 3 öre Terpentinolja

pr skålpund. spiritus.

Då denna vara är ett vigtigt beredningsämne af mångfaldig och stor användning;

och då Utskottet föreslagit nedsättning i tullsatserna å åtskilliga andra

oljor, har Utskottet ansett sig jemväl böra hemställa,

69:o.

att tullen å terpentinolja och terpentinspiritus måtte varda

nedsatt från 3 till 2 öre per skålpund.

Uti förenämnda, af Herr Hedlund väckta motion, har bemälde motionär, under

erinran hurusom i England thé intoge samma plats i den allmänna förbrukningen

som kaffe hos oss, men att deremot i vårt land thé förbrukades nästan uteslutande

inom de mera bergade samhällsklasserna, vidare anfört att sistnämnda

förhållande, enligt motionärens åsigt, berodde icke minst på varans dyrhet, vållad

i väsentlig mån af den höga tullen, 60 öre per skålpund, hvilken, hög redan för

det dyrare théet, vore orimlig i afseende å det billigare; och har motionären, under

uttalande af den mening att théet gåfve en dryck, som verkade helsosamt och

uppfriskande samt vore val egnad att ersätta bruket af starka drycker, hemstält,

huruvida icke nedsättning kunde synas påkallad i tullen å thé, exempelvis från 60

till 25 öre per skålpund.

Införseln af thé utgjorde enligt Kommers-kollegii berättelser

år 1865 62,119 skålpund,

,,1869 80,125

„ 1873 102,736

Jemföres härmed införseln af kaffe utgörande, sjöskadade partier oberäknade,

år 1865 16,860,775 skålpund,

,,1869 ................... 16,943,142

„ 1873 ................... 26,555,213

Thé.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

visar sig nogsamt, att, om än förbrukningen af thé på senare tider tilltagit, densamma

dock i jemförelse med förbrukningen af kaffe är synnerligen obetydlig. Att

detta i viss mån är beroende på varans relativa dyrhet, är utom allt tvifvel. Och

huru väsentligt den nuvarande tullsatsen bidrager att fördyra théet, inses klarligen,

om man betänker i livilket förhållande tullsatsens belopp, 60 öre, står till

priset på de billigare och derföre allmännare förbrukade théslagen. Då nu, enligt

Utskottets åsigt, det skulle vara till gagn, om ifrågavarande artikel, genom en minskning

i priset, blefve mera allmänt tillgänglig jemväl för de mindre bemedlade, har

Utskottet redan af denna anledning funnit sig manadt att tillstyrka en nedsättning

af tullen å thé. Ett ytterligare skäl för detta tillstyrkande har Utskottet

trott sig finna i den betydelse, théet har såsom proviant-artikel för svenskt sjöfolk.

Enligt den genom Kongl. kungörelsen den 3 Februari 1865 faststälda spisordning

för besättningar å svenska handelsfartyg, skall hvar man af besättningen

i hvarje vecka erhålla viss qvantitet thé; och, efter hvad Utskottet inhemtat, lära

på rätt många svenska handelsfartyg besättningarne, enligt egen önskan, i stället

för vissa andra födoämnen bekomma ej obetydlig myckenhet thé utöfver det qvantum,

hvartill de äro lagligen berättigade.

På grund af hvad Utskottet nu anfört, hemställer Utskottet,

70:o.

att tullen å thé måtte varda nedsatt från 60 till 30 öre per

skålpund.

Tidningar och Taxerubriken tidningar och tidskrifter har följande lydelse:

tidskrifter. “Tidningar och Tidskrifter, äfven då de äro tryckta på Svenska språket,

så framt i detta fall de, adresserade till svenskt postkontor, med allmän

post inkomma.............4.....Fria,

som inkomma annorlunda än med allmänna posten; se Böcker“.

Sedan numera alla tryckta böcker äro från tull fria, torde någon anledning ej

vidare förefinnas att bibehålla 2:ne särskilda afdelningar af ifrågavarande rubrik,

med hänvisning för den ena till rubriken “Böcker"; hemställande Utskottet derför,

71:o.

att ifrågavarande rubrik måtte erhålla följande förenklade lydelse:

“Tidningar och Tidskrifter........Fria".

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

79

Inom Utskottet har förslag blifvit framstäldt om närmare undersökning och

pröfning af det förhållande, hvari för den betydande förbrukningsartikeln tobak

tullsatserna å råvara och fabrikater ställa sig till statskassans, konsumtionens och

fabrikationens vid tullagstiftningen i andra hänseenden afvägda skäliga intressen.

Och Utskottet har funnit en sådan undersökning desto mera påkallad, som missförhållandet

nu är ögonskenligt, och det icke kan vara af lagstiftningen åsyftadt att

med uppoffring af både statskassans och konsumtionens billiga anspråk uteslutande

se fabrikationens fördel till godo. Huru obetingadt än erkännes, att artikeln tobak

kan betraktas såsom ett företrädesvis lämpligt föremål för konsumtionsbeskattning,

må man dock aldi-ig förbise, att denna beskattning, för att kunna anses berättigad,

bör vara så ordnad, att den kommer det allmänna till godo och icke blott tjenar

till medel för tillverkaren att kunna godtyckligt taxera förbrukaren. Att denna

grundsats emellertid hittills vant i vår tullbeskattning å tobak förbisedd eller lemnad

utan behörig tillämpning, är lätt bevisadt.

Ännu under åren 1865 och 1866 utgjorde tullen å cigarrer 1 R:dr 80 öre, å

karfvad tobak 50 öre, å malen tobak eller snus 55 öre, å spunnen, hopvriden

eller pressad tobak 35 öre samt å stänger och karotter 60 öre, per skålpund. Cigaretter

förtullades lika med karfvad tobak. Under samma år var den oarbetade

tobaken åsatt en tullsats af 25 öre per skålpund.

1865 års tullkomité, som ansåg sig icke böra tillstyrka någon förändring i

råvarutullen, hemstälde deremot, i fråga om den arbetade tobaken, att tullen å

cigarrer och cigarretter måtte bestämmas till 75 öre, samt å andra slag, karotter

derunder inbegripna, till 35 öre, per skålpund. I detta hänseende anförde komitén

vidkommande först cigarrer, bland annat, att på grund af de, i vissa afseenden likväl

skiljaktiga uppgifter, som härutinnan meddelats, blifvit beräknadt att, vid fabrikationen

af denna artikel, af den dervid använda tobaken afginge omkring 45 procent,

hvadan tullen å den i ett skålpund cigarrer ingående råvaran, med då gällande

tullsats för denna, icke kunde upptagas högre än till 45 öre. Enligt sammanstämmande

uppgifter belöpte sig åter tillverkningskostnaden till omkring 1 R:dr

50 öre per skålpund färdiga cigarrer, med ^beräkning af bladens sortering och

skapning, cigarrernas rullning, sortering, bundtning, inpackning i lådor, m. m. jemte

räntor och underhållskostnader; och då, efter komiténs åsigt, det vore endast i

denna kostnad, som fabrikatet borde utöfver råämnet beskattas, samt 20 procent

af nämnde kostnad i förevarande fall syntes böra innebära ett tillräckligt skydd för

den inhemska tillverkningen, och jemväl varans beskaffenhet att lätt kunna smugglas

fordrade, att den icke belädes med alltför betungande införselafgift, ansåg komitén

dåvarande tull å cigarrer böra nedsättas till 75 öre per skålpund. Hvad karfvad

tobak anginge, hade för komitén uppgifvits att, vid tillverkande af detta slags

tobak, från 20 till 30, eller i medeltal 25 procent af råvaran, bortginge såsom affall,

i följd hvaraf dåvarande råvarutullen å 1 skålpund af detta fabrikat skulle belöpa

Tobak.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

sig till 33V3 öre; och hade tillverkningskostnaden uppgifvits till omkring 12 öre per

skålpund. Enligt komitén tillhandakommen uppgift ökades, vid beredningen af

snus, vigten af den dertill använda tobaken med 40 å 50 procent, hvilken vigttillökning,

enligt hvad komitén jemväl inhemtat, ungefärligen motsvarade tillverkningskostnaden.

Och ehuru i följd häraf någon förhöjning utöfver råvarutullen ej

vore för denna artikel påkallad, derest endast så beskaffad vara, som inom landet

tillverkades, afsåges, ansåg komitén likväl eu tilläggsafgift till råvarutullen böra fortfarande

ega rum, enär de snussorter, som utgjorde föremål för införsel, allmännast vore

af högre värde, och artikeln derjemte vore af den art, att tullsatsen för densamma

kunde nästan uteslutande ur finansiel synpunkt regleras. I afseende å spunnen

tobak, dertill i ämnet hörde fabrikanter förklarat äfven “stänger''1 böra hänföras,

hade uppgifvits, dels att för dylik tillverkning af utländska blad, hvilken försåldes

fullkomligt torr, vore att beräkna ett afdrag i råvaruvigten af omkring 35 procent,

under det att deremot för sådan tillverkning af svenska blad ingen vigtförminskning

egde rum, dels att detta senare förhållande kunde antagas såsom regel vid

fabrikationen af all spunnen tobak, utan afseende derå om råämnet bestode af utländsk

eller inhemsk produkt; och hade beredningskostnaden för detta fabrikat blifva

för komitén uppgifven till 20 öre per skålpund. Då karotter ej utgjorde föremål

för inhemsk tillverkning, hade uppgift om beredningskostnaden för dit hänförliga

varuslag ej kunnat af komitén erhållas; men ansåg komitén denna artikel, i

anseende till den synnerligen ringa införseln, vara för det dåvarande, hvad tullbeskattningen

anginge, af underordnad betydelse. Komitén fann sig med stöd af

nu omförmälda föxdiållanden och på i öfrigt anförda skäl böra hemställa om enahanda

tull för alla slag af arbetad tobak undantagandes cigarrer och cigaretter.

Vid 1865—1866 årens riksdag ansågo Rikets Ständer af de genom bemälda

tullkomité verkstälda undersökningar upplyst, att dåvarande tullsatser å de särskilda

slagen arbetad tobak stode i ett öfverdrifvet högt förhållande till kostnaden för deras

åstadkommande; och funno vid sådant förhållande Rikets Ständer dessa tullsatser

böra, utom hvad spunnen, hopvriden eller pressad tobak anginge, nedsättas

till deras nuvarande belopp, nemligen för cigarrer 1 R:dr 30 öre, för karfvad tobak

45 öre, för malen tobak eller snus 50 öre, samt för stänger och karotter 55

öre, allt per skålpund. Härjemte blefvo cigaretter i taxan uppförda till lika tullbehandling

med cigarrer.

Efter det tullen å oarbetad tobak blifvit höjd vid 1867 års riksdag till 26

och vid 1871 års riksdag till dess nuvarande belopp 29 öre per skålpund, hemstälde

Bevillnings-Utskottet vid 1873 års riksdag om nedsättningar i nuvarande

tullsatser å arbetad tobak, undantagandes spunnen, hopvriden eller pressad. I

afgifvet utlåtande anförde Utskottet härom, bland annat, att tullsatserna å arbetad

tobak samt företrädesvis å cigarrer och snus vore öfverdrifvet höga; att, ehuru

dessa tullbelopp blifvit bestämda i syfte att bereda staten en stor tullinkomst, det

likväl

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utshottets Betänkande N:o G.

81

likväl visat sig, att de fastmera motverkat detta ändamål, ity att införseln af cigarrer

och snus ingalunda motsvarat den omfattande förbrukningen deraf, hvilket

hade sin naturliga orsak deri, att det höga tullskydd, som den inhemska tillverkningen

af sådana artiklar åtnjöte, stält de svenska fabrikaterna utom konkurrens

med utlandets; att fördenskull, om dessa artiklar ansåges företrädesvis egnade att

förskaffa staten en större tullinkomst, man måste tillse, att tullsatserna icke bestämdes

så högt, att de omöjliggjorde all täflan emellan utlandets och våra egna

fabrikat, hvarigenom, såsom för närvarande hos oss, den höga tullsatsen endast

komme att innebära en premie för den inhemska fabrikanten, och någon nämnvärd

införsel icke kunde ega rum af andra artiklar än sådana, som icke inom landet

tillverkades; samt att Utskottet ej heller ville lemna oanmärkt dessa varors beskaffenhet

att med lätthet kunna smugglas, med hänsyn hvartill det ock vore nödigt,

att de ej belädes med en alltför betungande införselsafgift.

I fråga om de belopp, hvartill tullsatserna borde bestämmas, hänförde sig

Utskottet till den i detta afseende af 1865 års tullkomité lemnade, ofvan återgifna

utredning; Och ansåg Utskottet förty, hvad cigarrer anginge, tullen å den

i ett skålpund sådana ingående råvaran, med nu gällande tullsats för denna, kunna

antagas uppgå till omkring 53 öre; i följd hvaraf och då enligt Utskottets åsigt

den tullsats som erhölles, om nyssnämnda råvarutull ökades med ett belopp, motsvarande

ungefär 20 procent af varans tillverkningskostnad, komme att innefatta ett

tillräckligt skydd för den inhemska näringen, Utskottet föreslog, att tullen å cigarrer

och de med dem närmast jemförliga cigarretterna måtte nedsättas till 85 öre per skålpund.

De öfriga slagen af arbetad tobak ansåg Utskottet lämpligen kunna sammanföras

under en bestämmelse och draga lika tull, hvilken Utskottet föreslog till 35 öre

per skålpund, eller det för närvarande för spunnen, hopvriden eller pressad tobak

gällande belopp. Hvad särskild! snus beträffade, uttryckte Utskottet den åsigt,

att äfven med en tullsats derå af 35 öre per skålpund ett icke obetydligt skydd

fortfarande skulle vara lemnadt den inhemska tillverkningen. Slutligen erinrade

Utskottet, hurusom nedsättningen af den nu för stänger och karotter stadgade

tullsatsen af 55 öre per skålpund, så mycket mindre borde möta något hinder,

som hela införseln af detta slags tobak utgjorde endast några få skålpund årligen.

Det af Bevillnings-Utskottet vid 1873 års riksdag framstälda förslaget blef

af Första Kammaren antaget, men af Andra Kammaren afslaget, och föll i gemensam

votering med 160 nej mot 133 ja.

Utskottet, som i allt hufvudsakligt instämmer uti de af Bevillnings-Utskottet

vid 1873 års riksdag i förevarande ämne uttryckta åsigter, har ansett sig böra

förnya den då gjorda framställningen.

Under åberopande i öfrigt af den af 1865 års tullkomité gifna utredning i

ämnet, vill Utskottet allenast, till ämnets vidare belysande, ur Kommers-kollegii

berättelser meddela några statistiska uppgifter.

Bill. till Bihsd. Prat. 1875. 5 Sand. 1 Afd. 5 Häft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bcv il In ings- Ut sko Hets Betänkande N:o C.

De svenska tobaksfabrikernas tillverkningar upptagas,

för år 1864:

till 7,953,412 skålpund, hvaraf

cigarrer................. 570,055 skålpund,

kardustobak................ 774,570 „

snus.................. 5,038,652 „

diverse tobak............... 1,570,135 „

för år 1869:

till 8,576,669 skålpund, hvaraf

cigarrer................. 495,325 skålpund,

kardustobak................ 1,064,292 „

snus.................. 5,670,954

diverse tobak............... 1,346,098 „

för år 1873:

till 11,203,571 skålpund, hvaraf

cigarrer................. 1,250,282 skålpund,

kardustobak................ 1,269,227 „

snus.................. 6,634,878 „

diverse tobak............... 2,049,184 „

Införseln från andra länder utgjorde

för år 1864:

cigarrer.................... 36,879 skålpund,

karfvad tobak (cigarretter då derunder inbegripna) .... 5,702 „

malen tobak eller snus.............. 9,293 „

spunnen, liopvriden eller pressad tobak........ 15,095 „

stänger och karotter............... 0

år 1869:

cigarrer och cigarretter.............. 37,360 skålpund,

karfvad tobak................. 9,096 „

malen tobak eller snus.............. 7,962 „

spunnen, hopvriden eller pressad tobak........ 30,464 „

stänger och karotter............... 124

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

83

år 1873:

cigarrer och cigarretter.............. 66,182 skålpund,

karfvad tobak................. 9,393

malen tobak eller snus.............. 8,938 .,

spunnen, hopvriden eller pressad tobak........ 26,157 „

stänger och karotter............... 0

Utskottet hemställer,

72:o.

att, med bibehållande af tullen å oarbetad tobak, men med

ändring af bestämmelserna angående arbetad tobak, i fråga

varande rubrik må erhålla följande lydelse:

“Tobak:

oarbetad, blad och stjelk. ... 1 skålpund — 29 öre;

arbetad:

cigarrer och cigarretter ... 1 skålpund — 85 öre,

andra slag........1 skålpund — 35 öre.“

För den händelse Utskottets förslag om förändrad lydelse af rubriken Tobak

varder af Riksdagen godkändt, torde de i nuvarande tulltaxa vid Karott, Negerhead

och Snus förekommande hänvisningar böra förändras, på sätt bilagda taxeförslag

utvisar; hemställande Utskottet

73:o

om Riksdagens bifall härtill.

Enligt nuvarande tulltaxa drager Tran, alla slag, en tull af ett öre per

skålpund.

Om denna artikels behöflighet för vissa industrigrenar — hvaribland särskilt

garlverihandteringen — vittnar den stora införseln, hvilken, enligt Kommerskollegii

berättelser, utgjorde

år 1869 .................... 1,226,957 skålpund,

» 1870....................1,185,416

» 1871 .................... 1,328,826

» 1872................. 1,672,069

» !873 .............. 1,933,111

Karott,

Negerhead,

Snus.

Tran.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Tvål.

I betraktande häraf och i öfverensstämmelse med den grundsats, att beredningsämnen

till användande vid näringarna böra, så vidt något väsendtligt hinder

ej möter, från tull befrias, har Utskottet ansett sig böra föreslå tullfrihet för

ifrågavarande artikel; hemställande Utskottet alltså,

74:o.

att tran, alla slag, måtte från tull befrias.

Tvål, parfymerad, är i nu gällande taxa belagd med en tull af 12 öre;

tvål, andra slag, med en tull af 5 öre per skålpund.

Herr Hedlund har föreslagit dessa artiklar till tullfrihet; åberopande härvid

den ringa tullinkomsten.

Införseln af berörda artiklar utgjorde

år

JJ

hvad parfymerad tvål angår

1869 ..........

1870 ......... .

1871 ......... .

1872 ..........

1873 ..........

samt vidkommande “andra slag"

år

??

1869

1870

1871

1872

1873

4,283 skålpund,

4,769 „

11,274 „

8,845

9,211

60,119 skålpund,

62,407

66,191

57,423

68,629 „

Utförseln

af parfymerad tvål uppgick

år

5)

n

1869 till

1870 „

1871 „

1872 „

1873 „

år

samt af “andra slag"

1869 till . . .

1870 „ . . . . . .

3,306 skålpund,

2,866 „

6,686 „

9,541 „

14,676

4,398 skålpund,

10,371

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

85

år 1871 till.................

„ 1872 „ .................

,, 1873 „ .................

P ,

Den inhemska tillverkningen af tvål är uppgifven

för år 1864 till...............

» » 1869 „ ...............

» „ 1873 „...............

. 8,020

skålpund,

. 21,795

. 50,186

543,504

skålpund

[ 650,484

st.

640,810

skålpund

[ 256,272

st.

1,098,712

skålpund

l 326,820

st.

Utskottet har väl icke kunnat biträda motionärens förslag om tullfrihet

för ifrågavarande artiklar, men likväl, dels med afseende på deras betydelse såsom

reningsmedel, äfvensom den inhemska tillverkningens utveckling på senare tiden,

dels ock med hänsyn till de af Utskottet för vissa oljor föreslagna nedsättningar,

funnit sig böra ifrågasätta en nedsättning i tullsatserna med 2 öre per skålpund;

hemställande Utskottet alltså,

75:o.

att tullen å tvål måtte varda nedsatt, för parfymerad från

12 till 10 öre och för “andra slag" från 5 till 3 öre per

skålpund.

Bland de artiklar, som, i anseende till den ringa tullinkomsten, blifvit i

Herrar Hedlunds och Lundströms förenämnda motioner föreslagna till tullfrihet,

äro ock Tändstickor, jemväl af annat material än trä, äfvensom Tändsvamp, hvilka

artiklar, närmaste emballagets vigt inberäknad, för närvarande draga en tull af

2 öre per skålpund.

Införseln af berörda artiklar utgjorde

år 1869

))

1870

1871

1872

1873

407 skålpund,

22,638

5,389 „

2,604 „

5,676

Tändstickor

och

Tändsvamp.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Utförseln af tändstickor, som år 1864 uppgick till 1,687,245 skålpund,

utgjorde

år 1869

„ 1870

„ 1871

„ 1872

„ 1873

4,634,484 skålpund,

5,792,796

8,351,028

12,115,541

14,257,646

Värdet af den inhemska tändstickstillverkningen beräknades

år 1864 till.................... 561,991 R:dr,

„ 1869 .....................1,519,149 „

„ 1873 „.................... 4,635,163 „

Då den inhemska tillverkningen af tändstickor nått en sådan utveckling,

och då tullen å ifrågavarande artiklar ej lemnar någon af sevärd inkomst, har

Utskottet ansett sig böra hemställa,

76:o.

ätt Tändstickor och Tändsvamp måtte från tull befrias och

i sammanhang dermed ifrågavarande rubrik erhålla den förändrade

lydelse, bilagda taxeförslag utvisar.

Vadd.

Å silkesvante utgör tullen för närvarande 1 krona 50 öre, å andra slag af

vadd 10 öre per skålpund.

Under uppgift att år 1872 silkesvadd lemnat alls ingen och vadd, andra

slag, en ringa tullinkomst, har Herr Hedlund föreslagit borttagande af tullen å

dessa artiklar.

1865 års tullkomité, som jemväl föreslog tullfrihet för vadd, anförde till

stöd härför, att råämnet till denna artikel vore tullfritt och beredningskostnaden

ytterst ringa; samt att sådan vara af silke ej utgjorde föremål för införsel, och

“andra slag" lemnat en knappt nämnvärd inkomst.

Enligt Kommers-kollegii berättelser lemnade silkesvadd åren 1869, 1870

och 1872 ej någon tullinkomst; år 1871 var inkomsten 2 R:dr, år 1873 48 R:dr.

“Andra slag''-'' af vadd gåfvo i tullinkomst

år 1869

,-, 1870

„ 1871

„ 1872

46 R:dr

456

357

382

n

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

87

Ehuru i betraktande häraf och med hänsyn till öfriga af bemälda komité

anförda omständigheter skäl för tullfrihets beviljande kunde anses förefinnas, har

dock Utskottet trott tullsatserna å ifrågavarande artiklar icke med ens böra borttagas:

men bär Utskottet, med afseende derå att silkesvadd under de senare åren

antingen alls icke eller ock högst obetydligt varit föremål för införsel, ansett de

bada nuvarande afdelnmgarna af ifrågavarande rubrik kunna sammanföras med

en och samma tullsats, hvilken Utskottet trott böra bestämmas till hälften af hvad

tor “andra slag» nu är stadgadt.

Utskottet hemställer derföre,

77:o.

att rubriken Vadd må erhålla följande förändrade lydelse:

“Vadd, alla slag.....1 skålpund - 5 öre.

Nuvarande tullsatsen å den allmänt förbrukade artikeln vekar, lump- och

ljus-, 70 ore per skålpund, har synts Utskottet oskäligt hög i jemförelse med tullen

a vissa andra väfnader; och har Utskottet trott vekar böra draga lika tull

med bomullsvafnader, andra slag, blekta eller färgade.

n -r 1 4f°ljd .häraf °ch då Utskottet föreslagit, att tullen å berörda slags bomullsvafnader^matte

bestämmas till 35 öre per skålpund, hemställer Utskottet,

78:o.

att tullen å vekar, lamp- och ljus-, måtte varda nedsatt från

70 till 35 öre per skålpund.

Tulltaxeunderrättelserna.

Med erinran derom att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition

i ämnet, med bifall till Utskottets hemställanden i dess betänkande N:o 1

eslutat vissa, af det genom Kongl. Förordningen den 15 Maj 1874 införda nya

skeppsmatningssätt påkallade ändringar i §§ 4 och 9 af gällande Tulltaxeunderratte

ser gar Utskottet att nu redogöra för de framställningar och förändringar i

Girigt beträffande ifrågavarande taxeunderrättelser, hvartill Utskottet i följd af

vackta motioner eller eljest funnit anledning.

Vekar.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

§ 9.

Inom Första Kammaren har Herr A. Odellerg i motion N:o 17, angående

ändring i gällande lagstiftning rörande bränvins tillverkning och försäljning, bland

annat föreslagit, att då det för möjligheten att förskaffa sig samt bibehålla afnämare

och kunder i utlandet vore nödigt att alltid vara i tillfälle förse dem enligt

emottagna ordres, men det skulle kunna hända att, under mindre gynsamma år,

det i Sverige tillverkade bränvin icke lemnade öfverskott till export, och att förädlingsfabrikerna,

för att icke afstanna, måste förses med utifrån importerad

råvara, uti tulltaxan måtte intagas bestämdt stadgande derom, att, då förädladt

bränvin exporteras, full restitution af tullumgälderna medgifves inom beloppet

af det qvantum, som exportören styrker sig hafva från främmande land importerat.

Då, såsom af motionen vill synas, det egentligen varit med hänsyn till och

i sammanhang med den förhöjda tillverkningsskatt å bränvin, hvilken motionären

föreslagit, som öfriga i motionen väckta förslag och särskildt den nu förevarande

framställningen tillkommit, torde möjligen, vid det förhållande att Riksdagen afslagit

skatteförhöjningen, denna framställning böra anses derigenom hafva förfallit;

men äfven om detta icke får antagas, utan motionären afsett, att ifrågavarande

förslag skulle, oberoende af nyssberörda förhållande, pröfvas, anser Utskottet

giltigt skäl att afstyrka bifall till detsamma förefinnas uti den omständighet, att

förslaget påtagligen afser att, äfven om förädlingen skett utaf inhemsk råvara,

restitution ändock skulle medgifvas till det belopp, hvarmed den likartade utländska

råvaran är tullbeskattad, men ett sådant medgifvande vore uppenbart stridande

mot den grundsats, som ligger i sjelfva begreppet ^restitution och äfven

gjort sig i lagstiftningen gällande, eller att sådan restitution endast medgifves vid

utförsel af varor, förädlade af utländsk råvara, för hvilken tull blifvit erlagd. Det

är ock lätt att inse, hurusom missbruk af det ifrågasatta nya stadgandet skulle

kunna uppkomma, exempelvis derigenom att en importör, som vid en tidpunkt af

stark efterfrågan infört utländskt bränvin och aflåtit detta till inhemsk förbrukning,

sedermera vid en minskad efterfrågan och till nedtryckt pris inköpte ett

lika stort parti inhemskt bränvin och utförde detta mot åtnjutande af den ifrågastälda

tullrestitutionen samt såmedelst tillgodogjorde sig, utom möjligen andra

fördelar, åtminstone en premie af 50 öre per kanna utöfver hvad tillverkaren af

samma bränvin, om han sjelf utförde detsamma och dervid finge åtnjuta stadgad

restitution af tillverkningsskatten, 80 öre per kanna, komme att erhålla.

Med anledning häraf hemställer Utskottet,

79:o.

att Herr Odelbergs förevarande förslag icke må af Riksdagen

bifallas.

Uti

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

89

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 107, har Herr vice Talmannen

0. Wijk fästat uppmärksamheten derå, att då Kongl. Förordningen den 29 Maj 1874

angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden stadgar bland

annat, att svenska och norska tobakstillverkningar vid införsel från det ena till det andra

riket skola draga full tull, men medgifver restitution af den för råvaran erlagda tull i

det land, från hvilket utförseln sker, samt då för närvarande införselstullen å oarbetad

tobak är 28,33 öre i Norge mot 29 öre i Sverige, men restitutionen för spunnen tobak

i Norge är bestämd till 22,66 öre, under det den i Sverige för alla slag af tobaksfabrikat

är bestämd till 14 öre, allt beräknadt för svenskt skålpund, svensk spunnen tobak

i'' följd häraf vid utförsel till Norge drabbas af sammanlagdt 9 y3 öre högre tullafgifter

än norskt dylikt fabrikat infördt till Sverige; hvarföre motionären till vinnande af nödig

rättelse härutinnan föreslagit, att Bevillnings-Utskottet måtte underkasta de i underrättelser

till tulltaxan upptagna bestämmelser om tullrestitution vid utförsel till Norge en

granskning i syfte att reglera desamma så, att den svenska industrien blifver, så vidt

möjligt, i detta hänseende likstäld med den norska; för så framt ej Utskottet skulle

finna skäl föreslå Riksdagen att öfverlemna till Kongl. Maj:t bestämmandet af dessa

tullrestitutioner i likhet med hvad förhållandet för närvarande är i Norge.

Då Utskottet icke ansett det vara antagligt, att Riksdagen skall finnas benägen

att, på sätt motionären ifrågasatt, åt Kongl. Maj:t öfverlemna rättigheten att besluta

angående restitution utaf en af Riksdagen faststäld bevillning, samt Utskottet fördenskull

icke funnit skäl att tillstyrka Riksdagen något sådant, har Utskottet tillsett, om och i

hvad mån det af motionären påpekade missförhållande skulle kunna afhjelpas genom förändring

af den nu angående tullrestitution vid utförsel af arbetad tobak gällande

föreskrift.

Enär afsigten med tullrestitution är, att de af utländska råvaror tillverkade fabrikat,

som icke förbrukas i landet utan till utrikes ort utföras, icke skola betungas

med någon tull för i dem ingående råvara, är det nödigt att vid bestämmande af denna

restitution tillse hvilket belopp förädlad vara, som af en viss qvantitet råvara i allmänhet

erhåiles. I fråga om tobaksfabrikaten får Utskottet hänvisa till den utredning i afseende

härå, som förut i detta betänkande vid förslaget om tullsatserna å tobak blifvit utförligt

lemnad. Det visar sig deraf, att med den nu stadgade tullrestitution af 14 öre per skålpund

för arbetad tobak, alla slag, endast i fråga om fabrikatet snus en ungefärlig godtgörelse

för den erlagda tullen å deri ingående råvara erhåiles, men att detta deremot icke är

förhållandet i afseende å öfriga tobaksfabrikat, för hvilka en förhöjd tullrestitution bör

medgifvas, derest fabrikanten skall erhålla godtgörelse för erlagd tull å den i dem ingående

råvaran. En sådan förhöjning anser Utskottet desto hellre nu böra medgifvas, som

Utskottet föreslagit en icke oväsendtlig nedsättning uti införselstullen å arbetad

tobak, samt den inhemska tobaksfabrikanten vid sådant förhållande rättvisligen kan

påfordra att i samma mån, som han på den inländska marknaden har att utstå en större

och med hänsyn till förut varande förhållanden ofördelaktigare täflan med den utländske

Bih. till Riksd. Prot. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

fabrikanten, han, genom full restitution af erlagda tullafgifter vid utförsel af sina fabrikat,

beredes all skälig lättnad för täflan med andra länders tillverkningar å den utländska

marknaden.

Med hänsyn till de olika belopp råvara, som i de särskilda tobaksfabrikaten

ingå, har i fråga om bestämmandet af tullrestitutiou för dessa icke samma förenkling af

rubriken tobak, som Utskottet i fråga om tullsatserna å arbetad tobak föreslagit, härvid

kunnat iakttagas, utan har det blifvit nödigt att föreslå särskilda restitutionsbelopp för

cigarrer och cigaretter, för spunnen, hopvriden och pressad tobak äfvensom tobak i stänger,

för malen tobak eller snus samt för andra slag af arbetad tobak. I afseende å

sjelfva beloppen å den restitution, som sålunda borde bestämmas, har Utskottet ansett:

att för snus, hvilket, efter hvad Utskottet inheintat, understundom kan i vigt uppgå till

närmare dubbla vigten af deri använd råvara, det nuvarande restitutionsbeloppet 14 öre

bör bibehållas oförändradt; att för cigarrer, vid hvilkas tillverkning visserligen omkring

45 procent af den använda råvaran afgår såsom affall, men hvilket dock lärer kunna

användas för andra tobakstillverkningar, en restitution af 29 öre, motsvarande tullen å

oarbetad tobak, bör bestämmas; att för spunnen, hopvriden eller pressad tobak, äfvensom

tobak i stänger, hvilka fabrikat icke blott förekomma i torr form utan jemväl tillsatta

med s. k. såser, i hvilket sistnämnda fall deras vigt, i likhet med hvad som eger

rum med snus, förökas i förhållande till den deri ingående råvaran, restitutionsbeloppet

till undvikande af exportpremie icke torde kunna sättas högre än till 20 öre; samt att

för andra slag af arbetad tobak, deribland karfvad sådan, hvilken är närmare jemförlig med

cigarrer, men likväl förekommer både torr och fuktad, restitutionen med hänsyn till

sistberörda förhållande bör bestämmas till 25 öre, allt per skålpund.

Dessa restitutionsbelopp har Utskottet, med afseende derå att oarbetad tobak vid

införsel från Norge drager enahanda tull som vid införsel från andra länder, ansett icke

böra, såsom motionen synes afse, uteslutande vinna tillämpning vid utförsel af tobaksfabrikat

till nämnda land, utan böra gälla vid utförsel i allmänhet af dylika fabrikat.

I öfverensstämmelse med det nu anförda, hemställer Utskottet,

80:o

att den i § 9 af tulltaxeunderrättelserna förekommande föreskrift

angående beloppet af restitution utaf tullmedel vid utförsel af

arbetad tobak måtte sålunda förändras:

för 1 skålpund tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter ............

spunnen, hopvriden eller pressad, äfvensom i stänger

malen eller snus...............

andra slag.................

29 öre

20 »

14 »

25 »

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillning»-Utskottets Betänkande N:o 6.

91

Till Utskottet har Kongl. Maj:t öfverlemnat, för att vid tulltaxans behandling inom

Utskottet komma under öfvervägande, tvänne af Kongl. General-tullstyrelsen gjorda underdåniga

framställningar i fråga om tullrestitution vid utförsel af här i riket tillverkad

chokolad äfvensom åt konfityrer utaf svensk tillverkning.

Af remissakterna inhemtas hufvudsakligen: dels att sedan fabriksbolaget Bröderna

Cloetta uti en till General-tullstyrelsen ingifven skrift, under förmälan att bolaget i

Malmö tillverkade chokolad, anhållit, att då de råvaror, kakao och socker, hvaraf chokolad

beredes, droge hög införselstull, bolaget måtte få åtnjuta tullrestitution för den chokolad,

som af bolaget exporterades i partier öfver 100 skålpund på en gång, General-tullstyrelsen

i resolution den 9 Juni 1874 förklarat sig i saknad af föreskrift om tullrestitution vid

utförsel af här i riket tillverkad chokolad icke kunna till berörda ansökning lemna bifall;

att bolaget häröfver anförde underdåniga besvär, samt att General-tullstyrelsen, hvars

underdåniga utlåtande i anledning häraf infordrades, med fortsatt förklarande att Styrelsen

på vidare anförda skäl ansåg bolagets fordran att på grund af redan gällande föreskrifter

angående tullrestitution erhålla sådan vid utförsel af chokolad icke förtjenade

afseende, derjemte anfört: att då af besvärsskriften framginge, att bolaget önskade bereda

afsättning i utlandet för alstren af dess chokoladfabrikation samt anledning icke saknades,

att jemväl andra härvarande chokoladtillverkare skulle vilja och kunna med sina fabrikat

uppträda täflande på den utländska marknaden, i händelse tullrestitution vid utförsel

af chokolad blefve medgifven, det syntes General-tullstyrelsen vara ej mindre för

denna näring än för det allmänna af vigt, att de hinder, som tullagstiftningen för närvarande

lägger i vägen för den inhemska chokoladfabrikationens utveckling i antydda

hänseendet, måtte varda undanröjda, och att på sådan grund restitution vid utförsel åt

chokolad beviljades för det eller de i denna varuartikel ingående, behörigen förtullade

utländska råämnena, bestående i sockrad chokolad af kakao och raffineradt socker samt

i osockrad chokolad af endast kakao; att, i afseende å tullrestitutionsbeloppet, enligt de

General-tullstyrelsen af en betydande chokoladtillverkare här i Stockholm meddelade

uppgifter, hvilka hufvudsakligen öfverensstämde med dem som finnas i 1865 års tullkomités

betänkande upptagna, till erhållande af ett skålpund osockrad chokolad åtginge

omkring 1 skålpund 26,5 ort kakao, och att uti ett skålpund sockrad chokolad inginge 50

å 55 procent raffineradt socker, i följd hvaraf efter, gällande tulltaxa tulisatsen å råämnet

i den osockrade chokoladen utgjorde något öfver 15 öre per skålpund och å beredningsämnena

i den sockrade chokoladen, med iakttagande af de grunder som vid bestämmandet

af tullrestitutionsbeloppet å raffineradt socker till 9,60 öre skålpundet blifvit

följda, %unde beräknas till 12,30 å 12,03 öre per skålpund; och att i betraktande häraf

och då den erforderliga enkelheten vid tullbehandlingen kräfde, att skilnad i restitutionsbeloppet

icke egde rum för sockrad och osockrad chokolad, General-tullstyrelsen antoge,

att något missbruk icke vore att äfventyra, och att chokoladfabrikationen blefve tillräckligt

tillgodosedd, om restitutionsbeloppet bestämdes för så väl sockrad som osockrad

chokolad till 12 öre skålpundet, för hvilket ändamål denna varuartikel borde upptagas

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

bland de i § 9 af tulltaxeunderrättelserna till tullrestitution vid utförsel berättigade

varor samt å sagda artikel likasom å de öfriga tillämpas de under mom. l:o, 2:o och

3:o i samma § upptagna bestämmelser;

dels att Konditorn i Stockholm C. J. Grafström uti ingifven skrift hos Generaltullstyrelsen

anhållit, att då chokoladfabrikationens alster till en stor del utgjordes af

varor, som i tulltaxan benämndes konfityrer, derför tullrestitution vid utförsel för närvarande

icke vore medgifven — då de reqvisitioner, som till chokoladfabrikerna inginge,

gälde i de allra flesta fall både konfekt och chokolad, samt dessa varor i följd häraf,

till beredande af billigare emballerings- och fraktkostnader inpackades i gemensamma

omslag — då i andra länder icke allenast tullrestitution utan äfven exportpremie beviljades

vid utförsel af konfekt, hvarigenom de utländske fabrikanterne vore i tillfälle att

öfverhopa den svenska marknaden med denna vara, under det att deremot de inhemske

konfektfabrikanterne blott inom eget land och Norge kunde bereda sig afsättning af

sina produkter — samt då, enligt sökandens öfvertygelse, svenska konfityrer skulle,

derest tullrestitution vid utförsel deraf erhölles, kunna med fördel försäljas i Danmark

och Finland samt möjligen äfven i de tyska och ryska Östersjö-hamnarne, helst konfekttillverkningen

i vårt land stode på en högre ståndpunkt än i grannländerna, Generaltullstyrelsen

med hänsyn till dessa förhållanden och enär ifrågavarande tillverkning vore

förenad med vida större kostnader än tillverkningen af chokolad, såsom erfordrande mera

arbete och större arbetsskicklighet, måtte foga anstalt derom, att tullrestitution blefve

vid utförsel beviljad äfven för konfekt, som blifvit inom landet tillverkad af utländska

råämnen; att Konditor Grafström härförutan, under uppgift att såsom beredningsämnen

i konfityrer inginge, utom deras väsendtligaste beståndsdel raffineradt socker, jemväl

mandel, hassel- och valnötter samt vanilj, äfvensom eteriska oljor, essenser, kryddor, safter,

ägghvita, färger och glykos eller drufsocker, hvilka samtliga senare ämnen dock föga

eller intet inverkade på vigten, samt att, enligt hvad en särskild, ansökningsskriften bifogad

uppsats utvisade, medeltullbeloppet å ingredienserna i ett skålpund konfekt och

följaktligen den restitution, som borde vid utförsel af denna vara beviljas, uppginge till

14,1 öre skålpundet, hemstält, att tullrestitutionsbeloppet likasom minimiqvantiteten vid

utförsel för åtnjutande af restitution måtte, till lättnad för så väl fabrikanter och emottagare

som vid tullbehandlingen, sättas lika för konfityrer och chokolad med rätt till

erhållande af restitution, ehvad det utförda till stadgadt minimum utgjordes af chokolad

eller konfityrer eller af båda dessa varuslag; att Generaltullstyrelsen, med anledning

häraf, uti underdånig skrifvelse den 5 Januari innevarande år anfört: att de af Konditor

Grafström sålunda anförda omständigheter och meddelade upplysningar synts Sfyrelsen

böra föranleda ej mindre dertill att, till den inhemska konfektfabrikationens fromma och

utveckling, måtte för här i riket tillverkade konfityrer af utländska råämnen beredas

enahanda förmån af restitution vid utförsel, som Styrelsen redan i underdånighet föreslagit

i afseende å chokolad, än ock dertill att bestämmelserna för restitutions åtnjutande,

på sätt sökanden ifrågastält, göras lika och gemensamma för båda dessa slags varor;

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

93

att Styrelsen, med erinran hurusom hon beträffande chokolad i sin förberörda underdåniga

skrifvelse föreslagit tullrestitutionsbeloppet till 12 öre per skålpund, i afseende å

sökandens beräkning af medeltullbeloppet å beståndsdelarne i konfityrer och den tullrestitution,

som deraf borde föranledas, eller 14,1 öre skålpundet, meddelat, att Styrelsen, som

i frågan begärt yttrande af Teknologiska institutet, för sin del icke hade något att

erinra vid sökandens uppgifter om beskaffenheten och vigten af de särskilda ingredienserna

i konfityrer; äfvensom att, under förutsättning af samma uppgifters öfverensstämmelse

med verkliga förhållandet, de af sökanden gjorda uträkningar å medeltullbeloppet af de i

ett skålpund konfityrer ingående utländska beredningsämnena vore riktiga; dock måste

vid bestämmande af det tillbörliga restitutionsbeloppet för konfityrer hänsyn tagas jemväl

dertill, att tullrestitutionsbeloppet å raffineradt socker, hvilket utgjorde hufvudbeståndsdelen

i konfityrer, vore bestämdt till 9,60 öre skålpundet, ett förhållande som sökanden

icke i sina beräkningar tagit i betraktande, och med iakttagande hvaraf tullsatserna å

beståndsdelarne uti de i sökandens förberörda uppgift omförmälda konfektarter utgjorde:

för konfekt med mandel...........12,75 öre per skålpund

» » » nötter............16,06 » » »

» » » vanilj............13,76 » » »

b blandad konfekt.............10,10 b b »

b karameller likaledes...........10,10 b b b

utvisande ett medeltullbelopp å ingredienserna i hvarje skålpund konfekt af 12,55 öre

eller, under antagande att den af sökanden i meranämnda uppsats beräknade proportionen

vid utförsel de särskilda konfektarterna emellan vore riktig, af 12,48 öre; och att vid

öfvervägande häraf något missbruk icke vore att befara, i händelse tullrestitutionsbeloppet

bestämdes till 12 öre skålpundet, eller samma belopp som Styrelsen föreslagit i

afseende å chokolad, hvilket Styrelsen derföre i underdånighet tillstyrkte, med hemställan

tillika, att restitutionsbestämmelserna måtte göras gemensamma för konfityrer och chokolad

sålunda, att restitution vid utförsel måtte beviljas, då till export angifves och på eu

gång afsändes eu qvantitet af minst 100 skålpund, vare sig att denna varuqvantitet bestode

af konfityrer eller chokolad ensamt eller af en blandning utaf bådadera; och borde i

öfrigt de uti § 9 af underrättelserna vid gällande tulltaxa under momenten 2:o och 3:o

meddelade stadgande!! lända till efterrättelse.

Efter öfvervägande af de utaf General-tullstyrelsen för ifrågavarande framställningar

anförda skäl, får Utskottet tillstyrka Riksdagen att bifalla dessa framställningar

samt fördenskull hemställa,

81:o

att uti § 9 i tulltaxeunderrättelserna må intagas bestämmelse derom,

att ^Restitution för chokolad äfvensom för konfityrer med

12 öre per skålpund må under der i öfrigt stadgade vilkor medgifvas,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

och denna restitution komma att utgå, vare sig att den utförda

varuqvantiteten består af chokolad eller konfityrer ensamt eller

utaf bådadera, samt att fördenskull i paragrafen näst efter meningen:

»för 1 centner raffineradt socker alla slag ... 9 kronor 60 öre»

måtte införas:

»för 1 skålpund chokolad, konfityrer eller

blandadt chokolad och konfityrer.........12 öre,»

äfvensom att början af punkten l:o må lyda sålunda:

»l:o att af de i vigt här upptagna varor minst 100 skålpund af

hvardera, men af blandadt chokolad och konfityrer 100 skålpund

tillhopa och af punsch» etc.

Med anledning af den nedsättning i tullen å garn, Utskottet här ofvan föreslagit,

erfordras jemväl en förändring i restitutionsbeloppen för s. k. flamgarn samt bomullsoch

linneväfnad. För flamgarn af bomull äfvensom bomullsväfnad är restitutionsbeloppet

nu bestämdt till lika belopp som tullen å ofärgadt bomullsgarn, för flamgarn af ull till

samma belopp som tullen å ofärgadt ullgarn, och för linneväfnad lika med tullen å linnegarn,

ofärgadt och oblekt. Då Utskottet nu föreslagit nedsättning af tullen å ofärgadt

bomullsgarn till 6 öre, å ofärgadt ullgarn till 8 öre samt å ofärgadt och oblekt linnegarn

till 8 öre, och restitutionsbeloppen vid utförsel af de utaf dessa beredningsämnen förädlade

tillverkningar fortfarande lära böra bestämmas till likhet med tullsatsen å beredningsänmena,

hemställer alltså Utskottet,

82:o

att den restitution af tullmedel § 9 tulltaxeunderrättelserna nu medgifver

måtte, derest nyssnämnda af Utskottet föreslagna tullnedsättning

varder af Riksdagen godkänd, bestämmas för

1 skålp. s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt af bomull . . 6 öre

1 eko ........’......af ull . . 8 »

1 d:o bomullsväfnad af garn i finhet n:r 26 eller derutöfver

efter engelsk beräkning..........6 »

1 d:o linneväfnad...............8 »

§ 10.

Uti denna § medgifves befrielse från tull och andra afgifter i lossningsorten för

det förråd af lifsmedel, som för besättnings behof till begagnande om skeppsbord finnes

nödigt. ., _

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillning »-Utskottets Betänkande N:o 6.

95

Enligt samma § kunna under vissa vilkor till provision jemväl hänföras följande

qvantiteter vin, bränvin, kaffe och risgryn, nemligen:

för fartyg kommande från Östersjön eller till någon hamn i Halland samt Göteborgs

och Bohus län från Nordsjöorter samt Holland, England och Franska Vestersjöhamnar:

2 kannor vin, 1 kanna bränvin, 2 skålpund kaffe och 3 skålpund risgryn, räknadt

på hvarje person af besättningens och passagerarnes antal; samt

för fartyg, kommande från orter utom Östersjön, med undantag för nyssnämnda

fart till Halland och Bohuslän: 3 kannor vin, 2 kannor bränvin, 4 skålpund kaffe och

6 skålpund risgryn, på enahanda sätt beräknadt.

Vidare stadgas, att hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger en

skeppares sålunda bestämda förråd i lossningsorten skall, då fartyget icke omedelbart

ånyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas; men att, om från utrikes ort kommande

fartyg, svenskt eller främmande, är änlnadt att omedelbart ånyo användas för

utrikes fart-, skepparen må, då han vid sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar

medhafver vin, bränvin, kaffe och risgryn i större qvantiteter än de förut omförmälda, vara

berättigad att öfverskottet i märkrullan till återutförsel upptaga; och meddelas härjemte

rörande detta öfverskott vissa närmare föreskrifter.

För den händelse nu Riksdagen godkänner Utskottets förslag om tullfrihet för

risgryn, bör naturligtvis denna vara ej vidare inbegripas bland ofvanberörda, i 10 § af

tulltaxeunderrättelserna specificerade provisionsartiklar. I detta hänseende måste alltså

ifrågavarande paragraf'' under nämnda förutsättning undergå förändring.

Äfven en annan förändring, i motsatt riktning, har Utskottet ansett sig böra

föreslå i afseende å denna paragraf. Med hänsyn till hvad Utskottet förut i detta betänkande

rörande thés ^»betydelse såsom provisionsartikel för svenskt sjöfolk anfört, har Utskottet

nemligen ansett äfven thé böra upptagas bland de uti ifrågavarande paragraf specificerade provisionsartiklar.

Och då enligt den för besättningar å svenska handelsfartyg gällande spisordning

hvarje man af besättning skall erhålla 6 ort thé i veckan, har Utskottet trott

de till provision å fartygs lossningsort afsedda, afgiftsfria qvantiteter thé böra bestämmas

till respektive 25 och 50 ort per man.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

83:o

att 2 mom. af 10 § i tulltaxeunderrättelserna må erhålla följande

förändrade lydelse:

«

»Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras

följande qvantiteter vin, bränvin, kaffe och thé, nemligen för

fartyg, kommande från Östersjön eller till någon hamn i Halland

samt Göteborgs och Bohus län från Nordsjöorter samt Holland,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

England och Franska Vestersjöhamnar: 2 kannor vin, 1 kanna

bränvin, 2 skålpund kaffe och 25 ort thé, räknadt på hvarje person

af besättningens och passagerarnes antal; samt för fartyg,

kommande från orter utom Östersjön, med undantag för nyssnämnda

fart till Halland och Bohuslän: 3 kannor vin, 2 kannor brän
vin,

4 skålpund kaffe och 50 ort thé, på enahanda sätt beräknadt.

Härvid bör för öfrigt iakttagas, att vin och bränvin icke mot hvarandra

utbytas, så att den, som har mindre af den ena, ej får för

sådan brist njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att hvad

af förenämnda fyra provisionsartiklar öfverstiger en skeppares sålunda

bestämda förråd i lossningsorten skall, då fartyget icke omedelbart

ånyo användes för utrikes fart, ovilkorligen förtullas. År

från» utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt

att omedelbart ånyo användas för utrikes fart, må skepparen, då

han vid sin ankomst till riket såsom provisionsartiklar medhafver

vin, bränvin, kaffe och thé i större qvantiteter än genom denna paragraf

bestämmes, vara berättigad att öfverskottet i märkrullan till

återutförsel upptaga, hvarefter det bör under tullförsegling i packhuset

eller i något säkert och Renligt rum ombord å fartyget förvaras,

till dess skepparen åter afseglar, då den kontroll iakttages, som i

45 § Tullstadgan för reexportgods finnes föreskrifven. Likväl och

derest något af detta öfverskott, under sådant fartygs längre qvarblifvande

i svensk hamn, för besättningen till begagnande om

skeppsbord finnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas, hvarvid

motsvarande afskrifning å de på märkrullan till återutförsel uppförda

qvantiteter bör ske».

Slutligen och ehuru en lång erfarenhet gifver vid handen vanskligheten af på förhand

uppgjorda beräkningar öfver den tillväxt eller minskning af tullinkomsten i det

hela, som förhöjning eller nedsättning af vissa tullafgifter må komma att medföra,

har Utskottet likväl denna gång, likasom tillförene vid liknande tillfällen, ansett en

dylik beräkning öfver verkningarne af nu föreslagna förändringar i tulltaxan böra så

vidt ske kunnat upprättas och detta betänkande bifogas; hvarvid till grund för denna

beräkning i allmänhet tagits medelbeloppet af införseln under de fem sistförflutna

år, för hvilka fullständiga statistiska uppgifter äro tillgängliga, eller åren 1869—

1873. För de jemförelsevis få fall, då under denna tid vidtagna eller nu föreslagna

förändringar i tulltaxans uppställning antingen alldeles icke tillåtit en dylik beräkning

eller ock lemnat tillfälle till jemförelse med förhållandet allenast under någon

kortare tidrymd, bar detta blifvit i den bifogade tabellen anmärkt.

*

Enligt

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 6.

Enligt denna tabell skulle de af Utskottet föreslagna förändringar föranleda

en minskning i tullinkomst af omkring 740,000 kronor. Härvid må dock, till en

böljan, anmärkas, dels att uti beräkningen, i brist på fullständiga upplysningar, ej

kunnat från de införda varuqvantiteterna afskiljas den, hvad vissa artiklar angår,

ej ringa del, som under omförmälda år tullfritt eller mot half tull inkommit från

Norge, dels ock att, sedan nästlidet år den nya mellan-rikslagen trädt i verket,

hädanefter en allt större mängd eljest tullpligtiga varor torde komma att tullfritt

från Norge införas.

Vidare tillåter sig Utskottet att vidkommande de förändringar, som allenast

utgöra nedsättningar i nu gällande tullsatser, påminna, hurusom erfarenheten nogsamt

ådagalagt, att sänkning af en tullsats, långt ifrån att förminska tullinkomsten

af samma vara, i stället ofta förökar den, enär varans billigare pris åstadkommer

en ökad förbrukning och i följd deraf en större införsel; och lärer det icke heller

• kunna förnekas, att medgifven tullfrihet och deraf följande prisnedsättning å nödvändighetsvaror

lemnar förbrukaren tillfälle att i ökadt mått förse sig med andra

tullbeskattade artiklar och sålunda jemväl bidrager till tullinkomsternas tillväxt.

Uppmärksammas dessa omständigheter, torde lätteligen inses, att den icke

obetydliga minskning i tullinkomst, som den gjorda beräkningen utvisar, ingalunda

kan antagas blifva en gifven följd af de föreslagna förändringarne.

Men för att än ytterligare håfva farhågorna i detta hänseende, äfvensom för

att visa billigheten att under närvarande tidpunkt medgifva de af Utskottet föreslagna

lindringar i tullbeskattningen, vill Utskottet äfven erinra om, med hvilka

stegrade belopp på senare åren tullinkomsterna i verkligheten öfverskjutit de summor,

hvartill man pa förhand beräknat dem. Nedanstående i runda tal gjorda beräkning

må visa detta.

Öfverskott.

995,000: —

1,805,000: —

5,119,000: —

4,305,000: —

9,335,000: —

12,939,000: —

medeltal 4,311,000

1869

1870

1871

1872

1873

1874

Beräknad tullinkomst.

13.000. 000: —

14.000. 000: —

14.000. 000: —

15.000. 000: —

14,600,000: —

16,500,000: —

1869—1873 utgjorde alltså öfverskottet

Under åren

kronor per år.

Stockholm den 24 April 1875.

På Utskottets vägnar:

A. H. Fock.

Influten tullinkomst.

13,995,000: —

15,805,000: —

19,119,000: —

19,305,000: —

23,935,000: —

29,439,000:

Bill. till B.iksd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Tabell

öfver de förändringar i tullinkomsten, som föranledas af Utskottets förslag.

Qvantitet

för tullbe- räkningen.

Nu gällande

tull.

Föreslagen

tull.

Medel-

införsel.

(1869—1873.)

Minskning i

tullinkomst,

uttryckt i

Kronor.

Bensvart, Benkol eller Bister..............................

Centner.

0,75

Fri.

7,680

5,760

—

Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten af »annat»,

Fria.

3,364

841

såsom arbetadt, ej specificeradt ämne...............

Skålpund.

0,25

—

Blyertspennor....................................................

Bläck, skrif- .......................................................

X>

X)

0,16

0,05

Fria.

Fritt.

20,107

16,450

3,016

828

—

Bläckpulver eller Bläcksubstans.........................

Bokpermar, lösa...............................................

X)

X)

0,16

0,25

Fritt.

Fria.

20

( (år 1873)]

1 2,722 1

3

681

—

Broderduk, Marie och Stramalj, af ull.................

D:o d:o »andra slag».......

»

X)

0,75

0,50

0,70

0,45

1

4,157

208

Brodermönster..................................................

X>

0,08

Fria.

379

30

—

Bronspulver................................................... ■■■

X>

0,15

Fritt.

I (år 1873) 1

l 918 I

138

-

Ohocolad...........................................................

X>

0,30

0,18

20,240

2,429

—

Fjäder, spritad..................................................

X>

0,15

Fri.

728

109

—

Folier, Tenn- eller Stanniol.................................

XX

0,15

Fri.

4,214

632

—

X>

0,0 8

Fri.

35,384

2,831

—

Gardiner, Tull-..................................................

X>

0,40

0,35

22,126

1,106

—

Garn, bomulls-, ofärgadt.....................................

X>

0,08

0,06

1,913,271

38,265

—

» » färgadt eller tryckt.....................

XX

0,14

0,10

324,832

12,993

—

» kamel- och ull-, ofärgadt...........................

X)

0,10

0,08

217,611

. 4,352

—

» » » » färgadt eller blekt.............

X>

0,15

0,12

628,045

18,841

—

» linne-, ofärgadt och oblekt.......................

XX

0,10

0,0 8

86,446

1,729

—

» » färgadt eller blekt..........................

XX

0,20

0,15

22,966

1,148

—

» segel- och bind-........................................

XX

0,10

0,08

35,414

708

—

Gasmätare.........................................................

Kronor.

5 %

Fria.

26,236

1,312

—

Glas, fönster--.....................................................

Skålpund.

0,03

0,02

565,221

5,652

—

x> spegel-, råa och oslipade............................

5)

0,03

0,02

254,128

2,541

—

» nuvarande »andra slag»..............................

XX

0,15

0,10

271,021

13,551

—

Glasflusser, oslipade, samt slipade men oinfattade

XX

0,60

Fria.

9

5

—

Gryn, ris-, äfvensom rismjöl................................

xx

0,02

Fria.

5,331,265

lUb,b25

—

» »andra slag»............................................

x>

0,04

Fria.

375,851

15,034

—

Guld, bok-.........................................................

Ort.

0,01

Fritt.

53,154

532

—

» musiv-, puder- eller unsen-.........................

XX

0,01

Fritt.

521

5

—

Hagel................................................................

Skålpund.

0,03

Fria.

8,409

252

—

Halsduksvalkar..................................................

X)

1

Såsom kläder

0

—

—

Handskskinn, tillskurna......................................

X)

0,30

0,20

55

6

—

Honing..............................................................

X)

0,04

Fri.

1,120

45

—

Horn, arbetadt, skifvor till lyktor, m. m.............

X)

0,20

Fria.

69

14

—

Hudar och skinn, ej hänförliga till pelsverk:

O.io

0,06

989,949

39,598

beredda: sulläder och bindsulläder, m. m.........

X)

—

» andra slag.......................................

X)

0,20

0,15

162,984

8,149

—

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Utlåtande N:o 6.

99

Qvantitet

Nu gällande

Föreslagen

Medel-

Minskning i

tullinkomst,

räkningen.

tull.

tull.

(1869—1873)

uttryckt

Kronor

1

pelsverk, oberedcla:

1(1870—73)1

1 2,535 )

bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-, o. s. v..........

Skålpund.

1

Fria.

2,535

—

»andra slag»...............................................

B

0,20

f Såsom 1

Fria.

beredda: »alla andra slag»..............................

B

■J oberedda >

l + 20 *. I

0,20

;Kan ej beräknas.

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg

( Såsom pelsverket, beredt, hvaraf de

l bestå, 4- 20 %.

Hår, häst- eller tagel..........................................

Skålpund.

0,08

Fritt.

22,840

1,827

—

Jern, gjutet: bomber och kulor o. s. v.................

Centner.

1,25

Fria.

9

11

—

kanoner, stycken, nickhakar och mör-

sare, ostämplade och oborrade ........

slussportar......................................

grytor, pannor, kittlar, ugnar o. s. v.

B

0,50

Fria.

Kan ej beräknas.

B

B

1

1

Fria.

0,50

} Kan ej beräknas.

ej specificeradt gjutgods:

gröfre; axlar, mortlar, tappar.......

spottlådor....................................

B

B

3

6

0,50

0,50

J Kan ej beräknas.

eldställshållare, fotskrapor, hänglås,

kaffeqvarnar m. m.....................

Skålpund.

0,o c

0,03

Kan ej beräknas.

finare basreliefs, blomstervaser m. m.

smidt eller valsadt: kedjor med länkjernet

B

0,io

0,06

9,852

394

under samt till och med 0,2 tums

diameter......................................

Centner.

5

3

115

230

kassakistor och sängar.....................

Kronor.

10 %

5 %

6,453

323

—

spik af 1,6 tums längd och deröfver.

all annan spik samt allt annat manu-

Centner.

1,50

1

3,295

1,648

—

faktur- och handtverkssmide, ej spe-

cificeradt: lackeradt.....................

Skålpund.

0,15

0,06

Kan ej beräknas.

Kakel..............................................................

B

0,02

Fritt.

759

15

—

Kimrök ............................................................

B

0,06

Fri.

5,812

349

—

Klorkalk...........................................................

B

0,01

Fri.

625,620

6,256

—

Knifvar- penn-...................................................

B

0,50

0,25

2,303

576

—

Korgar och Korgmakarearbeten af oskalade qvistar

—

B

0,04

0,50

0,20

Fria.

10,171

92

407

18

Korkar, skurna med beslag.................................

B

0,3 0

—

Krita, malen......................................................

Centner.

Fri.

1,641

328

—

Kummin............................................................

B

1,60

Fri.

121

182

—

Ljus, talg- och palmitin-.....................................

Skålpund.

0,03

0,02

4,371

44

—

andra slag................................................

B

0,05

0,04

322,670

3,227

—

B

0,02

0,26

0,01

Såsom 1

•i malt- >

l drycker. J

104,919

52

1,049

[ Kan ej b

l räknas.

Mjöd..................................................................

Kanna.

e-

Mjöd, ej specificeradt, af vegetabilier..................

Oljor, feta, icke flygtiga:

hamp-, kokosnöt-, palm- och spermaceti-, på

Skålpund.

0,12

Fritt.

5,775

693

fastager.................................................

andra ej specificerade slag: på flaskor eller

Skålpund.

0,02

9 0,01

krus...............

undantagandes lin- och rof- i ^ ^astaSer

B

0,03

0,02

>Kan ej beräknas.

B

0,03

0,01

lin- och rof- ........................ B B

B

0,03

0,02

fossila: genom rektificering renade.............

B

0,02

0,01

11,190,792 |

111,908 j

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillnings-Utskottets Betänkande N;o 6.

Paraply- och parasollfodral af läder....................

Perlor, oäkta, oinfattade, »andra slag» ...............

Qvicksilfver...................................................

Ris, blandad.....................................................

Rör, bambu- och spanska....................................

rottingar, vass och andra slag.....................

Sadelmakarearbeten, ej specificerade: med förgylda,

försilfrade eller pläterade beslag......................

andra slag......................................................

Senap, omalen...................................................

Siktar och Såll..................................................

Siktduk......................................

Skomakarearbeten: af andra tyger än siden, m. m.

becksöms- och s. k. sjöstöflar...........................

med bottnar af trä.......................................

»andra slag».................................................

Srputor, brand-, med tillbehör ...........................

Spännhalsdukar m. m. af hel- eller halfsiden.......

af andra tyger samt af läder

Stearin...........................................

Strumpor, m. m., »andra slag».........

Strängar: af metall.........................

andra slag.......................

Såpa..............................................

Tamarinder.........................................

Terpentinolja och Terpentinspiritus.......

The....................................................

Tobak, arbetad: cigarrer och cigaretter.

karfvad...................

malen eller snus......

stänger och karotter

Tran...............................................

Tråd, bomulls-.................................

linne-, oblekt..........................

blekt eller färgad..................

Tvål, parfymerad.....................................

andra slag......................................

Tändstickor och Tändsvamp ......................

Vadd, silkes-............................................

andra slag......................................

Vantar, »andra slag».................................

Vekår, tamp- och ljus-...............................

Vismut.....................................................

Väfnader, bomulls-: A

felb och plys äfvensom filtar och parkum

segelduk................................................

»andra slag»: oblekta och ofärgade.........

blekta eller färgade...........

tryckta eller pressade........

Qvantitet

för tullbe-

Nu gällande

Föreslagen

Medel-

Minskning i

tullinkomst,

räkningen.

tull.

tull.

(1869—1873).

uttryckt

Kronor

i

Skålpund.

0,so

0,20

15

5

»

0,50

0,15

222

78

—

X>

0,15

Fritt.

4,487

673

_

X)

0,oi

Fri.

( Ingen införsel åren

l 1870—1873.

X)

0,06

B''ria.

2,264

136

—

X)

0,oi

Fria.

85,953

860

—

X)

0,25

0,20

1,189

59

_

X)

0,2 0

0,15

‘ 10,528

526

_

X)

0,03

Fri.

38,639

1,159

—

X>

0,25

Fria.

538

135

_

Såsom mate-

—

rialet bear-

Fri.

> Kan ej beräknas.

betadt.

Skålpund.

0,60

0,30

3,098

929

Par.

0,50

Fria.

100

50

Skålpund.

x>

0,io

0,40

Fria.

0,30

} Kan ej beräknas.

Kronor.

5 %

Fria.

44,485

2,224

-

Skålpund.

1,50

Såsom kläder

8,042

1 Kan ej bo-

X)

0,75

X) X)

720

/ räknas.

Centner.

4

2,50

709

1,064

—

Skålpund.

0,50

0,45

211,650

10,583

—

»

0,10

0,50

Fria.

2,993

299

—

XX

Fria.

548

274

_

Centner.

3

1,50

140

210

—

Skålpund.

0,04

Fria.

3,411

136

—

X)

0,03

0,02

186,013

1,860

—

X»

0,60

0,30

93,742

28,123

—

X)

1,30

0,85

49,744

22,385

—

X)

0,45

0,35

9,121

912

—

X)

0,50

0,35

7,803

1,170

—

X)

0,55

0,35

97

19

—

X)

0,01

Fri.

1,469,276

14,693

_

X)

0,20

0,15

129,332

6,467

_

X)

0,20

0,15

1,835

92

—

X)

0,30

0,25

83,060

4,153

—

X)

0,12

0,10

7,676

154

—

X)

0,05

0,03

62,954

1,259

—

X)

0,02

Fria.

7,343

147

—

X)

1,50

0,05

7

10

—

X)

0,10

0,Ö5

3,859

193

—

X)

0,50

0,45

17,705

885

_

X)

0,70

0,35

4,845

1,696

_

X)

0,14

Fri.

88

12

—

X)

0,40

0,35

2,615

131

_

X)

0,06

0,05

149

1

—

X)

0,25

0,20

195,219

9,761

—

X)

0,40

0,35

637,296

31,865

X)

0,50

0,45

599,763

29,988

—

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

101

Vafnader, bomulls-, med blandning till större eller

mindre del af lin eller hampa:

bolstervar..........................................

dräll......................................................

mattväfnad.........................................

ylle:

filtar och mattor.........................................

pressduk...................................................

»andra slag»................................................

linne- eller hamp-:

blaggarn .................................................

buldan, kanfas och sadelgjordsväf................

bolstervar...............................................

damast och lärft........................................

mattväfnad..........................................

pressduk.................................................

segelduk och tältduk ...................................

jutegarnsväfnad: blekt eller färgad’...............

»andra slag», dräll inbegripen.....................

Qvantitet

för tullbe- räkningen.

Nu gällande

tull.

Föreslagen

tull.

Medel-

införsel

(1869—1873).

Minskning i

tullinkomst,

uttryckt i

Kronor.

Skålpund.

J>

»

j>

x>

»

D

J>

J>

J>

))

»

J>

»

0,40

0,65

0,18

0,25

0,10

0,75

0,15

0,15

0,40

0,75

0,18

0,10

0,08

0,18

0,65

0,30

0,50

0,15

0,20

Fri.

0,70

0,12

0,08

0,30

0,50

0,15

Fri.

0,06

0,15

0,50

2,530

752

638

238,340

4,825

2,448,227

} Kan ej beri

26,319

Kan ej berä''

12,626

2,286

} Kan ej beri

35,507 j

253

113

19

11,917

483

122,411

iknas.

2,632

fnas.

379

229

iknas.

5,326

-

Summa

— 1

—

—

--- | 741,1221-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Förslag

till

Tull-Taxa

att lända till efterrättelse från och med den — —

Qvantitet

för tullberäkningen.

Införsels
tull.

Kronor.

öre.

Benspån; hänföres--

Bensvag, Benkol eller Bister..........

Berberisrötter--

Bijouterivaror--

Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten, som utgöra konst
närsarbeten.

..............

andra slag Bildhuggeri- och Arkitektoniska arbeten af trä

eller annat ämne, hvilket, såsom arbetadt, ej är i taxan

specificeradt..............

Bin i kupor -----

Fria.

Fria.

Fria.

Blyerts — —

Blyertspennor, alla slag .

Blyglete;--

Blår; ---

Bläck, skrif-,......

Bläckpulver eller Bläcksubstans

Bobiner;--—

Rnkeiild.

■—— Fritt.

--Fritt.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

103

Bokpermar, lösa

Boksilfver;--

Borax--—

Borsyradt Natron eller Tinkal . .

Borst; hänföres till Hår.

Borstbindarearbeten:---—

Qvantitet

för tullberäkningen.

Införsols
tull.

Kronor.

öro.

Fria.

Broderade arbeten,----

Broderdiik, Marie och Stramalj:

af silke.................

af silke med tillsats af annat material.......

af ull.................

af papper ................

andra slag, enkla eller blandade.........

Amu. Påbörjade eller halffärdig» tapisseriarbeten förtullas lika med

duken, hvarå de äro anbragta, med tillägg af 20 procent.

Brodermönster...............

Brons; -----

Bronspulver................

Bruneller;---—

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

1 50

1 —

— 7

— 1

— 4

Fria.

Fritt.

Böcker: ---

Bönor, alla slag, ej specificerade

Bössor; —---

Cbeniller; ---—

Cbocolad ......

Chrystalli tartari;--- —

Fjedrar: — —--

Fjäder, ospritad eller spritad,

Fjäll, hvalfisk-, — -— ---

Foglar, lefvande — — —

1 skålp.

Fria.

«

O O x-O

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillning s-tJtskottets Betänkande N:o 6.

Qvantitet

för tull- beräkningen.

Införsels-

tull.

Kronor.) öre.

Folier, Tenn-, eller Stanniol...........

Formar,-----

—

Fri

Fosfor.................

Fotografiska arbeten;----

Galoner;----

Gardiner, null-, af bomulls-, linne- eller hampvafnad, målade

Fri

eller tryckta...............

Garfskidor----

Garn:

bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å bobiner:

1 skålp.

35

ofärgadt................

1 skålp.

—

6

färgadt eller tryckt, alla slag.........

Anm. I händelse hos vederbörande tulltjensteman villrådighet upp- står, huruvida icke en under benämning af dubbleradt bomulls- garn angifven vara rätteligen bör till bomullstråd hänföras,

åligger godsegaren, såsom vilkor för tillgodonjutande af de

för dubbleradt bomullsgarn stadgade lägre tullumgälder, med

sakkunnige personers, efter besigtning af godset, afgifna betyg

styrka, att varan utgör garn af sistnämnda beskaffenhet.

kamel- och ull-, alla slag:

1 skålp.

10

ofärgadt................

1 skålp.

—

8

färgadt eller blekt, s. k. brillantgarn derunder inbegripet

linne-:

1 skålp.

—

12

ofärgadt och oblekt.............

1 skålp.

—

8

färgadt eller blekt............

1 skålp.

—

15

segel och bind-..............

jute-:

1 skålp.

—

8

ofärgadt och oblekt............

—

Fritt.

färgadt eller blekt............

af vegetabilier (gräsgarn); förtullas lika med segel- och

bindgarn.

Anm. För garn dubbleradt af till färg och råämne olika garnsorter,

hvilka hvar för sig draga olika tull, beräknas införselstullen,

utan hänsigt till den större eller mindre andel, hvarmed den ena

eller andra garnsorten deri ingår, efter den högre afgiftsbestäm- melsen.

1 skålp.

5

i

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

105

Gasmätare................

Gande; hänföres----

Gipssten ----

Glas:

bunkar, burkar, buteljer och flaskor, äfvensom apotekare
ståndkärl

med inbränd signatur........

fönster-, alla slag.............

kemiska..........*. .

ljuskron-................

optiska, lösa och oinfattade..........

patent- och glastakpannor ...........

sidventil-, runda eller kantiga, slipade eller oslipade, icke

under 0,25 tums tjocklek och ej öfver 1 qvadratfots yta .

spegel-:

råa och oslipade eller s. k. glasämnen......

slipade, ofolierade.............

folierade.............

andra slag, urglas samt karafiner och slipade flaskor derunder

inbegripna.............

Glasflusser:

oslipade samt slipade, men oinfattade.......

infattade med guld eller silfver, vägas med infattningen och

förtullas såsom den;

infattade med andra ämnen, tullbehandlas såsom bijouterivaror.

Glasgalla — —---

Grifllar af sten, — —---

Gryn: af spanmål; se Spanmål.

andra slag.............

Gräs, ej specificeradt,---—

Grönsaker, friska -----

Guld, oarbetadt...............

Bill. till Bilcsd. Prof. 1875. 5 Sand. 1 Afd. 5 Haft.

Qvantitet

för tullberäkningen.

1 centner

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

1 skålp.

Införsels
tull.

Kronor, öre.

Fria.

75

2

Fria.

— | 5

Fria.

Fria.

Fria.

2

5

10

10

Fria.

Fria.

Fritt.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

Qvantitet

för tull- beräkningen.

Införsels-

tull.

Kronor.

öre.

Guld, arbetadt...............

1 01''t

_

5

bok-, äkta och oäkta............

—

Fritt.

musiv-, puder- eller unsen-...........

— —

Fritt.

spion-; se Tråd.

Gulddragarearbeten---—

Gördelmakarearbeten; hänföras----

Hagel..................

—

Fria.

Halm---

Halsduksvalkai’; tullbehandla såsom kläder.

Hammarfilt; tullbehandlas —--

Handskar, alla slag---

Handskskinn, tillskurna till handskar........

Handtverkerivaror,---

1 skålp.

20

Hattformar och----

Honing.................

—

Fri.

Horn:

oarbetadt eller raspadt............

Fritt.

arbetadt:

platter, äfvensom skifvor till lyktor m. ni......

—

Fria.

knappar med eller utan fernissning.......

1 skålp.

—

20

andra slag...............

1 skålp.

—

50

Hudar och Skinn:

ej hänförliga till pelsverk:

oberedda, alla slag............

—

kria.

beredda:

sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade (alunerade)

äfvensom sämskåde hudar och skinn . . . . .

1 skålp.

—

6

andra slag...............

pelsverk:

1 skålp.

—

15

oberedda, alla slag............

Fria.

1

1

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

107

Hudar och Skinn:

pelsverk:

bereclda:

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, skäl-, elg-, hjort-, känguru-, rådjurs-, harsamt

fårskinn, med undantag af grå krimska och

äkta kalmuck-...........

alla andra slag............

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg, såsom

skinnpels^’, muffar, kragar m. m. förtullas lika med

pelsverket, beredt, hvaraf de bestå, med tillägg af 20

procent.

Humle-------

Qvantitet

för tullberäkningen.

Införsels
tull.

Kronor, öre

1 skålp.

1 skålp.

Hållrot----

Hår, bäst- eller tagel, äfvensom andra slag, ej specificerade

Hår- eller Tagclarbetcn,---— — •—

Fria.

Jalappa; hänföres------—

Jern:

gjutet:

tack- och barlast-, kanoner, stycken, nickhakar, mörsare,

lavetter, bomber och kulor, slussportar, samt annat

gröfre gjutgods af minst 50 skålpunds vigt per stycke

hällar, vigter och lödjor, grytor, pannor, kittlar, ugnar,

spisar och kabysser, axlar, mortlar, tappar, spottlådor,

gallerverk samt dertill apterade stolpar och ledstänger

gjutgods, allt annat, ej specificeradt:

till jernvägsmateriel samt till maskinerier eller delar

deraf; tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap

och Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade,

gröfre: balanser, pressjern, strykjern, eldställshållare,

fotskrapor, hänglås, kafifeqvarnar, kopiepressar, paraplyställ,

m. in............

1 centner

1 skålp.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

B ev illn ing s- Utskottets Betänkande N:o 6.

Qvantitet

för tull-

Införsels-

beräkningen.

tull.

Kronor.

öre.

Jern:

gjutet:

gjutgods, allt annat, ej speeificeradt:

finare:

a) basreliefs, blomstervaser, byster, fruktskålar, kor-

gar, lampor, ljusstakar, medaljonger, pappers- hållare, presenterbrickor, rökelsekar, urställnin- gar, knappar, m. m., med eller utan målning eller

lackering..........

1 skålp.

6

b) armband, kedjor, kors, nålar, ringar in. m.; tull-

behandlas såsom Bijouterivaror.

skostift..............

1 skålp.

—

3

smidt eller valsadt:

ankare, armbultar, draggar, kettingar, kettingstoppare,

krokar, roderjern och skeppsknän......

---

Fria.

kedjor med länkjernet under samt till och med 0,2 tums

diameter..............

1 centner

3

—

hammare och smedjestäd; se Maskinerier, Redskap och

Verktyg, eller delar deraf, ej specificerade,

i stänger, alla slag, utan afseende på form eller dimen-

sioner, häri inbegripna balk-, band-, spant-, s. k. T-,

hörn- och vinkeljern äfvensom smältstycken

—

Fria.

jernvägsmateriel, maskinerier, eller delar deraf, tullbe-

handlas såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg, eller

delar deraf, ej specificerade.

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, med till-

hörande skärjern, skarfbultar, muttrar och railspik .

—

Fria.

andra muttrar och skrufvar samt naglar af 0,4 tum och

deröfver i diameter...........

—

Fria.

kassakistor och sängar...........

plåtar, galvaniserade, förtente eller oförtente, utan vidare

100 kronor

5

—

bearbetning, äfvensom plåtar af 0,1 tums tjocklek och

deröfver, mer eller mindre bearbetade, samt andra

ämnen för ytterligare bearbetning......

—

Fria.

skostift, klippt eller skuren.........

1 skålp.

3

spik af 1,6 tums längd och deröfver.......

1 centner

1

—

s. 109 Kontrollera mot PDF

B eu illn inge - Utskottets Betänkande N:o 6.

109

Qvantitet

för tull-

Införsels-

beräkningen.

tull.

Jern:

smidt och valsadt:

all annan spik samt allt annat manufaktur- och handt- verkssmide, ej specificeradt:

Kronor.

öre.

poleradt

andra slag, med eller utan lackering eller bestryk-

1 skålp.

15

Ullig . .

pläteradt; se Metaller, sammansatta.

Jerilbeta; hänföres —--

Kakao------

1 skålp.

6

Kakel, alla slag..............

Kalk, osläckt--—

•

Karmin; hänföres---—

Karott; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag.

Kartor — — —

Kemiskt-tekniska preparater,----

Frit

•

t.

Kimrök.................

Kinabark —----

Klinkor; hänföres--—

Fri

Klorkalk .................

Klorsyradt Kali —---

Knappar ---

Knifvar:

Fri

rak-, med eller utan fodral, äfvensom penn-.....

Anm. Såsom pennknifvar förtullas äfven knifvar, hvari finnas pennknif- blad jemte andra knifblad eller redskap.

1 skålp.

25

tälj-, sjömans- eller gröfre arbets- .

1 skålp.

—

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Qvantitet

för tull- beräkningen.

Införsels-

tull.

..

Kronor.

öre.

Knifvar:

bords- och andra slag, ej specificerade, samt gafflar:

med skaft af silfver, pläter, elfenben eller hvalrosständer

1 skålp.

—

50

med skaft af andra ämnen.........

1 skålp.

—

10

Knytningar;----

Korf; —--

Korgar och Korgmakarearbeten:

af oskalade qvistar och gröfre spån.......

—

Fria.

andra slag...............

1 skålp.

—

25

Koriander----

Korinter----

Korkar, skurna, utan beslag..........

1 skålp.

15

med beslag..........

1 skålp.

—

30

Korkbark---—

Kristallarbeten;------

Krita:

infattad; bänföres till Blyertspennor.

andra slag, malen eller omalen.........

—

Fri.

Krokar,-----

Kulör-----

Kummin.................

Käppar,-----

—--

Fri

Litzari;---—

Ljus:

talg- och palmvin-.............

1 skålp.

—

2

andra slag...............

Ljuskronor-----

1 skålp.

4

Maskinerier,-----

Maskin- och Vagnsmörja...........

Mastix;-----

1 skålp.

—

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

in

Qvantitet

för tull-

Införsols-

beräkningen.

tull.

Messingstråd; —---

Metaller, sammansätta:

Kronor.

öre.

oarbetade

___

Fria.

arbetade:

plåtar, latun och trådband äfvensom andra ämnen för

ytterligare bearbetning......

—

Fria.

bleck, bult och spik till fartygs byggnad och förhydning

—

Fria.

andra slag, oäkta lahn derunder inbegripen:

mer eller mindre förgylda, försilfrade eller pläterade,

eller med s. k. guldfernissa öfverstrukna

, ,

1 skålp.

—

30

utan sådan beläggning eller beskyllning

, ,

1 skålp.

—

15

skrot samt gammal och brukad metall, sammansatt,

endast

ti enlig till omsmältning........

—

Fria.

Metronomer,---

Mineralier---

—

Mjöd; förtullas lika med Maltdrycker.

Mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier, som ej kunna

inbe-

pas under spannmål eller hänföras till medicinalier .

—

Fritt.

af spanmål; se Spanmål.

af Arrow-rot; se Mjöl af vegetabilier.

Mosaikarbeten; ---

Naturalier---

Negerhead; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag.

Neglikor —--

Olja, vitriol-;---

Oljor:

feta, icke flygtiga:

på flaskor eller krus, alla slag......

på fat:

1 skålp.

—

2

liu- och rof-...........

1 skålp.

—

2

kroton-; hänföres under Apotbeksvaror.

bom-, kamp-, kokosnöt, palm-, spermaceti- och

andra

ej specificerade slag ........

1 skålp.

—

1

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Oljor:

feta, icke flygtiga:

kokade; se Fernissa,

flygtiga vegetabiliska:

essenser: konjak-, ram- och arrak-; se Aetherarter.

ej specificerade (flaskornas vigt deri inbegripen) .

fossila.eller mineraloljor samt genom torr distillation fram

stälda:

nativa eller råa, af jord eller brännhartser m. m. förorenade,

af mörkbrun till svartbrun färg

genom rektificering renade, färglösa eller af gul till gul

brun färg; rektificerad stenkolsolja eller fotogen; rektificerad

jordolja, nafta, petroleum eller bergolja, solarolja,

paraffinolja med flera till lyse begagnade vätskor

Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja och sprit,

förtullas lika med de genom rektificering renade, flygtiga

fossila eller mineral- och genom torr distillation framstälda

oljor.

Oljekakor---

Qvantitet

för tullberäkningen.

Införsels
tull.

Paraffin;---

Paraplyer och Parasoller:

af siden eller halfsiden, utan afseende i senare fallet på

silkets större eller mindre qvantitet ......

andra slag..............

delar deraf:

ställningar..............

öfvertyg, tillskurna eller sydda, förtullas lika med det

väfnadsslag, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 10

procent,

fodraler:

af läder, lösa eller påsatta.........

af tyger, lösa, förtullas lika med väfnaden, hvaraf de

äro gjorda, med tillägg af 10 procent.

Parian;---

Kronor.

1 skålp.

1 skålp.

I Perlemor,

1 stycke

1 stycke

1 skålp.

1 skålp.

öre.

25

Fria.

75

25

15

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

11?»

Perlor, äkta, oinfattade eller infattade

oäkta: oinfattade, alla slag

infattade med guld eller silfver; vägas med infatt

ningen och förtullas såsom den.

infattade med andra ämnen än guld och silfver;

tullbehandlas, såsom Bijouterivaror.

Anm. Efter sådan grund tullbehandlas äfven armband af glasperlor.

försedda med platter eller knäppen af glas.

Persikokiirnor----

Porfyr;---

Porslin:

oäkta, sten- eller fayence:

hvitt eller enfärgad!, men omåladt:

talrickar......

andra pjeser........

måladt eller tryckt:

talrickar.........

andra pjeser...........

äkta:

hvitt eller enfärgad!

förgyldt, försilfradt, eller måladt i figurer eller med

blommor.........

Portemoiinaier; — —--

Jiiercitron; - Qvicksilfver

Rabarber; -

Qvantitet

för tullberäkningen.

Införsels
tull.

1 skålp.

Rigabalsam;---

Ris, oskalad, eller Paddy

Risgryn; ----

Rismjöl......

Ritningar---

Bdi. till Riksd, Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

1 skålp.

—

3

1 skålp.

5

1 skålp.

__

6

1 skålp.

-.

8

1 skålp.

—

10

1 skålp.

—

20

Kronor.

öre.

Fria.

15

Fritt.

Fri.

Fritt.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Qvantitet

för tull- beräkningen.

Införsels-

tull.

Kronor.

öre.

Rökelse;-----

Rör:

bambu- och spanska, samt rottingar, vass och andra slag

—

Fria.

arbeten deraf, ej specificerade, som ej utgöra korgmakare-

arbeten...............

af jern eller annan metall, äfvensom tegelrör; hänföras till

1 skålp.

—

15

Maskinerier, Redskap och Verktyg, eller delar deraf, ej

specificerade.

Röthe; — ---

Saccarum Saturni;---

Sadclinakarearbeten, ej specificerade:

med förgylda, försilfrade eller pläterade beslag .

1 skålp.

—

20

andra slag...............

Saffian;-----

Segelgarn;---

Senap:

1 skålp.

15

omalen................

—

Fn.

malen och preparerad............

Senetsblad;----

Shoddy ----

1 skålp.

25

Siktar och Såll..............

—

Fria.

Siktduk, alla slag.......... . . . .

—

Fri.

Silfver,---

Skinn; —---

Skomakarearbeten:

af siden................

becksöms- och s. k. sjöstöflar, äfvensom skomakarearbeten

1 skålp.

1

med bottnar af trä............

—

Fria.

andra slag...............

Skor af yllefilt:

1 skålp.

■-

30

med lädersulor; förtullas såsom Skomakarearbeten, andra

slag.

1

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bevillninr/s- Utskottets Betänkande N:o 6,

115

Qvantitet

för tull-

Införsels-

beräkningen.

tall.

SliOr af yllefilt:

utan lädersulor; förtullas såsom Yllefilt.

Skriftaflor:---

Snickare-arbeten;---

Sims; hänföres till Tobak, arbetad, andra slag.

Snäckor; ---

Snören; se Gulddragare- och Snönnakarearbeten.

tarm-; se Strängar.

Snörmakare-arbeten,---

Sprit;--—

Kronor

öre.

Sprutor, brand-, med tillbehör.......

Spån; —--

Späck ---

Spännhalsdukar äfvensom andra på valk sydda halsdukar;

tullbehandlas såsom Kläder.

Stanniol;---

Fri,

1.

Stearin.................

Sten, ---

Stramalj;----

Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning till- verkade arbeten, ej specificerade:

1 centner

2

50

af hel- eller halfsiden............

1 skålp.

1

50

andra slag.............

Strnmpstickor---

Stråkardor;----

1 skålp.

”

45

Strängar, alla slag.............

Stackarbeten;---

Såll;---

Fria

Såpa..................

Såser; —--

1 centner

1

50

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bevillning#- Utskottets Betänkande N:o 6.

Qvantitet

för tull- beräkningen.

Införsels-

tull.

1

Kronor.

öre.

Talg — — —

Tamarinder................

—

F ria.

Tandpulver; —---

Tegel,---

Tenlikor eller Möbelspik...........

Tenn, ---

1 skålp.

—

15

Termometrar;---

Terpentin, nativ eller rå............

Fri

Terpentinolja och Terpentinspiritus........

Terracotta ----

1 skålp.

2

Tester---

Tlié..................

1 skålp.

30

Tidningar och Tidskrifter...........

—

Fria.

Tinkal; se Borsyradt natron.

Tjära,---

Tobak:

oarbetad, blad och stjelk ...........

arbetad:

1 skålp,

-1

29

cigarrer och cigarretter...........

1 skålp.

—

85

andra slag...............

1 skålp.

—

35

Tobakspipor---

Tonkabönor ---

Tran, alla slag...............

—

Fri.

Trapp; -----

Tryffel-----

Tråd:

guld- och silfver-.............

1 ort

—

1

jern- och stål-..............

—

Fri

.

arbeten deraf draga den tull, som taxan bestämmer för

manufaktursmide eller stålarbeten.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

117

Qvantitet

för tull-

Införsels-

beräkningen.

tull.

Träd:

Kronor

öre.

koppar- och annan ej specificerad metall-:

förgyld, försilfrad eller pläterad.....

1 skålp.

1

_

andra slag ....

___—

Fri

.

bomulls-, alla slag

1 skålp.

—

15

linne-, oblekt ....

1 skålp.

—

15

blekt eller färgad.....

1 skålp.

—

25

af silke, bomull eller lin, öfverspunnen med guld, silfver

eller annan metall; se Gulddragarearbetcn.

jern-, koppar-, messings- och stål- till instrumenter; se

Strängar.

af metall, öfverspunnen med silke eller tråd; se Karkasser.

Träd, ---

Tutanego;---

Tvål:

parfymerad......

1 skålp.

_

10

andra slag......

Tvålrot ---

1 skålp.

—

3

Tänder,-----

Tändstickor, jemväl af annat material än trä, äfvensom Tänd-

svamp.................

Fria.

Ull,-----

Urglas; —----

Vadd, alla slag...............

Vägnar —--

1 skålp.

—

5

Vanilj-----

Vantar:

hel- eller halfsiden-..........

1 skålp.

1

50

andra slag..........

öfverkladda med skinn; tullbehandlas lika med Handskar.

1 skålp.

—

45

Vatten,-----

--------- - -----------

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Qvantitet

för tull- beräkningen.

Införsels-

tull.

Kronor.

öre.

Vaxai beten;----

Vekar, tamp- och ljus-............

Verktyg----

Visitkort----

1 skålp.

—

35

Vismut.................

—

Fri.

Vitriol,----

Vitriololja------

Väfnader:

helsiden-:

felb och plys..............

1 skålp.

1

—

andra slag, guld- och silfvertyg derunder inbegripna .

Anm. Sammet tullbehandlas såsom helsiden, andra slag, då hela

1 skålp.

1

50

ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar bomull.

halfsiden:

felb och plys äfvensom filtar.........

1 skålp.

1

—

andra slag...............

bomulls-:

1 skålp.

1

—

bokbindarecloth.............

1 skålp.

—

20

felb och plys, äfvensom filtar och parkum.....

1 skålp.

—

35

gaz, halflinon, musslin, nettelduk, dimity och batist .

1 skålp.

—

75

segelduk...............

1 skålp.

—

5

tyll.................

andra slag:

1 skålp.

1

25

oblekta och ofärgade...........

1 skålp.

—

20

blekta eller färgade...........

1 skålp.

—

35

tryckta eller pressade . ........

med blandning till större elller mindre del af lin eller

1 skålp.

—

45

hampa:

bolstervar..............

1 skålp.

_

30

damast och dräll............

1 skålp.

—

50

mattväfnad..............

andra slag; tullbehandlas såsom lika beskaffade tyger

1 skålp.

—

15

af bomull allena.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskott ts '' tänkande N:o 6.

119

Qvantitet

för tull-

Införsels-

Väfnader:

beräkningen.

till

Kronor

1.

öre.

ylle-, af ull allena eller blandad till orre eller mindre de

med bomull, lin eller andra ämnen utom silke:

filtar och mattor .

1 skålp.

20

maskinfilt, rundväfd, äfvensom pressduk; tullbehandlas

såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg, eller delar

deraf, ej specificerade.

andra slag ....

1 skålp.

.

70

linne- eller hamp-:

blaggarn........

1 skålp.

_

12

buldan, kanfas och sadelgjordsväf .

1 skålp.

_

8

bolstervar.....

1 skålp.

_

301

batist, flor, kammarduk och linon

1 skålp.

_

75

mattväfnad, äfven om annat i taxan ej specificeradt ämne

deri ingår.....

1 skålp.

-

15

pressduk.....

__

Fri

segelduk och tältduk . ...

1 skålp.

6

jutegarnsväfnad:

oblekt och ofärgad.....

fri

blekt eller färgad.......

1 skålp.

_

15

andra slag, damast, dräll och lärft derunder inbegripna .

1 skålp.

_

50j

hår eller tagel-:

nöthårsfilt.......

_____

Fri

andra slag........

1 skålp.

25

vaxade eller lackerade:

mattor.........

1 skålp.

_

io!

andra slag..........

1 skålp.

_

25

vattentäta eller dubbla väfnader, sammansatta genom upp-

lösning af kautschuk, gutta percha m. m......

Värjor och Värjklingor;---—

1 skålp.

*

75

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Underrättelser

om hvad vid Taxans tillämpning iakttagas bör.

§ 9-

Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes

tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 centner raffineradt socker, alla slag.....9 kronor 60 öre.

„ 1 skålpund chocolad, konfityrer eller blandadt cho
colad

och konfityrer.......— „ 12 „

„ 1 butelj punsch.......— » 19 „

„ 1 skålpund tobak, arbetad:

cigarrer och cigarretter.....— ,, 29 „

spunnen, hopvriden eller pressad, äfven
-

som i stänger

malen eller snus

andra slag .

„ 1

dito

s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af

bomull..........

„ 1

dito

s. k. flamgarn, färgadt eller tryckt, af ull

„ 1

dito

bomullsväfnad af garn i finhet N:o 26 eller

derutöfver, efter engelsk beräkning

„ 1

dito

linneväfnad........

„ 1

dito

maskinsydda bomulls- och linneartiklar,

såsom skjortor, kragar, manchetter,med

flera, under vilkor att de icke hufvud- sakligen bestå af lägre tullbeskattad

väfnad, än oblekt bomullsväfnad . .

hvarvid för öfrigt iakttages:

77

77

20

14

25

77

77

77

77

77

6 „

8 „

77

77

6

8

77

77

77

25

l;o)

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- UtsJcottets Betänkande N:o 6.

121

l.o) att af de i vigt liar upptagna varor minst 100 skålpund af hvardera,

men af blandad!; chocolad och konfityrer 100 skålpund tillhopa och af punsch

minst JO buteljer sko a till export angifvas och på en gång afsändas; kommande

dock denna bestämmelse icke att ega tillämpning, då den vara, för hvilken tullresthuuou

sokes utfores för proviantering af fartyg i Öresund under enahanda

forhaHanden med dem, da utländska på frilager upplagda varor skulle vid dylik

proviantering åtnjuta tullfrihet; J

2:o) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edelig

förpligtelse afgifna och med två vittnen bestyrkta, försäkran, att varan är svensk

tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull blifvit erlagd

eller beträffande ilamgarn och väfnader, att de äro inom landet tillverkade af

utrikes spunnet och behörigen förtulladt garn, och i fråga om maskinsydda bomuHs-

och linneartiklar att de aro inom landet tillverkade af utrikes ifrån införda

behörigen fortullade vafnader; skolande denna försäkran derjemte, hvad särskilt

angar bomullsvafuader, som till utförsel angifvas, innehålla, att garnet deri i finhet

uppgår . till N:o 26 eller deröfver efter engelsk beräkning; och kommer nu

namnda bevis att bilaggas tullkammare-journalen å den tullplats, hvarifrån varan

utlores; och

. , 3:0) att utföl’seln verificeras genom intyg af vederbörande embetsmyndighet

a lossningsorten, det varan derstädes blifvit lossad, hvilket intyg bör vara af

svensk konsul eller vice konsul, derest sådan å berörda ort finnes anstäld, beleSallsera(Jt;

dock att, derest utförseln skett i fartyg af 10 nylästers eller

f, ''1,3,33 ^''s ^-agtighet eder derutöfver, och fartyget, utklareradt direkte till utnkes

ort, blifvit af tullbetjemngen bevakadt till öppen sjö samt den till utförsel

angifna vara, for hvilken ^restitution äskas, tillika blifvit af tullkammare vid

utklareringen antecknad å fartygets utgående sjöpass, något bevis om varans anfonlras

^ ^ ^landska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande er
Den

här ofvan medgifna tullrestitution eger icke rum vid utförsel till

Noige utom i afseende a artiklarne raffineradt socker, punsch och arbetad toTor

dessa artiklar beviljas, äfven då de utföras landvägen till nämnda rike

enahanda restitution som har förut är bestämd, under följande för landväga utförseln

gällande särskilda vilkor: b

a) att varupartiet skall hafva i den ordning, som föreskrifves uti nådiga

i ningen af den 12 Juli 1860 angående varuförseln landvägen mellan de förenade

rikena, vant hos vederbörande tullkammare å afsändningsorten till utförsel

angifvet och der blifvit journaliseradt samt försedt med behörig, till ort hvarest

tullkammare finnes och förtullning får ega rum, stäld förpassning, hvilken skall

godset under transporten åtfölja:

Bth. Ull Jbl;sd. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

It) att vid angifningsinlagan alltid skall bilogas sådan försäkran af tillverkaren,

som här ofvan i första delen af 2:dra punkten är föreskrifven; samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten skall

styrkas, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering samt till

beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.

Vill någon införa tull underkastade varor i ändamål att desamma i annorlunda

bearbetadt eller förädladt skick, än här ofvan sägs, land- eller sjövägen

åter utföra och den vid införseln erlagda tullafgiften tillika återbekomma, ma sadant

vara tillåtet under vilkor, att eu dylik afsigt med införseln redan i sammanhang

dermed vid varans angifning till tullbehandling skriftligen anmäles, samt att

varuegaren i öfrigt ställer sig till efterrättelse de föreskrifter, hvilka Generaltullstyrelsen

eger meddela till förekommande af missbruk utaf eu sålunda medgifven

förmån; skolande derjemte, för tillgodonjutande af denna förman, aterutförseln

hafva egt rum och sådant behörigen styrkas inom natt och ar efter det införseln

skedde.

§ 10.

Skeppare vare skyldig att, på sätt i lista kapitlet af Tullstadgan är förordnadt,

å märkrullan noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och beskaffenhet,

vid den påföljd för uraktlåtenhet deraf, som berörda förordning bestämmer;

och må det förråd, som för besättningens behof till begagnande om

skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull och andra afgifter i lossningsorten.

Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras följande

qvantiteter Vin, Bränvin, Kaffe och The, nemligen: för fartyg, kommande från

Östersjön eller till någon hamn i Halland, samt Göteborgs och Bohus län från

Nordsjöorter samt Holland, England och Franska Vestersjöhamnar: 2 kannor Vin,

1 kanna Bränvin, 2 skålpund Kaffe och 25 ort The, räknadt på hvarje person af

besättningens och passagerarnes antal; samt för fartyg, kommande från ortei

utom Östersjön, med undantag för nyssnämnda fart till Halland och Bohuslän: 3

kannor Vin, 2 kannor Bränvin, 4 skålpund Kaffe och 50 ort The, på enahanda

sätt beräknadt. Härvid bör för öfrigt iakttagas, att Vin och Bränvin icke mot

hvarandra utbytas, så att den, som har mindre af den ena, ej får för sådan brist

njuta ersättning i den andra varan, äfvensom att hvad af förenämnda fyra provisionsartiklar

öfverstiger en skeppares sålunda bestämda förråd i lossningsorten

skall, då fartyget icke omedelbart ånyo användes för utrikes fart, ovilkorligen

förtullas. Är från utrikes ort kommande fartyg, svenskt eller främmande, ämnadt

att omedelbart ånyo användas för utrikes fart, må skepparen, då han vid sin ankomst

till riket såsom provisionsartiklar medhafver Vin, Bränvin, Kaffe och Thé i

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

större qvantiteter, än genom denna § bestämmes, vara berättigad att öfverskottet

i märkrullan till ateiutförsel upptaga, hvarefter det bör undei’ tullförsegling i

packhuset eller i något säkert och tjenligt rum ombord å fartyget förvaras, till

dess skepparen åter afsegla!’, då den kontroll iakttages, som i 45 § Tullstadgan

för reexportgods finnes föreskrifven. Likväl och derest något af detta öfverskott,

under sadant fartygs längre qvarblifvande i svensk hamn, för besättningen till

begagnande om skeppsbord finnes nödigt, må det i mån af behof utlemnas, hvarvid

motsvarande afskrifning å de på märkrullan till återutförsel uppförda qvantiteter

bör ske.

Andra provisionsartiklar, än här ofvan nämnda, må likaledes, under iakttagande

af erforderlig kontroll, till den del de icke under vistande i svensk

hamn ombord användas eller till qvarblifvande i riket förtullas, med fartyget

åter utföras.

Hvad af inrikes producerade, enligt utgående tullpasset, med fartyget bevisligen

utförda provisionsartiklar öfverblifvit, må vid återkomsten, liksom utländska

icke tullpligtiga provisionsartiklar, tullfritt disponeras.

§ 11-

Reservationer:

af Herr Friherre Fock emot punkterna 41 och 70;

af Herr Grefve Hamilton, H. B. A.: “Ehuru jag i allmänhet delar de åsigter,

som inom Utskottet gjort sig gällande i afseende på de förslag, som uti förestående

betänkande blifvit framstälda, anser jag dock tiden för dessa reformer vara

mindre lyckligt vald, och att tullnedsättningarne icke bort utsträckas till ämnen,

som kunna räknas till kassa-artiklar.“

af Herr Hammar: “Då tiden för den 1865 med Frankrike afslutade handelstraktat

om 2 år tilländagår, och det är att emotse att vår tulltaxa kommer att då

undergå en grundligare revision, samt man dessutom bör med visshet kunna antaga

att våra tullintrader, som de sista 2:ne åren uppgått till orimligt stora belopp,

komma att, till följd af förändrade förhållanden, återgå till ett mera normalt tillstånd,

vill det derför synas, som tiden vore mindre väl vald att nu företaga några

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Bevillnings-Ufskottets Betänkande N:o 6.

större förändringar i vår tulltaxa, .lag hade derför helst sett att den hade för närvarande

fått vara ovidrörd; men då det ej torde kunna nekas, att det finnes en del tullbestämmelser,

hvilkas borttagande, utan att beröfva staten någon mera afsevärd

inkomst, dock bereder lättnad för den mindre bemedlade förbrukaren, har jag ansett

mig icke böra anmäla min reservation emot all förändring utan hufvudsakligen

mot den tullnedsättning Utskottet föreslagit i punkterna 5, 6, 14, 27, 50 och 70.“

af Herr Friherre De Geer, C. E.: “Mig synas de af Utskottet förordade förändringar

i tulltaxan vara dels allt för vidt omfattande, dels icke af verkligt giltiga

skäl motiverade. Jag har ansett riktigast att lemna den nu gällande tulltaxan

ovidrörd, till dess franska traktaten utlöper, då en sådan större revision i vår tulltaxa

torde blifva i alla händelser af behofvet påkallad.

Dessutom anser jag tidpunkten för eftergifter nu icke vara väl vald med

hänsyn till industriens och de flesta näringars mindre säkra ställning."

af Herr Pehr Ericsson i Wik: “Då jag ej biträdt Utskottets beslut i flera

punkter, får jag i synnerhet anföra min reservation vid 3:dje, 5:te, 14:de, 18:de,

20:de, 50:de, 70:de och 72:dra punkterna";

af Herr C. A. Jönsson, under förklarande att han hufvudsakligen förenar

sig med Herr Hammar, undantagandes hvad 5:te och 6:te punkterna af betänkandet

angår;

af Herr Bylander, hvilken förklarat, att han, under instämmande uti den

i Herr Hammars reservation förekom mande motivering, velat i synnerhet reservera

sig emot 5:te, 6:te, 14:de, 18:de, 19-de och 20:de punkterna, punkten 34 mom. c)

samt 70:de punkten; samt

af Herr Sandstedt emot punkten 14, punkten 18 mom. c), punkten 19 i

fråga om linnetråd, punkten 20 mom. d), punkten 27, punkten 34 mom. b) c) och

d); punkten 50 mom. a), c), d), e), f) och g), samt punkterna 70 och 72.

Herr J. F. Fredricson har begärt att få antecknadt, att han icke deltagit

uti ifrågavarande ärendes behandling inom Utskottet.

Stockholm., tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1875.

opaginerad Kontrollera mot PDF

R it 11 e 1 s e r

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:0 6, angående tullbevillningen.

Vid punkten 31: — i sjelfva hemställan

står; rubriken »Spännhalsdukar», äfvensom andra på valk sydda

halsdukar,

läs:] rubriken »Spännhalsdukar äfvensom andra på valk sydda

halsdukar»

Vid punkten^34: — i Utskottets hemställan lyder mom. b) sålunda:

b) att å »andra slag» af beredda, till pelsverk hänförliga hudar

och skinn tullafgiften måtte nedsättas från 20 till 15 öre; allt

per skålpund;

läs: b) att å »andra slag» af beredda, till pelsverk ej hänförliga

hudar och skinn tullafgiften måtte nedsättas från 20 till 15

öre; allt per skålpund;

Den vid betänkandet fogade tabell.

Efter rubriken Mjöd förekommer:

Mjöd, ej specificeradt, af vegetabilier

läs: Mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier

Förslaget till Tull-Tax a.

Sid. 109 ofvantill — står:

Jern:

smidt och valsadt:

läs: Jern:

smidt eller valsadt:

Sid. 111 står — under rubriken Mj Öl, ej specificeradt, af vegetabilier

— ordet inbepas

läs: inbegripas

Sid. 119 ofvantill — står ■—• under Väfnåder:

ylle-, af ull allena eller blandad till Orre eller mindre del

läs: ylle-, af ull allena eller blandad till större eller mindre del

Bill. till Rissel. Prof. 1875. 5 Sami. 1 Afd. ti Höft,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.