Sök i Ratio Lex

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7

1875-05-04 · 24 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1875:7, Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Eiksd. Kansli den 5 Maj 1875, kl, 3 e. m.

Betänkande, angående stämpelpappersafgiften.

Jemlikt § 40 Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed dels afgifva

betänkande i anledning af de inom Kamrarne väckta och till Utskottet hänvisade

motioner, hvilka afse ändring i vissa delar af Kongl. Kungörelsen den 2

Oktober 1874, angående stämpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen och uppbörden

deraf iakttagas bör, dels i sammanhang dermed redogöra för de rättelser

och förändringar, som Utskottet vid dess i öfrigt verkstälda granskning af nämnda

förordning funnit vara af behofvet påkallade; och skall Utskottet härvid följa den

ordning, hvartill författningens paragrafföljd föranleder.

§ &

I sammanhang med den reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner, som ''

vid förra riksdagen beslöts och hvarvid bestämdes, att den nedsättning af expeditionslösen

i fråga om underdomstolar å landet, som i följd af denna reglering

borde ske, skulle tillgodokomma statsverket genom en motsvarande förhöjning i

stämpelpapper å dessa expeditioner, vidtog Riksdagen åtskilliga deraf föi’anledda

förändringar i stämpelpappersförordningen, hvilka förändringar hufvudsakligen

återfinnas i 5 § 2 momentet.

Bevillnings-Utskottet, som, med afseende på den korta tid efter löneregleringens

vidtagande, som Utskottet hade sig anvisad för afgifvande af betänkande

och förslag i ämnet, icke kunde medhinna att egna ärendet en mera omfattande

utredning, hemstälde af denna anledning, och då Utskottet ansåg att så väl i

fråga om de olika slag af stämpelpapper, som utöfver de redan befintliga borde

vara att tillgå, som i öfrigt beträffande sättet för tillämpningen af de utaf UtBih.

till Riksd. Prof. 1875. 5 Sand. 1 Afd. 7 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

skottet föreslagna förändrade föreskrifter, åtskilliga nya bestämmelser kunde böra

meddelas, innan Riksdagen blefve i tillfälle att åter taga dessa frågor i öfvervägande,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes taga i öfvervägande om och i hvad mån flera slag af stämpelpapper, än

då vore stadgadt, borde anskaffas, samt i så fall derom förordna, äfvensom rörande

tillämpningen i öfrigt af då föreskrifna förändrade bestämmelser meddela de föreskrifter,

som kunde finnas erforderliga.

Denna Utskottets hemställan blef af Riksdagen bifallen; men då några bestämmelser

i omförmälda hänseenden uti den sedermera utkomna förordningen

angående stämpelpapper icke blifvit gjorda, och då Utskottet från flera håll erfarit,

att för upptagande på ett lämpligare sätt än hittills af den stämpelskatt,

som till ersättande af den nedsatta expeditionslösen vid underdomstolar å landet

skall utgå, flera slag af stämpelpapper äro af behof påkallade, har Utskottet nu

tagit frågan härom under ompröfvande.

Efter hvad Utskottet inhemtat, är det i synnerhet iörprotokoll, utdrag deraf

och af dombok, hvilka expeditioner utgöra det öfvervä.gande antalet af de från

uuderdomstolarne å landet utgående, som nya slag af stämpelpapper erfordras.

Utom den stämpel af 25 öre, hvarmed en del af dessa expeditioner, enligt

5 § 1 mom. skola vara försedda, böra de, då de mot lösen utfärdas, jemlikt 5 §

2 mom., åsättas särskild stämpel, beräknad sålunda:

för första arket .... 1 Kr. — öre.

för andra arket .... — 50 „

för de öfriga.....— 25 „

Hela den stämpel, hvarmed dessa expeditioner skola beläggas, utgör i följd

häraf, för sådana som jemväl äro stämpelpligtiga efter 1 mom. i 5 §,

för första arket .... 1 Kr. 25 öre,

för andra arket .... — 75 „

för de öfriga.....— 50 „

samt för de expeditioner, för hvilka undantag från den i mom. 1 af § 5 stadgade

stämpel (expeditioner i brottmål m. fl.) eger rum,

för första arket .... 1 Kr. — öre,

för andra arket .... — 50 „

för de öfriga.....— 25 „

Då för närvarande stämpelpapper å hela ark endast finnes å belopp af 25

och 50 öre, blifver det till följd häraf nödigt att förse hvarje utgående expedition

af ifrågavarande slag med en eller flera beläggningsstämplar. Utom det att ett

särdeles tidsödande arbete med stämplarnes åsättande och makulerande härigenom

förorsakas vederbörande expeditionshafvande, saknas härvid den kontroll på stämpelafgifternas

behöriga utgörande, som ligger i helarksstämplars användande, en icke

så ovigtig omständighet, om man tager i betraktande att beloppet af den till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

3

statsverket ingående stämpelpappersafgift, som motsvarar nedsättning i expeditionslösen,

beräknats till omkring 530,000 kronor, och att en högst betydlig del deraf

utgår för ifrågavarande slag af expeditioner. Då härtill kommer, att tillverkning

af helarksstämplar på de behöfliga valörerna, med undantag för den obetydliga

kostnaden för sjelfva stamparnes tillverkning, icke kommer att medföra någon ökad

utgift för statsverket, enär en minskad användning af de redan befintliga helarksstämplar

å 25 och 50 öre, som för närvarande begagnas till dessa expeditioner,

på sådant sätt uppstår och de nu erforderliga beläggningsstämplarne besparas,

har Utskottet funnit sig ega all anledning att föreslå,

l:o.

att Riksdagen måtte besluta, att utom nu befintliga helarksstämplar

å 25 och 50 öre sådana stämplar å 75 öre, 1 krona

samt 1,25 krona skola förfärdigas och vara att tillgå.

Då enligt 5 § 2 mom. bevis öfver meddelande af första uppbud skall beläggas

med stämpel å 2 kronor 50 öre, å hvilket belopp för närvarande ingen

stämpel finnes, har Utskottet ansett en dylik stämpel, som jemväl kan användas

för beläggning af förmynderskapsbevis, vara erforderlig, hvarför Utskottet hemställer,

2:o.

att beläggningsstämplar å 2,50 kronor måtte blifva att tillgå.

Inom Utskottet hafva härförutan förslag blifvit framstälda, att beläggningsstämplar

å dels 60 öre dels 500 kronor måtte förfärdigas. Såsom skäl för behöfligheten

af den förstnämnda stämpelvalören har blifvit åberopadt, att densamma

har stor användning med anledning deraf att nämnda belopp utgör det, hvarefter

stämpeln för köpe-, bytes- och gåfvobref beräknas, samt eu jemn mångfald af det

för fastebref i stad bestämda. I fråga åter om beläggningsstämplar å 500 kronor

bär blifvit anfördt, att den högsta stämpelvalör, somför närvarande finnes bestämd,

eller å 100 kronor, är alldeles för lågt tilltagen, då stämpelbeläggning af köp,

fastebref eller bouppteckningar å betydligare belopp ifrågakommer, i hvilka fall

en stor mängd beläggningsstämplar å 100 kronor måste användas; helst den utväg,

som för närvarande finnes anvisad, att, då stämpelafgift för en handling på en

gång skall utgöras med högre belopp än 500 kronor, insätta afgiften i rånte
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillning*- Utskottets Betänkande N:o 7.

kammaren i Stockholm eller landträuterierna i landsorterna, endast i högst få

fall lärer anlitas.

Med afseende å dessa skäl och under erinran att stämplar å 500 kronor,

enligt gällande stämpelpappersförordning, finge användning för stämpelbeläggning

af köpebref å 83,400 kronor och deröfver, af fastebref angående egendom på

landet å 192,000 kronor och deröfver samt af bouppteckning, der undantag för

giftorätt ej ifrågakommer, å minst 200,000 kronor i stad och å minst 125,000

kronor å landet, får Utskottet hemställa,

3:o.

att Riksdagen beslutar, att beläggningsstämplar å 60 öre och

å 500 kronor skola förfärdigas och blifva att tillgå.

Hos Utskottet har under handläggningen af detta ärende jemväl uppstått

fråga att söka åvägabringa någon förminskning i formatet utaf de nuvarande beläggningsstämplarne,

hvilket Utskottet ansett så väl önskligt med afseende derå

att hädanefter de flesta bevis, som vid underdomstol å landet tecknas å en handling,

skola med stämpel beläggas, samt att besparing vid tillverkning och försändning

af stämpelpapperet derigenom bör kunna vinnas, som äfven möjligt, utan

fara för underslef, särskildt i fråga om beläggningsstämplar af mindre valör, då

sådant i andra länder såsom England, Frankrike och Finland visat sig kunna

ega rum.

Då Utskottet likväl icke ansett en dylik förändring böra utaf Riksdagen

omedelbart beslutas, utan, i likhet med hvad i dylikt fall tillförene skett, lämpligen

kunna öfverlemnas till Kongl. Maj:ts afgörande, har Utskottet ansett sig böra

föreslå,

4:o.

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes taga under nådigt öfvervägande om

och hvilka förändringar i afseende på beläggningsstämplarnes

storlek och utseende må finnas af behofvet påkallade, samt,

derest förändring af stämplande i ett eller annat hänseende anses

böra ega rum, låta tillverka sådana stämplar af den storlek,

det utseende och den beskaffenhet i öfrigt, som Kongl. Maj:t

kan finna för godt bestämma, äfvensom meddela de närmare

föreskrifter, som i fråga om dylika stämplars anbringande å

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

5

handlingar samt sättet för deras makulerande m. in. må finnas

nödiga.

§§ 3 och 4.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 65, har Herr Jöns Rundhäck

föreslagit, “att Riksdagen måtte besluta den ändring uti nu gällande förordning

angående stämpelpappersafgiften, att den i dess 3 och 4 §§ nu stadgade

stämpel å fullmakter, konstitutorialer och förordnanden, hvarigenom embeten,

tjenster eller beställningar med verklig lön och tjenstskyldighet vid civila, militära,

ecklesiastika eller andra stater, som af Kongl. Maj:t eller rikets embetsverk och

andra offentliga myndigheter utfärdas, hädanefter må nedsättas från 5 till 1 procent

å hela lönen, dock med bibehållande för öfrigt af nu särskildt stadgade

stämpel af 6 kronor för fullmakter, konstitutorialer och förordnanden af Kongl. Maj:t“.

Såsom skäl för denna framställning har motionären hufvudsakligen anfört:

att ifrågavarande beskattning icke vore välgrundad eller billig, då det icke syntes

motionären rätt att en så stor afgift erlades för förmåner, af hvilka man ännu

icke kommit i åtnjutande och hvilka för öfrigt borde godtgöras med arbete, helst

den som i enskild mans tjenst uppbure lika stora inkomster ej betalade en dylik

afgift samt embets- och tjenstemannen, sedan han kommit i åtnjutande af lön,

derför erlade skatt och bevillning för inkomst lika med andra medborgare; äfvensom

att, då statens finanser sådant medgåfve, rättelser och nedsättning uti allt för

höga och icke välgrundade skattetitlar borde ega rum.

Flera gånger tillförene hafva inom representationen förslag hlifvit framstälda

om dels borttagande och dels nedsättning uti ifrågavarande beskattning,

och sådan nedsättning har äfven skett senast vid 1859—1860 årens riksdag, då

stämpeln å fullmakter, meddelade af Kongl. Maj:t, för hvilka stämpeln då, inberäknadt

sigillpenningar och den s. k. kansligehiihr, uppgick till icke mindre än

I2V2 % nedsattes till nu stadgade 5 %. Då likväl det belopp, med hvilket denna

skatt ännu utgår, med fog torde kunna anses alltför högt, helst om i betraktande

tages, att densamma skall erläggas, då tjenstemannen, innan han ännu kommit i

åtnjutande af den med tjensten förenade lönen, ganska ofta får i och för sin befordran

vidkännas andra betydliga utgifter, såsom t. ex. för flyttning till en ort

från annan och dylikt, synes den af motionären föreslagna lindring uti i fråga

varande beskattning Utskottet af billighet påkallad, och Utskottet hemställer

fördenskull,

5:o.

att Riksdagen, med bifall till Herr J. Rundbäcks förevarande

motion, må besluta, att den i §§ 3 och 4 af gällande stämpel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

f.

Bevillnings-Uislcottets Betänkande N:o 7.

pappersförordning till 5 procent af lönebeloppet bestämda

stämpel å fullmakter, konstitutorialer och förordnanden å embeten,

tjenster eller beställningar med verklig lön måtte nedsättas

och i enlighet med författningsförslaget bestämmas att

utgå med 1 procent af nämnda belopp.

Då diplomer för agenter, generalkonsuler och konsuler, äfvensom fullmakt,

förordnande eller resolution på transport eller byte af tjenst, enligt nu gällande

stadganden förses med stämpel efter enahanda grund som fullmakter, och

samma skäl torde gälla för nedsättning af dessa stämpelbelopp, hemställer Utskottet,

6:o.

a) att stämpeln å diplomer för agenter, generalkonsuler och

konsuler, hvilka åtnjuta traktamente eller lön, må bestämmas

till 1 % å svenska statsverkets andel i den beställningen

tillagda aflöning.

b) att der för fullmakt, förordnande eller resolution på tjenstebyte

stämpel skall utgå efter en beräkning af 5 % af det

belopp, hvarmed den lön, som erhålles öfverstiger den

förra lönen, denna beräkning må ske efter 1 % af samma

belopp. I

I afseende å stämpelbeläggning af fullmakter å militära beställningar stadgas

för närvarande,

dels att ackordsränta samt häst- och fouragemedel afräknas, så att stämpel

ålägges endast för den återstående löneinkomsten,

dels att, då Kongl. Maj:t utnämner någon till beställning af den beskaffenhet,

att lön på stat dervid ej åtföljer eller först framdeles kommer att åtnjutas,

utnämningsbrefvet förses med stämpel till de för fullmakter i allmänhet bestämda

belopp, dervid afgiftsprocenten beräknas å den lön, som åtföljer dylik eller dermed

jemförlig beställning, dock med afdrag för den lön, efter hvilken den utnämnde

senast erlagt stämpelafgift och under iakttagande bland annat, beträffande oplacerade,

i arméen qvarstående officerare äfvensom officerare vid Stockholms borgerskaps-militärcorps,

att beräkningen sker efter skånska infanteriregementenas normalstat,

samt beträffande de särskilda generalsgraderna i arméen efter generalbefälhafvarelönen,

allt med beräkning af lägsta lönen inom graden, derest olika löner

inom samma grad finnas,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskoitets Betänkande N:o 7. 7

och dels att stämpeln för fullmakt å högre namn, heder och värdighet af

embete eller tjenst beräknas efter skånska infanteriregementenas normalstat

Sedan Riksdagen emellertid, med bifall till Kongl. Maj.-ts derom framstälda

proposition, faststalt ny aflömngsstat för officerarne vid de indelta regementena

genom hvilken lönereglering dels ackordsränta upphört att utgå samt häst- och

fouragemedel erhållit förändrade benämningar af lönetillägg för tjenstehästar och

fouragermg ser sättning, dels ock förut befintliga skiljaktigheter i de särskilda infanteriregementenas

aflonmgsstater upphört, och då generalbefälhafvarebenämningen

numera blifvit utbytt mot benämningen fördelningsgenetal, får Utskottet med

anledning häraf hemställa,

7:o.

att de af Utskottet uti förberörda hänseenden vidtagna, i bilagda

författuingsförslag förekommande förändringar uti § 3

matte af Riksdagen godkännas äfvensom vid det förhållande

att officerarnes indelta löner genom berörda lönereglering

för framtiden upphört,

8:0.

att den i näst sista punkten af §3 förekommande slutmening:

“skolande likväl, hvad särskild! militärstaterna beträffar, då

indelt lön skall vid ifrågavarande händelser beräknas, de för

de indelta regementena utfärdade normalstater utan förändring

lända till efterrättelseK; må ur punkten utgå. 1

1 Pfi 1 fr)reovarande 3 °°b 4 §§ förekommande föreskrifter att, om någon er>a

ler fullmakt a tjenst, hvilken han förut på förordnande bestrida från stämpelbeloppet

a fullmakten skall afräknas det “stämpelbelopp“, som för förordnandet

blifvit erlag dt och motsvarat lönen eller löneskilnaden, har Utskottet funnit nöchgt

underkasta en redaktionsförändring till förekommande deraf att det icke

matte blifva det efter 5\ % af lönen erlagda stämpelbeloppet för förordnandet, som

ma komma att blifva afraknadt från den stämpel å fullmakten, hvilken skall efter

1 ^ af lonen eller löneskilnaden beräknas, hemställande Utskottet,

9:o.

att de uti förevarande stadganden vidtagna redaktionsförännngar,

sadana de i författniugsförslaget fiimas intagna, må

åt Riksdagen godkännas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevilhiings-Utskottets Betänkande N:o 7.

Likaså har Utskottet ansett en mindre redaktionsförändring böra, med anledning

af förslaget om nedsättning af stämpel å fullmakter från 5 till 1 procent

af lönebeloppet, vidtagas i afseende å föreskriften uti § 4 om stämpelns beräknande

för underofficerare vid de värfvade regementena och flottan m. fl., och

hemställer,

10:o.

att denna i författningsförslaget intagna förändring må vinna

Riksdagens godkännande.

§ 6.

Bland de handlingar, för hvilka i följd af ofvannämnda reglering af häradshöfdingarnes

löneförmåner lösen nedsattes, var jemväl bouppteckningar. För dessa

handlingar var i likhet med hvad ännu är fallet i fråga om bouppteckning, som

till underdomstol i stad eller till Hofrätt inlemnas, stämpeln bestämd till 25 öre

för hvarje fulla 100 kronor af boets behållning, då denna uppgick till minst 1,000

kronor, men med afdrag för efterlefvande makas giftorätt, som alltid beräknades

till hälften af boets behållning, samt lösen att utgå efter 20 öre för hvarje 100

kronor af behållning till och med 15,000 kronor, hvarefter tillädes för hvarje 100

kronor af behållning till och med 30,000 kronor 10 öre och från 80,000 kronor

och allt vidare 5 öre, dock så att lösen ej i något fall fick öfverstiga 150 kronor

och att minsta lösen var 50 öre.

För att ersätta den nedsättning i lösen, som genom dess bestämmande till

50 öre för alla bouppteckningar, hvilka ingåfvos till underdomstol å landet, skulle

uppkomma, vidtog Bevillnings-Utskottet den förändring i fråga om boupptecknings

beläggande med stämpel, att för de bouppteckningar, som utvisade en behållning

under 1,000 kronor, skilnaden emellan den gamla och den nya lösen utbyttes

mot ett lika belopp stämpelpapper, men för bouppteckningar med 1,000 kronors

behållning och derutöfver, der Utskottet hade att sammanföra den gamla stämpeln

med den som skulle ersätta lösen, vidtog Utskottet en annan utväg medelst

föreskriften, att “bouppteckning skall förses med stämpel till belopp af 40 öre

för hvarje 100 kronor, derest ej efterlefvande make finnes, hvaremot, om make

lefver efter, stämpeln utgår med 30 öre för hvarje fulla 100 kronor.11

Utskottet har emellertid nu funnit, huruledes genom denna sistnämnda bestämmelse

högst väsendtliga skiljaktigheter i utgifter för lösen och stämpelpapper

för sterbhus med enahanda behållning uppstå, allt efter som bouppteckningen i

ena fallet till underdomstol å landet och i det andra till underdomstol i stad

eller till Hofrätt ingifves, eu skilnad, som vid eu behållning af 600,000 kronor i

bo,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

9

bo, der efterlefvande make finnes, uppgår för bouppteckning i ofrälse sterbhus å

landet till dubbelt så mycket som det lägre förr utgående beloppet af stämpel

och lösen tillhopa. Denna stora ojemnhet i beskattning, som sålunda, på sätt af

bilagda tabell närmare synes, egen rum icke blott emellan land och stad utan

jemväl emellan frälse och ofrälse sterbhus å landet, äfvensom den i allmänhet

högst betydliga stegringen uti kostnaden för lösen och stämpelpapper å bouppteckningar

å landet, har Utskottet ansett böra undanrödjas, helst meningen aldrig

torde varit att göra någon väsendtligare förändring i förut varande förhållanden

uti dessa hänseenden. Det liar härvid synts Utskottet lämpligast att till ersättande

af den nedsatta expeditionslösen stadga en särskild tilläggningsstämpel, att för

bouppteckning vid underdomstol å landet utgå efter de för den gamla lösen bestämda

grunder.

Till undvikande af tvänne särskilda gränser för undantagen från den ena

eller andra stämpeln, har Utskottet ansett befrielse äfven från tilläggsstämpel böra

medgifvas bouppteckningar, der behållningen ej uppgår till 1,000 kronor, genom

hvilken förändring någon särdeles betydande minskning i statsinkomst icke lärer

uppkomma, men en välbehöflig lindring beredas mindre bemedlade sterbhus.

Deremot har Utskottet icke ansett befrielse från eller lindring i denna

tilläggsstämpel böra ega rum, i följd deraf att, der flera bouppteckningar blifvit

upprättade på särskilda orter, behållningen enligt den ena motväges af brist uti

eu annan, af det skäl, att den lösen, för hvilken tilläggsstämpeln skall utgöra en

ersättning, vanligen beräknats för hvarje bouppteckning efter dess behållning.

På grund af det nu anförda får Utskottet hemställa,

1 Do.

att Riksdagen må besluta, att rubriken Bouppteckningar i §

6 af stämpelpappersförordningen skall gifvas den lydelse, bilagda

författningsförslag utvisar.

§

I afseende på köpe-, bytes- och gåfvobref om skepp, fartyg och båtar finnes

här stadgadt, att de skola stämpelbeläggas efter värdet, så snart köpet afser

skepp etc. af öfver 10 lästers drägt; äfvensom att derest i köpe-, bytes- eller gåfvobrefvet

värdesumman ej skulle finnas utsatt, detsamma förses med stämpel efter

50 öre per läst. Då i följd af det genom Kongl. förordningen den 15 Maj 1874

införda nya skeppsmätningssätt, fartygs drägtighet hädanefter skall uttryckas i

Ten, har Utskottet ansett tillägg, som innefatta erforderliga bestämmelser i fråga

Bill. till Riksd, Prot. 1875. 5 Sami, 1 Afd. 7 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-UtsTiottets Betänkande N:o 7.

om stämpelbeläggning af köpe-, bytes- och gåfvobref äfven å sådana fartyg, som

hafva sina mätebref i Ton, här böra göras, och hemställer Utskottet,

12:o.

att i fråga varande stadgande i afseende å stämpelbeläggning

af köpe-, bytes- och gåfvobref å skepp, fartyg och båtar må

af Riksdagen godkännas sådant det i författningsförslaget

förekommer.

§§ 6 och 7.

Till Bevillnings-Utskottet har Lag-Utskottet gjort framställning om gemensamt

sammanträde, enligt § 47 Riksdagsordningen, för behandling af en till sistnämnda

Utskott hänvisad, af Herr Clairfelt i Andra Kammaren väckt motion, N:o 89, innefattande

bland annat förslag till den förändring i stämpelpappersförordningen, att

befrielse från stämpelpappersafgift skulle medgifvas maka, bröstarfvingar och syskon

vid lagfart af testamenterad fast egendom; och kommer det sålunda Sammansatta

Utskottet att till Riksdagen göra den framställning, som af i fråga varande förslag

kan anses påkallad, hvilket Bevillnings-Utskottet här ansett sig böra

13:o.

hos Riksdagen anmäla.

§§ 6 och 7.

I fråga om stämpelbeläggning af skuldebref har Herr Per Nilsson i Wittjerf,

med hvilken Herrar A. Bäckström och Anders Andersson i Nyckelby instämt, uti

motion, N:o 58, inom Andra Kammaren föreslagit, att skuldebref eller andra fordringsbevis,

ehvad de inför domstol för inteckning eller annat ändamål företes

eller till exekutor för indrifning aflemnas, måtte från stämpelpappersafgift befrias,

till skäl hvarför motionären anfört, att “det just vore den fattigare delen af

befolkningen, som Unge känna tungan af dessa karteriugars förökade kostnader

med inteckningar och utsökningar“, samt i öfrigt åberopat de motiv, som i

hans motion, N:o 104, vid 1873 års riksdag blifvit anförda.

Så väl nyssberörda motion, som de i enahanda syfte vid flera föregående

riksdagar väckta, hafva blifvit af Bevillnings-Utskottet afstyrkta och af Riksdagen

afslagna, hufvudsakligen på den grund, att stämpelafgiften å intecknade skuldebref

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottats Betänkande N:o 7.

11

är att anse såsom en ersättning för den ökade säkerhet, man åsyftar att genom,

inteckning åt en sådan handling bereda, och att stämpelskatten å skuldebref står

i full öfverensstämmelse med den å köpebref, kontrakt och andra sådana handlingar,

som till domstol eller annan myndighet för någon dess embetsåtgärd ingifvas,

hvarförutom befrielse från stämpel uti i fråga varande fall skulle tillskynda

statsverket en ganska betydande minskning i den inkomst, som genom stämpelpappersaigiften

influtit, och hvilken minskning ensamt för intecknade skuldebref

kan beräknas till omkring 130,000 kronor. Utskottet har med afseende härå icke

ansett sig kunna tillstyrka bifall till Herr Per Nilssons motion; men enär redan

nu undantag från stadgandet om stämpelbeläggning af skuldebref vid dess inteckning

eller företeende hos exekutor finnes medgifvet, i de fäll då det kapitalbelopp,

för hvilket inteckning eller betalning sökes, ej uppgår till 100 kronor, har Utskottet

ansett, att, om detta belopp höjdes till 500 kronor, det af motionären åsyftade

ändamål, att icke de mindre bemedlade allt för hårdt skola träffas af denna beskattning,

skulle i ej ringa mån vinnas, utan att någon alltför betydlig minskning

i statsverkets inkomster deraf komme att föranledas.

För närvarande äro med skuldebref sammanförda under gemensamma stadganden

godkända räkningar samt godkända eller protesterade vexlar och enskilda

assignationer, men då sistnämnda tvänne slag af fordringsbevis icke i allmänhet

begagnas af de mindre bemedlade, och i afseende å dem således icke gäller

samma skäl för en utsträckt stämpelfrihet, som i fråga om skuldebref och godkända

räkningar, har Utskottet icke ansett någon förändring uti nu gällande föreskrifter

angående dessa handlingars beläggande med stämpel böra göras.

I enlighet med det nu anförda hemställer Utskottet,

14:o.

att det i 7 § förekommande stadgande om undantag från

stämpel för skuldebref, alla slag, med de flera ofvannämnda

handlingar, måtte erhålla denna förändrade lydelse:

“Skuldebref alla slag, godkända räkningar, godkända

eller protesterade vexlar eller enskilda assignationer, då det

kapitalvärde, för hvilket inteckning eller betalning sökes, ej

uppgår, hvad skuldebref och godkända räkningar angår, till

500 kronor, men i fråga om godkända eller protesterade vexlar

och enskilda assignationer till 100 kronor; äfvensom samtliga

dessa handlingar, när de i konkurs bevakas. “

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

§ 7.

Under förutsättning af Riksdagens bifall till Utskottets här ofvan vid punkten

11 :o framstälda förslag i fråga om stämpelpapper å bouppteckningar, får Utskottet

hemställa,

15:o.

att rubriken Bouppteckning i denna 7 § må erhålla den lydelse,

författningsförslaget innehåller.

§ 11.

Denna paragraf lyder i nu gällande stämpelpappersförordning sålunda:

“Vid redogörelses afgifvande för på kredit emottaget stämpelpapper, vare

sig till försäljning eller till användande i och för utöfning af embete eller tjenst,

ege den redovisande att såsom ersättning för möda, skrifmaterialier, postporto

m. m. beräkna sig till godo, i Stockholm samt länsresidensstäderna tre och i öfriga

städer samt å landsbygden fyra procent af det försålda eller använda beloppet

af stämpelpapper."

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 28, har Herr Carl Magni

föreslagit ett tillägg af följande lydelse:

“Dock att domhafvande å landet, ehvad han är bosatt i residensstad eller

annorstädes, alltid eger att beräkna 4 procent."

Då vid sistlidet års riksdag alldeles samma förslag hade blifvit framstäldt,

afstyrkte Bevillnings-Utskottet bifall till detsamma under anförande att stadgandet,

som år 1869 erhöll sin nuvarande lydelse, således helt nyligen varit föremål för Riksdagens

pröfning och, enligt Utskottets mening, sedan dess ej några omständigheter

förekommit, som i det då fattade beslutet borde föranleda ändring i den föreslagna

riktningen. Dessa skäl kunna med ännu mera fog nu åberopas, enär Utskottets

nyssberörda afstyrkande hemställan blef af båda Kamrarne bifallen, i den Första

efter votering med 49 röster mot 23, men i den Andra utan omröstning.

Härförutan torde jemväl såsom skäl för bibehållande af det nuvarande

stadgandet kunna anföras, att anskaffandet af stämpladt papper väl i allmänhet är

förenadt med mindre besvär och omgång för de i residensstäderna bosatta domrarne

än för de aflägse från dessa städer boende, samt att i följd häraf och då

stämpelbeläggningen i allmänhet torde ega rum icke vid tingstaden utan i domarens

hemvist, de i residensstäderna bosatte domare icke behöfva hafva så stort förlag af

stämpelpapper hemma hos sig utan äro i tillfälle att efter hand förse sig i mån

af behof samt derigenom undgå att ställa säkerhet för mottaget stämpelpapper,

åtminstone till lika stort belopp, som de pålandet och i de öfriga städerna boende.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bcvillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

Med anledning af detta allt, får Utskottet hemställa,

13

16:o.

att Herr Carl Magni förevarande motion icke må vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 4 Maj 1875.

På Utskottets vägnar:

A. II. Fock.

Reservationer:

Mot punkten 5:o:

af Herr Per Ericsson: “Då ej utredning kunnat erhållas, till hvilket belopp

den föreslagna nedsättningen i stämpeln på fullmakter kan uppgå, och då möjligen

en betydlig minskning i statsverkets inkomster derigenom förorsakas, får jag emot

eu sådan nedsättning anföra min reservation.“

af Herr J. F. Fredricson: “Mot den nedsättning af stämpelpappersafgiften

för tjenstemäns fullmakter från 5 till 1 procent af lönen, som i 5:o punkten af

detta betänkande blifvit af Utskottet föreslagen, får jag anmäla min reservation.

Motionären har såsom skäl för denna skattenedsättning anfört, att den vore påkallad

af landets gynsamma finansiela ställning, som medgifver att vidtaga en

nödig rättelse uti alltför höga och icke välgrundade skattetitlar, till hvilka han

räknar den ifrågavarande beskattningen. Men jag har ännu aldrig hört någon

tjensteman klaga öfver denna utgift; och sällan, om ens någonsin, torde ett skattebidrag

erläggas till staten med så stor beredvillighet som af den, hvilken lyckats

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

vinna befordran till lön på stat eller till en högre lönegrad, i synnerhet sedan

lönerna för statens tjensteman i allmänhet blifvit icke obetydligt förbättrade och

förhöjda. Dessutom vill jag erinra, att denna afgift för icke så längesedan blifvit

nedsatt från 121/* till 5 procent; då dertill kommer, att den finansiela ställningen

snart nog torde visa sig mindre öfverflödande, än den synts för motionären, så

finner jag deruti ett tillräckligt skäl för mitt yrkande af afslag å Utskottets förslag,

och att karteringsafgiften för tjenstemäns fullmakter, konstitutorial och förordnanden

må hädanefter som hittills utgå med 5 procent af lönebeloppet."

af Herrar O. P. Rylander och Sven Magnusson.

Herr Bennicli har anhållit att få antecknadt, att han icke deltagit uti i

fråga varande ärendes slutliga behandling inom Utskottet.

Herr A. Andersson i Intagan har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i Utskottets beslut rörande punkterna 1 till och med 13.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 7.

Tabell för jemförelse mellan de för Bouppteckningar utgående afgifter af lösen

och stämpelpapper, enligt nu gällande författningar, samt samma afgifter enligt

det af Utskottet uppgjorda förslag.

Då make ej lefver efter.

- Enligt nu gällande författningar.

Enligt Utskottets förslag.

För stad äfvensom för

adligt sterbhus å

landet.

För ofrälse sterbhus å

landet.

För stad

äfven- som för

adligt

^sterbhus

å landet.

För ofrälse sterbhus å

landet.

Lösen.

Stämpel-

afgift.

Summa

Kronor.

Lösen.

Stämpel-

afgift.

Summa

Kronor.

Lösen.

Stämpel-

afgift.

Tilläggs-

stämpel.

Summa

Kronor.

100

0,5 0

_

0,50

0,50

0,5 0

0,5 0

0,50

200

0,5 0

—

0,50

0,50

—

0,50

i—i

0,50

_

_

0,50

500

1 —

—

1 —

0,50

0,5 0

1 —

crq

0,50

_

_

0,50

1000.,

2 —

2,50

4,50

0,50

4 —

4,5 0

p

0.5 0

2,60

2 —

5 —

2000

4 —

5-

9-

0,50

8-

8,50

Hhs

5 —

4 —

9,50

5000

10-

12,50

22,50

0,50

20-

20,5 0

0,5 0

12,50

10 —

23 —

10,000

20 —

25 —

45 —

0,50

40-

40,50

V b

0,50

25 —

20 —

15,000

30 —

37,50

67,50

0,50

60-

60,50

0,50

37,5 0

30 —

68 —

20,000

35 —

50-

85 -

0,5 0

80 —

80,5 0

OQ °

0,50

50-

35 —

85,50

30,000

45 -

75 —

120 —

0,50

120 —

120,5 0

P crq

p _

0,50

75 —

45 —

120,50

40,000

50 —

100 -

150 -

0,5 0

160 —

160,50

0,50

100 —

50 —

150,50

50,000

55 —

125 —

180-

0,50

200-

200,50

? CJ

0,50

125 -

55 —

180 so

75,000

67,50

187,50

255 —

0,50

300 —

300,50

0,5 0

187,50

67,50

100,000

80 -

250-

330 —

0,50

400-

400,50

crq

so:

0,50

250 —

80 —

200,000

130 —

500 —

630 —

0,5 0

800 —

800,50

£

0,50

500 —

130 —

300, (JOD

150 -

750-

900 —

0,6 0

1200 —

1200,50

p

0,50

750 —

150 —

500,000

150 —

1250 —

1400 —

0,50

2000 —

2000,60

CD

0,5 0

1250-

150 —

1400,5 o

1,000,000

150-

2500 —

2650 —

0,5 0

4000 —

4000,50

0,6 0

2500 —

150-

2650,5 0

Då make lefver efter.

100

0,50

—

0,50

0,60

—

0,50

0,50

0,50

200

500

0,5 0

1 —

I

0,50

1 —

0,60

0,5 0

0,50

0,50

1 —

HH

p

crq

0,50

0,50

—

—

0’so

1000

2 —

1,25

3,25

0.50

3 —

3,50

p

0,50

1,25

2 —

3 75

2000

4 —

2,50

6,50

0,50

6 —

6.50

1-b

0,50

2,50

4 —

7

5000

10 —

6,25

16,25

0,50

15-

15,50

0,50

6,25

10 —

10,000

20 —

12,5 0

32,50

0,50

30-

30,50

0,50

12,50

20 -

33 —

15,000

30 —

18,7 5

48,75 j

0,50

45 —

45,50

P g*

0,50

18,75

30 —

20,000

35 —

25 —

60-

0,50

60 —

60,50

crq P

0,50

25 —

35 —

30 5 0

30,000

45 —

37,50

82,50

0,50

90 —

90,5 0

p

0,50

37,50

45 —

83 —

40,000

50 —

50 -

100 —

0,5 0

120 —

120,50

CD ^

0,50

50 —

50 —

50,000

55 —

62,50

117,50

0,50

150-

150,50

?

0,50

62,50

55 —

118 —

75,000

67,5 0

93,7 5

161,25

0,50

225 —

225.50

0,50

93,75

67,50

131,75

100,000

80 —

125 —

205-

0,50

300 —

300,5 0

P:

0.5 0

125 —

80 —

200,000

130 —

250 —

380 —

0,5 0

600 —

600,50

0,5 0

250 —

130 —

38015>o

300,000

150 —

375 —

525 —

0,50

900 —

900,5 0

P

0,50

375 —

150 —

500,000

150 —

625 —

775 —

0,50

1500 —

1500,.r>o

CD

0,50

625 —

150

7757,n

1,000,000

150 —

1250 —

1400 —

0,5 0

3000 —

3000,50

0,5 0

1250 —

150 —

1400,6 0

o. s. v.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 7.

Förslag till författning angående stämpelpapper saf''giften i de delar, hvari,

Utskottet föreslagit förändringar eller tillägg.

(Nuvarande lydelse.) ''

§ 2.

Stämpelpapper skall vara att tillgå af

följande slag, nemligen:

a) hem ark å 25 och 50 öre;

h) enkla och dubbla beläggningsstämplar

å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50 och 75

öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13,

15, 25, 50, 75 och 100 kronor; samt

c)-----------

(Föreslagen lydelse.)

§ 2.

Stämpelpapper skall vara att tillgå af

följande slag, nemligen:

a) hela ark å 25, 50 och 75 öre samt

1 och 1,25 krona;

V) enkla och dubbla beläggningsstämplar

å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60 och

75 öre samt 1, 2, 2,50, 3, 4, 5, 6, 7,

8, 9, 10, 13, 15, 25, 50, 75, 100 och

500 kronor; samt

c)-----------

§ 3.

§ 3.

Fullmakter, konstitutorial eller för- Fullmakter, konstitutorialer eller för
-

ordnanden, hvarigenom embeten, tjenster

eller beställningar med verklig

lön vid civila, militära, ecklesiastika

eller andra stater af Kongl. Maj:t tillsättas,

böra förses med stämpel af 6

kronor samt dessutom till belopp, motsvarande

5 procent å hela lönen, när

den utnämnde första gången tillträder

befattning med lön, men, vid befordringar

till högre lön, blott å skiluaden

mellan förra lönen och den,

som erhålles.

ordnanden, hvarigenom embeten, tjänster

eller beställningar med verklig

lön vid civila, militära, ecklesiastika

eller andra stater af Kongl. Maj:t tillsättas,

böra förses med stämpel af 6

kronor samt dessutom till belopp, motsvarande

1 procent å hela lönen, när

den utnämnde första gången tillträder

befattning med lön, men, vid befordringar

till högre lön, blott å skilnaden

mellan förra lönen och den,

som erhålles.

Härvid

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 7.

17

Härvid iakttages, ätt ackordsränta samt

häst- och fouragemedel afräknas, så att

stämpel ålägges endast för den återstående

löneinkomsten.

Då Kongl. Maj:t utnämner någon till

beställning af den beskaffenhet, att lön

på stat dervid ej åtföljer eller först

framdeles kommer att åtnjutas, hvarunder

jemväl förstås tjenstegrader i arméen

och flottan samt vid Stockholms

borgerskaps militärcorpser, förses utnämningshrefvet

med stämpel till här

ofvan för fullmakter i allmänhet bestämda

belopp, dervid afgiftsprocenten beräknas

å den lön, som åtföljer dylik eller dermed

jemförlig beställning, dock med afdrag

för den lön, efter hvilken den utnämnde

senast erlagt stämpelafgift, och

under iakttagande att beräkningen sker,

för fullmakter i regemente, corps eller

arméen samt flottan, efter staten vid det

regemente eller corps, hvarest den befordrade

tjenar, och för oplacerade, i arméen

qvarstående officerare, äfvensom officerare

vid Stockholms borgerskaps militär-corps

efter skånska infanteri-regimentenas normalstat,

samt för de särskilda generalsgraderna

i arméen efter general!) efälhafvarelönen,

allt med beräkning af lägsta

lönen inom graden, derest olika löner

inom samma grad finnas.

Erhåller någon fullmakt å tjenst, hvilken

han förut på förordnande bestridt,

afräknas från stämpelbeloppet å fullmakten

det stämpelbelopp, som för förordnandet

blifvit erlagdt och motsvarat lönen

eller löneskilnaden.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1875. 5 Sami.

Härvid iakttages, att lönetillägg för

tjenstehästar samt fourageringsersättning

afräknas, så att stämpel ålägges endast

för den återstående löneinkomsten.

Då Kongl. Maj:t utnämner någon till

beställning af den beskaffenhet, att lön

på stat dervid ej åtföljer eller först

framdeles kommer att åtnjutas;, hvarunder

jemväl förstås tjenstegrader i arméen

och flottan samt vid Stockholms

borgerskaps militärcorpser, förses utnämningsbrefvet

med stämpel till här

ofvan för fullmakter i allmänhet bestämda

belopp, dervid afgiftsprocenten beräknas

å den lön, som åtföljer dylik eller dermed

jemförlig beställning, dock med afdrag

för den lön, efter hvilken den utnämnde

senast erlagt stämpelafgift och

under iakttagande att beräkningen sker,

för fullmakter i regemente, corps eller

arméen samt flottan, efter staten vid

det regemente eller corps, hvarest den

befordrade tjenar, och för oplacerade, i

arméen qvarstående officerare, äfvensom

officerare vid Stockholms borgerskaps

militär-corps efter indelta infanteri-regementenas

stat, samt för de särskilda

generalsgraderna i arméen efter

den för fördelning sgeneral bestämda lön,

allt med beräkning af lägsta lönsn inom

graden, derest olika löner inom

samma grad finnas.

Undfår någon fullmakt å tjenst, hvilken

han förut bestridt på förordnande,

hvarför stämpelpapper saf''gift, motsvarande

aflöning sförmånerna blifvit erlagd,

beräknas stämpel å fullmakten blott

för den tillökning i aflöning, som i följd

af ftdlmakten erhålles.

1 Afd. 7 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

Fullmakter, konstitutorialer, öppna bref,

protokollsutdrag m. m., hvarigenom embeten,

tjenster eller befattningar vid de

Kongl. Hofven bortgifvas, skola, då dylik

fullmakt m. m. första gången löses, förses

med stämpel till 5 procent af lönebeloppet,

men, vid ytterligare befordran,

med enahanda lindring och iakttagande

i öfrigt, som i afseende å fullmakter vid

civila, militära och andra stater stadgas.

När någon, som förut varit eller är i

Kronans eller annan offentlig tjenst,

tillägges högre namn, heder och värdighet

af embete eller tjenst, förses den

fullmakt eller det öppna bref, som utfärdas,

med stämpel till belopp, motsvarande

15 procent af den lön, som åtföljer

dylik eller dermed jemförlig tjenst;

hvarvid iakttages, hvad särskildt beträffar

militärstaterna, att beräkningen alltid

sker efter skånska infanteri-regementenas

normalstat.

Fullmakter, konstitutorialer, öppna bref,

protokollsutdrag in. in., hvarigenom embeten,

tjenster eller befattningar vid de

Kongl. Hofven bortgifvas, skola, då dylik

fullmakt in. m. första gången löses, förses

med stämpel till 1 procent af lönebeloppet,

men vid ytterligare befordran,

med enahanda lindring och iakttagande

i öfrigt, som i afseende å fullmakter vid

civila, militära och andra stater stadgas.

När någon, som förut varit eller är i

Kronans eller annan offentlig tjenst,

tillägges högre namn, heder och värdighet

af embete eller tjenst, förses den

fullmakt eller det öppna bref, som utfärdas,

med stämpel till belopp, motsvarande

15 procent af den lön, som åtföljer

dylik eller dermed jemförlig tjenst;

hvarvid iakttages, hvad särskildt beträffar

militärstaterna, att beräkningen alltid

sker efter indelta infanteri-regementenas

stat.

Diplomer för agenter, generalkonsuler

och konsuler, hvilka åtnjuta traktamente

eller lön, beläggas med stämpel af 5

procent å svenska statsverkets andel i

den beställningen tillagda aflöning.

Diplomer för agenter, generalkonsuler

och konsuler, hvilka åtnjuta traktamente

eller lön, beläggas med stämpel af 1

procent å svenska statsverkets andel i

den beställningen tillagda aflöning.

Vid utnämning till tjenst utan lön, äfvensom

vid förläning af titulärvärdighet,

beräknas, med hänsigt å stämpeln,

endast den ordinarie lön, som för motsvarig

befattning är å stat anslagen,

hvilken lön, derest den är indelt, bör

efter näst föregående års markegång uträknas;

skolande likväl, hvad särskildt

militärstaterna beträffar, då indelt lön

skall vid ifrågavarande händelser beräk
-

Vid utnämning till tjenst utan lön, äfvensom

vid förläning af titulärvärdighet,

beräknas, med hänsigt å stämpeln,

endast den ordinarie lön, som för motsvarig

befattning är å stat anslagen,

hvilken lön, derest den är indelt, bör

efter näst föregående års markegång uträknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevittnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

nas, de för de indelta regementena och

corpserna utfärdade normalstater utan

förändring lända till efterrättelse.

§ 4.

Fullmakter, konstitutorialer, förördnanden,

antagningsbevis och protokollsutdrag,

hvarigenom embeten, tjenster

eller beställningar med verklig lön tillsättas

af Chefer eller Embetsverk, af

hvad namn de vara må, som dertill

äro af Kongl. Maj:t bemyndigade, äfvensom

af styrelserna öfver riksbanken

och riksgälds-kontoret med deras afdelningar,

städernas magistrater och de

flera, hvilka ega att till offentliga sysslor

utnämna, skola förses med stämpel till

belopp af 5 procent, beräknade å hela

lönen, då den utnämnde första gången

tillträder befattning med lön, men vid

befordringar till högre lön blott å skilnaden

emellan förra lönen och den,

som erhålles. Åtföljes tjensten af extra

ordinarie inkomst eller sportler af ständig

egenskap, skola äfven dessa ingå

uti löneberäkningen. I detta fall, eller

då lönen är underkastad förändring, beräknas

stämpeln efter medeltalet af de

sista fem års, tjensten åtföljande, löneförmåner,

för hvilka det, på sätt i § 8

mom. 14 omförmäles, kan styrkas, att

bevillning efter andra artikeln blifvit

erlagd.

Erhåller någon fullmakt å tjenst, hvilken

han förut på förordnande bestridt,

afräknas från stämpelbeloppet å fullmakten

det stämpelbelopp, som för för
-

§ 4-

Fullmakter, konstitutorialer, förordnanden,

antagningsbevis och protokollsutdrag,

hvarigenom embeten. tjenster

eller beställningar med verklig lön tillsättas

af Chefer eller Embetsverk, af

hvad namn de vara må, som dertill

äro af Kongl. Maj:t bemyndigade, äfvensom

af styrelserna öfver riksbanken

och riksgälds-kontoret med deras afdelningar,

städernas magistrater och de

flera, hvilka ega att till offentliga sysslor

utnämna, skola förses med stämpel till

belopp af 1 procent, beräknad å hela

lönen, då den utnämnde första gången

tillträder befattning med lön, men vid

befordringar till högre lön blott å skilnaden

emellan förra lönen och den,

som erhålles. Åtföljes tjensten af extra

ordinarie inkomst eller sportler af ständig

egenskap, skola äfven dessa ingå

uti löneberäkningen. I detta fall, eller

då lönen är underkastad förändring,

beräknas stämpeln efter medeltalet af de

sista fem års, tjensten åtföljande, löneförmåner,

för hvilka det, på sätt i § 8

mom. 14 omförmäles, kan styrkas, att

bevillning efter andra artikeln blifvit

erlagd.

TJndfår någon fullmakt å tjenst, hvilken

han förut bestridt på förordnande,

hvarför stämpelpapp er saf gift motsvarande

aflöning sförmånerna blifvit erlagd, beräk
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillnings-TJtshottets Betänkande N:o 7.

ordnandet blifvit erlagdt och motsvarat nas stämpel å fullmakten blott för den

lönen eller löneskilnaden, tillökning i aflöning, som i följd af full
makten

erhålles.

Deremot skall för underofficerare vid

de värfvade regementena och flottan,

för underbefäl och manskap vid militärkustbevaknings-corpsen,

för underbefäl

vid telegraf-corpsen samt för handtverkare

och inventarie-timmermän vid flottan,

äfvensom för dem och deras vederlikar

vid indelta arméen, stämpeln beräknas

till endast en procent af den på

stat bestådda lönen eller arvodet, jemte

den erhållna nummerlönen, hvilken sistnämnda,

der den i persedlar är utsatt,

förvandlas! i penningar efter senaste

årets markegång; och gäller i öfrigt,

äfven i afseende på dessa, hvad i denna

paragraf här förut blifvit stadgadt, rörande

lindring i stämpelafgiften för befordringar

till tjänster med högre lön.

För underofficerare vid de värfvade

regementena och flottan, för underbefäl

och manskap vid militär-kustbevakningscorpsen,

för underbefäl vid telegrafcorpsen

samt för handtverkare och inventarie-timmermän

vid flottan, äfvensom

för dem och deras vederlikar vid

indelta arméen skall stämpeln beräknas

likaledes till en procent af den på stat

bestådda lönen eller arvodet, jemte den

erhållna nummerlönen, hvilken sistnämnda,

der den i persedlar är utsatt,

förvandlas i penningar efter senaste

årets markegång; och gäller i öfrigt,

äfven i afseende på dessa, hvad i denna

paragraf här förut blifvit stadgadt, rörande

lindring i stämpelafgiften för befordringar

till tjenster med högre lön.

Resolution eller fullmakt på tjenste- Resolution eller fullmakt på tjenstebyte

eller transport förses med stämpel byte eller transport förses med stämpel

till 5 procent af det belopp, hvarmed till 1 procent af det belopp, hvarmed

den lön, som erhålles, öfverstiger den den lön, som erhålles, öfverstiger den

förra lönen. förra lönen.

§ 6.

§ 6.

Bouppteckningar, som till rådstufvurätt

eller hofrätt ingifvas, förses med stämpel,

till en fjerdedels procent af behållningen

i boet; dock må befrielse från stämpel

ega rum, då behållningen ej uppgår till

1000 kronor, äfvensom för efterlefvande

Bouppteckningar förses med stämpel

till en fjerdedels procent af behållningen

i boet; dock må befrielse från

stämpel ega rum, der behållningen ej

uppgår till 1000 kronor, äfvensom för

efterlefvande makes giftorätt, hvilken,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillnings- Utskottets

makes giftorätt, hvilken, ehvad den utgör

mer eller mindre, beräknas till hälften

af behållningen.

För bouppteckningar, som till underdomstol

å landet ingifvas, beräknas stämpelns

belopp efter hela behållningen i

boet, så att, när behållningen uppgår till

fulla 300 kronor, stämpeln utgör 10 öre,

hvarutöfver tillägges för hvarje fulla 100

kronor till och med 900 kronor 20 öre.

Uppgår åter behållningen till 1,000 kronor

eller deröfver, förses bouppteckningen

med stämpel till belopp af 40 öre för

hvarje fulla 100 kronor, derest ej efterlefvande

make finnes, hvaremot, om make

lefver efter, stämpeln utgår med 30 öre

för hvarje fulla hundratal kronor.

Ingår bland qvarlåtenskapen äfven fast

Bouppteckningar förses med stämpel

Har afliden person på flera orterjefterlemnat

egendom, hvaröfver särskilda bouppteckningar

blifvit upprättade, må hvar

och en af dem, utan att vara med stämpel

försedd, ingifvas till den rätt, der

egendomen är belägen, men skola sedermera

samtliga inlemnas till den rätt, inom

hvars domvärjo den aflidne vid dödsfallet

varit mantalsskrifven, hvarvid sammanräknade

behållningen, enligt samtliga

bouppteckningarne, skall tagas till grund

för beräkningen af stämpelbeloppet.

Betänkande N:o 7.

ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas

till hälften af behållningen; härförutan

skall bouppteckning,som tillunder domstol

å landet ingifves, då behållningen uppgår

till eller öfverstiger 1,000 kronor, förses

med särskild tilläggsstämpel, beräknad

efter 20 öre för hvarje fulla 100

kronor af behållningen till och med 15,000

kronor, hvarefter tillägges för hvarje fidla

100 kronor af behållningen titt och med

30,000 kronor 10 öre och från 30,000

kronor och allt vidare 5 öre; dock så

att denna tilläggsstämpel ej i något fall

för en bouppteckning får öfverstiga 150

kronor.

Ingår bland qvarlåtenskapen äfven fast

Bouppteckningar förses med stämpel

Har afliden person på flera orter efterlemnat

egendom, hvaröfver särskilda bouppteckningar

blifvit upprättade, må hvar

och en af dem, utan att vara med stämpel

försedd, ingifvas till den rätt, der

egendomen är belägen, men skola sedermera

samtliga inlemnas till den rätt, inom

hvars domvärjo den aflidne vid dödsfallet

varit mantalsskrifven, hvarvid sammanräknade

behållningen, enligt samtliga

bouppteckningarne, skall tagas till grund

för beräkningen af stämpelbeloppet; dock

att härvid iakttages, att den här ofvan

för bouppteckning, som till underdomstol

å landet ingifves, föreskrifna tilläggsstämpel

utan afräkning skall särskildt

åläggas hvarje i detta hänseende stäm
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

B emllnings- lits kottets Betänkande N:o 7.

pelpligtig bouppteckning efter dess behållning.

Köpe-, bytes- och gåfvobref om skepp,

fartyg och båtar af öfver 10 lästers drägt,

samt köpeafhandlingar om andra lösören,

hvilka i säljarens vård qvarstanna, äfvensom

afhandlingar, hvarigenom skog från

hemman på viss tid föryltras, höra jemväl

beläggas med stämpel i förhållande

till värdet efter ofvanstående beräkning.

Skulle i bytes- eller gåfvobref å skepp,

fartyg eller båtar, värdesumman ej finnas

utsatt, förses detsamma med stämpel efter

50 öre per läst, äfvensom afhandling,

hvarigenom skog från hemman på viss

tid föryttras, i dylikt fall bör innehålla

uppgift om skogsskiftets areal samt förses

med stämpel till belopp af 5 öre för

hvarje full qvadratref.

Köpe-, bytes- och gåfvobref om skepp,

fartyg och båtar af öfver 10 lästers eller

33,33 tons drägt, samt köpeafhandlingar

om andra lösören, hvilka i säljarens vård

qvarstanna, äfvensom afhandlingar, hvarigenom

skog från hemman på viss tid

föryttras, böra jemväl beläggas med stämpel

i förhållande till värdet efter ofvanstående

beräkning.

Skulle i bytes- eller gåfvobref å skepp,

fartyg eller båtar,''värdesumman ej finnas

utsatt, förses detsamma med stämpel efter

50 öre per läst eller 15 Öre per ton,

äfvensom afhandling, hvarigenom skog

från hemman på viss tid föryttras, i

dylikt fall bör innehålla uppgift om skogsskiftets

areal samt förses med stämpel

till belopp af 5 öre för hvarje full qvadratref.

§ 7.

§ 7.

Bouppteckningar, då behållna summan

icke uppgår till 1,000 kronor, om bouppteckning

till hofrätt eller rådstufvurätt

ingifves, men till 300 kronor, om

den ingifves till underrätt å landet, äfvensom

afskrifter eller utdrag af bouppteckningar;
-

Skuldebref af alla slag, godkända räkningar,

godkända eller protesterade vexlar

eller enskilda assignation^ då det

kapitalvärde, för hvilket inteckning eller

Bouppteckningar, då behållna summan

icke uppgår till 1,000 kronor, äfvensom

efterlefvande makes giftorätt, beräknad

till hälften af behållningen, samt afskrifter

eller utdrag af bouppteckningar;

Skuldebref af alla slag, godkända räkningar,

godkända eller protesterade vexlar

eller enskilda assignationer, då det

kapitalvärde, för hvilket inteckning eller

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillning,?-Utskottets Betänkande N:o 7.

23

betalning sökes, ej uppgår till 100 kronor;

äfvensom när dessa handlingar i

konkurs bevakas:

betalning sökes, ej uppgår, hvad skuldebref

och godkända räkningar angår, till

500 kronor, men i fråga om godkända

eller protesterade vexlar och enskilda assignationer

till 100 kronor; äfvensom

samtliga dessa handlingar när de i konkurs

bevakas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

uti Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

På sid. 7 står:

7:o.

att de af Utskottet uti förberörda hänseenden vidtagna,

i bilagda författningsförslag förekommande förändringar uti

§ o måtte af Riksdagen godkännas äfvensom vid det förhållande

att officerarnes indelta löner genom berörda lönereglering

för framtiden upphört,

8:o.

att den i näst sista punkten af § 3 förekommande

slutmening: “skolande likväl, hvad särskildt militärstaterna

beträffar, då indelt lön skall vid ifrågavarande händelser

beräknas, de för de indelta regementena utfärdade

normalstater utan förändring lända till efterrättelse"; må

ur punkten utgå.

läs: *

7 :o.

att de af Utskottet uti förberörda hänseenden vidtagna,

i bilagda författningsförslag förekommande förändringar

uti § 3 måtte af Riksdagen godkännas;

äfvensom vid det förhållande att officerarnes indelta löner genom berörda

reglering för framtiden upphört,

8:o.

att den i näst sista punkten af § 3 förekommande

slutmening: “skolande likväl, hvad särskildt militärstaterna

beträffar, då indelt lön skall vid ifrågavarande händelser

beräknas, de för de indelta regementena utfärdade

normalstater utan förändring lända till efterrättelse"; må

ur punkten utgå.

Bih. Ull Bilcsd. Prof. 1875. 5 Sami, 1 Afä.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.