Banko-Utskottets Memorial N:o 1
1875-01-22 · 47 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 45 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1875:1, Banko-Utskottets Memorial N:o 1
Dokumentets text
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
1
>:o 1.
Ant. till Riksd. Kansli den 22 Jan. 1875, kl. 2 e. m.
Banko-Utskottets Memorial, med öfverlemnande af Fullmäktiges i
Riksbanken till Utskottet afgifna berättelse.
Till fullgörande af föreskriften i § 1 af den för Utskottet gällande
instruktion, får Utskottet härjemte till Riksdagen öfverlemna den beläte
lse om Riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning, Bankofullmäktige
till Utskottet afgifvit; hvarjemte Utskottet, till vidare uppösning
om Riksbankens ställning, bifogar följande uppgifter för den 16
i denna månad, angående metalliska kassan och tillgången i öfriga valutor,
hvarå sedelutgifning får grundas, äfvensom öfver beräknad sedelstock.
Metallisk kassa:
Myntadt silfver och guld ..............
Utländskt mynt...........................
Omyntadt silfver och guld ...........
Hos Kongl. Myntverket innestående
Guld.
Kr. 2,289,014,40.
» 7,761,873,15.
» 3,224,399,86.
» 2,427,815,61.
Summa Kr. 15,703,103,02.
Tillgång i andra valutor, hvarå sedelutgifning får grundas
Sedelstocken får deröfver högst utgöra.
Silfver.
Kr. 2,228,697,52.
» 377,073,14.
» 7,588,728,64.
» 304,869,80. _
Kr. 10,499,369,19. Kr. 26,202,472,21.
................................ 3,574,088,38.
Summa 29,776,560,59.
.............................. 30,000,000,oo.
Summa 59,776,560,59.
Sedelstock:
Utelöpande sedlar ..........................
På depositionsräkning innestående medel, som vid
Utelöpande postvexlar ..............................
Obegagnad sedelutgifningsrätt.............................
............................................. Kr. 37,640,462,69.
anfordran skola tillhandahållas » 16,439,013,38.
................................. » 2,357,065,89.
Summa Kr. 66,436,541,91.
......... » 3,340,018,68.
Summa Kr. 59,776,560,59.
Bih. till Riksd. Prof. 1875. G Sami, 1 Afd. 1 Höft.
1
2 Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
Tillgången i vexlar, accepterade till betalning å utrikes ort, utgjorde
Kr. 9,868,873,07.
Stockholm den 22 Januari 1875.
Å Utskottets vägnar:
J. v. SCHWERIN.
opaginerad Kontrollera mot PDF
.Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
Berättelse till Banko-Utslcottet angående Riksbankens tillstånd, rörelse
och förvaltning i dess helhet.
Jemlikt föreskriften i 56 § af gällande bankoreglemente få Fullmäktige
angående Riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning i dess
helhet afgifva berättelse, deri för ärendenas redovisning är iakttagen
den af reglementets uppställning anvisade ordning.
Om grundfond, reservfond och reserverade medel.
§ 1.
AF den i Revisorernas berättelse af den 14 Oktober 1874 under § 1
lemnade upplysning angående Riksbankens ställning vid 1873 års utgång
irdiemtas, bland annat, att behållningen utöfver grundfonden, 25
millioner Kronor, uppgick till Kr. 6,242,045: 97. Häraf utgöra, enligt
§ 4 i bankoreglementet, 5 millioner Kronor bankens reservfond, och är
i samma paragraf föreskrifvet, att banken skall uti goda utländska statspapper
innehafva minst ett belopp, som motsvarar reservfonden. 1 följd
häraf hafva Fullmäktige, såsom i § 2 af Revisorernas berättelse är upplyst,
intill den 30 Juni detta år inköpt utländska statspapper till ett
värde af Kr. 1,580,648: 85, så att denna bankens tillgång, som vid 1873
års utgång var Kr. 3,565,957: 24, då hade uppgått till Kr. 5,146,606: 09.
Efter i nästföljande § intagna redovisning uppgick vid 1874 års slut
bankens utländska statspappers bokföringsvärde till den ännu något
högre siffran 5,208,527: 85, beroende denna tillökning dock på förhöjdt
bokföringsvärde å £ St. och Francs, hvari obligationerna äro utstälda.
Kapitalöfverskottet utöfver grundfond och reservfond uppgick vid
årets början till Kr. 1,242,045: 97, hvaraf enligt 1874 års riksdagsbeslut
500,000 Kronor skola under innevarande år till Riksgälds-kontoret utbetalas.
Till återstoden, 742,045: 97, bokförd såsom »reserverade medel
till framtida förfogande», är att lägga vinsten för år 1874, uppgående
till Kr. 2,501,534: 96; i följd hvaraf sistnämnda medel komma att i 1874
års bokslut ingå med ett belopp af Kr. 3,243,580: 96.
4
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
Om förändringarne i tillgången å obligationer.
§ 2.
I öfverensstämmelse med det af senaste Riksdag derom fattade beslut
hafva Fullmäktige, såsom redan i Revisorernas berättelse är omförmäldt,
för att till inköp af utländska statspapper använda hela det
belopp af fem millioner Kronor, hvartill Riksbankens reservfond blifvit
faststäld, under årets lopp inköpt engelska 3 % consols till värde af Kr.
829,687: 50, ryska 5 % statsobligationer till värde af 260,881: 50 och ungerska
6 % statsobligationer till värde af 490,079: 85.
Med iakttagande af de förändringar i bokföringsvärdet, Indika, med
afseende å de i £ St. och Francs stälda obligationer och statspapper,
blifvit eu följd af den rubbning i värdeförhållandet mellan £ St. eller
Francs och svenskt mynt, som berott på antagandet af guld som värdemätare,
redovisas här nedan för förändringarne under 1874 i Riksbankens
tillgång å obligationer och statspapper. *
Riksbanken innehade. Vid 1874 års början. Vid samma års slut.
Riksgälds-kontorets obligationer för 1858
och 1860 års jernvägslån i Thlr Preuss.
kurant å 47a * ............................................. 3,377,098: 64. 2,800,591: 99.
Dito för 1866 års dito i dito å 5 %......... 437,933: 36. 437,166: 71.
Dito för 1868 års dito i £ St. å 5 %...... 1,101,773: 57. 874,012: 58.
Arméens ackords-amorterings-fonds obligationer
å 4 % ............................................. 1,411,290: — 1,317,540: —
Mälareprovinsernas hypoteksförenings d:o
a 4 % .............................................................. 105,560: — 98,280: —
Dito dito i Mk Hamb. B:ko å 4 %............ 61,590: — 57,590: —
Smålands och Hallands hypoteksförenings
obligationer å 4 %....................................... 183,108:— 180,005: —
Dito dito i Mk Hamb. B:ko å 4 %............ 227,530: — 223,178: 33.
Wermlands hypoteksförenings obligationer
å 4 174,700:— 171,060: —
Dito dito i Mk Hamb. B:ko å 4 %............ 7,260: — 6,050: —
Östgöta hypoteksförenings obligationer å
4 %........................................ 641,918:— 608,559: —
Transport 7,729,761: 57. 6,774,033: 61.
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
5
Vid 1874 ars början. Vid samma års slut.
Transport 7,729,761: 57. 6,774,033: 61.
Elfsborgs läns med Dalslands samt Göteborgs
och Bohus läns hypoteksförenings
„ obligationer å 4 %....................................... 14,400: — 14,400: —
Örebro hypoteksförenings obligationer i
^ Mk Hamb. B:ko å 4 %.............................. 31,668: — 31,668: —
Franska statslånets förbindelser i Francs
a 5 *, inköpta för..................................... 134,766: 62. 137,356: 44.
Engelska Consols dito................................... 2,466,140:62. 3,339,814:06.
Ryska statslåneobligationer i £ St. af år
1862 k 5 %..................................................... 165,075:— 167,865: —
Dito dito i dito af år 1871 å 5 %........... 339,025: — 344,755: —
Dito dito i dito af år 1872 k 5 % ............ 244,950: — 249,090: —
Delaktighet i dito i dito af år 1873 å 5 % 72,000: — 333,806: 17.
Dito i ungerska statslånet i dito å 6 %... 144,000: — 635,841: 18.
Summa Kronor 11,341,786: 81. 12,028,629: 46,
deraf i utländska statspapper..................... 3,565,957: 24. 5,208,527: 85.
Nominalvärde! å de statspapper och obligationer, hvilka Riksbanken
vid 1874 års slut innehade, var i de olika myntslagen följande:
Kronor.
Riksgälds-kontorets
obligationer:
löpande med 4V2 / ränta ---—
» » 51/, / b --—
Arméens ackords-amorterings-fonds
obligationer,
löpande med
4 / ränta .................. 1,341,900: —
Hypoteksföreningars
dito med 4 % ränta... 1,166,200: —
Franska statspappermed
5 % ränta .................. —
Ryska dito med 5 / ränta--—
Ungerska dito med 6 %
ränta........................... —
Engelska Consols med
3 / ränta .................. —
Thlr Pr. kur. Mk Hamb. B:ko. Francs. £ St.
1,120,000:— ---- --------
180,800:— ------- 51,800: —
--- 266,600:—_______
------- 236,400: —---
--- 65,000: —
----- 40,000: —
—------ 200,000: —
Summa 2,508,100: — 1,300,800: — 266,600: — 236,400: — 356,800: —
Tillökningen under året i värdet af Riksbankens eggande obligationer,
680,842 Kr. 05 öre, bär uppstått genom köp af £ St. 50,000 i engelska
6
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
consols och fullgjord återstående betalning för förut inköpta ryska och
ungerska statspapper tillsammans......... Kr. 1,580,648: 85
Förhöjning i bokföringsvärdet af £ St.,
tillämpad på de i sådant myntslag
utfärdade obligationer ...................... » 73,858: 46
Dito på Francs i dito................................. >’ 2,589'': 82 1,657,097: 13
efter afdrag af bokförda värdet af dels försålda och dels
utlottade inländska obligationer....................................... 970,254: 48.
Kr. 686,842: 65.
Om metallisk kassa och sedeiutgifning.
§ 3.
I enlighet med den i bankoreglementet § 5 angifna beräkning af
metallisk kassa, har Riksbankens nämnda kassa under år 1874
minskats med ............................................................... Kr. 12,453,396: 47
ökats med........................................................................ ^ 9,560,691: So
alltså minskning ....................................................
Kr. 2,892,704: 64.
Metalliska kassan utgjorde
den 31 December 1873
den 31 December 1874
............. Kr. 29,352,772: 22
............. )) 26,460,067: 58.
Skilnad Kr.’ 2,892,704: 64.
Enligt bankoreglementet af den 20 Maj 1874 § 5 skulle det efter
lagen om rikets mynt af den 30 _ Maj 1873 präglade sjlfvermynt icke
såsom metallisk kassa beräknas till högre värde än nittio procent åt
prägelvärdet. Till följd häraf har Riksbankens förråd af dylikt mynt,
som den 31 December 1874 uppgick till ............................ Kr. 310,500:
inräknats i metalliska kassan med'' endast........................ }) 279,450:
motsvarande skilnaden Kr. 31,050:
tio procent af ofvan upptagna prägelvärde.
Likaledes skulle enligt 47 § 2 mom. af bankoreglementet det omyntade
silfret bokföras till det pris, Fullmäktige efter omständigheterna
bestämma. Med afseende å silfverprisets fall hafva Fullmäktige nedsatt
bokföringsvärdet för silfret från Kr. 66: 17 för svenskt skålpund till
till 65 Kr., hvilket för hela förrådet af omyntadt silfver medfört en
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
7
minskning i bokföringsvärdet af Kr. 136,316: 02. I enlighet med samma
bestämmelse har äfven bokföringsvärdet å Riksbankens förråd af ryska
silfverrubler minskats med Kr. 9,440.
Om från det belopp, hvarmed metalliska kassan under året nedgått
eller ................................................................................................ Kr. 2,892,704: 64
dragas förenämnda tre poster, som utgöra tillsammans » 176,806: 02
varder återstående belopppet, hvarmed den metalliska
kassan under året minskats, .......................... Kr. 2,715,898: 62.
§ 4.
Riksbankens sedelstock utvisade den 31 December 1873:
Utelöpande sedlar ................................................................. Kr. 44,725,616: 71
På depositions- samt upp- och afskrifningsräkningen
innestående medel....................................................... )> 21,159,926: 29
Beloppet af utelöpande postvexlar ................................ >» 1,286,820: 07.
Summa Kr. 67,172,363: 07.
Sedan till följd af stadgande^ i § 6 af bankoreglementet de på
upp- och afskrifningsräkning innestående medel icke vidare skulle i
sedelstocken inräknas, utgjorde denna den 31 December 1874:
Utelöpande sedlar.................................................................... Kr. 40,565,966: 34
På depositionsräkning innestående medel..................... )) 18,059,661: 67
Beloppet utelöpande postvexlar........................................ » 1,749,369: 56.
Kr. 60,374,997: 57.
Sammånlagda beloppet af de Riksbankens tillgångar, å hvilka sedelutgifning
får grundas, utgjorde:
den 31 December 1873................................................ Kr. 40,905,514: 61
den 31 December 1874................................................ » 33,539,234: 83.
Skilnad Kr. 7,366,279: 78.
Enligt bestämmelsen i sist åberopade paragraf af reglementet får
sedelstocken, så beräknad, som här ofvan är angifvet, aldrig uppgå till
mera än högst 30 millioner Kronor utöfver de Riksbankens tillgångar,
hvarå sedelutgifningen får grundas, och denna föreskrift hafva Fullmäktige
under år 1874 städse iakttagit.
Enligt uppgifterna om sedelstockens förhållande till de tillgångar,
hvarå sedelutgifning får grundas, har beloppet af Riksbankens obegag
-
8
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
nade sedelutgifningsrätt från den 12 September, intill hvilken tid uppgifterna
härom äro intagna i Revisorernas berättelse § 4, dels hvarje
vecka och dels vid slutet af hvarje månad utgjort:
den
12
September
.............................. Kr.
11,119,315:
75
»
19
............................ ))
10,025,561:
18
))
30
.............................. »
6,582,821:
41
10
Oktober
.............................. ))
8,426,060:
73
17
.............................. »
8,962,121:
26
»
24
»
.............................. ))
8,282,687:
13
»
31
.............................. »
5,218,139:
01
»
7
November
.............................. »
6,029,033:
18
14
.............................. ))
4,433,112:
83
»
21
.............................. »
5,405,611:
67
»
30
)>
............................. )>
3,411,979:
05
12
December
............................. »
2,377,603:
18
19
»
.......................... ))
2,777,551:
29
»
31
............................ »
3,164,237:
26
§ 5.
Öfver Riksbankens metalliska kassa äro för hvarje månad uppgifter
upprättade, som blifvit tryckta och med allmänna tidningarna utdelade.
Äfven har öfver Riksbankens ställning för hvarje qvartal sammandrag
och för år fullständig öfversigt upprättats och på förenämnda sätt
meddelats.
Om metalliska kassans upprätthållande m. m. *
§ 6.
In- och utvexlingen af svenskt och utländskt guldmynt har under
år 1874 varit som följer:
Af tjugu-kronestycken i guld innehade Riksbanken vid årets början
ett förråd af 115,000 st. eller................................................... Kr. 2,300,000.
Under årets lopp hafva blifvit myntade:
i tjugu-kronestycken ................................... Kr. 4,790,000
i tio-kronestycken ............................................ » 4,235,000 » 9,025,000.
Kr. 11,325,000.
Banko-Utskottets Memorial AT:o 1.
9
Transport Kr. 11,325,000.
Emot danskt silfvermynt hafva invexlats:
i tjugu-kronestycken ..................................... Kr. 600,000
i tio-kronestycken............................................. » 130,000 » 730,000.
så att Riksbanken egt att använda af kronmynt i guld Kr. 12,055,000.
Häraf har blifvit utvexladt under året:
i tjugu-kronestycken ..................................... Kr. 6,440,000
i tio-kronestycken............................................ » 3,710,000 Kr. 10,150,000
så att förrådet vid årets slut utgjorde:
i svenska tjugu-kronestycken 62,500 st. Kr. 1,250,000
» » tio-kronestycken 65,500 »_»_ 655,000 » 1,905,000.
Af karoliner i guld egde Riksbanken
vid årets början...........!........................................................ 1,632 st.
Under året hafva invexlats....................................... 2,820 » 4^452 st.
Häraf äro till Kongl. Myntverket för utmyntning till tiokronestycken
aflemnade ........................................................................... 3,200 »
så att återstoden vid slutet af året utgjorde.................................. 1,252 st.
hvaraf förvaras
vid hufvudkontoret.............................................................. 600 st.
vid afdelningskontoret i Göteborg............................... 430 »
vid afdelningskontoret i Malmö.......................................... 222 ))
Af utländskt guldmynt innehade Riksbanken vid årets början:
Francs. Engelska Sovereigns.
I hufvudkontoret......................................... 130 fr. 341,175 st.
Vid afdelningskontoret i Göteborg...... 2,460 »__8,219
Summa 2,590 fr. 349,394 st.
Under året äro inköpta............................ 5,440 »__150,336 »
Summa 8,030 fr. 499,730 st.
Under året äro försålda ........... 130 »__70,181 »
Behållning vid årets slut ........................ 7,900 fr. 429,549 st.
hvaraf vid afdelningskontoret i Göteborg
förvaras.......................................................... 3,720 fr. 8,360 st.
och ö fråga ............................................................. 4,180 » och 421,189 »
finnas vid hufvudkontoret, der tillika förvaras under året inköpta:
100 norska tjugu-kronestycken
och 49 tyska tjugu-marksstycken.
Bill. till Rilcsd. Prat 1875. (i Sand. 1 Afd. 1 Raft. i
10
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
Invexlingspriset för de utländska guldmynt, hvarom bestämmelse
gafs den 5 sistlidne Mars, har i Revisorernas berättelse § 7 blifvit uppgifvet
och är sedermera icke förändradt. Enligt beslut af den 23 December
1874 är invexlingspriset för amerikanska fem-dollarsstycken
18: 50; utvexlingspriset för samma 18: 65, och för högre valörer iförhållande
derefter; hvarvid dock bestämts, att fem-dollarsstyekets minsta
vigt för invexling till detta pris skall utgöra gram 8,32, samt att, när
dylika mynt erbjudas i större mängd eller befinnas slitna, inlösen skall
ske efter vigt till pris af 2,220 Kronor för kilogram.
Förrådet af guld i omyntad form var vid årets
början bokfördt till ............................................................... Kr. 6,313,114: 02
och har under året ökats genom inköpta plantsar
med.............................................. Kr. 6,948,367: ''46
genom erhållen betalning i guld för
försålda silfverplantsar med
genom omsmältning af 3,200 Karoliner
med ....................................
samt genom tillagdt belopp, motsvarande
förut afdragen myntningskostnad,
enligt § 47 1
mom. i bankoreglementet med
hvaremot minskning egt rum
genom'' myntning af........................... Kr. 9,025,000: —
genom försäljning af 12 st. guld
plantsar
af................................... » 186,758: 60
och genom betald myntskatt af... » 15,008: 07 » 9,226,766: 67
så att behållningen vid årets slut utgjorde ............... Kr. 6,043,963: 98.
Af utländskt silfvermynt innehade Riksbanken vid årets början ett
förråd af ryska rubler, som efter 58 Kr. för svenskt skålpund var i
värde bokfördt till.................................................................. Kr. 375,901: 48.
Häraf är under året försåldt för bokföringsvärde af )) 10,888: 34.
Det behållna förrådet...................................................... Kr. 365,013: 14
har genom bokföringsvärdets nedsättning från 58 Kr.
Transpoifi Kr. 365,013: 14.
» 1,962,240: 52
» 23,031: 36
» 23,977: 29 » 8,957,616: 63.
Kr. 15,270,730: 65.
I
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
11
Transport Kr. 365,013: 14.
till 56 Kr. 50 öre för svenskt skålpund enligt Fullmäktiges
beslut af den 23 December blifvit minskadt med » 9,440: —
till behållet belopp af Kr. 355,573: 14.
Dessutom hafva inköpts danska och norska speciel
i
hela, halfva och fjerdedels stycken till belopp af » 18,900: —
förutom 650 danska speciel-, som förvaras vid Riksbankens
afdelningskontor i Göteborg ............................... » 2,600: —-
så att förrådet af utländskt silfvermynt vid 1874 års
slut är bokfördt till................................................................... » 377,073: 14.
Riksbanken innehade vid 1874 års början silfver i omyntad form
till bokfördt värde af.......................................................... Kr. 11,806,201: 21
som under året har ökats, genom inköp af en silfverplants
till pris af 65 Kr. 40 öre för svenskt skålpund
fint silfver, med ......................................................... »__327: 70
till ................................................................................................ Kr. 11,806,528: 91
men minskats
genom försäljning till Statsverket
med ................ Kr. 786,768: 67
genom skilnaden mellan bokföringsvärdet
och det vid denna försäljning
antagna priset med ............... » 3,542: 84
genom försäljning af 562 st. plantsar
med ................................................ » 2,980,869: 99
genom nedsättning af det återstående
silfrets bokföringsvärde från
66 Kr. 17 öre till 65 Kr. för
svenskt skålpund fint silfver med )> 136,316: 02 » 3,907,497: 52
så att behållningen vid 1874 års slut utgjorde Kr. 7,899,031: 39.
Tillgången af silfvermynt med äldre prägel utgjorde
vid årets början.......................................................................... Kr. 223,328: —
under året är invexladt ett belopp af................................. » 22,200: —
hvartill kommer förråd vid afdelningskontoret i Göteborg.
......................................................................................... » 1,047: 20
Dito d:o i Malmö ................................................ »_4,972: 32
så att behållningen vid årets slut utgjorde Kr. 251,547: 52.
12
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
Tillgången af silfver mynt, prägladt efter
ordningar, utgjorde vid början af år 1874:
af 4 R:dr-stycken
2 )) »
1 » ))
50 öre-stycken
1835 och 1855 årens mynt
-
25
10
af
))
»
»
»
Vid årets slut var tillgången:
4 R:dr-stycken ...............................
2 » )) ...............................
1 » » ..............................
50 öre-stycken ................................
25 » » ................................
10 » » ................................
Kr.
1,410,000
—
73,200
—
»
276,000
—
»
210,000
—
))
60,000
—
»
Kr.
890,400
61,200
—
»
252,000
—
180,000
—
»
222,600
—
»
65,400
—
2,029,200:
1,671,600:
Förändringarna af guld- och silfvertillgångarna på det hela, men
hvar för sig afskilda, utvisa:
att tillgången i guld, beräknad i Kronor under 1874:
ökats med........................................... Kr. 8,843,787: 64.
minskats med .................................... » 7,872,456: 61.
alltså ökats med.................................................................. 971,331: 03.
att tillgången i silfver:
minskats med ................................... Kr. 4,580,939: 86.
ökats med........................................... » 716,904: 19.
alltså minskats med............................................................. 3,864,035: 67.
och att tillgången å andra valutor, hvarå sedelutgifning
får grundas:
minskats med................................... Kr. 19,109,576: 60.
ökats med......................................... » 14,636,001: 46.
alltså minskats med............................................................... 4,473,575: 14.
Då från minskningen å silfver........................ Kr. 3,864,035: 67.
och minskningen å andra valutor, hvarå
sedelutgifning får grundas ..................... » 4,473,575: 14.
tillsammans Kr. 8,337,610: 81.
Transport Kr. 8,337,610: 81.
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
13
clrages ökningen i guld.....................
utvisar skilnaden.....................................
det belopp, hvarmed under 1874
får grundas, blifvit minskade.
Transport Kr. 8,337,610: 81.
..................... )) 971,331: 03.
..................... Kr. 7,366,279: 78
de tillgångar, hvarå sedelutgifning
Bankens förråd af oremitterade vexlar, ej inbegripet i ofvannämnda
tillgångar, utgjorde:
den 31 December 1873 ....................................... Kr. 8,916,354: 20.
den 31 December 1874 ....................................... » 8,959,657: 25.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-Utskottets Memorial N:o
§ 7.
Riksbankens utländska vexelrörelse har under år 1874 haft följande omfång:
£ St.
Riksmark.
Francs.
Florinei
Danska
R:dr.
Norska
Spec.
Kronor.
Bokförings- värde i R:dr
eller Kronor.
Behållning vid årets bör- jan...........................
670,238
3
10
5,878,577
13
2,267,244
48
120,566
57
714,071
65
627
103 V2
—
—
20,469,096
59
Ökning under året ......
1,412.333
3
8
13,643,684
58
5,326,315
40
137,071
76
1,475,264
4
2,023
97 V2
2,794,031
49
47,217,325
24
Säger
2,082,571
7
6
19,522,261
71
7,593,559
88
257,638
33
2,189,335
69
2,651
81
2,794,031
49
67,686,421
83
Minskning under året ...
1,598,360
17
9
14,009,461
74
5,613,539
74
214,626
91
2,020,977
40
127
60
2,160,611
84
51,605,150
07
Behållning vid årets slut
484,210
9
9
5,512,799
97
1,980,020
14
43,011
42
168,358
29
2,524
21
633,419
65
16,081,271
76
-tf
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
15
I afseende å Riksbankens inkomster och utgifter i följd af vexelhandeln
under år 1873 äro fullständiga uppgifter meddelade i Revisorernas
berättelse under § 12.
För år 1874 kunna noggranna sådana uppgifter icke lemnas, då
åtskilliga konto-kuranter från Riksbankens utländska korrespondenter
och äfven kurtage-räkningar ännu icke äro inkomna eller granskade,
men är vinsten å utrikes vexelhandel för sistnämnda år i 1874 års
bokslut utförd med ..................................................................... Kr. 631,339: 06.
För indragningarne af guld från utlandet under 1874 få Fullmäktige
härmed redogöra sålunda:
I medlet af Februari månad levererades af Privatbanken i Köpenhamn,
i utbyte mot silfver, 15 stycken guldplantsar i Malmö, som efter
ett pris af k St. 3. 17. 10V2 för uns standard guld kostade £ St. 51,310.
4. 92/3 motsvarande i svenskt mynt.................................... Kr. 931,793: 96.
Enligt Kongl. Myntverkets attest lemnade guldet,
som innehöll rent guld, k:gm 375,65423 utan afdrag af
myntskatt 46,581,125 20-kronestycken eller .................... » 931,622: 50,
och kostade således hvarje Krona efter nämnda kurs Kr. 1,0002.
Till ofvan nämnda inköpspris......................................... Kr. 931,793: 96
kommer a) särskildt premium vid inköpet
af 0,003 .......................................... Kr. 2,795: 38
b) frakt från Malmö....................... » 54: —
c) guld till profningen, 25 korn
per plants ............................. » 40: 50 » 2,889: 88
så att hela kostnaden utgjorde.............................................. » 934,683: 84
Då guldet innehöll............................. Kr. 931,622: 50
och myntskatt % % utgjorde ................. » 2,329: 05
så att Riksbanken erhöll.......................................................... » 929,293: 45
står således hvarje krona till.............................. Kr. 1,0058
och kostnaden för hvarje 20-kronestycke utgör.
................................................................. 20 Kr. 11,6 öre
hvaraf för sjelfva guldet .................. 20 Kr. 0,4 öre
» särskilda kostnader vid
inköpet och transporten — 6,2 »
» myntskatten ..................... — 5,0 »
16
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
I början af Mars inkommo från London 18 st. guldplantsar, hvilka,
inköpta efter ett pris af £ St. 3. 17. 9 för uns -f- Vi6 0//°i kostade
£ St..................................................................................................................... 51,208,
motsvarande efter en kurs af Kronor 18,16 för 1 £ St.... Kr. 929,937: 28.
Enligt Myntverkets attest innehöll detta guld ldlogr. 374,55592 rent
guld och lemnade, utan afdrag af myntskatt, 46,444,934 20-kronestycken
eller .................................................................................................. Kr. 928,898: 68,
och innehöll således hvarje krona efter nämnda kurs Kr. 1,0011.
Till inköpspriset ................................................................. Kr. 929,937: 28
kommer a) transportkostnad öfver Göteborg
från London till Stockholm.............. Kr. 1,498: 71
b) guld till profningen, 25 korn
per plants .......................................................... »_40: 50 » 1,539: 21
så att hela kostnaden utgjorde............................................... Kr. 931,476: 49
Då guldet innehöll ......... Kr. 928,898: 68
och myntskatten l/\ % utgjorde.
................................... y> 2,322: 25
så att Riksbanken erhöll........................................................... » 926,576: 43
så står hvarje Krona till 1,0053
och kostnaden för hvarje 20-kronestycke var 20 Kr. 10,6 öre,
hvaraf för sjelfva guldet 20 Kr. 2,2 öre,
)) assurans, transport
m. fl. kostnader
.................. — 3,4 »
)> för myntskatten — 5,0 »
Utom förut nämnda från Privatbanken i Köpenhamn erhållna guldparti,
levererades i April af densamma, jemväl i utbyte mot silfver, guld
i 55 plantsar, hvilka till pris af £ St. 3. 17. 10 V2 för uns standard guld
kostade ................................................................................. £ St. 57,022. 14. 92/3.
motsvarande efter en kurs af Kr. 18,16 för 1 £ St. .. Kr. 1,035,532: 96.
Enligt Myntverkets attester innehöll guldet kilogr. 417,55481 rent
guld och lemnade, utan afdrag af myntskatt, 51,776,96 20-kronestycken
eller .............................................................................................. Kr. 1,035,535: 92
och kostade sålunda hvarje krona efter nämnda kurs Kr. 0,999998.
Banko-Utskottets Memorial N:o 1. 17
Till inköpspriset .............................................................. Kr. 1,035,532: 96
kommer särskild kostnad i London af
''>,003 ..................................................................... Kr. 3,106: 60
transport från Malmö................................... » 61: 03
guld till profningen................................ » 148: 50 » 3,316: 13
så att hela kostnaden utgjorde............................................. Kr. 1,038,849: 09
Då guldet innehöll ..................... Kr. 1,035,535: 92
och myntskatten V4 % utgör.............. )) 2,588: 84
så att Riksbanken erhåller................................................... Kr. 1,032,947: 08
står hvarje krona till Kr. 1,0057 och kostnaden för hvarje 20-krone
stycke''
utgör................................................................................... 20 Kr. 11,4 öre,
hvaraf för sjelfva guldet........................ 19 Kr. 99,99 öre
» transport m. fl. kostnader — 6,45 »
» myntskatten.......................... — 5,00 »
Slutligen inköptes i London i slutet af Oktober för Riksbankens
räkning tvänne guldpartier, tillsammans utgörande 49 plantsar, innehållande
19,510,819 uns standard guld, hvillca efter pris af £ St. 3. 17.
10 V2 för uns kostade............................................................ £ St. 75,970. 4. 11.
motsvarande efter kurs af Kr. 18: 16 för 1 £ St....... Kr. 1,379,619: 66.
Enligt Myntverkets bevis innehöll guldet kilogr. 556,18137 rent guld
och lemnar, utan afdrag af myntningskostnad, 68,966,49 20-krone
stycken
eller ............................................................................. Kr. 1,379,329: 80,
och kostar sålunda hvarje krona efter nämnda kurs Kr. 1,0002.
Till inköpspriset för guldet ........................................ Kr. 1,379,619: 66
kommer assurans och inpackning i London
...''............................................................. Kr. 1,645: 99
transport från London ................................. » 1,804: 36 » 3,450: 35
så att hela kostnaden utgör.................................................. Kr. 1,383,070: 01
Då guldet innehöll........................ Kr. 1,379,329: 80
och myntningskostnaden skall utgöra
V* *.................................................» 3,448: 32
så att Riksbanken bör erhålla............................................... » 1,375,881: 48
så står hvarje krona till 1,0052.
och kostnaden för hvarje 20-kronestycke är.................... 20 Kr. 10,4 öre,
Bill. till Ril-sd. Prof. 1815. t; Sami, 1 Afd. 1 Höft, 3
18
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
hvaraf för sjelfva guldet ... 20 Kr. 0,4 öre,
» öfriga kostnader — 5,0 »
)) myntskatten — 5,0 ''»
Om Riksbankens sedlar m. m.
§ 8.
Beträffande antal och belopp inkomna förslitna och förfärdigade
nya sedlar af hvarje särskild valör, få Fullmäktige meddela följande
uppgift, omfattande 1874.
. .
Förfärdigade nya sedlar.
1
Inkomna, förslitna sedlar.
Antal.
Kronor.
Antal.
Kronor.
Kronmyntsedlar.
af valören
1,000 Kr.............
22,000
22,000,000
1,178
1,178,000
»
100 » ............
104,000
10,400,000
—
5,535
553,500
—
))
50 B ............
88.000
4.400,000
—
2.043
102.150
—
»
10 » ............
600,000
6,000,000
—
66,450
664,500
—
)>
5 » ............
700.000
3,500,000
—
119,100
595,500
—
))
1 » ............
7,200,000
7,200,000
—
1,577,750
1,577,750
—
Summa
8,714.000
63,500.000
-
1,772.056
4,671,400
Bankosecllar.
af valören
500 R:tlr ............
—
—
8
6,000
—
»
100 B ............
—
--
—
24
3,600
—
»
33 Va » ............
—
__
—
72
3,600
—
16 Va » ............
—
—
—
47
1,175
—
»
10 » ...........
—
—
—
250
3.750
—
6V3 » ............
—
—
—
450
4,500
—
»
2 )>
1,000
3,000
32 sk...........
—
—
—
2,000
2,000
—
x>
10, 12 och 18 sk.
—
—
—
500
156
25
Summa
—
—
4,351
27,781
25
!
Rilcsmyntsedlar.
] af valören
1,000 R:dr...........
---T-
—
—
18,570
18,570,000
_
»
500 » ............
—
—
—
12,768
6,384,000
—
))
100 B ......,.....
—
—
—
78,691
7.869.100
—
))
SO B ............
..
—
—
—
61,713
3,085,650
—
))
10 B ............
—
—
476,200
4,762,000
—
J>
5 B ............
—
''--
—
521,251
2,606,255
—
1
1 B ...........
—
—
—
5,620,634
5,620,634
—
Summa
—
—
6,789,827
48,897,639
Summa
8,714,000
53,500,000 —
8,566,234
53,596,82025
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
19
Beloppet af de inom linien förda utelöpande transportsedlar samt
sedlar å 3 och 2 riksdaler å ofärgadt papper utgjorde vid 1874 års
början ................................................................................................Kr. 340,513: 40.
Under året hafva blifvit inlösta
af transportsedlar................................................... Kr. 75: —
» 3 och 2 R:dr på dubbla blad ..................... » 10: 50
» » » » » enkla blad ........................ » 87: —
hvadan denna inom linien förda skuld vid årets slut
utgjorde.............................................................................................
))
))
172: 50
340,340: 90.''
Sedan Fullmäktige med vederbörande styrelser för de flesta enskilda
banker och andra kreditinrättningar utom Stockholm öfverenskommit,
att invexling af Riksbankens förslitna sedlar genom bemälde
bankstyrelsers försorg verkställes, mot det att Riksbanken betalar belöpande
porto- och as surans afgifter för de förslitna sedlarnes insändande
bit så väl som för afsändning härifrån af nya sedlar, hafva under år
1874 genom dessa vexlingsombud blifvit insända 1,091,500 Kr. i förslitna
sedlar, och bar Riksbanken i ersättning till de invexlande bankerna
för assurans och porto under årets första 6 månader utgifvit 199
Kr. 31 öre, hvarjemte assurans och porto för till dem återsända nya
sedlar under hela året uppgått till Kr. 483: 36. Från afdelningskontoren
hafva under året insändts i förslitna sedlar Kr. 1,726,500, och har
assurans och porto för till dem återsända nya sedlar uppgått till Kr.
1,074: 10.
§ 9.
Af silfverskiljemynt, prägladt i enlighet med lagen om rikets mynt
af 30 Maj 1873, har Riksbanken under 1874 från Kongl. Myntverket
emottag!!:
i 25-örestycken.............................. Kr. 522,000: —
)> 10-örestycken.............................. » 287,500: —
Vid årets slut innehade Riksbanken:
25-örestycken.............................. Kr. 222,000: —
10- » » » 88,500: —
Af öfriga valörer har ännu icke något mynt blifvit till Riksbanken
aflemnadt.
20
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
§ 10.
In- och utvexlingen af kopparmynt och bronsmynt har under år
1874 varit följande:
Po
re fr1
S“ g
>— 3 *-s
CD S-P
3 < 3
B50
It
CD _
S?
p°
3 »
i* g
CD VJ J-J ■
2-P
w
3° 3"
CD_ £2
c- 5.
0 2.
bL 3
V1.
CD y-
esf
g 2-3
Kopparmynt
*2.09
p .
3
al
& S- 3
er?
»
V5
(=u 3
r- 3^
CD
cd
3
» s*
^ p
• 3
>7"
CD
B
e 09
•
eu
Kronor
1,124
öre
95
Kronor
öre
Kronor
1,349
öre
94
Kronor
öre
Kronor
1,799
öre
94
Kronor
,
674
öre
95
af äldre prägel, som
icke utvexlas, neml.
enligt myntordningar
före år 1835 ä 1,V2,
• % V6 och V12 Sk.
och enligt myntord- ningar af åren 1835
och 1848 å 4, 2, 1,
Va. Va och Ve Sk.
49,048
35
2,924
13,949
50
38,023
75
j Riksgäldskontorets
skiljemynts pollet-
ter.....................
224
99
224
99
af nyare prägel
enligt myntordningen
af år 1855 å 5, 2,
1 och V> öre .........
Bronsmynt
2,700
20,700
23,400
enligt lagen om rikets
mynt af år 1873 å
5. 2 och 1 öre ......
96,000
76,500
_
19,500
Summa
53,098 29
96,000
—
24.97484
76,500
—
15,74944
81,823.
69,
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
21
Om depositions-, kassa- och postvexeirörelsen.
§ 11.
Depositionsrörelsen 1874 utvisade:
Saldo från år 1873................................. 13,356,602: 80
Insättningar ............................................... 258,414,773: 67
Kronor
271,771,376
47
Uttag...............................................................................................
249,905,428
05
Skulder
21,865,948
42
Behållning å räkningar tillhörande allmänna verk och
inrättningar, kassor, bolag samt enskilde personer
.
21,395,857
32
Obegagnade andelar af kreditiv och förlagsräkningar
470,091
10
Summa
21,865,948
42
§ 12.
Kassarörelsen hade under år 1874 följande omfång:
Guld Silfver
Kronor
Krono!1 j Kronor
12,993,704
04
5,818,181
92
49,293,981
169,323,497
249,905,428
80
70
05
12,993,704
04
5,818,181
92
468,522,907
55
Inrättningar
Bankkontoret...............................
Upp- och utlåningsrörelsen ...
Depositions- och postvexeirörelsen
.......................................
Uttagningar
Bankkontoret................................. 14,522,7 67 26
Upp- och utlåningsrörelsen ...j --i—-
Depositions- och postvexel-j
rörelsen.......................................j ---i—
1,666,927
70
57,950,223126
158,224,846)56
258,415,13367
Summa
14,522,767
26
1,666,927
70
474,590,203
49
Specialkassornas debet ...........
» kredit ...........
33,040
33,040
—
.__
_
976,427,691
976,356,469
95
79
Saldo
—
-—
——
—•
71,222
16
22
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
§ 13-
Af postvexelrörelsen för år 1874 meddelas följande sammandrag.
Antal
vexlar.
K r o
n o r.
Postvexlar, utelöpande vid 1873 års slut ............
1,286,820
07
» utfärdade af liufvudkontoret...............
1,377
17,590,943
79
b » » afdeln.-kont. i Göteborg
778
28,606,609
99
b b b b b Malmö ...
806
7,838,767
76
B B B B B Luleå ...
2,229
2,121,603
19
B B B B B Wisby ...
1,612
1,809,450
59
57,967,375
32
Säger
6,802
59,254,195
39
b infriade af bufvudkontoret..................
34,786,719
25
b b b afdeln.-kont. i Göteborg...
17,748,200
05
b b B b B Malmö......
4,407,241
44
B B B B B Luleå ...''..
136,595
76
B BB B B Wisby ......
426,069
33
57,504,825
83
b utelöpande den 3.1 December 1874 ...
216
1,749,369
56
Förskott för rörelsens bedrifvande, oliqvideradt
vid 1873 års utgång ..............................
4,000,000
—
b oliqvideradt den 31 December 1874......
4,000,000
—
Summa skuld
.........
5,749,369
56
Tillgång kontant i hufvudkontoret........................
4,502,937
99
b b b afdeln.-kont. i Göteborg.........
370,280
79
i
» b b b b Malmö ............
523,470
30
B B B B B Luleå..............
30,726
10
B B B B B Wisby ............
243,274
53
Remitterade och under transport varande medel
från:
afdeln.-kont. i Luleå...................................
46,000
—
b b Wisby ................................
32,679|85
5,749,369
56
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
23
§ 14-
Med anledning af föreskriften i bankoreglementets 22 § om mottagning
till förvar i Riksbanken af aktier, obligationer och andra värdepapper
med uppgift om värdet, hafva Fullmäktige vidtagit de åtgärder
och meddelat de föreskrifter, som för verkställighet deraf varit erforderliga,
så att denna rörelse kunnat den 1 September taga sin början,
hvarom i tidningarne utfärdats kungörelse. Under året hafva 7 stycken
sådana depositioner blifvit i Riksbankens vård öfverlemnade med ett
uppgifvet värde af tillsammans Kr. 628,200, och hafva afgifter derför
erlagts med Kr. 339: 60.
Till förvar i Riksbanken hafva under år 1874 aflemnats paketer och
annan flyttbar egendom under försegling mot utfärdade 388 bevis; och
hafva afgifterna till banken för dessa depositioner under året uppgått
till Kr. 1,756: 91.
Om upp- och utlåningsrörelsen.
§ 15.
För denna rörelse redovisas specielt, dels hvad angår Riksbankens
hufvudkontor i särskild härmed åtföljande bilaga, och dels beträffande
Riksbankens afdelningskontor i de berättelser angående dessa kontors
rörelse på det hela, som, enligt 94 § 2 mom. i reglementet, det åligger
vederbörande kontorsstyrelser att till Banko-Utskottet afgifva.
I afseende å låne- och kreditivrörelsens omfattning på det hela vid
nedan upptagna tidpunkter få Fullmäktige här meddela följande sammandrag.
Utestående.
Oanvändt.
Förlag.
I lånerörelsen |
använda upp- i
och afskrif- nings- samt
depositmedel. j
30,318,712183
2,522,027
15
29,120,000
—
3,720,739,98
32,840,739: 98.
29,250,57540 4,713,138
23
32,840,739: 98.
32,115,000 — 1,848,713
63
33,963,713: 63.
33,901,154 25 5,388,447
69
33,963,713: 63.
34,100,000 — 5.189,601
94
J
Vid slutet af år 1870
» » » » 1871
»
» » » 1872
39,289,601: 94.
39,289,601: 94.
24
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
Utestående.
Oanvundt.
•'' ■
! I
I lånerörelsen |
använda upp-
Förlag. i och afskrift j
; nings- samt
; depositmedel.
Vid slutet af år 1873 .........
37,351,608 49
5,129,929 96
36,600,000 —j 5,881,538!45
» » » » 1874 .........
42,481,538: 45.
40,499,037 27 976,275 44
42,481,538: 45.
37,200,000 —j 4,275,312 71
utvisande å sistnämnda tidpunkt
de särskilda rörelserna
följande ställning:
filialb:ns i Hudiksvall kreditiv
» i Sundsvall »
41,475,312: 71.
11,800
—| 100,000,-
88,200;-
S:gr
Riksbankens hufvudkontor:
Diskontering af vexlar.........
Lån på löpande förskrifning
m. m..................................
Lån på vågförda effekter......
Kassakreditiv, af beviljade
Kr. 12,367,850 ..................
Utlåning med omsättningsrätt
Afdelningskontoret i Göteborg:
Diskontering af vexlar.........
Lån på löpande förskrifning
m. m..................................
Lån på vågförda effekter......
Kassakreditiv, af beviljade
Kr. 1,623,700 .....................
Utlåning med omsättningsrätt
Afdelningskontoret i Malmö:
Diskontering af vexlar ........
Lån på löpande förskrifning
in. m.................................
Kassakreditiv, af beviljade
Kr. 1,296,200 .....................
Utlåning med omsättningsrätt
Transport
11,800
5,329,006
10,746,731
2,661,221
5,655,205
1,883,148
1,259,771
2,301,267
708,360
871,733
2,219,192
1,380,507
1,920,341
866,067
1,190,099
41,475,312: 71.
100,000,—,
100,000—,
188,200-
200,000,-
39,004,453
44 J
18
36,
27
46!
----- 22.000,000''-
4,275,312 71
230,674|66j 7,600,000
42,984:55 5,400,000
50| 470,859 21! 35,200,000''—1 4,275,312 71
Banko- "Utskoltets Memorial N:o 1.
25
Utestående.
Oanvändt.
Förlag.
1 lånerörelsen
använda upp- och afskrif- nings- samt
depositmedel.
Transport
39,004,453
50
470,859
21
35,200,000
—
4,275,312
71
Afdelningskontoret i Luleå.
l
Diskontering af vexlar.........
Lån på löpande förskrifning
in. m...............................
267,900
59,000
—
> 428,942
Kassakreditiv, af beviljade
Kr. 667,550 .......................
02
1,400,000
391,647
252,510
98
Utlåning med omsättningsrätt
Afdelningskontoret i Wisby:
Diskontering af vexlar.........
Lån på löpande förskrifning
m. m..................................
219,995
22,750
130.890
149.890
—
]
Kassakreditiv, af beviljade
Kr. 282,200 ........................
Utlåning med omsättningsrätt
79
[> 76,474
1
i
21
600,000
S:gr
40,499,037
27
976,275
44
37,200,000
4,275,312
71
41,475,312: 71.
41,475,
112: 71.
I 28 § af Revisorernes senaste berättelse äro medelbeloppen af de
till vexeldiskontering och utlåning mot hypotek använda medel för
hvarje månad under året 1873 uppgifna. En sammanställning deraf för
hela året 1873 utvisar följande lånerörelsens resultat. Utlånt medelbelopp
och ränteafkomst utgjorde:
Medelbelopp Ränteafkomst
1873. 1873.
Diskonterade vexlar........................
Kr.
6,963,100
— Kr.
334,545:
52
Lån å reverser, obligationer m. in.
»
14,200,300
— »
603,955:
18
Lån å vågförda effekter ...............
»
2,031,900
— »
75,715:
96
Kr.
23,195,300
— Kr.
1,014,216:
66
Å kreditiven lyftade........................
»
6,159,700
— »
267,984:
45
Summa
Kr.
29,355,000
— Kr.
1,282,201:
11
Transport Kr. 1,282,201: 11
Bih. till Rilsd. Prål. 1875. ti Smil. 1 Afd. / Haft. 4
26
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
Transport Kr. 1,282,201: 11
hvartill komma kreditivafgifter................................... )) 68,246: 42
Summa..................................... Kr. 1,350,447: 53
Då derifrån afdrages utgående ränta
för medel insatta å depositionsräkning Kr. 80,538: 85
» » » å upp- och afskrif
nings
d:o............... » 40,586: 39 » 121,125: 24
blir behållen afkomst af lånerörelsen ......................... Kr. 1,229,322: 29
eller af de utlånta medlen 4,1877 %.
De för nämnda rörelse af Riksbanken anordnade medel utgjorde
under 1873 vid hufvudkontoret intill sista veckan af Mars månad 14,600,000
Er. och derefter under hela året 16,700,000 Kr.; vid kontoret i Göteborg
intill sista veckan af Mars 4,500,000 och derefter under hela året
5,000,000 Kr.; vid afdelningskontoret i Malmö hela året 3,500,000 Kr.;
vid afdelningskontoret i Wisby hela året 300,000 Ivr.; till afdelningskontoret
i Luleå anordnades för denna utlåning gång efter annan ökade
belopp, som utgjorde i slutet af April 650,000 Kr. och i Juli månad
700,000 Kr., hvarvid det sedermera bibehölls.
§ 16.
Af de till utlåning med omsättningsrätt anordnade medel voro vid
1873 års slut
innestående obegagnade...................................................... Kr. 4,488,988: 55
använda ................................................................................ » 5,511,011:45.
Vid slutet af år 1874 voro i utlåning med omsättningsrätt
använda.............................................................. » 5,694,839:85.
§ 17.
I afseende å upp- och utlåningsräntan är i Revisorernes berättelse
§ 28 redogjordt för alla till och med den 2 Juli vidtagna förändringar,
och efter denna tid hafva följande bestämmelser blifvit gifna att vid
Riksbankens samtliga kontor genast tillämpas, nemligen
för upplåning den 8 Oktober
att depositioner på sex månaders uppsägning mot 4y2 % ränta
tillsvidare ej finge i Riksbanken mottagas, men att i öfrig! be
-
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
27
stämmelserna rörande medels emottagande på deposition mot
ränta skulle blifva oförändrade;
och den 3 December
att för medel, som å deposition mot ränta i Riksbanken insättas,
skulle godtgöras ränta
vid insättning på sex månaders uppsägning ........................... 472 %
» » » fyra » » ........................... 4 %
» )) )> tre » » 31/., %
» » »två » » ........................... %
samt för utlåningen den 3 December att ränta skulle beräknas till
fem och en half procent vid diskontering af vexlar på tre månader
eller kortare tid samt vid utlåning på samma tid eller på högst
en månads uppsägning emot säkerhet af aktier eller publika
papper eller vågförda effekter; och
sex procent vid diskontering af vexlar på längre tid än tre månader
samt vid utlåning på samma tid emot säkerhet af aktier,
publika papper eller vågförda effekter eller för lån af hypotek
mot löpande förskrifningar, hvilka sistnämnda lån icke finge lemnas
på längre tid än högst fyra månader.
§ 18.
De af Fullmäktige vidtagna förändringar i belåningsprisen å jern
samt andra vågförda effekter äro i revisionsberättelsen § 25 omnämnda.
Om fortsatt utredning af upphörda röreisegrenar.
§ 19.
Riksbankens skuld för utgifna äldre lånebanksobligationer (lånebanko-attester
och lånebanko-kapitaler) utgjorde:
den 31 December 1873 ...................................................... Kr. 275,792: 54
under året 1874 äro inlöste:
2 obligationer med 4 % ränta ............... Kr. 266: 67
1 d:o » 3 % » .............. » 283: 33 » 550: —
så att skulden vid 1874 års slut utgjorde ........................ Kr. 275,242: 54.
28 Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
Utestående beloppet af lån på sådana äldre obligationer var vid
slutet af år 1873............................................................................ Kr. 9,000: —
under år 1874 bar icke någon inbetalning skett, så att vid slutet af
1874 samma belopp balanseras.
Al lån mot inteckning i hus och jord i städerna utgjorde återstoden
den 31 December 1873 ................................................. Kr. 370,413: 24
inbetalningarne under 1874 hafva uppgått till ..... )> 44,723: 93
och utgjorde alltså beloppet den 31 December 1874 ... Kr. 325,689: 31.
''Å skulden till Riksbanken för öfvertagna fordringar mot pant af
inteckning i fastighet å landet har Allmänna Hypoteks banken den 13
i denna månad inbetalt Kr. 400,000, utgörande det i antagen amorteringsplan
bestämda belopp för nästlidna år; hvarefter Allmänna Hypoteksbankens
återstående skuld uppgår till belopp af Kr. 4,447,354: 97.
Filialbanken i Hudiksvall, som med den 31 December 1874 afslutat
sin rörelse, har i denna månad till Riksbanken återbetalt den försträckning,
_ som åt densamma varit anvisad, och återstår nu endast filialbanken
i Sundsvall, hvars kreditiv uppgår till 100,000 kronor.
Riksbankens inom linien förda fordran hos Södertelje kanalbolag
har icke under nästlidet år undergått någon förändring.
Af vinstmedel, tillhörande Statslånefonden, var vid 1873 års slut
bokfördt ett belopp af .................................................................. Kr. 31,038: 08
hvaraf på indrifning beroende..................... Kr. 28,616: 78
på vinst- och förlusträkningen i Riksbanken
innestående............................................ » 2,421: 30
Transport Kr. 31,038: 08
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
29
Transport Kr. 31,038: 08
Under år 1874 tiar vid hufvudkontoret i öfverränta
influtit................................................................... ............................ »_8: 65
Kr. 31,046: 73
Häraf äro till Riksgäldskontoret levererade....................... » 2,000: —
så att balansen vid årets slut utgjorde................................. Kr. 29,046: 73
bestående af: i Riksbanken innestående... Kr. 429: 95
samt på indrifning beroende:
vid hufvudkontoret................................ » 27,491: 78
vid afdelningskontoret i Malmö........ » 1,125: — » 29,046: 73.
Om Riksbankens styrelse och dess åligganden.
§ 20.
Någon förändring inom Styrelsens vid senaste riksdag utsedda
personal har icke under året inträffat, och suppleant har icke varit till
tjenstgöring i Styrelsen inkallad. För göromålens fördelning å särskilda
ledamöter och desses ti en stearin årstid är redogjord!, i Revisorernes berättelse
§ 37.
§ 21.
Enligt föreskriften i § 48 af bankoreglementet hafva Fullmäktige
förrättat inventering af hufvudkontorets alla kassor och öfriga förvaringsrum
äfvensom anställt besigtning å Riksbankens härvarande hus och
inventarier.
§ 22.
De förut från Fullmäktiges dispositionsräkning qvartalsvis utgående
anslag hafva nästlidna år till oförändrad! belopp blifvit enligt 52 § bankoreglementet
af Riksbankens medel utbetalda; och har anslaget till julgåfvor,
som år 1873 uppgick till 2,184 Kr., i anseende dertill att åt
-
30
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
skilliga personer, som deraf varit i åtnjutande, afgått, ytterligare förminskats,
så att det vid 1874 års slut utgick med Kr. 2,082: 50.
§ 23.
Sedan årsräkenskaperna vid Riksbankens pappersbruk Tumba för
ar 1873 blifvit afslutade, hafva Fullmäktige genom delegerade på stället
tagit kännedom om förvaltningen samt tillsett byggnaders och maskiners
tillstånd m. in. Som brukets räkenskaper för 1874 ännu ej äro
afslutade, kunna andra upplysningar angående brukets drift under samma
år ej meddelas, än som inhemtas af kassa-extrakter, berättelser och
rapporter.
Tillverkning af papper åt allmänna verk och inrättningar, bolag
och enskilda personer har vid bruket egt rum till priser, som af Fullmäktige
blifvit bestämda.
Uppsigten öfver bruket utöfvas af undertecknad J. W. Arnberg.
§ 24.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva Fullmäktige
utsett Kaptenen C. G. Hierta att å Riksbankens och Riksgäldskontorets
vägnar för innevarande år deltaga i Göta kanaldirektion.
§ 25.
Riksbankens mynt- och medaljkabinett har under nästlidet år dels
genom inköp, dels genom gåfvor vunnit någon tillökning.
Om tjenstemännen och göromålens ordnande.
§ 26.
Vid Riksbankens hufvudkontor hafva från och med den 1 Oktober
nästlidna år två tjenster i andra graden inom bankkontoret blifvit indragna,
hvaremot tillkommit en ny tjenst i första graden.
Inom Fullmäktiges expedition kommer jemväl med denna månads
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
31
utgång kontorsskrifvaretjensten att indragas. I anseende till den ökade
rörelsen i vexlingskassorna har funnits nödigt att från samma tid tillsvidare
antaga en ytterligare kassaskrifvare, som, derest göromålen fortfara
i samma utsträckning, torde blifva på ordinarie stat behöflig.
Förslag till tjenstgöringsstadgan för hufvudkontoret dels rörande
kassavården och tjenstemännens ansvarighet, dels ock för bankkontoret,
sedelkontoret och Revisorerne äro af Fullmäktige för deras del godkända
och komma att Banko-Utskottets pröfning underställas, tillika
med förslag till en för vinnande af öfverensstämmelse med dessa stadganden
nödig befunnen ändring i den af Utskottet vid sisthållne riksdag
fastställda instruktion för Fullmäktiges expedition.
Vaktbetjeningens antal har under året förblifvit oförändradt.
På grund af stadgandet i § 88 af bankoreglementet hafva Fullmäktige
för innevarande år utsett styrelseledamöter, deraf särskildt en för
den dagliga förvaltningens handhafvande, jemte suppleanter för dem,
vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå och Wisby till det
antal, som i nämnda paragraf är föreskrifvet.
§ 27.
Med afseende å det under senare tider allt mera erkända och oafvisliga
behofvet af ett nytt, tidsenligt inredt hus för Riksbanken, med
bättre belägenhet, än det nuvarande eger, samt då den vid 1872 års
riksdag väckta fråga om Helgeandsholmens ordnande och uppförande
å densamma af ett nytt riksdagshus, hvarvid tillika derstädes kunde
beredas utrymme för Riksbanken, genom sisthållne Riksdags beslut förfallit,
hafva Fullmäktige, i betraktande af sakens vigt, ansett sig böra
vidtaga åtgärd, för att om möjligt till innevarande Riksdags Bankoutskott
kunna framställa förslag i ämnet. Såsom af Fullmäktiges föregående
framställningar är bekant, hafva de för allmänhetens och bankrörelsens
beqvämlighet i Riksbankens nuvarande bygnad vidtagna förändringar
icke kunnat afhjelpa de känbara olägenheter, som framgå
deraf, att lokalerna för tjenstgöringen och förvaringsrummen för ban
-
32 Banko-Vtsholtetr Memorial N:o 1.
kens kassor och säkerhetshandlingar äro spridda inom derå olika våningar
af tvänne bygnader, hvartill kommer, att den för vården af
Riksbankens dyrbara tillhörigheter nödiga trygghet icke kan ernås i
ett hus, som på tre sidor är tätt omgifvet af andra bygnader, till större
delen enskilda boningshus, och dertill i nedre våningarne innesluter så
eldfarliga anstalter som sedeltryckeri med torkugn samt brännugn för
sedlar. Såsom i föregående berättelse är omförmäldt, hafva undersökningar
företagits rörande lämpligheten af större förändringar i nuvarande
bankohus till dessa olägenheters afhjelpande, men deraf har framgått
att, oaktadt de betydliga kostnader utförandet skulle fordra, tillfredsställande
och lämplig inredning dock ej kunde vinnas. Att åter i stället
för nuvarande bankbygnader på samma plats uppföra ett nytt hus, möter
svårigheter till följd af bristen å annan lokal för bankrörelsens inrymmande
under bygnadstiden. Vigtigast af alla är dock det skäl för
en ny bankbygnads uppförande å annan plats, som hemtas af nuvarande
bygnads för rörelsen olämpliga och mindre tidsenliga läge. Härom
yttrade sig Banko-Utskottet till 1872 års Riksdag, att »belägenheten af
de nuvarande bankbygnaderna i sydöstra delen af staden måste anses
olämplig och utan tvifvel inom en icke aflägsen framtid måste blifva
det ännu mera, då den större affärsrörelsen bär sina lokaler hufvudsakligast
i de vestligaste delarne af staden inom broarne och sannolikt
efter hand drager sig allt mera mot norr. Vid sådant förhållande»,
fortfar Utskottet, »skulle Riksbanken, om den qvarblifver uti den stadsdel,
der dess nuvarande lokal är belägen, otvifvelaktigt gå miste om
en stor del af rörelsen, hvilken naturligtvis för beqvämlighetens skull
gerna väljer den bankinrättning, som ligger närmast och i öfrigt erbjuder
största fördelarne, och det har för den skull synts Utskottet af
vigt, att för Riksbanken kunde erhållas en annan plats, belägen mera
centralt för den större affärsrörelsen och i öfrigt beredande tillräckligt
utrymme samt nödig trygghet mot eldfara.» Utskottet ansåg sig finna
en utväg härtill i samband med den reglering af Helgeandsholmen och
det uppförande å denna plats af ett nytt hus för Riksdagen, hvarom
förslag då var väckt, men tänkte sig, att »dervid antingen å nämnda
holme kunde uppföras det nya bankohuset, eller ock att, sedan ett nytt
riksdagshus blifvit uppfördt, det nuvarande riksdagshuset kunde till
annat offentligt ändamål upplåtas, och dymedelst någon statens egendom,
beredande erforderligt utrymme och för bankens behof väl belägen
kunde blifva för sitt nuvarande bruk obehöflig, samt förty få af
Riksbanken, mot godtgörelse till staten, öfvertagas och användas till
uppförande af ny bankbygnad.»
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
33
Med ledning- af den anvisning Utskottet sålunda gifvit ocli med
hufvudsakligt afseende fästadt vid behofvet af en ny, för den nuvarande
affärsrörelsen bättre lämpad plats för Riksbankens bus, hafva Fullmäktige
trott sig finna, att den i staden inom broarne, qvarteret Vulcanus
N:o 1, belägna statens egendom, som för närvarande är upplåten åt
Kongl. Maj ds kansli, bäst skulle motsvara de fordringar, Utskottet uppställt,
och att densamma, efter ombygnad af sjelfva hufvudbygnaden,
skulle lemna fullt utrymme för Riksbankens hufvudkontor jemte öfriga
behöflig^ lägenheter. I anledning deraf hafva Fullmäktige funnit sig
böra i underdånig skrifvelse af den 5 November hos Kongl. Maj:t hemställa,
huruvida Kongl. Maj:t täcktes tillåta, att nämnda kanslihus finge
af Riksbanken förvärfvas, för att efter ombygnad till Riksbank användas,
samt, i fall denna Fullmäktiges framställning funnes förtjena afseende,
meddela Fullmäktige de vilkor, som ansåges böra fästas vid
husets öfvertagande af Riksbanken.
Fullmäktige, som afvakta Kongl. Maj ds beslut i anledning af denna
deras anhållan, skola ej underlåta att, om detsamma utfaller gynsamt,
hos Utskottet göra framställning om vidare åtgärder för befordrande af
det för Riksbankens framtida utveckling och verksamhet i hög grad
vigtiga ärendet.
§ 28.
Det är genom Revisorernes berättelse till förra Riksdagen bekant,
huru redan under 1873 öfverdirektören för Kongl. Myntverket vägrade
att till Riksbanken i omyntadt skick utlemna ett parti silfver, som för
Riksbankens räkning var hos Myntverket nedsatt; huru Fullmäktige då
yrkade sin rätt att öfver Riksbankens egendom sjelfständigt förfoga och
öfverdirektören åter, med åberopande af reglementet för Myntverket,
icke erkände denna dispositionsrätt, utan under vilkor af silfrets behandling
såsom myntadt, d. v. s. mot erläggande af myntskatt för det
omyntade silfret; huru slutligen Kongl. Maj:t medgaf Fullmäktige att
under vissa vilkor de nedsatta plantsarne i omyntadt skick uttaga, samt
huru det för Myntverket vigtigaste vilkoret dervid visade sig vara, att
de för utmyntning gifna myntattesterna utbyttes mot nya attester öfver
»verkställd vågning och profning», hvarmed vanns att till Myntverkets
tjenstemän måste utbetalas vissa för sådan åtgärd ännu bibehållna sportler.
Revisorerne uttalade härom den mening, att å ena sidan de af öfverdirektören
i nämnda fall uppställda invändningar och svårigheter icke
saknat stöd i det för Myntverket gällande reglemente, men att å andra
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 6 Sami. 1 Afd. 1 Häft. f>
34
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
sidan nödvändigt vore, att Riksbankens och Myntverkets förhållanden
sa ordnades, att utöfvandet af Fullmäktiges skyldigheter icke måtte
onödigtvis försvåras, hvarför de ock hemställde, huruvida ej Riksdagen
skulle finna skäligt hos Kongl. Maj:t anhålla om behöfliga rättelser i
det den 30 April 1836 utfärdade reglemente för Myntverket. En skrifvelse
^blef ock i denna syftning af Riksdagen till Kongl. Maj:t afbiten.
kör Fullmäktige måste det vara så mycket angelägnare att fritt
kunna använda allt lör Riksbankens räkning till Myntverket aflemnadt
guld, som, med Myntverkets mycket begränsade förmåga att verkställa
utmyntningen, Riksbanken alltför länge kunde komma i saknad af guldet,
om utmyntning skulle afvakt.as, och det ju i många fall kunde för
Riksbanken finnas vida lämpligare och förmånligare att behålla sålunda
inlöst guld i. omyntadt skick, än att låta utmynta detsamma. Men för
ett sådant fritt, användande af till Myntverket inlemnadt guld fanns icke
något stöd uti 1836 års reglemente för Kongl. Myntverket, i hvilket
allenast talas om inlemning »till förmyntning», hvarför ock Myntverket
med strängt vidhållande åt denna ordalydelse lemnat attest öfver för
Riksbankens räkning inlemnadt guld, allenast under vilkor och förutsättning,
att det varit lemnadt »till förmyntning», och att Myntverket
sålunda derå egt räkna sig myntskatt till godo. För att bevara
Riksbankens rätt till fritt användande af inköpt guld, som Riksbanken
ej kunde få eller för tillfället ej ville hafva förmyntadt, fanns således
icke .någon annan utväg, än att låta guldet genom säljaren å Myntverket
inlemnas »för profning och vågning»; men den attest, som Myntverket
då afgaf, var icke något intyg öfver mottaget.och å Myntverket
förvandt guld, och befriade således ej Riksbanken från ytterligare undersökning
af den erbjudna varan, när den i Riksbanken företeddes.
Med anledning häraf funno sig Fullmäktige föranlåtne att, i skrifvelse
af den 5 Mars 1874, hos Kongl. Magt anhålla, det Kongl. Mapt
täcktes så förfoga, att till Kong]. Myntverket finge för Riksbankens räkning
inlemnas guld, med skyldighet för inlemnaren att betala de utgifter
till Kongl. Myntverket för profning och nedsmältning, som kunde
höra erläggas, och att Kongl. Myntverket derefter å guldet, såsom för
Riksbankens räkning aflemnadt, utfärdade attest, efter hvars inlösande
Riksbanken vore oförhindrad att fritt bestämma om guldet, antingen för
utmyntning eller för att i plants uttaga detsamma från Kongl. Myntverket
till annat användande.
Sedan derefter Riksdagen i det under den 20 Maj utfärdade reglementet
för Riksbanken förordnat, dels i § 10 mom. 4 att guld i plants,
som till Myntverket för Riksbankens räkning aflemnades, skulle af Riks
-
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
35
banken inlösas enligt Myntverkets bevis med guldets värde i rikets
mynt efter afdrag af en fjerdedels procent myntningskostnad, dels i
mom. 1 af § 47, att omyntadt guld skall kos Riksbanken bokföras utan
afdrag af myntningskostnaden, ingingo Fullmäktige till Kong!. Maj:t
med underdånig skrifvelse af den 4 Juni, deruti Fullmäktige, jemte erinran
derom, att, då profning af guld verkställes utan ersättning i alla
de fall, der myntning af guldet påfordras, ock synnerlig fördel för Myntverket
väl icke vunnes derigenom att guldet utmyntades, det syntes
oegentligt, att några särskilda kostnader drabbade Riksbanken för de
fall, då myntning icke genast erfordrades, utan guldet komme att någon
tid i Riksbanken förvaras, innan myntning komme i fråga, kos
Kongl. Maj:t kemställde, att i Myntverkets bevis öfver mottaget guld
kunde få utsättas guldets kalt ock vigt allena utan afdrag af myntskatten,
i stället för att kittills Myntverket i sina bevis afdragit, än en
fjerdedels än en tredjedels procent, myntningskostnad, eu uppgörelse,
som syntes kunna och böra anstå till dess myntning egt rum ock sig
visat, i hvilken myntsort guldet beköfde utmyntas; hvarförutom Fullmäktige
hos Kongl. Maj:t anmälde, att de, till följd af eu från Fullmäktige
i Riksgäldskontor^ gjord framställning, för underlättande af
försäljningen utaf svenska statens fyra-procents-obligationer till belopp
af tolf millioner riksdaler, medgifvit, att Riksbanken skulle inlösa det
plantsguld, som kunde komma att i betalning för nämnda obligationer
Riksgäldskontoret tillhandahållas efter dess värde i svenskt mynt, enligt
Myntverkets bevis, utan afdrag af myntningskostnad, samt anhöllo,
att, enär, för den händelse större belopp plantsguld komme att af Riksgäldskontoret
''till Riksbanken försäljas, det för Riksbanken kunde varda
af vigt att få förhållandena rörande guldets behandling vid Myntverket
så ordnade, att Fullmäktige blefve oförhindrade att guldet för Riksbankens
räkning använda, på sätt för Riksbanken kunde finnas gagneligt,
Kongl. Maj:t måtte täckas, utan afvaktan å den handläggning, frågan
om andra förändringar i stadgarne för Myntverket kunde erfordra, taga
Fullmäktiges i skrifvelsen den 5 Mars och i nu omförmälda skrifvelse
gjorda framställningar i öfvervägande och å desamma meddela det beslut,
Kongl. Maj:t kunde finna förhållandena föranleda.
Sedan öfverdirektören vid Kongl. Myntverket den 1 Aug. 1873
inkommit med infordradt underdånigt utlåtande, blef detta den 3 i
samma månad till Fullmäktige öfverlemnadt för afgifvande af påminnelser.
Vid tagen kännedom af utlåtandet funno Fullmäktige deraf, att
åt. den för dem vigtigaste angelägenheten, eller medgifvande för enskilde
att för Riksbankens räkning till Myntverket inlemna guld, med
36
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
rätt för Fullmäktige att öfver guldet förfoga vare sig till förmyntning
eller till annat ändamål, hade af öfverdirektören egnats eu jemförelsevis
mindre uppmärksamhet, men deremot deras framställning uppfattats
hufvudsakligen som ett försök att bereda myntmästaren, myntproberaren
och myntkamereraren de åt dem ännu bibehållna sportler. Ofverdirektören
ådagalade utförligt, hurusom den väsentliga skilnaden mellan
rubrikerna guld, aflemnadt »till förmyntning» och till »probering eller
vågning», bestode deri, att för det förra erlades till Myntverket myntskatt
samt öfriga afgifter, för hvilka öfverdirektören ansåg bestående
lag gifva stöd, för det senare åter till vissa af Myntverkets tjensteman
en afgift, som han med stöd af antagen tillämpning af Kongl. bref ansåg
dem tillkomma utom innehafvande lön. Han visade vidare, att ett
sådant förfarande, som att guld, hvilket »för Riksbankens räkning» vore
inlemnadt »till förmyntning», finge utan vidare af Fullmäktige fritt användas,
skulle, oberoende af hvilken fördel det kunde bereda allmänheten
eller penningerörelsen, för Myntverkets tjensteman möjligen kunna
medföra en förlust af de sportler, do hittills uppburit. »Det kan väl
hända», förklarade öfverdirektören, »att Myntverket kan blifva för någon
tid förhindradt att företaga utmyntning af inlemnadt guld, äfvensom
att Fullmäktige kunna önska något uppskof med utmyntningen.
Under sådana omständigheter må Fullmäktige ega att från Myntverket
uttaga Riksbankens guld och sjelfve förvara detsamma, dock icke för
att till annat ändamål än förmyntning användas, icke heller för att till
alldeles obestämd, utan endast» för en kortare tid eller högst ett år efter
myntattestens utfärdande uppskjuta utmyntningen.» »Men», fullföljer
öfverdirektören, »på det att icke uppgiften vid inlemmandet »till förmyntning»
må kunna begagnas endast som en »term» eller förevändning
för att kunna beröfva Myntverkets tjenstemän den ersättning för
probering och värdering, som dem borde tillkomma, böra Fullmäktige,
vid uttagandet af »till förmyntning» inlemnadt guld, skriftligen förbinda
sig att inom ett år detsamma utmynta och, om de brista häruti, erlägga
afgiften för probering och värdering.
På grund af hvad sålunda andragits anhöll öfverdirektören, att
Kongl. Maj:t till svar å Fullmäktiges framställning ville förordna:
Do att hvar en, som till Myntverket inlemna!’ guld, skall skriftligen
tillkännagifva, huruvida han önskar få detsamma utmyntadt till 20- eller 10-kronestycken, eller vill efter guldets probering och värdering
återtaga detsamma till fri disposition, samt, om inlemnandet sker för
Riksbankens räkning, förete och aflemna Fullmäktiges i Riksbanken
skriftliga bestämmelse angående ändamålet med guldets bestämmande;
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
37
2:o att, om inlemnandet sker »till förmyntning», Myntverket skall
utfärda och till inlemnaren eller ordres aflemna myntattest öfver det
inlemnade guldet, uti hvilken skall i enlighet med §§ 28 och 29 i
reglementet för Myntverket den 30 April 1836, upptagas den proberade
postens levereringsnummer, bruttovigt, halt och nettobelopp äfvensom
dess derefter uträknade värde i guldmynt, och dessutom beloppet
af myntningskostnaden samt af den summa i myntadt guld, som efter
afdrag af sistnämnda kostnad inlemnaren har att efter utmyntningen
utbekomma; skolande äfven kostnaden för smältning och skedning,
om sådan för utmyntningen finnes erforderlig, i samma attest specificeras
i enlighet med i stadgad ordning utfärdade taxor;
3:o att vid mottagandet af myntattesten inlemnaren skall erlägga
den i samma attest upptagna kostnaden för smältning och skedning,
men vara fri från alla andra afgifter för det inlemnade godset;
4:o att, om inlemnandet till förmyntning sker lör Riksbankens räkning,
Fullmäktige i Riksbanken skola ega att det inlemnade guldet
uttaga och förvara, i den händelse att Myntverket skulle vara förhindradt
att utmyntningen deraf företaga inom eu månad etter guldets
inlemnande, eller att Fullmäktige önska, att utmyntningen måtte någon
tid, men högst ett år efter inlemnandet, fördröjas; hvaremot Fullmäktige
skola till Myntverket lemna bevis öfver
samt förbinda sig att, om samma guldplantsar icke inom ett år efter
myntattestens datum till Myntverket för förmyntning återlemnas, till
Myntverkets tjensteman betala ersättning för samma guldplantsars probering
och värdering, skolande i denna händelse myntattesten till Myntverket
återlemnas och utbytas emot specifikation öfver guldplantsarnes
vigt, halt och värde, såsom om de blifvit endast till »probering och,
värdering» men icke till förmyntning till Myntverket inlemnade.
5:o att om guld till Myntverket inlemnas »till probering och värdering)’
men icke »till förmyntning», Myntverkets tjensteman skola, så
fort omständigheterna medgifva, i inlemnarens närvaro, om han så önskar,
probera och väga samt derefter uträkna värdet i guldmynt af hvarje
plants, samt till inlemnaren eller ordres afgifva specifikation öfver det
inlemnade guldet, upptagande nummer, bruttovigt, halt, finguldsvigt och
värde i rikets mynt af hvarje plants, hvarefter och sedan ersättning för
tjenstemännens arbete blifvit erlagd, för probering^ med 2 kronor 35
öre och för värderingen med 1 krona eller sammanräknadt 3 kronor
35 öre för hvarje proberad och värderad guldplants samt till Myntverket
blifvit betald smältningsafgift, i händelse smältning för proberingens
verkställande befunnits behöflig, inlemnaren eger att de inlem
-
38 Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
nade plantsäng och de efter proberingen öfverblifna guldbitarne och
hna probermgsrullarne återbekomma och fritt disponera.
6:o att, om inlemnaren endast begär ''probering af till Myntverket
mlemnade guldplantsar, men sjelf vill verkställa deras vågning och värdering,
specifikationen endast skall innehålla de proberade plantsarnes
nummer och halt, och inlemnaren vara skyldig att endast erlägga 2 kronor
35 ore. för proberingen af hvarje plants samt afgift till Myntverket för
smältningen, om sådan beliöft företagas.
I påminnelser häröfver af den 13 sistlidne Augusti yttrade Fullmäktige
följande:
»Vid granskning af öfverdirektörens utlåtande lärer det ej undfalla
någon, att detsamma utgår från en missuppfattning af hvad i ärendet
är hufvudsak. Detta är, såsom Fullmäktiges skrifvelse!’ af den 5 Mars
och 4 Juni nogsamt utvisa, att få förhållandet med gulds behandling
a Myntverket för Riksbankens räkning så ordnadt, att Riksbanken må
ega att utan omgång bestämma öfver guldet på det sätt, som i hvarje
.11 kan finnas till fullgörande af Riksbankens för rikets penningevasende
vigt]ga åliggande mest ändamålsenligt. Med anledning deraf att Fullmäktige,
som i skrifvelse!! den 5 Mars alls icke ifrågasatt någon rubbning.
af tjenstemännens vid Myntverket förmåner, i senare skrifvelsen
tillåtit sig erinra om det, såsom Fullmäktige yttrade, oegentliga deruti,
att Myntverket skulle för åtgärder med guld, hvilka utan särskild ersättning
fullgjordes, när guldet skulle myntas, uppbära afgifter då
myntiiing icke begärdes, och detta ehuru myntning ej kunde anses vara
till fordel för Myntverket, har emellertid öfverdirektören i sitt utlåtande
behandlat ärendet, så som vore det hufvudsak att bevara åt Myntverkets
tjensteman de 25 och 50 ören, hvilka de nu för vissa guldplantsars
behandling påföra allmänheten. Detta förhållande blir dock icke
mindre »oegentligt» genom de af öfverdirektören meddelade upplysningai,
att åtminstone en af desse tjenstemän erhållit lönetillökning, med
vilkor att han ej skulle ega att uppbära sportler för sina åtgärder härvid,
samt att de öfrige icke hafva lagstadgad rätt att uppbära afgifter
för vågning och värdering af yw/riplantsar. Att under dylika förhållanden
Myntverkets tjenstemän skulle uppbära sina löner endast för hvad
de. åt Myntverket arbeta, förefaller ej alldeles klart för Fullmäktige,
hvilka hålla före, att Myntverket och dess tjenstemän äro eller borde,
lika med andra allmänna inrättningar, vara till för allmänhetens gagn
och betjenande, samt att hvad dem i sådant afseende blifvit ålagdt är
arbete i tjensten och följaktligen, när bestämdt stadgande om särskild
ersättning saknas, arbete för den anslagna lönen.
Banko-Utskottets Memorial N:o 1. 39
Bland afgifter för »till förmyntning» inlemnadt guld, upptager öfverdirektören
äfven särskild afgift för att göra osmidigt guld smidigt.
Härvid förekommer, att lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873 uttryckligen
säger, att en hvar som inlemnar guld till Myntverket eger
att derför erhålla guldmynt emot erläggande, till myntningskostnadens
betackande, för 20-kronor af en fjerdedels procent och för 10-kronor af
en tredjedels procent af det utmyntade guldets värde. Jemföres detta
med föregående lagstiftning, så befinnes, att i förordningen den 21 Juli
1868 angående guldmynt stadgades, att för myntning skulle betalas en
femtedels procent, äfvensom skedningsafgift »för guld, som är osmidigt».
Då nu myritningsafgiften, som för ett mynt af 7,20 kronors valör
var en femtedels procent, blifvit höjd för den nära fyratio procent större
tiokronan till en tredjedels, procent och för den ej långt ifrån tre gångei.
så stora tjugu kronan till en Ijerdedels procent samt någon särskild
afgift för osmidigt guld ej blifvit i lagen stadgad, utan fast hellre eu
hvar tillförsäkradt, att den i lagen bestämda afgift skulle anses betäcka
al] kostnad för guldets förvandling till mynt, så vill det synas, som
öfverdirektörens antagande, att skedningsafgift fortfarande skulle utgå,
åtminstone ej öfverensstämmer med den af Eders Kongl. Makt och
Riksdagen beslutade lag om rikets mynt.
Att äfven Fullmäktiges framställning derom, att ur Myntverkets
attester måtte uteslutas uppgiften på myntningskostnaden och endast
upptagas guldets värde i rikets mynt, icke kunnat vinna öfverdirektörens
tillstyrkande, är ett synnerligt prof på det tillmötesgående, Riksbanken
så ofta haft att från Myntverkets sida erfara.
Om, sedan Fullmäktige upplyst, att Riksdagen förordnat, att Riksbankens
omyntade guld skall, i olikhet med hvad förut egt rum, bokföras
utan afdrag af myntningskostnad, det likväl är för öfverdirektören
»obegripligt», hvarför det för Riksbanken skulle vara lämpligt att i de
handlingar, som skola utgöra bevis om guldets värde, slippa se inblandade
anteckningar om afdrag från detta värde af än en tredjedels
än en fjerdedels procent på ett sätt, som ej kan göra någon nytta, men
väl skulle kunna åstadkomma förvillelse, är detta ett förhållande, som
åtminstone ej borde lända till underkännande af Fullmäktiges menino-.
Men då öfverdirektören vidare förklarar det »nödvändigt, att denna
kostnad i attesten införes» på det »intet tvifvel eller tvist om beloppet
af inlemnarens fordran i myntad form må kunna uppstå», så lärer väl
svårligen någon annan än öfverdirektören begripa detta eller kunna
godkänna det anförda skälet. Om nemligen, såsom öfverdirektören påstår,
»tvifvel» eller »tvist» kan uppstå om hvad en fjerdedels eller en
40
Banko-Utskottets. Memorial N:o 1.
tredjedels procent, af ett belopp må utgöra eller livad som efter afdrag
deraf kan återstå, är det ju obestridligt, att äfven Myntverkets tjenstemän
kunna derom taga fel, och det är då emot allt sundt rättsbegrepp
stridande att låta ena parten bestämma beloppet, i synnerhet när detta,
såsom öfverdirektörens yttrande visar, sker med anspråk, att hvad
Myntverket bestämmer, deremot må ej »tvifvel eller tvist» »kunna uppstå».
Just öfverdirektörens egen framställning och de anspråk, som
deruti framlysa, synas utgöra ett fullständigt bevis på olämpligheten
att i handlingar, som böra ega vitsord, intaga mera än som behöfves,
och då nu den, som skall hafva handlingen eller beviset, anhåller att
densamma måtte göras mindre vidlyftig och besvärlig, än den förut
varit, är det i sanning egendomligt, att den, som skall utfärda handlingen,
påstår att den »nödvändigt» måste vara vidlyftigare. För att
ytterligare belysa denna nödvändighet, torde få erinras, att den omständigheten,
att Myntverket i en attest afdragit t. ex. en tredjedels procent
myntningskostnad, väl ej borde hindra inlemnaren af guldet att
få detsamma utmyntadt till tjugu-kronor med endast en fjerdedels procents
afdrag, och att den af öfverdirektören såsom »nödvändig» framställda
anteckningen då lärer visa sig vara hvad den är, öfverflödig
och värdelös.
Emot det af öfverdirektören framställda förslag få Fullmäktige vidare
erinra:
att detsamma går ut på att öka redan befintliga sportler, då proberaren
skulle berättigas att af allmänheten erhålla 2 kronor 35 öre i
stället för 25 öre för proberingen, emot den obestämda och osäkra förmånen
för inlemnaren att återfå de guldsmulor, som efter proberingen
återstode och hvilka, hvad särskild!, Riksbanken beträffar, icke hafva en
form, som göra dem lämpliga att förvaras och bokföras;
att förslaget är inveckladt och endast går ut på att intvinga de
nya förhållanden, som med lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873
inträda i de former, hvilka bestämdes genom Myntverkets reglemente
af 1836 och följaktligen endast skulle leda till hinder och omgång vid
den handel med guld, som Riksdagen förordnat skola af Riksbanken
idkas, och hvilken icke, såsom öfverdirektören synes föreställa sig, bedrifves
till vinst för Fullmäktige, utan till gagn för rikets penningevasende
samt båtnad och möjligen behållning för det allmänna; samt
att Fullmäktige icke begärt eller önska något anstånd med erläggande
af afgifter, hvilka lagligen böra erläggas, utan endast den lättnad
i förrättningsordning med Myntverket, som är oundgängligen nöd
-
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
41
vändig för att kunna till nytta för det allmänna bedrifva hithörande
delar af Riksbankens rörelse.
Till jemförelse med öfverdirektörens förslag, utbedja sig Fullmäktige
att få närmare än hittills skett framställa, huru de anse lämpligt
att denna sak ordnas. Detta synes Fullmäktige kunna lämpligen ske
på följande sätt:
Hvar och en skall ega att till Myntverket inlemna guld »för Riksbankens
räkning», utan vidare angifvande af ändamålet. Myntverket
har att emottaga sålunda inlemnadt guld, om så behöfves, nedsmälta det
till plants, samt att probera, väga och värdera plantsen. Skall för osmidigt
guld skedningsafgift erläggas, verkställes äfven skedning af osmidigt
guld. Inlemnaren betalar de afgifter Kongl. Maj:t pröfvar böra för
en eller flera af nämnda åtgärder till Myntverket eller dess tjenstemän
erläggas. I afseende på dessa afgifter hemställa Fullmäktige, att deras,
belopp eller de grunder, hvarefter de skola utgå, måtte offentligen kungöras.
Myntverket utfärdar bevis, särskildt för hvarje plants, upptagande
att plantsen blifvit af innehafvare!! eller af viss person för Riksbankens
räkning till Myntverket inlemnad, samt plantsens märke, halt,
vigt och värde i rikets mynt. Utfärdandet af beviset anses såsom erkännande,
att skedningsafgift för myntning ej erfordras. Guldet får
qvarligga hos Myntverket, endast beviset lemnas till inlemnaren, som
dermed har att vända sig till Riksbanken. Efter erlagd betalning för
guldet eger Riksbanken bestämma, om detsamma skall myntas, eller
till Riksbanken utlemnas för annat användande.
Ett dylikt ordnande af förhållandet lärer icke, vid oförvillad granskning,
befinnas innefatta någon för långt sträckt fordran på tillmötesgående
från Myntverkets sida. Den enda förmån, som derigenom skulle
lemnas Riksbanken, vore, att guldet icke återlemnas till inlemnaren,
utan får vid Myntverket qvarstanna, tills Riksbanken hunnit bestämma
om detsamma och sjelf får afhemta det. Guldet komme derigenom att
förblifva i allmänt förvar och attesten blir ett verkligt gällande intyg,
då deremot, om plantsen återställes till inlemnaren, förändring eller rent
af utbyte skulle kunna ega rum vid företeendet i Riksbanken. Då Myntverket
för icke länge sedan ifrigt fordrat att, till och med mot Riksbankens
vilja, få behålla dess guld och silfver, våga Fullmäktige gorå
sig förvissade, att, då nu Fullmäktige begära att för någon kortare tid
kunna lemna guldet i Myntverkets förvar, icke äfven detta måtte af
Myntverket bestridas.
Fullmäktige anse sig ega desto större anledning antaga, att något
giltigt hinder för sakens ordnande, på sätt Fullmäktige föreslagit, ej
Bill. till PiJcsd. Prot. 1875. 6 Sami. 1 Af cl. 1 Haft. 6
42
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
förefinnes, som just i dessa dagar guld blifvit vid Myntverket behandladt
i det närmaste så som Fullmäktige föreslagit. Allmänna Hypoteksbanken
gjorde lios Fullmäktige framställning om inlösande till Riksbanken
af 63 guldplantsar emot deras fidla värde i rikets mynt. Fullmäktige,
som nyligen inlöst af Riksgälds-kontoret betydliga belopp guld,
hvilka finnas. på myntet och hvilka Riksbanken, till följd af gällande
stadganden, icke får uttaga samt, till följd af Myntverkets beskaffenhet,
ej kan få myntade, ansågo sig ej böra inlösa guldet, utan att kunna
till rörelsens nytta förfoga derom. Hypoteksbanken inlemnade då guldet
på Myntverket, erhöll der emot afgifters erläggande bevis öfver
halten och värdet särskilt för hvarje plants och har sedan till Riksbanken
aflemnat plantsar och bevis. Hade nu Hypoteksbanken, i stället
att lemna guldet »till probering och värdering», fått aflemna det »för
Riksbankens räkning» och guldet fått qvarligga i "Myntverket, tills Riksbanken
bestämt om dess användande, så hade saken gått så som Fullmäktige
föreslagit. Till närmare upplysning om förhållandet bifoga
Fullmäktige afskrifter af två bland nyssnämnda bevis. I den ena af
dessa, liksom i elfva andra, har Myntverket infört en mening, så lydande:
»Plantsen för närvarande osmidig.» Till följd häraf har Riks
banken
af Hypoteksbanken fordrat förbindelse att, om särskild afgift
skall erläggas för att göra dessa plantsar smidiga, Hypoteksbanken skall
godtgöra Riksbanken denna kostnad. Till förekommande af osäkerhet,
huru i dylika fall skall förfaras, vore det ensidigt, att Eders Kongl.
Maj:t bestämde, huruvida särskild skedningsafgift skall erläggas. Skulle
Eders Kongl. Maj:t dervid finna densamma ej böra ega rum, förfaller
allt ordande derom. Skall den åter erläggas, bör Riksbanken, så vidt
sig göra låter, inköpa endast smidigt guld, och inlemnare af guld för
Riksbankens räkning bör då betala denna afgift.
Att åter särskild! bevis önskas för hvarje plants, beror derpå, att
den, till hvilken Riksbanken kan komma att försälja plantsen, med allt
skäl kan fordra att erhålla Myntverkets bevis om halten och värdet,
hvilket Riksbanken emellertid, enligt nu iakttagen ordning, icke är i
tillfälle att lemna köpare af särskilda plantsar.»
Svaret på Fullmäktiges framställningar blef Kongl. Maj:ts den 11
September 1874 gifna och den 3 påföljande Oktober i författningssamlingen
utgifna »nådiga instruktion för Myntverket i afseende på emottagning
af guld i plants». Genom denna instruktion blefvo Fullmäktiges
framställningar nästan i allo underkända. Bland de i § 1 uppräknade
ändamål för plantsgulds emottagande å Myntverket fanns väl äfven
»till framtida disposition», men hvad denna innebar bestämdes närmare
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
43
i § 2, der det stadgades, att guld på detta sätt emottogs endast för
Riksbankens räkning och i närvaro af dess ombud, hvilket redan var
nog att betaga det all tillämplighet på inlemmandet från enskilde af
mindre guldbelopp. I detta som i andra afseenden öfverensstämde det
ganska litet med den förrättningsordning, Fullmäktige föreslagit, att
dylikt guld skulle hållas förvaradt i en dertill afsedd »kista)''. All bestämmelse
om det ämne, hvaraf denna »kista» skall vara förfärdigad
eller om beskaffenheten af den plats, hvarest den skall förvaras, saknas
likväl i författningen, på samma gång denna uttryckligen innehåller,
»att Myntverket ej för detta guld har annat ansvar än det som i 12
Kap. Handelsbalken stadgas», en bestämmelse som, derest med Myntverket
afsågs tjenstemännen vid Myntverket, kunde innebära eu fritagelse
för dessa från embetsmannaansvar enligt 25 Kap. Strafflagen,
men som, med fästad uppmärksamhet derpå att alla ansvarsbestämmelser
i 12 Kap. Handelsbalken för längesedan äro upphäfda, ock kunde
gå ut på befrielse från allt ansvar. Huru nu än härmed må förhålla
sig och hvilken betydelse man än må tillägga ordet ansvar, är det dock
uppenbart, att ett förordnande som bestämmer, att Myntverket »ej har
annat ansvar än det som i 12 Kap. Handelsbalken stadgas», måste afse
att bereda verket och dess tjenstemän eller endera befrielse från någon
annan laga påföljd. Enär detta icke synes Fullmäktige vara förenligt
med Riksbankens tillständiga anspråk att i sina rättsförhållanden njuta
allt det skydd lagen åt samhällets medlemmar i allmänhet tillförsäkrar,
samt föreskriften om »kistan» icke heller kunnat af Fullmäktige bedömas
såsom betryggande, hafva Fullmäktige ansett det icke stå tillsammans
med den vårdnad om Riksbankens egendom, som dem åligger,
att i enlighet med den nådiga instruktionen något Riksbankens guld
»till framtida disposition» hos Myntverket nedsätta.
Genom § 3 föreskrefvos särskilda afgifter för osmidigt gulds behandling,
i syfte att göra det smidigt. För skedning bestämdes afgiften
till sju kronor för kilogram. Då ett kilogram fint guld är värdt
2,480 kronor, och kostnaden för myntning af tjugu-kronestycken, en
fjerdedels procent, uppgår till 6 kronor 20 öre, är således skedningsafgiften
betydligt högre än nämnda myntningskostnad. Den blir det
ännu mera och närmar sig kostnaden för myntning af tio-kronestycken
derigenom, att skedningskostnaden beräknas, icke på finguldsbeloppet,
utan på plantsens hela vigt, För behandling med kopparklorid eller
såsom det i instruktionen benämnes »smidbargöring», bestämmes en afgift
af två kronor för kilogrammet af plantsens hela vigt, hvilken, att
döma af uppgifter om kostnaderna och öfriga förhållanden vid dylik
44
Banko- Utskottets Memorial N:o 1.
behandling, som från annat myntverk finnas offentliggjorda, bör, om
mycket osmidigt guld förekommer till behandling, bereda Myntverket
god vinst. Enär emellertid Myntverket synes hafva mer än tillräckligt
tillfälle att skörda vinst genom myntning af silfverskiljemynt och bronsmynt,
samt myntningen af guldmynt icke lärer böra vara beräknad på
vinst, synes Myntverket desto hellre böra utan särskild afgift verkställa
smidbargörning af guldet, när sådan behöfves, som, enligt myntdirektörens
i Danmark berättelse om guldmyntningen derstädes, verkliga
kostnaden för utmyntningen, oaktadt deruti ingick smidbargörning af
en del sprödt guld, icke uppgick till fullt tjugutvå hundradels procent
och således eu myntningsafgift af tjugufem till mer än trettiotre hundradels
procent torde, om myntningen lämpligen handhafves, mer än väl
kunna betäcka verkliga kostnaden för smidbargörning af det mindre
antal plantsar, i afseende å hvilka sådan ifrågakommer. I öfrig! och
då myntningskostnad icke behöfver på förhand erläggas, utan afdrages
vid myntens utlemnande, vill det synas, som samma förfarande kunde
få ega rum i afseende på smidbargörnings- och skedningsafgifterna.
Men under det Myntverket, på sätt Fullmäktige haft tillfälle erfara, undandrager
sig att uppgifva, huruvida der undersökta och profvade pantsar
böra smidbargöras eller skedas, skall, enligt instruktionen, afgiften
erläggas, när begäran om åtgärden framställes, hvaraf följden blir att,
ehuru endast smidbargörning behöfves, afgift för skedning måste vid
plantsens inlemnande bifogas, något som synes ganska obeköfligt, då
Myntverket väl kunde åtnöjas med innehafvande! af guldplantsen såsom
säkerhet äfven för dessa avgifter.
I § 5 af instruktionen förhöjdes myntproberarens sportler för probering
från 25 öre till 2 kronor 35 öre för hvarje plants, hvarjemte
myntmästaren och kamereraren, hvilka, enligt hvad öfverdirektören upplyst,
icke hade författningsenligt anspråk på sportler för värdering af
annat än silfverplantsar, fingo sig tillagda sportler äfven för värdering
af guldplantsar. Väl stadgades, jemte förhöjningen i proberarens sportler,
att »till probering användt guld återlemnas», men då efter hvad
öfverdirektören upplyst, »små smulor guld vid proberingen lätteligen
gå förlorade»; då icke någon bestämmelse meddelades, huru mycket
guld minst borde återlemnas; då det icke kan af Riksbankens tjensteman
rimligen begäras, att de skola pröfva, om de lemnade smulorna
äro guld eller icke; och då i allt fall dessa icke hafva eu form, som
lämpar sig för bokföring och vård under längre tid, så lärer den till
höjande af myntproberarens sportler stadgade tvångsförsäljning till Riks
-
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
45
banken af guldsmulorna icke kunna från Riksbankens sida bedömas annat
än som olämplig och ofördelaktig.
Icke ens myntningskostnadens uteslutande från myntattesterna kunde
Fullmäktige medgifvas. Den skulle dock enligt instruktionens § 5 allenast
»anmärkas» i attesterna och afdrag deraf från guldvärdet ske »endast
på derom gjord begäran».
Fullmäktige hafva ansett sig pligtig^ att söka fullständigare redovisa
grunderna för deras mening, att den ifrågavarande instruktionen
är af beskaffenhet att, så framt ej penningerörelsens och Riksbankens
bästa skola stå tillbaka för sportelintressen och för långt sträckt begär
efter vinst för Myntverket af guldmyntningen och dermed sammanhängande
åtgärder, påkalla snar ändring; hvarjemte Fullmäktige, för det
fall att ändring af instruktionens stadganden icke vid utfärdande af det
väntade nya reglementet för Myntverket eller eljest kan vinnas, hafva
att fästa uppmärksamhet derå, att den i § 10 mom. 4 af gällande bankoreglemente
stadgade ordning för gulds inlemnande till Myntverket och
inköp af Riksbanken icke längre torde kunna tillämpas.
§ 29.
Efter det Fullmäktige från den 14 November 1873 till den 12
Mars 1874 fått från Kongl. Myntverket emottaga tillsammans 6,100,000
kronor i guldmynt, börjades den 16 Mars utvexlingen af guldmynt
och utgifvandet af sedlar å kronor från Riksbanken. Sedan utvexlingen
fortgått omkring två månader och förrådet al guldmynt derunder
nedgått till 3,450,000 kronor, anmodades Myntverket att, så snart sig
lämpligen göra läte, uppmynta dels det hos Myntverket befintliga, Riksbanken
tillhöriga guld, som uppgick till omkring tre millioner kronor,
dels Riksbankens förråd af inlösta karoliner, hvilket, då myntning
skedde, steg till 3,200 stycken. I anledning häraf tillkännagaf öfverdirektören
för Myntverket i skrifvelse af den 3 Juni, att åtgärderna
för utmyntning af ett under arbete varande belopp nya silfverskiljemynt
å tio, tjugufem och femtio öre fordrat vid pass dubbelt längre
tid, än beräknadt varit, och att det derför torde dröja sex till sju
veckor, innan utvalsningen af silfret kunde vara afslutad och valsverket
ledigt att begagnas för guldmyntningens behof, samt hemställde,
huruvida Fullmäktige icke kunde uppskjuta guldmyntningens _ fortsättande,
till dess hela silfverpartiet blifvit utvalsadt och färdigt till prägling.
Härpå svarade Fullmäktige, påföljande dag den 4 Juni, att de
46
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
för det dåvarande icke ansågo behofvet af guldutmyntning så trängande,
att andra angelägna arbeten å Myntverket derför borde afbryta,
men att då förhållandena möjligen kunde förändras, innan den
ifrågasatta anståndstiden af sex till sju veckor förlupit, Fullmäktige
för sådant fall förbehöllo sig att göra framställning om skyndsamt företagande
af guldmyntningen. I slutet af Augusti månad erhöllo Fullmäktige
underrättelse, att guldmyntning åter blifvit företagen, och anmodade
i skrifvelser af den 27 Augusti och 3 September Myntverket
om ytterligare myntning af omkring tre millioner kronor i guld. Härefter
Ilek Riksbanken den 24 September från Myntverket emottaga
510,000 kronor i guldmynt och under Oktober månad 1,065,000 kronor.
Emellertid hade Fullmäktige till följd af ökade uttag från guldmyntsförrådet,
i skrifvelse den 15 Oktober underrättat öfverdirektören
vid Myntverket om ställningen, med begäran dels om utmyntning af
ett. ytterligare guldbelopp, dels att utmyntningen af de i föregående
skrifvelser omnämnda guldbelopp måtte så mycket som möjligt fortskyndas.
De från Myntverket aflemnade förstärkningar till förrådet
motsvarade ej bättre åtgången, än att den 5 November Riksbankens
förråd af i riket gällande guldmynt nedgick till föga mer än 800,000
kronor. Fullmäktige ansågo sig då böra hos Kongl. Maj:t anmäla förhållandet.
I den härom den 6 November aflåtna skrifvelse anförde Fullmäktige,
att de haft desto mera förhoppning att vid nyssnämnde tid
hafva erhållit det till Myntverket lemnade guld utmyntadt, som, enligt
öfverdirektörens för Myntverket, i skrifvelse den 9 Januari 1874, till
Kongl. Maj:t lemnade uppgifter, det nya guldmyntverk, till hvilket sisthållne
Riksdag lemnade anslag, bort kunna »sättas i gång» under September
eller Oktober månad med förmåga att förfärdiga tolftusen myntstycken
hvarje arbetsdag. Fullmäktige hade skäl antaga, att för inrikes
behof ej obetydliga belopp guldmynt komme att under den återstående
delen af året från Riksbanken utvexlas, och då denna för fullgörande
af sitt för hela rikets penningeväsende vigtiga åliggande att
med guldmynt invexla sina sedlar vore helt och hållet beroende af
Myntverkets åtgöranden, hvilka Fullmäktige hittills saknat anledning
att bedöma såsom tillfredsställande, hemställde Fullmäktige, huruvida
icke Kongl. Maj:t kunde täckas att låta vidtaga verkande åtgärder för''
det tillämnade nya guldmyntverkets skyndsamma igångsättande, eller,
om giltigt hinder dervid skulle möta, för det äldre Myntverkets försättande
i den verksamhet förhållandena visade sig kräfva,
I sammanhang härmed, och då enligt instruktionen den 11 September
1874 Myntverket var förpligtadt att till myntning emottaga eu
-
Banko-Utskottets Memorial N:o 1.
47
däst guld i plants och sålunda kunde vägra att, på sätt det förut utan
invändning gjort, till ommyntning emottaga guldmynt, utan föregående
nedsmältning, samt Riksbanken innehade ansenliga förråd guldmynt,
hvilka kunde ifrågakomma till ommyntning, anhöllo Fullmäktige, att
Kongl. Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att dylikt mynt skulle,
utan föregående nedsmältning till plants eller annan särskild kostnad,
af Myntverket emottagas och emot laglig myntningskostnad förmyntas.
Öfver dessa Fullmäktiges framställningar infordrades öfverdirektörens
utlåtande. Den del af detta, som angick ommyntning af guldmynt,
har blifvit Fullmäktige i skrifvelse från Herr Statsrådet och Chefen
för Finans-departementet meddeladt för afgifvande af yttrande. I
utlåtandet förklarar sig öfverdirektören »på det högsta afstyrka nådigt
bifall till den af Fullmäktige gjorda allmänna fordran, att Myntverket
skall emottaga och ommynta hvilka guldmynt som helst utan föregående
nedsmältning till plantsar», men att det dock kunde för något visst
myntslag och »för en gång i sender» medgifvas; i hvilket syfte öfverdirektören
för ommyntning af engelska sovereigns föreslår vissa »vilkor
och bestämmelser», hvilkas beskaffenhet gjort det för Fullmäktige
behöfligt att före ärendets slutliga behandling inhemta särskilda upplysningar,
till följd hvaraf Fullmäktiges yttrande ännu icke är afgifvet.
Det nya guldmyntverket har, så vidt Fullmäktige kunnat erfara,
ännu icke blifvit satt i gång.
Stockholm den 20 Januari 1875.
C. LEWENHAUPT.
Pehr Ehrenheim. Carl A. Lindroth.
A. W. Dufwa.
A. H. Fock.
J. W. Arnberg.
Liss Öl. Larsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.