Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Memorial N:o 1

1875-01-22 · 47 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 45 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1875:1, Banko-Utskottets Memorial N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

1

>:o 1.

Ant. till Riksd. Kansli den 22 Jan. 1875, kl. 2 e. m.

Banko-Utskottets Memorial, med öfverlemnande af Fullmäktiges i

Riksbanken till Utskottet afgifna berättelse.

Till fullgörande af föreskriften i § 1 af den för Utskottet gällande

instruktion, får Utskottet härjemte till Riksdagen öfverlemna den beläte

lse om Riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning, Bankofullmäktige

till Utskottet afgifvit; hvarjemte Utskottet, till vidare uppösning

om Riksbankens ställning, bifogar följande uppgifter för den 16

i denna månad, angående metalliska kassan och tillgången i öfriga valutor,

hvarå sedelutgifning får grundas, äfvensom öfver beräknad sedelstock.

Metallisk kassa:

Myntadt silfver och guld ..............

Utländskt mynt...........................

Omyntadt silfver och guld ...........

Hos Kongl. Myntverket innestående

Guld.

Kr. 2,289,014,40.

» 7,761,873,15.

» 3,224,399,86.

» 2,427,815,61.

Summa Kr. 15,703,103,02.

Tillgång i andra valutor, hvarå sedelutgifning får grundas

Sedelstocken får deröfver högst utgöra.

Silfver.

Kr. 2,228,697,52.

» 377,073,14.

» 7,588,728,64.

» 304,869,80. _

Kr. 10,499,369,19. Kr. 26,202,472,21.

................................ 3,574,088,38.

Summa 29,776,560,59.

.............................. 30,000,000,oo.

Summa 59,776,560,59.

Sedelstock:

Utelöpande sedlar ..........................

På depositionsräkning innestående medel, som vid

Utelöpande postvexlar ..............................

Obegagnad sedelutgifningsrätt.............................

............................................. Kr. 37,640,462,69.

anfordran skola tillhandahållas » 16,439,013,38.

................................. » 2,357,065,89.

Summa Kr. 66,436,541,91.

......... » 3,340,018,68.

Summa Kr. 59,776,560,59.

Bih. till Riksd. Prof. 1875. G Sami, 1 Afd. 1 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

Tillgången i vexlar, accepterade till betalning å utrikes ort, utgjorde

Kr. 9,868,873,07.

Stockholm den 22 Januari 1875.

Å Utskottets vägnar:

J. v. SCHWERIN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

Berättelse till Banko-Utslcottet angående Riksbankens tillstånd, rörelse

och förvaltning i dess helhet.

Jemlikt föreskriften i 56 § af gällande bankoreglemente få Fullmäktige

angående Riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning i dess

helhet afgifva berättelse, deri för ärendenas redovisning är iakttagen

den af reglementets uppställning anvisade ordning.

Om grundfond, reservfond och reserverade medel.

§ 1.

AF den i Revisorernas berättelse af den 14 Oktober 1874 under § 1

lemnade upplysning angående Riksbankens ställning vid 1873 års utgång

irdiemtas, bland annat, att behållningen utöfver grundfonden, 25

millioner Kronor, uppgick till Kr. 6,242,045: 97. Häraf utgöra, enligt

§ 4 i bankoreglementet, 5 millioner Kronor bankens reservfond, och är

i samma paragraf föreskrifvet, att banken skall uti goda utländska statspapper

innehafva minst ett belopp, som motsvarar reservfonden. 1 följd

häraf hafva Fullmäktige, såsom i § 2 af Revisorernas berättelse är upplyst,

intill den 30 Juni detta år inköpt utländska statspapper till ett

värde af Kr. 1,580,648: 85, så att denna bankens tillgång, som vid 1873

års utgång var Kr. 3,565,957: 24, då hade uppgått till Kr. 5,146,606: 09.

Efter i nästföljande § intagna redovisning uppgick vid 1874 års slut

bankens utländska statspappers bokföringsvärde till den ännu något

högre siffran 5,208,527: 85, beroende denna tillökning dock på förhöjdt

bokföringsvärde å £ St. och Francs, hvari obligationerna äro utstälda.

Kapitalöfverskottet utöfver grundfond och reservfond uppgick vid

årets början till Kr. 1,242,045: 97, hvaraf enligt 1874 års riksdagsbeslut

500,000 Kronor skola under innevarande år till Riksgälds-kontoret utbetalas.

Till återstoden, 742,045: 97, bokförd såsom »reserverade medel

till framtida förfogande», är att lägga vinsten för år 1874, uppgående

till Kr. 2,501,534: 96; i följd hvaraf sistnämnda medel komma att i 1874

års bokslut ingå med ett belopp af Kr. 3,243,580: 96.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

Om förändringarne i tillgången å obligationer.

§ 2.

I öfverensstämmelse med det af senaste Riksdag derom fattade beslut

hafva Fullmäktige, såsom redan i Revisorernas berättelse är omförmäldt,

för att till inköp af utländska statspapper använda hela det

belopp af fem millioner Kronor, hvartill Riksbankens reservfond blifvit

faststäld, under årets lopp inköpt engelska 3 % consols till värde af Kr.

829,687: 50, ryska 5 % statsobligationer till värde af 260,881: 50 och ungerska

6 % statsobligationer till värde af 490,079: 85.

Med iakttagande af de förändringar i bokföringsvärdet, Indika, med

afseende å de i £ St. och Francs stälda obligationer och statspapper,

blifvit eu följd af den rubbning i värdeförhållandet mellan £ St. eller

Francs och svenskt mynt, som berott på antagandet af guld som värdemätare,

redovisas här nedan för förändringarne under 1874 i Riksbankens

tillgång å obligationer och statspapper. *

Riksbanken innehade. Vid 1874 års början. Vid samma års slut.

Riksgälds-kontorets obligationer för 1858

och 1860 års jernvägslån i Thlr Preuss.

kurant å 47a * ............................................. 3,377,098: 64. 2,800,591: 99.

Dito för 1866 års dito i dito å 5 %......... 437,933: 36. 437,166: 71.

Dito för 1868 års dito i £ St. å 5 %...... 1,101,773: 57. 874,012: 58.

Arméens ackords-amorterings-fonds obligationer

å 4 % ............................................. 1,411,290: — 1,317,540: —

Mälareprovinsernas hypoteksförenings d:o

a 4 % .............................................................. 105,560: — 98,280: —

Dito dito i Mk Hamb. B:ko å 4 %............ 61,590: — 57,590: —

Smålands och Hallands hypoteksförenings

obligationer å 4 %....................................... 183,108:— 180,005: —

Dito dito i Mk Hamb. B:ko å 4 %............ 227,530: — 223,178: 33.

Wermlands hypoteksförenings obligationer

å 4 174,700:— 171,060: —

Dito dito i Mk Hamb. B:ko å 4 %............ 7,260: — 6,050: —

Östgöta hypoteksförenings obligationer å

4 %........................................ 641,918:— 608,559: —

Transport 7,729,761: 57. 6,774,033: 61.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

5

Vid 1874 ars början. Vid samma års slut.

Transport 7,729,761: 57. 6,774,033: 61.

Elfsborgs läns med Dalslands samt Göteborgs

och Bohus läns hypoteksförenings

„ obligationer å 4 %....................................... 14,400: — 14,400: —

Örebro hypoteksförenings obligationer i

^ Mk Hamb. B:ko å 4 %.............................. 31,668: — 31,668: —

Franska statslånets förbindelser i Francs

a 5 *, inköpta för..................................... 134,766: 62. 137,356: 44.

Engelska Consols dito................................... 2,466,140:62. 3,339,814:06.

Ryska statslåneobligationer i £ St. af år

1862 k 5 %..................................................... 165,075:— 167,865: —

Dito dito i dito af år 1871 å 5 %........... 339,025: — 344,755: —

Dito dito i dito af år 1872 k 5 % ............ 244,950: — 249,090: —

Delaktighet i dito i dito af år 1873 å 5 % 72,000: — 333,806: 17.

Dito i ungerska statslånet i dito å 6 %... 144,000: — 635,841: 18.

Summa Kronor 11,341,786: 81. 12,028,629: 46,

deraf i utländska statspapper..................... 3,565,957: 24. 5,208,527: 85.

Nominalvärde! å de statspapper och obligationer, hvilka Riksbanken

vid 1874 års slut innehade, var i de olika myntslagen följande:

Kronor.

Riksgälds-kontorets

obligationer:

löpande med 4V2 / ränta ---—

» » 51/, / b --—

Arméens ackords-amorterings-fonds

obligationer,

löpande med

4 / ränta .................. 1,341,900: —

Hypoteksföreningars

dito med 4 % ränta... 1,166,200: —

Franska statspappermed

5 % ränta .................. —

Ryska dito med 5 / ränta--—

Ungerska dito med 6 %

ränta........................... —

Engelska Consols med

3 / ränta .................. —

Thlr Pr. kur. Mk Hamb. B:ko. Francs. £ St.

1,120,000:— ---- --------

180,800:— ------- 51,800: —

--- 266,600:—_______

------- 236,400: —---

--- 65,000: —

----- 40,000: —

—------ 200,000: —

Summa 2,508,100: — 1,300,800: — 266,600: — 236,400: — 356,800: —

Tillökningen under året i värdet af Riksbankens eggande obligationer,

680,842 Kr. 05 öre, bär uppstått genom köp af £ St. 50,000 i engelska

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

consols och fullgjord återstående betalning för förut inköpta ryska och

ungerska statspapper tillsammans......... Kr. 1,580,648: 85

Förhöjning i bokföringsvärdet af £ St.,

tillämpad på de i sådant myntslag

utfärdade obligationer ...................... » 73,858: 46

Dito på Francs i dito................................. >’ 2,589'': 82 1,657,097: 13

efter afdrag af bokförda värdet af dels försålda och dels

utlottade inländska obligationer....................................... 970,254: 48.

Kr. 686,842: 65.

Om metallisk kassa och sedeiutgifning.

§ 3.

I enlighet med den i bankoreglementet § 5 angifna beräkning af

metallisk kassa, har Riksbankens nämnda kassa under år 1874

minskats med ............................................................... Kr. 12,453,396: 47

ökats med........................................................................ ^ 9,560,691: So

alltså minskning ....................................................

Kr. 2,892,704: 64.

Metalliska kassan utgjorde

den 31 December 1873

den 31 December 1874

............. Kr. 29,352,772: 22

............. )) 26,460,067: 58.

Skilnad Kr.’ 2,892,704: 64.

Enligt bankoreglementet af den 20 Maj 1874 § 5 skulle det efter

lagen om rikets mynt af den 30 _ Maj 1873 präglade sjlfvermynt icke

såsom metallisk kassa beräknas till högre värde än nittio procent åt

prägelvärdet. Till följd häraf har Riksbankens förråd af dylikt mynt,

som den 31 December 1874 uppgick till ............................ Kr. 310,500:

inräknats i metalliska kassan med'' endast........................ }) 279,450:

motsvarande skilnaden Kr. 31,050:

tio procent af ofvan upptagna prägelvärde.

Likaledes skulle enligt 47 § 2 mom. af bankoreglementet det omyntade

silfret bokföras till det pris, Fullmäktige efter omständigheterna

bestämma. Med afseende å silfverprisets fall hafva Fullmäktige nedsatt

bokföringsvärdet för silfret från Kr. 66: 17 för svenskt skålpund till

till 65 Kr., hvilket för hela förrådet af omyntadt silfver medfört en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

7

minskning i bokföringsvärdet af Kr. 136,316: 02. I enlighet med samma

bestämmelse har äfven bokföringsvärdet å Riksbankens förråd af ryska

silfverrubler minskats med Kr. 9,440.

Om från det belopp, hvarmed metalliska kassan under året nedgått

eller ................................................................................................ Kr. 2,892,704: 64

dragas förenämnda tre poster, som utgöra tillsammans » 176,806: 02

varder återstående belopppet, hvarmed den metalliska

kassan under året minskats, .......................... Kr. 2,715,898: 62.

§ 4.

Riksbankens sedelstock utvisade den 31 December 1873:

Utelöpande sedlar ................................................................. Kr. 44,725,616: 71

På depositions- samt upp- och afskrifningsräkningen

innestående medel....................................................... )> 21,159,926: 29

Beloppet af utelöpande postvexlar ................................ >» 1,286,820: 07.

Summa Kr. 67,172,363: 07.

Sedan till följd af stadgande^ i § 6 af bankoreglementet de på

upp- och afskrifningsräkning innestående medel icke vidare skulle i

sedelstocken inräknas, utgjorde denna den 31 December 1874:

Utelöpande sedlar.................................................................... Kr. 40,565,966: 34

På depositionsräkning innestående medel..................... )) 18,059,661: 67

Beloppet utelöpande postvexlar........................................ » 1,749,369: 56.

Kr. 60,374,997: 57.

Sammånlagda beloppet af de Riksbankens tillgångar, å hvilka sedelutgifning

får grundas, utgjorde:

den 31 December 1873................................................ Kr. 40,905,514: 61

den 31 December 1874................................................ » 33,539,234: 83.

Skilnad Kr. 7,366,279: 78.

Enligt bestämmelsen i sist åberopade paragraf af reglementet får

sedelstocken, så beräknad, som här ofvan är angifvet, aldrig uppgå till

mera än högst 30 millioner Kronor utöfver de Riksbankens tillgångar,

hvarå sedelutgifningen får grundas, och denna föreskrift hafva Fullmäktige

under år 1874 städse iakttagit.

Enligt uppgifterna om sedelstockens förhållande till de tillgångar,

hvarå sedelutgifning får grundas, har beloppet af Riksbankens obegag
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

nade sedelutgifningsrätt från den 12 September, intill hvilken tid uppgifterna

härom äro intagna i Revisorernas berättelse § 4, dels hvarje

vecka och dels vid slutet af hvarje månad utgjort:

den

12

September

.............................. Kr.

11,119,315:

75

»

19

............................ ))

10,025,561:

18

))

30

.............................. »

6,582,821:

41

10

Oktober

.............................. ))

8,426,060:

73

17

.............................. »

8,962,121:

26

»

24

»

.............................. ))

8,282,687:

13

»

31

.............................. »

5,218,139:

01

»

7

November

.............................. »

6,029,033:

18

14

.............................. ))

4,433,112:

83

»

21

.............................. »

5,405,611:

67

»

30

)>

............................. )>

3,411,979:

05

12

December

............................. »

2,377,603:

18

19

»

.......................... ))

2,777,551:

29

»

31

............................ »

3,164,237:

26

§ 5.

Öfver Riksbankens metalliska kassa äro för hvarje månad uppgifter

upprättade, som blifvit tryckta och med allmänna tidningarna utdelade.

Äfven har öfver Riksbankens ställning för hvarje qvartal sammandrag

och för år fullständig öfversigt upprättats och på förenämnda sätt

meddelats.

Om metalliska kassans upprätthållande m. m. *

§ 6.

In- och utvexlingen af svenskt och utländskt guldmynt har under

år 1874 varit som följer:

Af tjugu-kronestycken i guld innehade Riksbanken vid årets början

ett förråd af 115,000 st. eller................................................... Kr. 2,300,000.

Under årets lopp hafva blifvit myntade:

i tjugu-kronestycken ................................... Kr. 4,790,000

i tio-kronestycken ............................................ » 4,235,000 » 9,025,000.

Kr. 11,325,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial AT:o 1.

9

Transport Kr. 11,325,000.

Emot danskt silfvermynt hafva invexlats:

i tjugu-kronestycken ..................................... Kr. 600,000

i tio-kronestycken............................................. » 130,000 » 730,000.

så att Riksbanken egt att använda af kronmynt i guld Kr. 12,055,000.

Häraf har blifvit utvexladt under året:

i tjugu-kronestycken ..................................... Kr. 6,440,000

i tio-kronestycken............................................ » 3,710,000 Kr. 10,150,000

så att förrådet vid årets slut utgjorde:

i svenska tjugu-kronestycken 62,500 st. Kr. 1,250,000

» » tio-kronestycken 65,500 »_»_ 655,000 » 1,905,000.

Af karoliner i guld egde Riksbanken

vid årets början...........!........................................................ 1,632 st.

Under året hafva invexlats....................................... 2,820 » 4^452 st.

Häraf äro till Kongl. Myntverket för utmyntning till tiokronestycken

aflemnade ........................................................................... 3,200 »

så att återstoden vid slutet af året utgjorde.................................. 1,252 st.

hvaraf förvaras

vid hufvudkontoret.............................................................. 600 st.

vid afdelningskontoret i Göteborg............................... 430 »

vid afdelningskontoret i Malmö.......................................... 222 ))

Af utländskt guldmynt innehade Riksbanken vid årets början:

Francs. Engelska Sovereigns.

I hufvudkontoret......................................... 130 fr. 341,175 st.

Vid afdelningskontoret i Göteborg...... 2,460 »__8,219

Summa 2,590 fr. 349,394 st.

Under året äro inköpta............................ 5,440 »__150,336 »

Summa 8,030 fr. 499,730 st.

Under året äro försålda ........... 130 »__70,181 »

Behållning vid årets slut ........................ 7,900 fr. 429,549 st.

hvaraf vid afdelningskontoret i Göteborg

förvaras.......................................................... 3,720 fr. 8,360 st.

och ö fråga ............................................................. 4,180 » och 421,189 »

finnas vid hufvudkontoret, der tillika förvaras under året inköpta:

100 norska tjugu-kronestycken

och 49 tyska tjugu-marksstycken.

Bill. till Rilcsd. Prat 1875. (i Sand. 1 Afd. 1 Raft. i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

Invexlingspriset för de utländska guldmynt, hvarom bestämmelse

gafs den 5 sistlidne Mars, har i Revisorernas berättelse § 7 blifvit uppgifvet

och är sedermera icke förändradt. Enligt beslut af den 23 December

1874 är invexlingspriset för amerikanska fem-dollarsstycken

18: 50; utvexlingspriset för samma 18: 65, och för högre valörer iförhållande

derefter; hvarvid dock bestämts, att fem-dollarsstyekets minsta

vigt för invexling till detta pris skall utgöra gram 8,32, samt att, när

dylika mynt erbjudas i större mängd eller befinnas slitna, inlösen skall

ske efter vigt till pris af 2,220 Kronor för kilogram.

Förrådet af guld i omyntad form var vid årets

början bokfördt till ............................................................... Kr. 6,313,114: 02

och har under året ökats genom inköpta plantsar

med.............................................. Kr. 6,948,367: ''46

genom erhållen betalning i guld för

försålda silfverplantsar med

genom omsmältning af 3,200 Karoliner

med ....................................

samt genom tillagdt belopp, motsvarande

förut afdragen myntningskostnad,

enligt § 47 1

mom. i bankoreglementet med

hvaremot minskning egt rum

genom'' myntning af........................... Kr. 9,025,000: —

genom försäljning af 12 st. guld
plantsar

af................................... » 186,758: 60

och genom betald myntskatt af... » 15,008: 07 » 9,226,766: 67

så att behållningen vid årets slut utgjorde ............... Kr. 6,043,963: 98.

Af utländskt silfvermynt innehade Riksbanken vid årets början ett

förråd af ryska rubler, som efter 58 Kr. för svenskt skålpund var i

värde bokfördt till.................................................................. Kr. 375,901: 48.

Häraf är under året försåldt för bokföringsvärde af )) 10,888: 34.

Det behållna förrådet...................................................... Kr. 365,013: 14

har genom bokföringsvärdets nedsättning från 58 Kr.

Transpoifi Kr. 365,013: 14.

» 1,962,240: 52

» 23,031: 36

» 23,977: 29 » 8,957,616: 63.

Kr. 15,270,730: 65.

I

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

11

Transport Kr. 365,013: 14.

till 56 Kr. 50 öre för svenskt skålpund enligt Fullmäktiges

beslut af den 23 December blifvit minskadt med » 9,440: —

till behållet belopp af Kr. 355,573: 14.

Dessutom hafva inköpts danska och norska speciel
i

hela, halfva och fjerdedels stycken till belopp af » 18,900: —

förutom 650 danska speciel-, som förvaras vid Riksbankens

afdelningskontor i Göteborg ............................... » 2,600: —-

så att förrådet af utländskt silfvermynt vid 1874 års

slut är bokfördt till................................................................... » 377,073: 14.

Riksbanken innehade vid 1874 års början silfver i omyntad form

till bokfördt värde af.......................................................... Kr. 11,806,201: 21

som under året har ökats, genom inköp af en silfverplants

till pris af 65 Kr. 40 öre för svenskt skålpund

fint silfver, med ......................................................... »__327: 70

till ................................................................................................ Kr. 11,806,528: 91

men minskats

genom försäljning till Statsverket

med ................ Kr. 786,768: 67

genom skilnaden mellan bokföringsvärdet

och det vid denna försäljning

antagna priset med ............... » 3,542: 84

genom försäljning af 562 st. plantsar

med ................................................ » 2,980,869: 99

genom nedsättning af det återstående

silfrets bokföringsvärde från

66 Kr. 17 öre till 65 Kr. för

svenskt skålpund fint silfver med )> 136,316: 02 » 3,907,497: 52

så att behållningen vid 1874 års slut utgjorde Kr. 7,899,031: 39.

Tillgången af silfvermynt med äldre prägel utgjorde

vid årets början.......................................................................... Kr. 223,328: —

under året är invexladt ett belopp af................................. » 22,200: —

hvartill kommer förråd vid afdelningskontoret i Göteborg.

......................................................................................... » 1,047: 20

Dito d:o i Malmö ................................................ »_4,972: 32

så att behållningen vid årets slut utgjorde Kr. 251,547: 52.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

Tillgången af silfver mynt, prägladt efter

ordningar, utgjorde vid början af år 1874:

af 4 R:dr-stycken

2 )) »

1 » ))

50 öre-stycken

1835 och 1855 årens mynt
-

25

10

af

))

»

»

»

Vid årets slut var tillgången:

4 R:dr-stycken ...............................

2 » )) ...............................

1 » » ..............................

50 öre-stycken ................................

25 » » ................................

10 » » ................................

Kr.

1,410,000

—

73,200

—

»

276,000

—

»

210,000

—

))

60,000

—

»

Kr.

890,400

61,200

—

»

252,000

—

180,000

—

»

222,600

—

»

65,400

—

2,029,200:

1,671,600:

Förändringarna af guld- och silfvertillgångarna på det hela, men

hvar för sig afskilda, utvisa:

att tillgången i guld, beräknad i Kronor under 1874:

ökats med........................................... Kr. 8,843,787: 64.

minskats med .................................... » 7,872,456: 61.

alltså ökats med.................................................................. 971,331: 03.

att tillgången i silfver:

minskats med ................................... Kr. 4,580,939: 86.

ökats med........................................... » 716,904: 19.

alltså minskats med............................................................. 3,864,035: 67.

och att tillgången å andra valutor, hvarå sedelutgifning

får grundas:

minskats med................................... Kr. 19,109,576: 60.

ökats med......................................... » 14,636,001: 46.

alltså minskats med............................................................... 4,473,575: 14.

Då från minskningen å silfver........................ Kr. 3,864,035: 67.

och minskningen å andra valutor, hvarå

sedelutgifning får grundas ..................... » 4,473,575: 14.

tillsammans Kr. 8,337,610: 81.

Transport Kr. 8,337,610: 81.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

13

clrages ökningen i guld.....................

utvisar skilnaden.....................................

det belopp, hvarmed under 1874

får grundas, blifvit minskade.

Transport Kr. 8,337,610: 81.

..................... )) 971,331: 03.

..................... Kr. 7,366,279: 78

de tillgångar, hvarå sedelutgifning

Bankens förråd af oremitterade vexlar, ej inbegripet i ofvannämnda

tillgångar, utgjorde:

den 31 December 1873 ....................................... Kr. 8,916,354: 20.

den 31 December 1874 ....................................... » 8,959,657: 25.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o

§ 7.

Riksbankens utländska vexelrörelse har under år 1874 haft följande omfång:

£ St.

Riksmark.

Francs.

Florinei

Danska

R:dr.

Norska

Spec.

Kronor.

Bokförings- värde i R:dr

eller Kronor.

Behållning vid årets bör- jan...........................

670,238

3

10

5,878,577

13

2,267,244

48

120,566

57

714,071

65

627

103 V2

—

—

20,469,096

59

Ökning under året ......

1,412.333

3

8

13,643,684

58

5,326,315

40

137,071

76

1,475,264

4

2,023

97 V2

2,794,031

49

47,217,325

24

Säger

2,082,571

7

6

19,522,261

71

7,593,559

88

257,638

33

2,189,335

69

2,651

81

2,794,031

49

67,686,421

83

Minskning under året ...

1,598,360

17

9

14,009,461

74

5,613,539

74

214,626

91

2,020,977

40

127

60

2,160,611

84

51,605,150

07

Behållning vid årets slut

484,210

9

9

5,512,799

97

1,980,020

14

43,011

42

168,358

29

2,524

21

633,419

65

16,081,271

76

-tf

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

15

I afseende å Riksbankens inkomster och utgifter i följd af vexelhandeln

under år 1873 äro fullständiga uppgifter meddelade i Revisorernas

berättelse under § 12.

För år 1874 kunna noggranna sådana uppgifter icke lemnas, då

åtskilliga konto-kuranter från Riksbankens utländska korrespondenter

och äfven kurtage-räkningar ännu icke äro inkomna eller granskade,

men är vinsten å utrikes vexelhandel för sistnämnda år i 1874 års

bokslut utförd med ..................................................................... Kr. 631,339: 06.

För indragningarne af guld från utlandet under 1874 få Fullmäktige

härmed redogöra sålunda:

I medlet af Februari månad levererades af Privatbanken i Köpenhamn,

i utbyte mot silfver, 15 stycken guldplantsar i Malmö, som efter

ett pris af k St. 3. 17. 10V2 för uns standard guld kostade £ St. 51,310.

4. 92/3 motsvarande i svenskt mynt.................................... Kr. 931,793: 96.

Enligt Kongl. Myntverkets attest lemnade guldet,

som innehöll rent guld, k:gm 375,65423 utan afdrag af

myntskatt 46,581,125 20-kronestycken eller .................... » 931,622: 50,

och kostade således hvarje Krona efter nämnda kurs Kr. 1,0002.

Till ofvan nämnda inköpspris......................................... Kr. 931,793: 96

kommer a) särskildt premium vid inköpet

af 0,003 .......................................... Kr. 2,795: 38

b) frakt från Malmö....................... » 54: —

c) guld till profningen, 25 korn

per plants ............................. » 40: 50 » 2,889: 88

så att hela kostnaden utgjorde.............................................. » 934,683: 84

Då guldet innehöll............................. Kr. 931,622: 50

och myntskatt % % utgjorde ................. » 2,329: 05

så att Riksbanken erhöll.......................................................... » 929,293: 45

står således hvarje krona till.............................. Kr. 1,0058

och kostnaden för hvarje 20-kronestycke utgör.

................................................................. 20 Kr. 11,6 öre

hvaraf för sjelfva guldet .................. 20 Kr. 0,4 öre

» särskilda kostnader vid

inköpet och transporten — 6,2 »

» myntskatten ..................... — 5,0 »

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

I början af Mars inkommo från London 18 st. guldplantsar, hvilka,

inköpta efter ett pris af £ St. 3. 17. 9 för uns -f- Vi6 0//°i kostade

£ St..................................................................................................................... 51,208,

motsvarande efter en kurs af Kronor 18,16 för 1 £ St.... Kr. 929,937: 28.

Enligt Myntverkets attest innehöll detta guld ldlogr. 374,55592 rent

guld och lemnade, utan afdrag af myntskatt, 46,444,934 20-kronestycken

eller .................................................................................................. Kr. 928,898: 68,

och innehöll således hvarje krona efter nämnda kurs Kr. 1,0011.

Till inköpspriset ................................................................. Kr. 929,937: 28

kommer a) transportkostnad öfver Göteborg

från London till Stockholm.............. Kr. 1,498: 71

b) guld till profningen, 25 korn

per plants .......................................................... »_40: 50 » 1,539: 21

så att hela kostnaden utgjorde............................................... Kr. 931,476: 49

Då guldet innehöll ......... Kr. 928,898: 68

och myntskatten l/\ % utgjorde.

................................... y> 2,322: 25

så att Riksbanken erhöll........................................................... » 926,576: 43

så står hvarje Krona till 1,0053

och kostnaden för hvarje 20-kronestycke var 20 Kr. 10,6 öre,

hvaraf för sjelfva guldet 20 Kr. 2,2 öre,

)) assurans, transport

m. fl. kostnader

.................. — 3,4 »

)> för myntskatten — 5,0 »

Utom förut nämnda från Privatbanken i Köpenhamn erhållna guldparti,

levererades i April af densamma, jemväl i utbyte mot silfver, guld

i 55 plantsar, hvilka till pris af £ St. 3. 17. 10 V2 för uns standard guld

kostade ................................................................................. £ St. 57,022. 14. 92/3.

motsvarande efter en kurs af Kr. 18,16 för 1 £ St. .. Kr. 1,035,532: 96.

Enligt Myntverkets attester innehöll guldet kilogr. 417,55481 rent

guld och lemnade, utan afdrag af myntskatt, 51,776,96 20-kronestycken

eller .............................................................................................. Kr. 1,035,535: 92

och kostade sålunda hvarje krona efter nämnda kurs Kr. 0,999998.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1. 17

Till inköpspriset .............................................................. Kr. 1,035,532: 96

kommer särskild kostnad i London af

''>,003 ..................................................................... Kr. 3,106: 60

transport från Malmö................................... » 61: 03

guld till profningen................................ » 148: 50 » 3,316: 13

så att hela kostnaden utgjorde............................................. Kr. 1,038,849: 09

Då guldet innehöll ..................... Kr. 1,035,535: 92

och myntskatten V4 % utgör.............. )) 2,588: 84

så att Riksbanken erhåller................................................... Kr. 1,032,947: 08

står hvarje krona till Kr. 1,0057 och kostnaden för hvarje 20-krone
stycke''

utgör................................................................................... 20 Kr. 11,4 öre,

hvaraf för sjelfva guldet........................ 19 Kr. 99,99 öre

» transport m. fl. kostnader — 6,45 »

» myntskatten.......................... — 5,00 »

Slutligen inköptes i London i slutet af Oktober för Riksbankens

räkning tvänne guldpartier, tillsammans utgörande 49 plantsar, innehållande

19,510,819 uns standard guld, hvillca efter pris af £ St. 3. 17.

10 V2 för uns kostade............................................................ £ St. 75,970. 4. 11.

motsvarande efter kurs af Kr. 18: 16 för 1 £ St....... Kr. 1,379,619: 66.

Enligt Myntverkets bevis innehöll guldet kilogr. 556,18137 rent guld

och lemnar, utan afdrag af myntningskostnad, 68,966,49 20-krone
stycken

eller ............................................................................. Kr. 1,379,329: 80,

och kostar sålunda hvarje krona efter nämnda kurs Kr. 1,0002.

Till inköpspriset för guldet ........................................ Kr. 1,379,619: 66

kommer assurans och inpackning i London

...''............................................................. Kr. 1,645: 99

transport från London ................................. » 1,804: 36 » 3,450: 35

så att hela kostnaden utgör.................................................. Kr. 1,383,070: 01

Då guldet innehöll........................ Kr. 1,379,329: 80

och myntningskostnaden skall utgöra

V* *.................................................» 3,448: 32

så att Riksbanken bör erhålla............................................... » 1,375,881: 48

så står hvarje krona till 1,0052.

och kostnaden för hvarje 20-kronestycke är.................... 20 Kr. 10,4 öre,

Bill. till Ril-sd. Prof. 1815. t; Sami, 1 Afd. 1 Höft, 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

hvaraf för sjelfva guldet ... 20 Kr. 0,4 öre,

» öfriga kostnader — 5,0 »

)) myntskatten — 5,0 ''»

Om Riksbankens sedlar m. m.

§ 8.

Beträffande antal och belopp inkomna förslitna och förfärdigade

nya sedlar af hvarje särskild valör, få Fullmäktige meddela följande

uppgift, omfattande 1874.

. .

Förfärdigade nya sedlar.

1

Inkomna, förslitna sedlar.

Antal.

Kronor.

Antal.

Kronor.

Kronmyntsedlar.

af valören

1,000 Kr.............

22,000

22,000,000

1,178

1,178,000

»

100 » ............

104,000

10,400,000

—

5,535

553,500

—

))

50 B ............

88.000

4.400,000

—

2.043

102.150

—

»

10 » ............

600,000

6,000,000

—

66,450

664,500

—

)>

5 » ............

700.000

3,500,000

—

119,100

595,500

—

))

1 » ............

7,200,000

7,200,000

—

1,577,750

1,577,750

—

Summa

8,714.000

63,500.000

-

1,772.056

4,671,400

Bankosecllar.

af valören

500 R:tlr ............

—

—

8

6,000

—

»

100 B ............

—

--

—

24

3,600

—

»

33 Va » ............

—

__

—

72

3,600

—

16 Va » ............

—

—

—

47

1,175

—

»

10 » ...........

—

—

—

250

3.750

—

6V3 » ............

—

—

—

450

4,500

—

»

2 )>

1,000

3,000

32 sk...........

—

—

—

2,000

2,000

—

x>

10, 12 och 18 sk.

—

—

—

500

156

25

Summa

—

—

4,351

27,781

25

!

Rilcsmyntsedlar.

] af valören

1,000 R:dr...........

---T-

—

—

18,570

18,570,000

_

»

500 » ............

—

—

—

12,768

6,384,000

—

))

100 B ......,.....

—

—

—

78,691

7.869.100

—

))

SO B ............

..

—

—

—

61,713

3,085,650

—

))

10 B ............

—

—

476,200

4,762,000

—

J>

5 B ............

—

''--

—

521,251

2,606,255

—

1

1 B ...........

—

—

—

5,620,634

5,620,634

—

Summa

—

—

6,789,827

48,897,639

Summa

8,714,000

53,500,000 —

8,566,234

53,596,82025

s. 19 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

19

Beloppet af de inom linien förda utelöpande transportsedlar samt

sedlar å 3 och 2 riksdaler å ofärgadt papper utgjorde vid 1874 års

början ................................................................................................Kr. 340,513: 40.

Under året hafva blifvit inlösta

af transportsedlar................................................... Kr. 75: —

» 3 och 2 R:dr på dubbla blad ..................... » 10: 50

» » » » » enkla blad ........................ » 87: —

hvadan denna inom linien förda skuld vid årets slut

utgjorde.............................................................................................

))

))

172: 50

340,340: 90.''

Sedan Fullmäktige med vederbörande styrelser för de flesta enskilda

banker och andra kreditinrättningar utom Stockholm öfverenskommit,

att invexling af Riksbankens förslitna sedlar genom bemälde

bankstyrelsers försorg verkställes, mot det att Riksbanken betalar belöpande

porto- och as surans afgifter för de förslitna sedlarnes insändande

bit så väl som för afsändning härifrån af nya sedlar, hafva under år

1874 genom dessa vexlingsombud blifvit insända 1,091,500 Kr. i förslitna

sedlar, och bar Riksbanken i ersättning till de invexlande bankerna

för assurans och porto under årets första 6 månader utgifvit 199

Kr. 31 öre, hvarjemte assurans och porto för till dem återsända nya

sedlar under hela året uppgått till Kr. 483: 36. Från afdelningskontoren

hafva under året insändts i förslitna sedlar Kr. 1,726,500, och har

assurans och porto för till dem återsända nya sedlar uppgått till Kr.

1,074: 10.

§ 9.

Af silfverskiljemynt, prägladt i enlighet med lagen om rikets mynt

af 30 Maj 1873, har Riksbanken under 1874 från Kongl. Myntverket

emottag!!:

i 25-örestycken.............................. Kr. 522,000: —

)> 10-örestycken.............................. » 287,500: —

Vid årets slut innehade Riksbanken:

25-örestycken.............................. Kr. 222,000: —

10- » » » 88,500: —

Af öfriga valörer har ännu icke något mynt blifvit till Riksbanken

aflemnadt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

§ 10.

In- och utvexlingen af kopparmynt och bronsmynt har under år

1874 varit följande:

Po

re fr1

S“ g

>— 3 *-s

CD S-P

3 < 3

B50

It

CD _

S?

p°

3 »

i* g

CD VJ J-J ■

2-P

w

3° 3"

CD_ £2

c- 5.

0 2.

bL 3

V1.

CD y-

esf

g 2-3

Kopparmynt

*2.09

p .

3

al

& S- 3

er?

»

V5

(=u 3

r- 3^

CD

cd

3

» s*

^ p

• 3

>7"

CD

B

e 09

•

eu

Kronor

1,124

öre

95

Kronor

öre

Kronor

1,349

öre

94

Kronor

öre

Kronor

1,799

öre

94

Kronor

,

674

öre

95

af äldre prägel, som

icke utvexlas, neml.

enligt myntordningar

före år 1835 ä 1,V2,

• % V6 och V12 Sk.

och enligt myntord- ningar af åren 1835

och 1848 å 4, 2, 1,

Va. Va och Ve Sk.

49,048

35

2,924

13,949

50

38,023

75

j Riksgäldskontorets

skiljemynts pollet-

ter.....................

224

99

224

99

af nyare prägel

enligt myntordningen

af år 1855 å 5, 2,

1 och V> öre .........

Bronsmynt

2,700

20,700

23,400

enligt lagen om rikets

mynt af år 1873 å

5. 2 och 1 öre ......

96,000

76,500

_

19,500

Summa

53,098 29

96,000

—

24.97484

76,500

—

15,74944

81,823.

69,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

21

Om depositions-, kassa- och postvexeirörelsen.

§ 11.

Depositionsrörelsen 1874 utvisade:

Saldo från år 1873................................. 13,356,602: 80

Insättningar ............................................... 258,414,773: 67

Kronor

271,771,376

47

Uttag...............................................................................................

249,905,428

05

Skulder

21,865,948

42

Behållning å räkningar tillhörande allmänna verk och

inrättningar, kassor, bolag samt enskilde personer

.

21,395,857

32

Obegagnade andelar af kreditiv och förlagsräkningar

470,091

10

Summa

21,865,948

42

§ 12.

Kassarörelsen hade under år 1874 följande omfång:

Guld Silfver

Kronor

Krono!1 j Kronor

12,993,704

04

5,818,181

92

49,293,981

169,323,497

249,905,428

80

70

05

12,993,704

04

5,818,181

92

468,522,907

55

Inrättningar

Bankkontoret...............................

Upp- och utlåningsrörelsen ...

Depositions- och postvexeirörelsen

.......................................

Uttagningar

Bankkontoret................................. 14,522,7 67 26

Upp- och utlåningsrörelsen ...j --i—-

Depositions- och postvexel-j

rörelsen.......................................j ---i—

1,666,927

70

57,950,223126

158,224,846)56

258,415,13367

Summa

14,522,767

26

1,666,927

70

474,590,203

49

Specialkassornas debet ...........

» kredit ...........

33,040

33,040

—

.__

_

976,427,691

976,356,469

95

79

Saldo

—

-—

——

—•

71,222

16

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

§ 13-

Af postvexelrörelsen för år 1874 meddelas följande sammandrag.

Antal

vexlar.

K r o

n o r.

Postvexlar, utelöpande vid 1873 års slut ............

1,286,820

07

» utfärdade af liufvudkontoret...............

1,377

17,590,943

79

b » » afdeln.-kont. i Göteborg

778

28,606,609

99

b b b b b Malmö ...

806

7,838,767

76

B B B B B Luleå ...

2,229

2,121,603

19

B B B B B Wisby ...

1,612

1,809,450

59

57,967,375

32

Säger

6,802

59,254,195

39

b infriade af bufvudkontoret..................

34,786,719

25

b b b afdeln.-kont. i Göteborg...

17,748,200

05

b b B b B Malmö......

4,407,241

44

B B B B B Luleå ...''..

136,595

76

B BB B B Wisby ......

426,069

33

57,504,825

83

b utelöpande den 3.1 December 1874 ...

216

1,749,369

56

Förskott för rörelsens bedrifvande, oliqvideradt

vid 1873 års utgång ..............................

4,000,000

—

b oliqvideradt den 31 December 1874......

4,000,000

—

Summa skuld

.........

5,749,369

56

Tillgång kontant i hufvudkontoret........................

4,502,937

99

b b b afdeln.-kont. i Göteborg.........

370,280

79

i

» b b b b Malmö ............

523,470

30

B B B B B Luleå..............

30,726

10

B B B B B Wisby ............

243,274

53

Remitterade och under transport varande medel

från:

afdeln.-kont. i Luleå...................................

46,000

—

b b Wisby ................................

32,679|85

5,749,369

56

s. 23 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

23

§ 14-

Med anledning af föreskriften i bankoreglementets 22 § om mottagning

till förvar i Riksbanken af aktier, obligationer och andra värdepapper

med uppgift om värdet, hafva Fullmäktige vidtagit de åtgärder

och meddelat de föreskrifter, som för verkställighet deraf varit erforderliga,

så att denna rörelse kunnat den 1 September taga sin början,

hvarom i tidningarne utfärdats kungörelse. Under året hafva 7 stycken

sådana depositioner blifvit i Riksbankens vård öfverlemnade med ett

uppgifvet värde af tillsammans Kr. 628,200, och hafva afgifter derför

erlagts med Kr. 339: 60.

Till förvar i Riksbanken hafva under år 1874 aflemnats paketer och

annan flyttbar egendom under försegling mot utfärdade 388 bevis; och

hafva afgifterna till banken för dessa depositioner under året uppgått

till Kr. 1,756: 91.

Om upp- och utlåningsrörelsen.

§ 15.

För denna rörelse redovisas specielt, dels hvad angår Riksbankens

hufvudkontor i särskild härmed åtföljande bilaga, och dels beträffande

Riksbankens afdelningskontor i de berättelser angående dessa kontors

rörelse på det hela, som, enligt 94 § 2 mom. i reglementet, det åligger

vederbörande kontorsstyrelser att till Banko-Utskottet afgifva.

I afseende å låne- och kreditivrörelsens omfattning på det hela vid

nedan upptagna tidpunkter få Fullmäktige här meddela följande sammandrag.

Utestående.

Oanvändt.

Förlag.

I lånerörelsen |

använda upp- i

och afskrif- nings- samt

depositmedel. j

30,318,712183

2,522,027

15

29,120,000

—

3,720,739,98

32,840,739: 98.

29,250,57540 4,713,138

23

32,840,739: 98.

32,115,000 — 1,848,713

63

33,963,713: 63.

33,901,154 25 5,388,447

69

33,963,713: 63.

34,100,000 — 5.189,601

94

J

Vid slutet af år 1870

» » » » 1871

»

» » » 1872

39,289,601: 94.

39,289,601: 94.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

Utestående.

Oanvundt.

•'' ■

! I

I lånerörelsen |

använda upp-

Förlag. i och afskrift j

; nings- samt

; depositmedel.

Vid slutet af år 1873 .........

37,351,608 49

5,129,929 96

36,600,000 —j 5,881,538!45

» » » » 1874 .........

42,481,538: 45.

40,499,037 27 976,275 44

42,481,538: 45.

37,200,000 —j 4,275,312 71

utvisande å sistnämnda tidpunkt

de särskilda rörelserna

följande ställning:

filialb:ns i Hudiksvall kreditiv

» i Sundsvall »

41,475,312: 71.

11,800

—| 100,000,-

88,200;-

S:gr

Riksbankens hufvudkontor:

Diskontering af vexlar.........

Lån på löpande förskrifning

m. m..................................

Lån på vågförda effekter......

Kassakreditiv, af beviljade

Kr. 12,367,850 ..................

Utlåning med omsättningsrätt

Afdelningskontoret i Göteborg:

Diskontering af vexlar.........

Lån på löpande förskrifning

m. m..................................

Lån på vågförda effekter......

Kassakreditiv, af beviljade

Kr. 1,623,700 .....................

Utlåning med omsättningsrätt

Afdelningskontoret i Malmö:

Diskontering af vexlar ........

Lån på löpande förskrifning

in. m.................................

Kassakreditiv, af beviljade

Kr. 1,296,200 .....................

Utlåning med omsättningsrätt

Transport

11,800

5,329,006

10,746,731

2,661,221

5,655,205

1,883,148

1,259,771

2,301,267

708,360

871,733

2,219,192

1,380,507

1,920,341

866,067

1,190,099

41,475,312: 71.

100,000,—,

100,000—,

188,200-

200,000,-

39,004,453

44 J

18

36,

27

46!

----- 22.000,000''-

4,275,312 71

230,674|66j 7,600,000

42,984:55 5,400,000

50| 470,859 21! 35,200,000''—1 4,275,312 71

s. 25 Kontrollera mot PDF

Banko- "Utskoltets Memorial N:o 1.

25

Utestående.

Oanvändt.

Förlag.

1 lånerörelsen

använda upp- och afskrif- nings- samt

depositmedel.

Transport

39,004,453

50

470,859

21

35,200,000

—

4,275,312

71

Afdelningskontoret i Luleå.

l

Diskontering af vexlar.........

Lån på löpande förskrifning

in. m...............................

267,900

59,000

—

> 428,942

Kassakreditiv, af beviljade

Kr. 667,550 .......................

02

1,400,000

391,647

252,510

98

Utlåning med omsättningsrätt

Afdelningskontoret i Wisby:

Diskontering af vexlar.........

Lån på löpande förskrifning

m. m..................................

219,995

22,750

130.890

149.890

—

]

Kassakreditiv, af beviljade

Kr. 282,200 ........................

Utlåning med omsättningsrätt

79

[> 76,474

1

i

21

600,000

S:gr

40,499,037

27

976,275

44

37,200,000

4,275,312

71

41,475,312: 71.

41,475,

112: 71.

I 28 § af Revisorernes senaste berättelse äro medelbeloppen af de

till vexeldiskontering och utlåning mot hypotek använda medel för

hvarje månad under året 1873 uppgifna. En sammanställning deraf för

hela året 1873 utvisar följande lånerörelsens resultat. Utlånt medelbelopp

och ränteafkomst utgjorde:

Medelbelopp Ränteafkomst

1873. 1873.

Diskonterade vexlar........................

Kr.

6,963,100

— Kr.

334,545:

52

Lån å reverser, obligationer m. in.

»

14,200,300

— »

603,955:

18

Lån å vågförda effekter ...............

»

2,031,900

— »

75,715:

96

Kr.

23,195,300

— Kr.

1,014,216:

66

Å kreditiven lyftade........................

»

6,159,700

— »

267,984:

45

Summa

Kr.

29,355,000

— Kr.

1,282,201:

11

Transport Kr. 1,282,201: 11

Bih. till Rilsd. Prål. 1875. ti Smil. 1 Afd. / Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

Transport Kr. 1,282,201: 11

hvartill komma kreditivafgifter................................... )) 68,246: 42

Summa..................................... Kr. 1,350,447: 53

Då derifrån afdrages utgående ränta

för medel insatta å depositionsräkning Kr. 80,538: 85

» » » å upp- och afskrif
nings

d:o............... » 40,586: 39 » 121,125: 24

blir behållen afkomst af lånerörelsen ......................... Kr. 1,229,322: 29

eller af de utlånta medlen 4,1877 %.

De för nämnda rörelse af Riksbanken anordnade medel utgjorde

under 1873 vid hufvudkontoret intill sista veckan af Mars månad 14,600,000

Er. och derefter under hela året 16,700,000 Kr.; vid kontoret i Göteborg

intill sista veckan af Mars 4,500,000 och derefter under hela året

5,000,000 Kr.; vid afdelningskontoret i Malmö hela året 3,500,000 Kr.;

vid afdelningskontoret i Wisby hela året 300,000 Ivr.; till afdelningskontoret

i Luleå anordnades för denna utlåning gång efter annan ökade

belopp, som utgjorde i slutet af April 650,000 Kr. och i Juli månad

700,000 Kr., hvarvid det sedermera bibehölls.

§ 16.

Af de till utlåning med omsättningsrätt anordnade medel voro vid

1873 års slut

innestående obegagnade...................................................... Kr. 4,488,988: 55

använda ................................................................................ » 5,511,011:45.

Vid slutet af år 1874 voro i utlåning med omsättningsrätt

använda.............................................................. » 5,694,839:85.

§ 17.

I afseende å upp- och utlåningsräntan är i Revisorernes berättelse

§ 28 redogjordt för alla till och med den 2 Juli vidtagna förändringar,

och efter denna tid hafva följande bestämmelser blifvit gifna att vid

Riksbankens samtliga kontor genast tillämpas, nemligen

för upplåning den 8 Oktober

att depositioner på sex månaders uppsägning mot 4y2 % ränta

tillsvidare ej finge i Riksbanken mottagas, men att i öfrig! be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

27

stämmelserna rörande medels emottagande på deposition mot

ränta skulle blifva oförändrade;

och den 3 December

att för medel, som å deposition mot ränta i Riksbanken insättas,

skulle godtgöras ränta

vid insättning på sex månaders uppsägning ........................... 472 %

» » » fyra » » ........................... 4 %

» )) )> tre » » 31/., %

» » »två » » ........................... %

samt för utlåningen den 3 December att ränta skulle beräknas till

fem och en half procent vid diskontering af vexlar på tre månader

eller kortare tid samt vid utlåning på samma tid eller på högst

en månads uppsägning emot säkerhet af aktier eller publika

papper eller vågförda effekter; och

sex procent vid diskontering af vexlar på längre tid än tre månader

samt vid utlåning på samma tid emot säkerhet af aktier,

publika papper eller vågförda effekter eller för lån af hypotek

mot löpande förskrifningar, hvilka sistnämnda lån icke finge lemnas

på längre tid än högst fyra månader.

§ 18.

De af Fullmäktige vidtagna förändringar i belåningsprisen å jern

samt andra vågförda effekter äro i revisionsberättelsen § 25 omnämnda.

Om fortsatt utredning af upphörda röreisegrenar.

§ 19.

Riksbankens skuld för utgifna äldre lånebanksobligationer (lånebanko-attester

och lånebanko-kapitaler) utgjorde:

den 31 December 1873 ...................................................... Kr. 275,792: 54

under året 1874 äro inlöste:

2 obligationer med 4 % ränta ............... Kr. 266: 67

1 d:o » 3 % » .............. » 283: 33 » 550: —

så att skulden vid 1874 års slut utgjorde ........................ Kr. 275,242: 54.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

Utestående beloppet af lån på sådana äldre obligationer var vid

slutet af år 1873............................................................................ Kr. 9,000: —

under år 1874 bar icke någon inbetalning skett, så att vid slutet af

1874 samma belopp balanseras.

Al lån mot inteckning i hus och jord i städerna utgjorde återstoden

den 31 December 1873 ................................................. Kr. 370,413: 24

inbetalningarne under 1874 hafva uppgått till ..... )> 44,723: 93

och utgjorde alltså beloppet den 31 December 1874 ... Kr. 325,689: 31.

''Å skulden till Riksbanken för öfvertagna fordringar mot pant af

inteckning i fastighet å landet har Allmänna Hypoteks banken den 13

i denna månad inbetalt Kr. 400,000, utgörande det i antagen amorteringsplan

bestämda belopp för nästlidna år; hvarefter Allmänna Hypoteksbankens

återstående skuld uppgår till belopp af Kr. 4,447,354: 97.

Filialbanken i Hudiksvall, som med den 31 December 1874 afslutat

sin rörelse, har i denna månad till Riksbanken återbetalt den försträckning,

_ som åt densamma varit anvisad, och återstår nu endast filialbanken

i Sundsvall, hvars kreditiv uppgår till 100,000 kronor.

Riksbankens inom linien förda fordran hos Södertelje kanalbolag

har icke under nästlidet år undergått någon förändring.

Af vinstmedel, tillhörande Statslånefonden, var vid 1873 års slut

bokfördt ett belopp af .................................................................. Kr. 31,038: 08

hvaraf på indrifning beroende..................... Kr. 28,616: 78

på vinst- och förlusträkningen i Riksbanken

innestående............................................ » 2,421: 30

Transport Kr. 31,038: 08

s. 29 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

29

Transport Kr. 31,038: 08

Under år 1874 tiar vid hufvudkontoret i öfverränta

influtit................................................................... ............................ »_8: 65

Kr. 31,046: 73

Häraf äro till Riksgäldskontoret levererade....................... » 2,000: —

så att balansen vid årets slut utgjorde................................. Kr. 29,046: 73

bestående af: i Riksbanken innestående... Kr. 429: 95

samt på indrifning beroende:

vid hufvudkontoret................................ » 27,491: 78

vid afdelningskontoret i Malmö........ » 1,125: — » 29,046: 73.

Om Riksbankens styrelse och dess åligganden.

§ 20.

Någon förändring inom Styrelsens vid senaste riksdag utsedda

personal har icke under året inträffat, och suppleant har icke varit till

tjenstgöring i Styrelsen inkallad. För göromålens fördelning å särskilda

ledamöter och desses ti en stearin årstid är redogjord!, i Revisorernes berättelse

§ 37.

§ 21.

Enligt föreskriften i § 48 af bankoreglementet hafva Fullmäktige

förrättat inventering af hufvudkontorets alla kassor och öfriga förvaringsrum

äfvensom anställt besigtning å Riksbankens härvarande hus och

inventarier.

§ 22.

De förut från Fullmäktiges dispositionsräkning qvartalsvis utgående

anslag hafva nästlidna år till oförändrad! belopp blifvit enligt 52 § bankoreglementet

af Riksbankens medel utbetalda; och har anslaget till julgåfvor,

som år 1873 uppgick till 2,184 Kr., i anseende dertill att åt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

skilliga personer, som deraf varit i åtnjutande, afgått, ytterligare förminskats,

så att det vid 1874 års slut utgick med Kr. 2,082: 50.

§ 23.

Sedan årsräkenskaperna vid Riksbankens pappersbruk Tumba för

ar 1873 blifvit afslutade, hafva Fullmäktige genom delegerade på stället

tagit kännedom om förvaltningen samt tillsett byggnaders och maskiners

tillstånd m. in. Som brukets räkenskaper för 1874 ännu ej äro

afslutade, kunna andra upplysningar angående brukets drift under samma

år ej meddelas, än som inhemtas af kassa-extrakter, berättelser och

rapporter.

Tillverkning af papper åt allmänna verk och inrättningar, bolag

och enskilda personer har vid bruket egt rum till priser, som af Fullmäktige

blifvit bestämda.

Uppsigten öfver bruket utöfvas af undertecknad J. W. Arnberg.

§ 24.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva Fullmäktige

utsett Kaptenen C. G. Hierta att å Riksbankens och Riksgäldskontorets

vägnar för innevarande år deltaga i Göta kanaldirektion.

§ 25.

Riksbankens mynt- och medaljkabinett har under nästlidet år dels

genom inköp, dels genom gåfvor vunnit någon tillökning.

Om tjenstemännen och göromålens ordnande.

§ 26.

Vid Riksbankens hufvudkontor hafva från och med den 1 Oktober

nästlidna år två tjenster i andra graden inom bankkontoret blifvit indragna,

hvaremot tillkommit en ny tjenst i första graden.

Inom Fullmäktiges expedition kommer jemväl med denna månads

s. 31 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

31

utgång kontorsskrifvaretjensten att indragas. I anseende till den ökade

rörelsen i vexlingskassorna har funnits nödigt att från samma tid tillsvidare

antaga en ytterligare kassaskrifvare, som, derest göromålen fortfara

i samma utsträckning, torde blifva på ordinarie stat behöflig.

Förslag till tjenstgöringsstadgan för hufvudkontoret dels rörande

kassavården och tjenstemännens ansvarighet, dels ock för bankkontoret,

sedelkontoret och Revisorerne äro af Fullmäktige för deras del godkända

och komma att Banko-Utskottets pröfning underställas, tillika

med förslag till en för vinnande af öfverensstämmelse med dessa stadganden

nödig befunnen ändring i den af Utskottet vid sisthållne riksdag

fastställda instruktion för Fullmäktiges expedition.

Vaktbetjeningens antal har under året förblifvit oförändradt.

På grund af stadgandet i § 88 af bankoreglementet hafva Fullmäktige

för innevarande år utsett styrelseledamöter, deraf särskildt en för

den dagliga förvaltningens handhafvande, jemte suppleanter för dem,

vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå och Wisby till det

antal, som i nämnda paragraf är föreskrifvet.

§ 27.

Med afseende å det under senare tider allt mera erkända och oafvisliga

behofvet af ett nytt, tidsenligt inredt hus för Riksbanken, med

bättre belägenhet, än det nuvarande eger, samt då den vid 1872 års

riksdag väckta fråga om Helgeandsholmens ordnande och uppförande

å densamma af ett nytt riksdagshus, hvarvid tillika derstädes kunde

beredas utrymme för Riksbanken, genom sisthållne Riksdags beslut förfallit,

hafva Fullmäktige, i betraktande af sakens vigt, ansett sig böra

vidtaga åtgärd, för att om möjligt till innevarande Riksdags Bankoutskott

kunna framställa förslag i ämnet. Såsom af Fullmäktiges föregående

framställningar är bekant, hafva de för allmänhetens och bankrörelsens

beqvämlighet i Riksbankens nuvarande bygnad vidtagna förändringar

icke kunnat afhjelpa de känbara olägenheter, som framgå

deraf, att lokalerna för tjenstgöringen och förvaringsrummen för ban
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Banko-Vtsholtetr Memorial N:o 1.

kens kassor och säkerhetshandlingar äro spridda inom derå olika våningar

af tvänne bygnader, hvartill kommer, att den för vården af

Riksbankens dyrbara tillhörigheter nödiga trygghet icke kan ernås i

ett hus, som på tre sidor är tätt omgifvet af andra bygnader, till större

delen enskilda boningshus, och dertill i nedre våningarne innesluter så

eldfarliga anstalter som sedeltryckeri med torkugn samt brännugn för

sedlar. Såsom i föregående berättelse är omförmäldt, hafva undersökningar

företagits rörande lämpligheten af större förändringar i nuvarande

bankohus till dessa olägenheters afhjelpande, men deraf har framgått

att, oaktadt de betydliga kostnader utförandet skulle fordra, tillfredsställande

och lämplig inredning dock ej kunde vinnas. Att åter i stället

för nuvarande bankbygnader på samma plats uppföra ett nytt hus, möter

svårigheter till följd af bristen å annan lokal för bankrörelsens inrymmande

under bygnadstiden. Vigtigast af alla är dock det skäl för

en ny bankbygnads uppförande å annan plats, som hemtas af nuvarande

bygnads för rörelsen olämpliga och mindre tidsenliga läge. Härom

yttrade sig Banko-Utskottet till 1872 års Riksdag, att »belägenheten af

de nuvarande bankbygnaderna i sydöstra delen af staden måste anses

olämplig och utan tvifvel inom en icke aflägsen framtid måste blifva

det ännu mera, då den större affärsrörelsen bär sina lokaler hufvudsakligast

i de vestligaste delarne af staden inom broarne och sannolikt

efter hand drager sig allt mera mot norr. Vid sådant förhållande»,

fortfar Utskottet, »skulle Riksbanken, om den qvarblifver uti den stadsdel,

der dess nuvarande lokal är belägen, otvifvelaktigt gå miste om

en stor del af rörelsen, hvilken naturligtvis för beqvämlighetens skull

gerna väljer den bankinrättning, som ligger närmast och i öfrigt erbjuder

största fördelarne, och det har för den skull synts Utskottet af

vigt, att för Riksbanken kunde erhållas en annan plats, belägen mera

centralt för den större affärsrörelsen och i öfrigt beredande tillräckligt

utrymme samt nödig trygghet mot eldfara.» Utskottet ansåg sig finna

en utväg härtill i samband med den reglering af Helgeandsholmen och

det uppförande å denna plats af ett nytt hus för Riksdagen, hvarom

förslag då var väckt, men tänkte sig, att »dervid antingen å nämnda

holme kunde uppföras det nya bankohuset, eller ock att, sedan ett nytt

riksdagshus blifvit uppfördt, det nuvarande riksdagshuset kunde till

annat offentligt ändamål upplåtas, och dymedelst någon statens egendom,

beredande erforderligt utrymme och för bankens behof väl belägen

kunde blifva för sitt nuvarande bruk obehöflig, samt förty få af

Riksbanken, mot godtgörelse till staten, öfvertagas och användas till

uppförande af ny bankbygnad.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

33

Med ledning- af den anvisning Utskottet sålunda gifvit ocli med

hufvudsakligt afseende fästadt vid behofvet af en ny, för den nuvarande

affärsrörelsen bättre lämpad plats för Riksbankens bus, hafva Fullmäktige

trott sig finna, att den i staden inom broarne, qvarteret Vulcanus

N:o 1, belägna statens egendom, som för närvarande är upplåten åt

Kongl. Maj ds kansli, bäst skulle motsvara de fordringar, Utskottet uppställt,

och att densamma, efter ombygnad af sjelfva hufvudbygnaden,

skulle lemna fullt utrymme för Riksbankens hufvudkontor jemte öfriga

behöflig^ lägenheter. I anledning deraf hafva Fullmäktige funnit sig

böra i underdånig skrifvelse af den 5 November hos Kongl. Maj:t hemställa,

huruvida Kongl. Maj:t täcktes tillåta, att nämnda kanslihus finge

af Riksbanken förvärfvas, för att efter ombygnad till Riksbank användas,

samt, i fall denna Fullmäktiges framställning funnes förtjena afseende,

meddela Fullmäktige de vilkor, som ansåges böra fästas vid

husets öfvertagande af Riksbanken.

Fullmäktige, som afvakta Kongl. Maj ds beslut i anledning af denna

deras anhållan, skola ej underlåta att, om detsamma utfaller gynsamt,

hos Utskottet göra framställning om vidare åtgärder för befordrande af

det för Riksbankens framtida utveckling och verksamhet i hög grad

vigtiga ärendet.

§ 28.

Det är genom Revisorernes berättelse till förra Riksdagen bekant,

huru redan under 1873 öfverdirektören för Kongl. Myntverket vägrade

att till Riksbanken i omyntadt skick utlemna ett parti silfver, som för

Riksbankens räkning var hos Myntverket nedsatt; huru Fullmäktige då

yrkade sin rätt att öfver Riksbankens egendom sjelfständigt förfoga och

öfverdirektören åter, med åberopande af reglementet för Myntverket,

icke erkände denna dispositionsrätt, utan under vilkor af silfrets behandling

såsom myntadt, d. v. s. mot erläggande af myntskatt för det

omyntade silfret; huru slutligen Kongl. Maj:t medgaf Fullmäktige att

under vissa vilkor de nedsatta plantsarne i omyntadt skick uttaga, samt

huru det för Myntverket vigtigaste vilkoret dervid visade sig vara, att

de för utmyntning gifna myntattesterna utbyttes mot nya attester öfver

»verkställd vågning och profning», hvarmed vanns att till Myntverkets

tjenstemän måste utbetalas vissa för sådan åtgärd ännu bibehållna sportler.

Revisorerne uttalade härom den mening, att å ena sidan de af öfverdirektören

i nämnda fall uppställda invändningar och svårigheter icke

saknat stöd i det för Myntverket gällande reglemente, men att å andra

Bih. till Riksd. Prof. 1875. 6 Sami. 1 Afd. 1 Häft. f>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

sidan nödvändigt vore, att Riksbankens och Myntverkets förhållanden

sa ordnades, att utöfvandet af Fullmäktiges skyldigheter icke måtte

onödigtvis försvåras, hvarför de ock hemställde, huruvida ej Riksdagen

skulle finna skäligt hos Kongl. Maj:t anhålla om behöfliga rättelser i

det den 30 April 1836 utfärdade reglemente för Myntverket. En skrifvelse

^blef ock i denna syftning af Riksdagen till Kongl. Maj:t afbiten.

kör Fullmäktige måste det vara så mycket angelägnare att fritt

kunna använda allt lör Riksbankens räkning till Myntverket aflemnadt

guld, som, med Myntverkets mycket begränsade förmåga att verkställa

utmyntningen, Riksbanken alltför länge kunde komma i saknad af guldet,

om utmyntning skulle afvakt.as, och det ju i många fall kunde för

Riksbanken finnas vida lämpligare och förmånligare att behålla sålunda

inlöst guld i. omyntadt skick, än att låta utmynta detsamma. Men för

ett sådant fritt, användande af till Myntverket inlemnadt guld fanns icke

något stöd uti 1836 års reglemente för Kongl. Myntverket, i hvilket

allenast talas om inlemning »till förmyntning», hvarför ock Myntverket

med strängt vidhållande åt denna ordalydelse lemnat attest öfver för

Riksbankens räkning inlemnadt guld, allenast under vilkor och förutsättning,

att det varit lemnadt »till förmyntning», och att Myntverket

sålunda derå egt räkna sig myntskatt till godo. För att bevara

Riksbankens rätt till fritt användande af inköpt guld, som Riksbanken

ej kunde få eller för tillfället ej ville hafva förmyntadt, fanns således

icke .någon annan utväg, än att låta guldet genom säljaren å Myntverket

inlemnas »för profning och vågning»; men den attest, som Myntverket

då afgaf, var icke något intyg öfver mottaget.och å Myntverket

förvandt guld, och befriade således ej Riksbanken från ytterligare undersökning

af den erbjudna varan, när den i Riksbanken företeddes.

Med anledning häraf funno sig Fullmäktige föranlåtne att, i skrifvelse

af den 5 Mars 1874, hos Kongl. Magt anhålla, det Kongl. Mapt

täcktes så förfoga, att till Kong]. Myntverket finge för Riksbankens räkning

inlemnas guld, med skyldighet för inlemnaren att betala de utgifter

till Kongl. Myntverket för profning och nedsmältning, som kunde

höra erläggas, och att Kongl. Myntverket derefter å guldet, såsom för

Riksbankens räkning aflemnadt, utfärdade attest, efter hvars inlösande

Riksbanken vore oförhindrad att fritt bestämma om guldet, antingen för

utmyntning eller för att i plants uttaga detsamma från Kongl. Myntverket

till annat användande.

Sedan derefter Riksdagen i det under den 20 Maj utfärdade reglementet

för Riksbanken förordnat, dels i § 10 mom. 4 att guld i plants,

som till Myntverket för Riksbankens räkning aflemnades, skulle af Riks
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

35

banken inlösas enligt Myntverkets bevis med guldets värde i rikets

mynt efter afdrag af en fjerdedels procent myntningskostnad, dels i

mom. 1 af § 47, att omyntadt guld skall kos Riksbanken bokföras utan

afdrag af myntningskostnaden, ingingo Fullmäktige till Kong!. Maj:t

med underdånig skrifvelse af den 4 Juni, deruti Fullmäktige, jemte erinran

derom, att, då profning af guld verkställes utan ersättning i alla

de fall, der myntning af guldet påfordras, ock synnerlig fördel för Myntverket

väl icke vunnes derigenom att guldet utmyntades, det syntes

oegentligt, att några särskilda kostnader drabbade Riksbanken för de

fall, då myntning icke genast erfordrades, utan guldet komme att någon

tid i Riksbanken förvaras, innan myntning komme i fråga, kos

Kongl. Maj:t kemställde, att i Myntverkets bevis öfver mottaget guld

kunde få utsättas guldets kalt ock vigt allena utan afdrag af myntskatten,

i stället för att kittills Myntverket i sina bevis afdragit, än en

fjerdedels än en tredjedels procent, myntningskostnad, eu uppgörelse,

som syntes kunna och böra anstå till dess myntning egt rum ock sig

visat, i hvilken myntsort guldet beköfde utmyntas; hvarförutom Fullmäktige

hos Kongl. Maj:t anmälde, att de, till följd af eu från Fullmäktige

i Riksgäldskontor^ gjord framställning, för underlättande af

försäljningen utaf svenska statens fyra-procents-obligationer till belopp

af tolf millioner riksdaler, medgifvit, att Riksbanken skulle inlösa det

plantsguld, som kunde komma att i betalning för nämnda obligationer

Riksgäldskontoret tillhandahållas efter dess värde i svenskt mynt, enligt

Myntverkets bevis, utan afdrag af myntningskostnad, samt anhöllo,

att, enär, för den händelse större belopp plantsguld komme att af Riksgäldskontoret

''till Riksbanken försäljas, det för Riksbanken kunde varda

af vigt att få förhållandena rörande guldets behandling vid Myntverket

så ordnade, att Fullmäktige blefve oförhindrade att guldet för Riksbankens

räkning använda, på sätt för Riksbanken kunde finnas gagneligt,

Kongl. Maj:t måtte täckas, utan afvaktan å den handläggning, frågan

om andra förändringar i stadgarne för Myntverket kunde erfordra, taga

Fullmäktiges i skrifvelsen den 5 Mars och i nu omförmälda skrifvelse

gjorda framställningar i öfvervägande och å desamma meddela det beslut,

Kongl. Maj:t kunde finna förhållandena föranleda.

Sedan öfverdirektören vid Kongl. Myntverket den 1 Aug. 1873

inkommit med infordradt underdånigt utlåtande, blef detta den 3 i

samma månad till Fullmäktige öfverlemnadt för afgifvande af påminnelser.

Vid tagen kännedom af utlåtandet funno Fullmäktige deraf, att

åt. den för dem vigtigaste angelägenheten, eller medgifvande för enskilde

att för Riksbankens räkning till Myntverket inlemna guld, med

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

rätt för Fullmäktige att öfver guldet förfoga vare sig till förmyntning

eller till annat ändamål, hade af öfverdirektören egnats eu jemförelsevis

mindre uppmärksamhet, men deremot deras framställning uppfattats

hufvudsakligen som ett försök att bereda myntmästaren, myntproberaren

och myntkamereraren de åt dem ännu bibehållna sportler. Ofverdirektören

ådagalade utförligt, hurusom den väsentliga skilnaden mellan

rubrikerna guld, aflemnadt »till förmyntning» och till »probering eller

vågning», bestode deri, att för det förra erlades till Myntverket myntskatt

samt öfriga afgifter, för hvilka öfverdirektören ansåg bestående

lag gifva stöd, för det senare åter till vissa af Myntverkets tjensteman

en afgift, som han med stöd af antagen tillämpning af Kongl. bref ansåg

dem tillkomma utom innehafvande lön. Han visade vidare, att ett

sådant förfarande, som att guld, hvilket »för Riksbankens räkning» vore

inlemnadt »till förmyntning», finge utan vidare af Fullmäktige fritt användas,

skulle, oberoende af hvilken fördel det kunde bereda allmänheten

eller penningerörelsen, för Myntverkets tjensteman möjligen kunna

medföra en förlust af de sportler, do hittills uppburit. »Det kan väl

hända», förklarade öfverdirektören, »att Myntverket kan blifva för någon

tid förhindradt att företaga utmyntning af inlemnadt guld, äfvensom

att Fullmäktige kunna önska något uppskof med utmyntningen.

Under sådana omständigheter må Fullmäktige ega att från Myntverket

uttaga Riksbankens guld och sjelfve förvara detsamma, dock icke för

att till annat ändamål än förmyntning användas, icke heller för att till

alldeles obestämd, utan endast» för en kortare tid eller högst ett år efter

myntattestens utfärdande uppskjuta utmyntningen.» »Men», fullföljer

öfverdirektören, »på det att icke uppgiften vid inlemmandet »till förmyntning»

må kunna begagnas endast som en »term» eller förevändning

för att kunna beröfva Myntverkets tjenstemän den ersättning för

probering och värdering, som dem borde tillkomma, böra Fullmäktige,

vid uttagandet af »till förmyntning» inlemnadt guld, skriftligen förbinda

sig att inom ett år detsamma utmynta och, om de brista häruti, erlägga

afgiften för probering och värdering.

På grund af hvad sålunda andragits anhöll öfverdirektören, att

Kongl. Maj:t till svar å Fullmäktiges framställning ville förordna:

Do att hvar en, som till Myntverket inlemna!’ guld, skall skriftligen

tillkännagifva, huruvida han önskar få detsamma utmyntadt till 20- eller 10-kronestycken, eller vill efter guldets probering och värdering

återtaga detsamma till fri disposition, samt, om inlemnandet sker för

Riksbankens räkning, förete och aflemna Fullmäktiges i Riksbanken

skriftliga bestämmelse angående ändamålet med guldets bestämmande;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

37

2:o att, om inlemnandet sker »till förmyntning», Myntverket skall

utfärda och till inlemnaren eller ordres aflemna myntattest öfver det

inlemnade guldet, uti hvilken skall i enlighet med §§ 28 och 29 i

reglementet för Myntverket den 30 April 1836, upptagas den proberade

postens levereringsnummer, bruttovigt, halt och nettobelopp äfvensom

dess derefter uträknade värde i guldmynt, och dessutom beloppet

af myntningskostnaden samt af den summa i myntadt guld, som efter

afdrag af sistnämnda kostnad inlemnaren har att efter utmyntningen

utbekomma; skolande äfven kostnaden för smältning och skedning,

om sådan för utmyntningen finnes erforderlig, i samma attest specificeras

i enlighet med i stadgad ordning utfärdade taxor;

3:o att vid mottagandet af myntattesten inlemnaren skall erlägga

den i samma attest upptagna kostnaden för smältning och skedning,

men vara fri från alla andra afgifter för det inlemnade godset;

4:o att, om inlemnandet till förmyntning sker lör Riksbankens räkning,

Fullmäktige i Riksbanken skola ega att det inlemnade guldet

uttaga och förvara, i den händelse att Myntverket skulle vara förhindradt

att utmyntningen deraf företaga inom eu månad etter guldets

inlemnande, eller att Fullmäktige önska, att utmyntningen måtte någon

tid, men högst ett år efter inlemnandet, fördröjas; hvaremot Fullmäktige

skola till Myntverket lemna bevis öfver

samt förbinda sig att, om samma guldplantsar icke inom ett år efter

myntattestens datum till Myntverket för förmyntning återlemnas, till

Myntverkets tjensteman betala ersättning för samma guldplantsars probering

och värdering, skolande i denna händelse myntattesten till Myntverket

återlemnas och utbytas emot specifikation öfver guldplantsarnes

vigt, halt och värde, såsom om de blifvit endast till »probering och,

värdering» men icke till förmyntning till Myntverket inlemnade.

5:o att om guld till Myntverket inlemnas »till probering och värdering)’

men icke »till förmyntning», Myntverkets tjensteman skola, så

fort omständigheterna medgifva, i inlemnarens närvaro, om han så önskar,

probera och väga samt derefter uträkna värdet i guldmynt af hvarje

plants, samt till inlemnaren eller ordres afgifva specifikation öfver det

inlemnade guldet, upptagande nummer, bruttovigt, halt, finguldsvigt och

värde i rikets mynt af hvarje plants, hvarefter och sedan ersättning för

tjenstemännens arbete blifvit erlagd, för probering^ med 2 kronor 35

öre och för värderingen med 1 krona eller sammanräknadt 3 kronor

35 öre för hvarje proberad och värderad guldplants samt till Myntverket

blifvit betald smältningsafgift, i händelse smältning för proberingens

verkställande befunnits behöflig, inlemnaren eger att de inlem
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

nade plantsäng och de efter proberingen öfverblifna guldbitarne och

hna probermgsrullarne återbekomma och fritt disponera.

6:o att, om inlemnaren endast begär ''probering af till Myntverket

mlemnade guldplantsar, men sjelf vill verkställa deras vågning och värdering,

specifikationen endast skall innehålla de proberade plantsarnes

nummer och halt, och inlemnaren vara skyldig att endast erlägga 2 kronor

35 ore. för proberingen af hvarje plants samt afgift till Myntverket för

smältningen, om sådan beliöft företagas.

I påminnelser häröfver af den 13 sistlidne Augusti yttrade Fullmäktige

följande:

»Vid granskning af öfverdirektörens utlåtande lärer det ej undfalla

någon, att detsamma utgår från en missuppfattning af hvad i ärendet

är hufvudsak. Detta är, såsom Fullmäktiges skrifvelse!’ af den 5 Mars

och 4 Juni nogsamt utvisa, att få förhållandet med gulds behandling

a Myntverket för Riksbankens räkning så ordnadt, att Riksbanken må

ega att utan omgång bestämma öfver guldet på det sätt, som i hvarje

.11 kan finnas till fullgörande af Riksbankens för rikets penningevasende

vigt]ga åliggande mest ändamålsenligt. Med anledning deraf att Fullmäktige,

som i skrifvelse!! den 5 Mars alls icke ifrågasatt någon rubbning.

af tjenstemännens vid Myntverket förmåner, i senare skrifvelsen

tillåtit sig erinra om det, såsom Fullmäktige yttrade, oegentliga deruti,

att Myntverket skulle för åtgärder med guld, hvilka utan särskild ersättning

fullgjordes, när guldet skulle myntas, uppbära afgifter då

myntiiing icke begärdes, och detta ehuru myntning ej kunde anses vara

till fordel för Myntverket, har emellertid öfverdirektören i sitt utlåtande

behandlat ärendet, så som vore det hufvudsak att bevara åt Myntverkets

tjensteman de 25 och 50 ören, hvilka de nu för vissa guldplantsars

behandling påföra allmänheten. Detta förhållande blir dock icke

mindre »oegentligt» genom de af öfverdirektören meddelade upplysningai,

att åtminstone en af desse tjenstemän erhållit lönetillökning, med

vilkor att han ej skulle ega att uppbära sportler för sina åtgärder härvid,

samt att de öfrige icke hafva lagstadgad rätt att uppbära afgifter

för vågning och värdering af yw/riplantsar. Att under dylika förhållanden

Myntverkets tjenstemän skulle uppbära sina löner endast för hvad

de. åt Myntverket arbeta, förefaller ej alldeles klart för Fullmäktige,

hvilka hålla före, att Myntverket och dess tjenstemän äro eller borde,

lika med andra allmänna inrättningar, vara till för allmänhetens gagn

och betjenande, samt att hvad dem i sådant afseende blifvit ålagdt är

arbete i tjensten och följaktligen, när bestämdt stadgande om särskild

ersättning saknas, arbete för den anslagna lönen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1. 39

Bland afgifter för »till förmyntning» inlemnadt guld, upptager öfverdirektören

äfven särskild afgift för att göra osmidigt guld smidigt.

Härvid förekommer, att lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873 uttryckligen

säger, att en hvar som inlemnar guld till Myntverket eger

att derför erhålla guldmynt emot erläggande, till myntningskostnadens

betackande, för 20-kronor af en fjerdedels procent och för 10-kronor af

en tredjedels procent af det utmyntade guldets värde. Jemföres detta

med föregående lagstiftning, så befinnes, att i förordningen den 21 Juli

1868 angående guldmynt stadgades, att för myntning skulle betalas en

femtedels procent, äfvensom skedningsafgift »för guld, som är osmidigt».

Då nu myritningsafgiften, som för ett mynt af 7,20 kronors valör

var en femtedels procent, blifvit höjd för den nära fyratio procent större

tiokronan till en tredjedels, procent och för den ej långt ifrån tre gångei.

så stora tjugu kronan till en Ijerdedels procent samt någon särskild

afgift för osmidigt guld ej blifvit i lagen stadgad, utan fast hellre eu

hvar tillförsäkradt, att den i lagen bestämda afgift skulle anses betäcka

al] kostnad för guldets förvandling till mynt, så vill det synas, som

öfverdirektörens antagande, att skedningsafgift fortfarande skulle utgå,

åtminstone ej öfverensstämmer med den af Eders Kongl. Makt och

Riksdagen beslutade lag om rikets mynt.

Att äfven Fullmäktiges framställning derom, att ur Myntverkets

attester måtte uteslutas uppgiften på myntningskostnaden och endast

upptagas guldets värde i rikets mynt, icke kunnat vinna öfverdirektörens

tillstyrkande, är ett synnerligt prof på det tillmötesgående, Riksbanken

så ofta haft att från Myntverkets sida erfara.

Om, sedan Fullmäktige upplyst, att Riksdagen förordnat, att Riksbankens

omyntade guld skall, i olikhet med hvad förut egt rum, bokföras

utan afdrag af myntningskostnad, det likväl är för öfverdirektören

»obegripligt», hvarför det för Riksbanken skulle vara lämpligt att i de

handlingar, som skola utgöra bevis om guldets värde, slippa se inblandade

anteckningar om afdrag från detta värde af än en tredjedels

än en fjerdedels procent på ett sätt, som ej kan göra någon nytta, men

väl skulle kunna åstadkomma förvillelse, är detta ett förhållande, som

åtminstone ej borde lända till underkännande af Fullmäktiges menino-.

Men då öfverdirektören vidare förklarar det »nödvändigt, att denna

kostnad i attesten införes» på det »intet tvifvel eller tvist om beloppet

af inlemnarens fordran i myntad form må kunna uppstå», så lärer väl

svårligen någon annan än öfverdirektören begripa detta eller kunna

godkänna det anförda skälet. Om nemligen, såsom öfverdirektören påstår,

»tvifvel» eller »tvist» kan uppstå om hvad en fjerdedels eller en

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Banko-Utskottets. Memorial N:o 1.

tredjedels procent, af ett belopp må utgöra eller livad som efter afdrag

deraf kan återstå, är det ju obestridligt, att äfven Myntverkets tjenstemän

kunna derom taga fel, och det är då emot allt sundt rättsbegrepp

stridande att låta ena parten bestämma beloppet, i synnerhet när detta,

såsom öfverdirektörens yttrande visar, sker med anspråk, att hvad

Myntverket bestämmer, deremot må ej »tvifvel eller tvist» »kunna uppstå».

Just öfverdirektörens egen framställning och de anspråk, som

deruti framlysa, synas utgöra ett fullständigt bevis på olämpligheten

att i handlingar, som böra ega vitsord, intaga mera än som behöfves,

och då nu den, som skall hafva handlingen eller beviset, anhåller att

densamma måtte göras mindre vidlyftig och besvärlig, än den förut

varit, är det i sanning egendomligt, att den, som skall utfärda handlingen,

påstår att den »nödvändigt» måste vara vidlyftigare. För att

ytterligare belysa denna nödvändighet, torde få erinras, att den omständigheten,

att Myntverket i en attest afdragit t. ex. en tredjedels procent

myntningskostnad, väl ej borde hindra inlemnaren af guldet att

få detsamma utmyntadt till tjugu-kronor med endast en fjerdedels procents

afdrag, och att den af öfverdirektören såsom »nödvändig» framställda

anteckningen då lärer visa sig vara hvad den är, öfverflödig

och värdelös.

Emot det af öfverdirektören framställda förslag få Fullmäktige vidare

erinra:

att detsamma går ut på att öka redan befintliga sportler, då proberaren

skulle berättigas att af allmänheten erhålla 2 kronor 35 öre i

stället för 25 öre för proberingen, emot den obestämda och osäkra förmånen

för inlemnaren att återfå de guldsmulor, som efter proberingen

återstode och hvilka, hvad särskild!, Riksbanken beträffar, icke hafva en

form, som göra dem lämpliga att förvaras och bokföras;

att förslaget är inveckladt och endast går ut på att intvinga de

nya förhållanden, som med lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873

inträda i de former, hvilka bestämdes genom Myntverkets reglemente

af 1836 och följaktligen endast skulle leda till hinder och omgång vid

den handel med guld, som Riksdagen förordnat skola af Riksbanken

idkas, och hvilken icke, såsom öfverdirektören synes föreställa sig, bedrifves

till vinst för Fullmäktige, utan till gagn för rikets penningevasende

samt båtnad och möjligen behållning för det allmänna; samt

att Fullmäktige icke begärt eller önska något anstånd med erläggande

af afgifter, hvilka lagligen böra erläggas, utan endast den lättnad

i förrättningsordning med Myntverket, som är oundgängligen nöd
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

41

vändig för att kunna till nytta för det allmänna bedrifva hithörande

delar af Riksbankens rörelse.

Till jemförelse med öfverdirektörens förslag, utbedja sig Fullmäktige

att få närmare än hittills skett framställa, huru de anse lämpligt

att denna sak ordnas. Detta synes Fullmäktige kunna lämpligen ske

på följande sätt:

Hvar och en skall ega att till Myntverket inlemna guld »för Riksbankens

räkning», utan vidare angifvande af ändamålet. Myntverket

har att emottaga sålunda inlemnadt guld, om så behöfves, nedsmälta det

till plants, samt att probera, väga och värdera plantsen. Skall för osmidigt

guld skedningsafgift erläggas, verkställes äfven skedning af osmidigt

guld. Inlemnaren betalar de afgifter Kongl. Maj:t pröfvar böra för

en eller flera af nämnda åtgärder till Myntverket eller dess tjenstemän

erläggas. I afseende på dessa afgifter hemställa Fullmäktige, att deras,

belopp eller de grunder, hvarefter de skola utgå, måtte offentligen kungöras.

Myntverket utfärdar bevis, särskildt för hvarje plants, upptagande

att plantsen blifvit af innehafvare!! eller af viss person för Riksbankens

räkning till Myntverket inlemnad, samt plantsens märke, halt,

vigt och värde i rikets mynt. Utfärdandet af beviset anses såsom erkännande,

att skedningsafgift för myntning ej erfordras. Guldet får

qvarligga hos Myntverket, endast beviset lemnas till inlemnaren, som

dermed har att vända sig till Riksbanken. Efter erlagd betalning för

guldet eger Riksbanken bestämma, om detsamma skall myntas, eller

till Riksbanken utlemnas för annat användande.

Ett dylikt ordnande af förhållandet lärer icke, vid oförvillad granskning,

befinnas innefatta någon för långt sträckt fordran på tillmötesgående

från Myntverkets sida. Den enda förmån, som derigenom skulle

lemnas Riksbanken, vore, att guldet icke återlemnas till inlemnaren,

utan får vid Myntverket qvarstanna, tills Riksbanken hunnit bestämma

om detsamma och sjelf får afhemta det. Guldet komme derigenom att

förblifva i allmänt förvar och attesten blir ett verkligt gällande intyg,

då deremot, om plantsen återställes till inlemnaren, förändring eller rent

af utbyte skulle kunna ega rum vid företeendet i Riksbanken. Då Myntverket

för icke länge sedan ifrigt fordrat att, till och med mot Riksbankens

vilja, få behålla dess guld och silfver, våga Fullmäktige gorå

sig förvissade, att, då nu Fullmäktige begära att för någon kortare tid

kunna lemna guldet i Myntverkets förvar, icke äfven detta måtte af

Myntverket bestridas.

Fullmäktige anse sig ega desto större anledning antaga, att något

giltigt hinder för sakens ordnande, på sätt Fullmäktige föreslagit, ej

Bill. till PiJcsd. Prot. 1875. 6 Sami. 1 Af cl. 1 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

förefinnes, som just i dessa dagar guld blifvit vid Myntverket behandladt

i det närmaste så som Fullmäktige föreslagit. Allmänna Hypoteksbanken

gjorde lios Fullmäktige framställning om inlösande till Riksbanken

af 63 guldplantsar emot deras fidla värde i rikets mynt. Fullmäktige,

som nyligen inlöst af Riksgälds-kontoret betydliga belopp guld,

hvilka finnas. på myntet och hvilka Riksbanken, till följd af gällande

stadganden, icke får uttaga samt, till följd af Myntverkets beskaffenhet,

ej kan få myntade, ansågo sig ej böra inlösa guldet, utan att kunna

till rörelsens nytta förfoga derom. Hypoteksbanken inlemnade då guldet

på Myntverket, erhöll der emot afgifters erläggande bevis öfver

halten och värdet särskilt för hvarje plants och har sedan till Riksbanken

aflemnat plantsar och bevis. Hade nu Hypoteksbanken, i stället

att lemna guldet »till probering och värdering», fått aflemna det »för

Riksbankens räkning» och guldet fått qvarligga i "Myntverket, tills Riksbanken

bestämt om dess användande, så hade saken gått så som Fullmäktige

föreslagit. Till närmare upplysning om förhållandet bifoga

Fullmäktige afskrifter af två bland nyssnämnda bevis. I den ena af

dessa, liksom i elfva andra, har Myntverket infört en mening, så lydande:

»Plantsen för närvarande osmidig.» Till följd häraf har Riks
banken

af Hypoteksbanken fordrat förbindelse att, om särskild afgift

skall erläggas för att göra dessa plantsar smidiga, Hypoteksbanken skall

godtgöra Riksbanken denna kostnad. Till förekommande af osäkerhet,

huru i dylika fall skall förfaras, vore det ensidigt, att Eders Kongl.

Maj:t bestämde, huruvida särskild skedningsafgift skall erläggas. Skulle

Eders Kongl. Maj:t dervid finna densamma ej böra ega rum, förfaller

allt ordande derom. Skall den åter erläggas, bör Riksbanken, så vidt

sig göra låter, inköpa endast smidigt guld, och inlemnare af guld för

Riksbankens räkning bör då betala denna afgift.

Att åter särskild! bevis önskas för hvarje plants, beror derpå, att

den, till hvilken Riksbanken kan komma att försälja plantsen, med allt

skäl kan fordra att erhålla Myntverkets bevis om halten och värdet,

hvilket Riksbanken emellertid, enligt nu iakttagen ordning, icke är i

tillfälle att lemna köpare af särskilda plantsar.»

Svaret på Fullmäktiges framställningar blef Kongl. Maj:ts den 11

September 1874 gifna och den 3 påföljande Oktober i författningssamlingen

utgifna »nådiga instruktion för Myntverket i afseende på emottagning

af guld i plants». Genom denna instruktion blefvo Fullmäktiges

framställningar nästan i allo underkända. Bland de i § 1 uppräknade

ändamål för plantsgulds emottagande å Myntverket fanns väl äfven

»till framtida disposition», men hvad denna innebar bestämdes närmare

s. 43 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

43

i § 2, der det stadgades, att guld på detta sätt emottogs endast för

Riksbankens räkning och i närvaro af dess ombud, hvilket redan var

nog att betaga det all tillämplighet på inlemmandet från enskilde af

mindre guldbelopp. I detta som i andra afseenden öfverensstämde det

ganska litet med den förrättningsordning, Fullmäktige föreslagit, att

dylikt guld skulle hållas förvaradt i en dertill afsedd »kista)''. All bestämmelse

om det ämne, hvaraf denna »kista» skall vara förfärdigad

eller om beskaffenheten af den plats, hvarest den skall förvaras, saknas

likväl i författningen, på samma gång denna uttryckligen innehåller,

»att Myntverket ej för detta guld har annat ansvar än det som i 12

Kap. Handelsbalken stadgas», en bestämmelse som, derest med Myntverket

afsågs tjenstemännen vid Myntverket, kunde innebära eu fritagelse

för dessa från embetsmannaansvar enligt 25 Kap. Strafflagen,

men som, med fästad uppmärksamhet derpå att alla ansvarsbestämmelser

i 12 Kap. Handelsbalken för längesedan äro upphäfda, ock kunde

gå ut på befrielse från allt ansvar. Huru nu än härmed må förhålla

sig och hvilken betydelse man än må tillägga ordet ansvar, är det dock

uppenbart, att ett förordnande som bestämmer, att Myntverket »ej har

annat ansvar än det som i 12 Kap. Handelsbalken stadgas», måste afse

att bereda verket och dess tjenstemän eller endera befrielse från någon

annan laga påföljd. Enär detta icke synes Fullmäktige vara förenligt

med Riksbankens tillständiga anspråk att i sina rättsförhållanden njuta

allt det skydd lagen åt samhällets medlemmar i allmänhet tillförsäkrar,

samt föreskriften om »kistan» icke heller kunnat af Fullmäktige bedömas

såsom betryggande, hafva Fullmäktige ansett det icke stå tillsammans

med den vårdnad om Riksbankens egendom, som dem åligger,

att i enlighet med den nådiga instruktionen något Riksbankens guld

»till framtida disposition» hos Myntverket nedsätta.

Genom § 3 föreskrefvos särskilda afgifter för osmidigt gulds behandling,

i syfte att göra det smidigt. För skedning bestämdes afgiften

till sju kronor för kilogram. Då ett kilogram fint guld är värdt

2,480 kronor, och kostnaden för myntning af tjugu-kronestycken, en

fjerdedels procent, uppgår till 6 kronor 20 öre, är således skedningsafgiften

betydligt högre än nämnda myntningskostnad. Den blir det

ännu mera och närmar sig kostnaden för myntning af tio-kronestycken

derigenom, att skedningskostnaden beräknas, icke på finguldsbeloppet,

utan på plantsens hela vigt, För behandling med kopparklorid eller

såsom det i instruktionen benämnes »smidbargöring», bestämmes en afgift

af två kronor för kilogrammet af plantsens hela vigt, hvilken, att

döma af uppgifter om kostnaderna och öfriga förhållanden vid dylik

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Banko- Utskottets Memorial N:o 1.

behandling, som från annat myntverk finnas offentliggjorda, bör, om

mycket osmidigt guld förekommer till behandling, bereda Myntverket

god vinst. Enär emellertid Myntverket synes hafva mer än tillräckligt

tillfälle att skörda vinst genom myntning af silfverskiljemynt och bronsmynt,

samt myntningen af guldmynt icke lärer böra vara beräknad på

vinst, synes Myntverket desto hellre böra utan särskild afgift verkställa

smidbargörning af guldet, när sådan behöfves, som, enligt myntdirektörens

i Danmark berättelse om guldmyntningen derstädes, verkliga

kostnaden för utmyntningen, oaktadt deruti ingick smidbargörning af

en del sprödt guld, icke uppgick till fullt tjugutvå hundradels procent

och således eu myntningsafgift af tjugufem till mer än trettiotre hundradels

procent torde, om myntningen lämpligen handhafves, mer än väl

kunna betäcka verkliga kostnaden för smidbargörning af det mindre

antal plantsar, i afseende å hvilka sådan ifrågakommer. I öfrig! och

då myntningskostnad icke behöfver på förhand erläggas, utan afdrages

vid myntens utlemnande, vill det synas, som samma förfarande kunde

få ega rum i afseende på smidbargörnings- och skedningsafgifterna.

Men under det Myntverket, på sätt Fullmäktige haft tillfälle erfara, undandrager

sig att uppgifva, huruvida der undersökta och profvade pantsar

böra smidbargöras eller skedas, skall, enligt instruktionen, afgiften

erläggas, när begäran om åtgärden framställes, hvaraf följden blir att,

ehuru endast smidbargörning behöfves, afgift för skedning måste vid

plantsens inlemnande bifogas, något som synes ganska obeköfligt, då

Myntverket väl kunde åtnöjas med innehafvande! af guldplantsen såsom

säkerhet äfven för dessa avgifter.

I § 5 af instruktionen förhöjdes myntproberarens sportler för probering

från 25 öre till 2 kronor 35 öre för hvarje plants, hvarjemte

myntmästaren och kamereraren, hvilka, enligt hvad öfverdirektören upplyst,

icke hade författningsenligt anspråk på sportler för värdering af

annat än silfverplantsar, fingo sig tillagda sportler äfven för värdering

af guldplantsar. Väl stadgades, jemte förhöjningen i proberarens sportler,

att »till probering användt guld återlemnas», men då efter hvad

öfverdirektören upplyst, »små smulor guld vid proberingen lätteligen

gå förlorade»; då icke någon bestämmelse meddelades, huru mycket

guld minst borde återlemnas; då det icke kan af Riksbankens tjensteman

rimligen begäras, att de skola pröfva, om de lemnade smulorna

äro guld eller icke; och då i allt fall dessa icke hafva eu form, som

lämpar sig för bokföring och vård under längre tid, så lärer den till

höjande af myntproberarens sportler stadgade tvångsförsäljning till Riks
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

45

banken af guldsmulorna icke kunna från Riksbankens sida bedömas annat

än som olämplig och ofördelaktig.

Icke ens myntningskostnadens uteslutande från myntattesterna kunde

Fullmäktige medgifvas. Den skulle dock enligt instruktionens § 5 allenast

»anmärkas» i attesterna och afdrag deraf från guldvärdet ske »endast

på derom gjord begäran».

Fullmäktige hafva ansett sig pligtig^ att söka fullständigare redovisa

grunderna för deras mening, att den ifrågavarande instruktionen

är af beskaffenhet att, så framt ej penningerörelsens och Riksbankens

bästa skola stå tillbaka för sportelintressen och för långt sträckt begär

efter vinst för Myntverket af guldmyntningen och dermed sammanhängande

åtgärder, påkalla snar ändring; hvarjemte Fullmäktige, för det

fall att ändring af instruktionens stadganden icke vid utfärdande af det

väntade nya reglementet för Myntverket eller eljest kan vinnas, hafva

att fästa uppmärksamhet derå, att den i § 10 mom. 4 af gällande bankoreglemente

stadgade ordning för gulds inlemnande till Myntverket och

inköp af Riksbanken icke längre torde kunna tillämpas.

§ 29.

Efter det Fullmäktige från den 14 November 1873 till den 12

Mars 1874 fått från Kongl. Myntverket emottaga tillsammans 6,100,000

kronor i guldmynt, börjades den 16 Mars utvexlingen af guldmynt

och utgifvandet af sedlar å kronor från Riksbanken. Sedan utvexlingen

fortgått omkring två månader och förrådet al guldmynt derunder

nedgått till 3,450,000 kronor, anmodades Myntverket att, så snart sig

lämpligen göra läte, uppmynta dels det hos Myntverket befintliga, Riksbanken

tillhöriga guld, som uppgick till omkring tre millioner kronor,

dels Riksbankens förråd af inlösta karoliner, hvilket, då myntning

skedde, steg till 3,200 stycken. I anledning häraf tillkännagaf öfverdirektören

för Myntverket i skrifvelse af den 3 Juni, att åtgärderna

för utmyntning af ett under arbete varande belopp nya silfverskiljemynt

å tio, tjugufem och femtio öre fordrat vid pass dubbelt längre

tid, än beräknadt varit, och att det derför torde dröja sex till sju

veckor, innan utvalsningen af silfret kunde vara afslutad och valsverket

ledigt att begagnas för guldmyntningens behof, samt hemställde,

huruvida Fullmäktige icke kunde uppskjuta guldmyntningens _ fortsättande,

till dess hela silfverpartiet blifvit utvalsadt och färdigt till prägling.

Härpå svarade Fullmäktige, påföljande dag den 4 Juni, att de

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

för det dåvarande icke ansågo behofvet af guldutmyntning så trängande,

att andra angelägna arbeten å Myntverket derför borde afbryta,

men att då förhållandena möjligen kunde förändras, innan den

ifrågasatta anståndstiden af sex till sju veckor förlupit, Fullmäktige

för sådant fall förbehöllo sig att göra framställning om skyndsamt företagande

af guldmyntningen. I slutet af Augusti månad erhöllo Fullmäktige

underrättelse, att guldmyntning åter blifvit företagen, och anmodade

i skrifvelser af den 27 Augusti och 3 September Myntverket

om ytterligare myntning af omkring tre millioner kronor i guld. Härefter

Ilek Riksbanken den 24 September från Myntverket emottaga

510,000 kronor i guldmynt och under Oktober månad 1,065,000 kronor.

Emellertid hade Fullmäktige till följd af ökade uttag från guldmyntsförrådet,

i skrifvelse den 15 Oktober underrättat öfverdirektören

vid Myntverket om ställningen, med begäran dels om utmyntning af

ett. ytterligare guldbelopp, dels att utmyntningen af de i föregående

skrifvelser omnämnda guldbelopp måtte så mycket som möjligt fortskyndas.

De från Myntverket aflemnade förstärkningar till förrådet

motsvarade ej bättre åtgången, än att den 5 November Riksbankens

förråd af i riket gällande guldmynt nedgick till föga mer än 800,000

kronor. Fullmäktige ansågo sig då böra hos Kongl. Maj:t anmäla förhållandet.

I den härom den 6 November aflåtna skrifvelse anförde Fullmäktige,

att de haft desto mera förhoppning att vid nyssnämnde tid

hafva erhållit det till Myntverket lemnade guld utmyntadt, som, enligt

öfverdirektörens för Myntverket, i skrifvelse den 9 Januari 1874, till

Kongl. Maj:t lemnade uppgifter, det nya guldmyntverk, till hvilket sisthållne

Riksdag lemnade anslag, bort kunna »sättas i gång» under September

eller Oktober månad med förmåga att förfärdiga tolftusen myntstycken

hvarje arbetsdag. Fullmäktige hade skäl antaga, att för inrikes

behof ej obetydliga belopp guldmynt komme att under den återstående

delen af året från Riksbanken utvexlas, och då denna för fullgörande

af sitt för hela rikets penningeväsende vigtiga åliggande att

med guldmynt invexla sina sedlar vore helt och hållet beroende af

Myntverkets åtgöranden, hvilka Fullmäktige hittills saknat anledning

att bedöma såsom tillfredsställande, hemställde Fullmäktige, huruvida

icke Kongl. Maj:t kunde täckas att låta vidtaga verkande åtgärder för''

det tillämnade nya guldmyntverkets skyndsamma igångsättande, eller,

om giltigt hinder dervid skulle möta, för det äldre Myntverkets försättande

i den verksamhet förhållandena visade sig kräfva,

I sammanhang härmed, och då enligt instruktionen den 11 September

1874 Myntverket var förpligtadt att till myntning emottaga eu
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 1.

47

däst guld i plants och sålunda kunde vägra att, på sätt det förut utan

invändning gjort, till ommyntning emottaga guldmynt, utan föregående

nedsmältning, samt Riksbanken innehade ansenliga förråd guldmynt,

hvilka kunde ifrågakomma till ommyntning, anhöllo Fullmäktige, att

Kongl. Maj:t täcktes meddela föreskrift derom, att dylikt mynt skulle,

utan föregående nedsmältning till plants eller annan särskild kostnad,

af Myntverket emottagas och emot laglig myntningskostnad förmyntas.

Öfver dessa Fullmäktiges framställningar infordrades öfverdirektörens

utlåtande. Den del af detta, som angick ommyntning af guldmynt,

har blifvit Fullmäktige i skrifvelse från Herr Statsrådet och Chefen

för Finans-departementet meddeladt för afgifvande af yttrande. I

utlåtandet förklarar sig öfverdirektören »på det högsta afstyrka nådigt

bifall till den af Fullmäktige gjorda allmänna fordran, att Myntverket

skall emottaga och ommynta hvilka guldmynt som helst utan föregående

nedsmältning till plantsar», men att det dock kunde för något visst

myntslag och »för en gång i sender» medgifvas; i hvilket syfte öfverdirektören

för ommyntning af engelska sovereigns föreslår vissa »vilkor

och bestämmelser», hvilkas beskaffenhet gjort det för Fullmäktige

behöfligt att före ärendets slutliga behandling inhemta särskilda upplysningar,

till följd hvaraf Fullmäktiges yttrande ännu icke är afgifvet.

Det nya guldmyntverket har, så vidt Fullmäktige kunnat erfara,

ännu icke blifvit satt i gång.

Stockholm den 20 Januari 1875.

C. LEWENHAUPT.

Pehr Ehrenheim. Carl A. Lindroth.

A. W. Dufwa.

A. H. Fock.

J. W. Arnberg.

Liss Öl. Larsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.