Sök i Ratio Lex

Betänkande, med forslat) till ändringar i It ankor egle/mentets Andra, Afdelning.

1875-04-06 · 21 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1875:16, Betänkande, med forslat) till ändringar i It ankor egle/mentets Andra, Afdelning.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

N:o 1«.

Årik. till Itiksd. Kanal) flen 8 April 1873, kl. 2 e. ro.

Betänkande, med forslat) till ändringar i It ankor egle/mentets Andra,

Afdelning.

Sedan Utskottet nu genomgått och pröfvat andra afdelningen åt det

vid föregående riksdag stadfästade bankoreglemente, går Utskottet att framställa

de förslag till ändringar af denna afdelnings paragrafer, som föranledts

af framställningar, gjorda dels inom Utskottet, dels af Bankofullmäktige,

och Indika ej, med anledning af väckta motioner eller möjligen blifvande

riksdagsbeslut, anses behöfva göras till föremål för särskildt betänkande till

Riksdagen.

1) T till Utskottet ingifvet memorial hafva Fullmäktige hemstält om ändringar

i de bestämmelser, som för närvarande gälla rörande rättighet att

i Riksbanken å depositions- eller upp- och afskrifningsräkningar insätta

penningar, och i detta hänseende yttrat som följer:

“Vid inrättandet i Riksbanken år 1854 af upp- och afskrifningsråkningar

bl ef rättigheten att erhålla sådan räkning inskränkt till enskilde

personer, i syfte, såsom dåvarande Banko-Utskott i memorial N:o 34 yttrade,

att erfarenhet måtte vinnas om summan af de medel, som på sådan räkning

inginge. På förslag af Banko-Utskottet vid riksdagen 1859 1860 utsträcktes

rättigheten till “enskilda korporationer, bolag och kassör", hvilken bestämmelse

med utbyte vid reglementets omskrifning 18r2 af ordet “kassor mot

»inrättningar® qvarstad, till dess vid sistlidna ars riksdag, i sammanhang

Bih. till Ji/ksd. Prof. 1875. 6 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

dermed att upp- och afskrifningsmedlen icke vidare skulle i beräknandet af

sedelstocken ingå, bolag, som bedrefvo bankrörelse, uteslötos från erhållande

af upp- och afskrift^ingeräkning. Till det fortfarande uteslutandet från uppoch

afskrifningsräkningarne af allmänna inrättningarne torde väl hafva bidragit,

att dessa förmenats böra hålla sina penningar insatte i den ordning

§ 20 omförmåler eller på deposition utan ränta. Denna mening torde ock

hafva fullt skäl, hvad statens allmänna medel angår, af §§ 23 och 1 1 af

Kongl. Maj:ts stadfästelse och försäkring åt Rikets Ständer på vexel- och

lånebanken af den 3 Oktober 1675 och, i fråga om Stockholms stads medel

och inkomster, af § 8 i samma författning, enligt hvilken stadens medel

skola ga igenom banken och der såsom i eu kassa förvaras.

Men sedan Kongl. Maj:t genom särskilda kungörelser af den 13 November

1874 (Författningssamlingen N:o 92) förordnat om sådan ändring i

instruktionerna för Stockholms stads drätsel- sundhets- och fattigvårdsnämnder,

att stadens medel få insättas i annan bankinrättning än Riksbanken,

lärer tillämpning i denna del af den banken genom 1675 års författning

tillagde rätt icke vara att påräkna. Beträffande åter »allmänna inrättningar»,

Indika särskildt uppräknas i § 20 af bankoreglementet, är det i många fall

svårt att bestämma, om eu inrättning mera är att anse såsom allmän eller

enskild, och någon olägenhet bör ej uppstå derigenom, att möjligen ett antal

inrättningar, Indika kunna anses såsom allmänna, insätta sina penningar på

upp- och afskrifningsräkning, då vederbörande styrelse städse har att pröfva,

huruvida sådan bör dem medgifvas. Under dessa förhållanden har det synts

Fullmäktige bäst, om dels i § 23 icke annan inskränkning i upp- och afskrifningsrörelsen

gjordes, än att från densamma undantoges, jemte bankbolagen,

staten samt dess allmänna verk och kassor, hvilkas medel, så framt

förenämnde Kongl. stadfästelse och försäkring af 1675 eger någon betydelse,

torde böra hallas insatte i Riksbanken, dels ock i § 20 den der gjorda uppräkning

af insättare förkortades till öfverensstämmelse med den föreslagna

lydelsen af § 23.

Med gillande af de skäl Fullmäktige framställ, har Utskottet, i öfverensstämmelse

med deras förslag, ansett sig böra tillstyrka den förändring af

§§ 20 och 23, som här nedan anföres.

2) Vid pröfning af bestämmelserna om medels insättning ä depositionsoch

upp- och afskrifningsräkning samt den insättning på viss tid eller med

på förhand bestämd uppsägningstid, hvarom i § 24 förmäles, har inom Utskottet

framställs den anmärkning, att de inom Riksbanken häfdvunna benämningar

a tvänne af dessa räkningar icke stode i öfverensstämmelse med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

eljest gängse banktermer, och att derför för eu hvar, som ej sätskildt egnade

uppmärksamhet åt detta egna förhållande, misstag och förvexling lått kunde

uppstå om de särskilda räkningar nes natur. I Riksbanken betyder nemligen

»depositionsräkning» fortfarande såsom förut räkning för de medel, som mottagas

utan godtgörelse af ränta och tillhandahallas vid anfordran, under det

»depositionsräkning» i alla andra svenska banker afser medel insatta på bestämd

tid eller med uppsägningsrätt på viss tid samt mot en efter uppsägningstiden

lämpad räntegodtgörelse. När eu sådan form för bankupplåning

vid” 1858 års riksdag godkändes äfven för Riksbanken, crhöllo dessa räkningar,

för att skiljas från de äldre depositionsräkningarne, namnet depositråkningar

och har detta sedermera bibehållits. Ra nu i det allmänna föieställningssättet

namnet depositionsräkning redan har erhållit en betydelse,

som icke öfverensstämmer med den inom Riksbanken vedertagna, och då

derutinnan ingen förändring lärer vara att motse, har Utskottet, som öfver

frågan hört Fullmäktige, pa deras tillstyrkan velat föiesla, att namnen a

dessa räkningar sålunda förändras, att medel, som i Riksbanken insättas på

bestämd tid eller med uppsägning till viss dag samt mot ränta, må föras å

Depositions-r(Bening, samt att räkning å medel som insättas för att utan räntegodtgörelse

tillhandahållas vid anföran må erhålla namnet Folio-råkning,

eu term, som icke torde vålla förvexling med de i andra bankinrättningar

öfliga former för upplåning, och som dessutom har sin anledning deruti, att

för°så insatte medel erlägges af alla andra räkningshafvare utom staten eu

stadgad foliiafgift.

3) Vid förändringen i vissa delar af de paragrafer, som handla om uppoeh

utlåningsrörelsen har Utskottet funnit, att rubrikerna öfver dessa paragrafer

borde erhålla en bättre ordnad uppställning, hvilken är i förslaget

bär nedan iakttagen.

4) Med anledning af ingången skrifvelse från Strömsholms kanalbolag,

hvarest, under förmälan att vid den af bolaget inrättade hamn- och lastageplats

vid Borgå sund, uppläggas betydliga belopp jern från ofvanliggaude

bruk och bergslag, hemställes, huruvida sådan ändring i bankoreglementets

föreskrifter kunde beredas att rätt till belåning af jern, som linnes förvandt

och vågfördt vid kanalbolagets nämnda hamnplats, kunde egarne af jernet

medgifvas, under vilkor antingen att kronofogden i orten vitsordar vågattestens

riktighet eller ock att kanalbolaget i behörig ordning ställer sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

till ansvar för de vågförda effekternas förvar och tillhandahållande mot återställande

af vågattesten — hafva Fullmäktige, i till Utskottet stäld skrifvelse,

uttalat den åsigt, att då för beredande af den förmån, man genom denna

lånerörelse velat medgifva åt vissa bergverkens alster, det torde vara angeläget

att, i den mån rörelsen tager nya vägar och begagnar nya upplagsställen,

egarne af der upplagda varor må utan allt för stor omgång

kunna belåna sitt gods i Riksbanken, vore det skäl, att en ändring af bankoreglementet

verkstäldes, i syfte att belåning kunde medgifvas äfven för jern,

som förvarades å andra upplagsplatser än de i städerna upprättade vågar.

Hvad särskildt beträffade Borgå sunds hamnplats, syntes Fullmäktige belåning

af der förvaradt jern kunna utan tvekan medgifvas, så framt bolaget

förbunde sig att ej mindre vara Riksbanken ansvarigt för de varor, som på

grund af intyg från den af bolaget derstädes anstälda person hos Riksbanken

belånades, än äfven hos Riksbanken tillkännagifva, hvilken person, som

för längre eller kortare tid vore såsom uppsyningsman å hamnplatsen och

utgifvare af upplagsbevisen anstäld, och dervid aflemna prof å hans namnteckning,

samt slutligen medgifva, att de upplagda och i Riksbanken belånade

beloppen finge när som helst på Riksbankens räkning af dess ombud

inventeras. Men enär det dock ej syntes behöfligt att hvarje sådan fråga

om godkännande af upplagsplats för belåning af jern in. m. gjordes till föremål

för Riksdagens behandling, eller att hvarje sådan plats, hvarest hos Riksbanken

belånadt jern m. in. kunde få uppläggas, klafve i reglementet angifven,

syntes det kunna åt Fullmäktige öfverlemnas att pröfva, om och på

Indika vilkor belåning måtte på den ena eller andra upplagsplatsen tillåtas.

A de af Fullmäktige anförda skäl, livilka Utskottet funnit förtjena allt

afseende, och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af dem framstälda

förslag, har Utskottet ansett sig böra tillstyrka den förändring af 30 § mom. 1,

som här nedan är föreslagen.

5) Då å det i §31 mom. 7 omnämnda Kongl. Kommerskollegii kreditiv

det vid 1874 års slut lyftade belopp, med hvars inbetalning anstånd blifvit

medgifvet intill den 30 Juni, redan är till fullo återbetaldt och räkningen

med Kollegiet uppgjord, finnes intet skäl att längre bibehålla detta moment,

hvars borttagande Utskottet derför tillstyrker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

o

6) Inom Utskottet Tiar vid behandlingen af reglementet blifvit väckt förslag

derom, att sparbanker och folkbanker, med bibehållande af sin rätt, enligt

reglementet, att för kreditiv å de derstädes närmare bestämda belopp vara

befriade från kreditivafgift, måtte berättigas att söka och efter vederbörande

styrelses pröfning erhålla kreditiv äfven till högre belopp, emot skyldighet

att för den del, som öfverstege nyssnämnda, i reglementet stadgade belopp,

erlägga kreditivafgift och för allt hvad å hela kreditivet lyftes betala samma

ränta, som, enligt Fullmäktiges bestämmande, af andra kreditivtagare utgöres.

Fullmäktige, som, häröfver hörda, uttalat sitt gillande åt förslaget, hafva dertill

anfört, att som, i fall detsamma vunne framgång, det åt Riksgäldskontoret

anvisade kreditiv blefve det enda, för hvilket eu lägre i reglementet

faststäld ränta vore gällande, och då Riksgäldskontoret hvarken kunde anses

i behof af en sådan förmån ej heller borde inledas å att till förfång för

andra kreditbehöfvande, begagna sin lånerätt utan verkligt behof, syntes

dem nu gällande stadgande om en för vissa kreditiv nedsatt räntefot böra

helt och hållet utgå ur bankoreglementet.

Utskottet har funnit de för nämnda förändringar anförda skäl vara

fullt tillfredsställande. Det stadgande, som på samma gång det för sparbanker

och folkbanker medgifver en lägre kreditivränta än den vanliga, inskränker

rättigheten att i Riksbanken begagna kreditiv till ett visst belopp,

hvilket dertill är för folkbankerna och alla sparbanker utom Göteborgs och Stockholms

lika stort utan afseende på de olika bankernas olika behof, kan med

rätta anses vara för flera af dessa banker mindre förmånligt, på samma

gång det inkräktar på Riksbankens och dess styrelses vederbörliga frihet och

rätt att förfoga öfver sina tillgångar och af dem draga den afkomst som

vederbör; en inskränkning till förmån för andra inrättningar, som icke synes

stå till sammans med den af Riksdagen i öfrigt fasthållna grundsats, att

hvarje statens verk skall sjelft uppbära fulla inkomsterna af sin rörelse,

hvaraf ock ansetts följa, att Riksbanken i hvarje beröring med andra verk

borde utan någon lindring erlägga alla de utgifter, som till dem lagligen

skola utgå. Och då Riksgäldskontorets nu egande rätt till begagnande af

Riksbankens medel utan full ersättning lika litet synes med denna grundsats

öfverensstämma, utan endast leder dertill, att den ena eller andra inrättningens

ställning och förhållande kunna på bekostnad af eller till orättmätig

förmån för den andra framstå ofördelaktigare eller gynsammare än den

borde vara, bär Utskottet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förslagsställarens

och Fullmäktiges framställning, velat tillstyrka den ändring i detta

hänseende af 31 § mom. 2 sista punkten och mom. 3 samt 36 § som bär

nedan anföres.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

0 I till Utskottet stöld skrifvelse hafva Fullmäktige, med afseende å rlet

nuvarande sättet för behandling af lån med omsättningsrätt, anfört följande:

“Sättet för behandlingen hos Riksbanken af de derifrån utlemnade lån

med omsättningsrätt är särdeles omständligt och egnadt att bereda svårigheter

och onödig omgång såväl åt låntagare som åt Riksbanken sjelf och dess

tjensteman.

Lånen utgifvas såsom bekant i allmänhet med vilkor att återbetalas

med en femtedel hvarje sjette månad, någon gång- också med en tiondedel

hvarje tredje manad. Räntan af räknas i förskott för sex eller tre månader

och för hvarje afbetalning skall af låntagaren ny skuldsedel utfärdas, nyborgen

derå tagas, nya vederhäftighetsbetyg anskaffas, samt i Riksbanken de

aflemnade nya förbindelserna granskas och jemföra» med förut lemnade,

prof v as, förses med anteckningar och i listor och böcker införas, h vills et allt

gör denna lånerörelse särdeles besvärlig för Riksbanken, på samma gång

förmånen för låntagaren af låne vil koren i sjelfva verket upphäfva», och förhållandena

ställa sig helt annorlunda, om rätt beräknas den tid och det besvär

jemte de många, om ock smärre kostnader, som mängden af formaliteter

medtaga.

Att förändra denna å båda sidor olämpliga och besvärliga förrättningsordning

mötte emellertid svårighet, så länge ansfåndstid var medgifven för

afbetalningarnes verkställande, på ett sätt, som gjorde, att hvarken bestämda

förfallotider eller bestämda låuetider funnos. Ett lån kunde betalas på stadgade

tider och inom den afsedda lånetiden två och ett hälft år, ett annat

med begagnande af allt medgifvet rådrum, sfi att omsättningarne verkstäldes

hvar åttonde i stället för hvar sjette månad, och lånetiden utdrogs till nära

ett år längre än den tid, som var afsedd.

Då eu så slapp ordning iakttogs af låntagare, var det förklarligt, att

handläggningen inom Riksbanken ordnades derhän, att hvarje omsättning behandlades

nära nog som ett nytt lån med all den omgång för både banken

och lantagarne, som deraf blef eu följd. Men nya förhållanden hafva inträda

Den gamla s. k. respit-tiden, förut minskad från två månader till en, bär

blifvit borttagen, och tillämpningen af de nya stadgandena hafva fortgått

derhän, att det numera val får anses hafva ingått i låntaga nies erfarenhet

och vanor, att lånen skola på förfallodagarne betalas. Den tidpunkt synes

derför vara kommen, då, till fördel såväl för Riksbanken som låntagande,

den hittills följda förrättningsordningen torde kunna utbytas mot en enklare,

hvarom Fullmäktige ansett sig böra hos Utskottet framställa följande förslag.

I stället att för närvarande ny förbindelse afgifves för hvarje omsättning,

skulle den förbindelse, som vid lånets erhållande afgåfves, ställas på

afbetalning^- med eu femtedel hvarje sjette månad, tills lånet vore betaldt.

Verkstäld afbetalning skulle afskrifva» å skuldsedeln och särskild t bevis

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o IS.

7

derom meddelas låntagaren, under åberopande af anteckningen å skuldsedeln.

Försummelse att verkställa afbetalning skulle, liksom nu, leda dertill, att

hela återstående lånet torfolle till betalning och utsöktes. Skyldigheten att

vid afbetalningarnes fullgörande styrka fortfarande vederhäftighet skulle qvarstå,

men Fullmäktige anse att i allmänhet dylikt intyg icke skulle erfordras

vid första och tredje afbetalningarne, enär man utan särdeles äfventyr kunna

låta ett afgifvet och godkändt intyg gälla för ett år, derest icke särskilda

omständigheter någon gång fordra undantag. Nya förbindelser under lanetidcn

skulle således afgifvas endast i fall dödsfall eller konkurs inträffade

eller ock vederhäftigheten för låntagare eller löftesman så försämrades, att

ny säkerhet måste fordras.

lläntan, som hittills förskottsvis afdragits och betalats för sex manader

i sender, synes kunna, på samma sätt som vid Riksbankens öfriga lånerörelse,

betalas i sammanhang med lånebeloppets återbetalande.

Hvad dess belopp beträffar är detta i reglementet bestämdt till fem

procent och är till följd häraf nu lägre än räntan vid all annan Riksbankens

utlåning. Att detta icke är lämpligt i afseende på den utlåningsrörelse,

som gör riksbanken mest göromål och arbete, lärer icke böra bestridas.

Och om, genom antagande af Fullmäktiges förslag, låntagare befrias från

räntans erläggande i förskott samt från anskaffande af nya förbindelser vid

hvarje förfallotid och dertill det besvär och de kostnader, anskaffandet åt

vederhäftighetsbevis ådragit dom, väsendtligen minskas, torde i allt fall någon

förhöjd utgift icke drabba låntagande, om räntan för dessa lån får, lika med

räntan för andra af Riksbanken meddelade län, bestämmas af Fullmäktige,

skulle den ock, under eu penningställning sådan som den nuvarande, sättas

till sex procent. Derutöfver anse Fullmäktige den icke böra få höjas, men

då högre ränta, enligt Kongl. förordningen den 13 September 186-1, icke

får tagas å lån på längre tid än sex månader, hafva Fullmäktige icke ansett

särskild! stadgande derom behöflig! i reglementet, enär ifrågavarande

iån skulle komma att forskrifvas på ända till två och ett hälft år.

1 afseende på den föreslagna förändringen med räntan torde dessutom

böra anmärkas, att om denna lånerörelse betraktas endast ur deras synpunkt,

till hvilkas förmån den egentligen fortgår eller tjensteman i lägre grader,

mindre näringsidkare samt hemrnansegare och brukare, förändringen i räntan

just för de tider, då räntan härigenom blefve högre, för dem medförde

den fördel att härtill anslagne medel icke toges i anspråk af andra klasser

af befolkningen, hvilket eljest lätt blir händelsen, derest genom räntans låghet,

andra lockas att hellre söka lån af dessa medel än i de af dem vanligen

begagnade lånerörelser.

Oanmärkt må. ej heller lemnas, att genom den på senare tid inrättade

kommissionsanstalten, hvilken för Riksbanken medför ej så obetydliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

8

kostnader, samtliga Riksbankens låntagare i landsorterna beredts tillfälle afl

utan kommissionärer och afgiftsfritt samt således med väsendtlig besparing

uppgöra sina betalningar med Riksbanken, en förmån som jemförelsevis varit

störst för låntagare med små lån, å hvilka hvarje uppgift uppgått till ett

i förhållande till lånet högre belopp.

Då för andra lånerörelser endast hufvudbestämmelserna upptagas i

reglementet, och det i öfrig! är öfverlåtet åt Fullmäktige att meddela de närmare

bestämmelser, som i förbindelser och kontrakter böra inflyta eller eljest

tjena till efterrättelse, hafva Fullmäktige trott enahanda förfarande böra i afseende

på nu ifrågavarande lånegren iakttagas. Om derföre förslaget finnes

förtjent af bifall och nedan upptagne förändringar af de ställen i reglementet,

der lån med omsättningsrätt omtalas, skulle vinna godkännande, torde

det tillkomma Fullmäktige att meddela de vidare bestämmelser, som för beslutets

verkställande pröfvas nödiga.

Mot den af Fullmäktige föreslagna ändring i sättet för behandling af

omsättningslånen har Utskottet ingen anmärkning att framställa, då densamma

synes leda till eu för låntagarne särdeles förmånlig lättnad, utan att

i nämnvärd mån minska bankens säkerhet. Men om den sålunda medgifna

lättnad ock synes för låntagarne medföra eu fördel, som äfven i penningevurde

i allmänhet kunde antagas uppväga en under vissa förhållanden vidtagen

förhöjning i räntefoten intill den af lagen för räntan å lån utöfver

sex månader medgifna gräns, eller sex procent, har dock Utskottet ansett

den af Fullmäktige förordade bestämmelse icke kunna tillstyrkas, enär eu

förhöjning i räntefoten för dessa lån skulle alltför mycket stöta gängse föreställningsätt

och väcka den tanken, att Riksbanken ej längre egde fylla

den vackra uppgiften att i tider af svårighet och betryck för mindre bemedlade

lånesökande “förebygga ocker och obilliga intressens beräknande enskilde

emellanPå samma gång derför Utskottet i öfrigt funnit sig böra

tillstyrka de af Fullmäktige föreslagne förändringar i §§ 25, 26, 27, 32

mom. 1, 2, 3, 4, 5 och 6, § 33 mom. 2 och 4, § 51, har det, i afseende

å 36 § 1 inom., ansett sig böra föreslå att, då nu för lån med omsättningsrätt

är stadgad en ränta af 5 procent, denna bestämmelse måtte ändras

derhän att för dylika lån må räntan ej utgöra mera än 5 ''/2 procent.

8) Såsom i Utskottets betänkande N:o 10 förmäles har Utskottet att i

anledning af Riksdagens i samband med fastställande af ny aflöningsstat

fattade beslut rörande tiden för afdelningskontorets i Luleå styrelses sam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o IG.

9

mantråden, föreslå den förändring i bankoreglemente! som deraf blifver eu

följd, hvilken här nedan i § 37 är iakttagen.

9) Sedan Hudiksvalls filialbank numera upphört och filialbanken i Sundsvall

således numera är den enda återstående af dessa inrättningar, om hvilka

talas i § 39 mom. 4, hafva ordalagen i nämnda moment i öfverensstämmelse

dermed blifvit af Utskottet i nedanstående förslag förändrade.

10) Då Utskottet gillat och faststält ett af Fullmäktige utarbetad! förslag

till ny instruktion för Riksbankens tjensteman, har å det ställe der densamma

i denna afdelning af reglementet omnämnes (i § 15) dess titel blifvit efter

Fullmäktiges förslag ändrad till Stadgar för tjänstgöringen i Riksbankens

Imf vadkontor.

Med anledning deraf att de i § 21 intagna punkterna b) c) nu äfven

förekomma i nämnda stadgar och der rätteligen hafva plats, har Utskottet

föreslagit dessas borttagande ur nämnda paragraf i bankoreglementet; i sammanhang

hvarmed punkterna d) e) f) g) blifvit ändrade till punkterna b) c) d) e).

I öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit anfördt får Utskottet

härmed i ett sammanhang framlägga sina förslag till ändringar i åtskilliga

paragrafer af bankoreglementets andra afdelning och hemställa

att nedanstående paragrafer af bankoreglementet må

erhålla följande förändrade lydelse:

Bih. till Riksd. Prof. 1875. G Sami. 1 Afd. IG Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Callico- Utskottets Memorial N:o 16.

Nuvarande lydelse:

Afdelning 2.

Föreslagen lydelse:

§

15.

§ 15.

Mom. 5. I fråga om inlösen af brist-| Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga

och förslitna sedlar iakttages fälliga och förslitna sedlar iakttages

hvad som är stadgadt dels i Kongl. hvad som är stadgadt dels i Kongl.

Kungörelserna af den 5 Mars , 836, den , Kungörelserna af den 5 Mars 1836, den

4 Februari 1859 och den 7 November ; 4 Februari 1859 och den 7 November

1873 samt dels i instruktionen för | 1873 samt dels i Stadgame för tjenst - Motiv 10.) riksbankens tjenstemän. göringen i riksbankens hufvudkontor.

(Motiv 2.) (!t om depositions- och postrael- C. Om fofioräkningar och post
rörelsen.

vexclrörelseu.

§ 20.

§ 20.

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna

verk och kassor, de under städernas sty(Motiv

i.) relser hörande embetsverk och kassor,

allmänna inrättningar, välgörenhetsanstalter,

enskilda stiftelser och bolagsföreningar

samt enskilda personer skall

i Riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor

emottagas och å räkning

föras penningar, under förbindelse för

riksbanken att vid anfordran tillhandahålla

räkningshafvaren hvad å räkningen

innestår; och skola, med undantag

af staten samt dess allmänna verk och

kassor, öfriga räkningshafvare erlägga

den afgift för räkningens hållande, som

af fullmäktige bestämmes

Mom. 1. Af staten samt dess allmänna

verk och kassor, bolag som drifva bankrörelse

och andra, som sådant önska,

skall i riksbankens så väl hufvud- som

afdelningskontor emottagas och å räkning

föras penningar, under förbindelse

för riksbanken att vid anfordran tillhandahålla

räkningshafvaren hvad å

räkningen innestår; och skola, med

undantag af staten samt dess allmänna

verk och kassor, öfriga räkningshafvare

erlägga den afgift för räkningens

hållande, som af fullmäktige bestämmes.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

11

21.

a) Vexel får ej in blanco transporteras.

aJ Vexel får ej in blanco transporteras.

b) Då vexel af hufVudkontoret utställes,

skall densamma med först afgående

post aviseras afdelningskontoren

eller vederbörande afdelningskontor.

Lika beskaffad avis åligge det afdelningskontor,

som vexel utfärdat, att till

hufvudkontoret och öfriga afdelningskontoren

eller till hufvudkontoret eller

vederbörande afdelningskontor insända.

c) Öfver rörelsen i dess helhet föres

i riksbankens hufvudkontor sammanfattad

och fortgående räkenskap.

d) De penningar, som för ifrågavarande

ändamål insättas i hufvudoch

afdelningskontoren, få icke under

något vilkor i diskonterings-, låneeller

kreditivrörelse användas.

e) Om vid någotdera afdelningskontoret

penningar insättas till högre

belopp, än som för vexlars infriande

anses erforderligt, åligge det fullmäktige

att sådana medel derifrån till

hufvudkontoret infordra, med fullmäktige

leinnad rätt att kunna, der så

nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors

styrelse att, vid afsändning

af riksbankens sedlar, desamma

makulera genom derå med

trycksvärta anbragta ord: “Inlöst i

afdelningskontoret i N. N.“

f) Företes till inlösen vid någotdera

afdelningskontoret vexel å större belopp,

än hvartill den hos kontoret varande

behållning uppgår, ege afdelningskoutoret

att för liqvidens verkställande

U tgår.

Utgår.

b ) De penningar, som för i fråga

varande ändamål insättas i hufvudoch

afdelningskontoren, få icke under

något vilkor i diskonterings-, låneeller

kreditivrörelse användas.

c) Om vid någotdera afdelningskontoret

penningar insättas till högre

belopp, än som för vexlars infriande

anses erforderligt, åligge det fullmäktige

att sådana medel derifrån till

hufvudkontoret infordra, med fullmäktige

lemnad rätt att kunna, der så

nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors

styrelse att, vid afsändning

af riksbankens sedlar, desamma

makulera genom derå med trycksvärta

anbragta ord: “Inlöst i afdelnigskontoret

i N. N.“

d) Företes till inlösen vid någotdera

afdelningskontoret vexel å större

belopp, än hvartill den hos kontoret

varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret

att för liqvidens verk
-

{Motiv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Motiv. ■/

(Motiv, t

'' - Banko-Utskottets

utgifva assignation ä hufvudkontoret;

gällande härvid till efterrättelse hvad

som i afseende å afdelningskontorens

assignering i (ifrigt är eller varder

stadgadt.

g) I händelse åter de i hufvudkontoret

insatta medel skulle vid något

tillfälle vara otillräckliga för infriande

af vexlar eller af sådana assignationer,

so in, enligt föregående moment,

kunna af afdelningskontoren utfärdas,

må fullmäktige begagna förskott, hvilket

genast, då tillgången det medgifver,

återbetalas.

E. Om Upp- och ii t bild ags-, diskonterings-

och krcditivrörelscn.

)

§ 28.

Mom. 1. I riksbankens liufvudoch

afdelningskontor emottagas, efter

vederbörande styrelses pröfning, penningar

på upp- och afskrifningsräkning

af så väl enskilda personer, som en- j

skilda korporationer och inrättningar, j

äfvensom af bolag, som ej bedrifva j

bankrörelse, under följande hufvud- I

sakliga vilkor, nemligen:

§ 24.

I riksbankens hufvud- och afdel- j

ningskontor mottagas ock, efter veder- 1

Memorial N:o 16.

ställande utgifva assignation å hufvudkontoret;

gällande härvid till efterrättelse

hvad som i afseende å afdelningskontorens

assignering i öfrigt är

eller varder stadgadt.

e) I händelse åter de i hufvudkontoret

insatta medel skulle vid något

tillfälle vara otillräckliga för infriande

af vexlar eller af sådana assignation^'',

som enligt punkten d) kunna af afdelningskontoren

utfärdas, må fullmäktige

begagna förskott, hvilket genast, då

tillgången det medgifver, återbetalas.

E. Om upp- och utlåiiingsrörelscii.

1. Om Upp- och afskrlfnings- och

depositionsrörelsen.

§ 28.

Mom. 1. I riksbankens hufvudoch

afdelningskontor emottagas, efter

vederbörande styrelses pröfning, penningar

på tipp- och afskrifningsräkning,

dock att sådan räkning icke öppnas

för Uaten, dess allmänna verk och

kassör, eller bolag, som drifva bankrörelse.

För dessa räkningar gälle följande

hufvudsakliga vilkor, nemligen:

§ 24.

L riksbankens hufvud- och afdelningskontor

mottagas ock, efter veder
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

13

börande styrelses pröfning, penningar

att återbetalas antingen å bestämd dag

efter insättningen eller efter viss, på förhand

bestämd, ömsesidig uppsägning

under följande vilkor:

Riksbankens utlåningsrörelse bedrifves

genom afdelningskontoret i Göteborg

för Hallands, Göteborgs och Bohus,

Elfsborgs och Skaraborgs län;

genom afdelningskontoret i Malmö för

Blekinge, Christianstads ocli Malmöhus

län; genom afdelningskontoret i Luleå

för Westerbottons och Norrbottens län;

genom afdelningskontoret i Wisby för

Gotlands län, samt genom riksbankens

hufvudkontor för rikets alla öfriga län;

dock att hinder icke möter mot meddelande

af lån utan omsättningsrätt

mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda

slags säkerhet, utan afseende på

den här ofvan bestämda distriktsindelning.

§ 26.

Denna rörelse omfattar:

1) Diskontering af vexlar;

2) utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning, aktier, publika papper

eller annan säkerhet;

3) utlåning mot pant af vågförda

effekter;

börande styrelses pröfning, penningar

på deposition^åkning att återbetalas

antingen å bestämd dag efter insättningen

eller efter viss, på förhand bestämd

uppsägning, under följande vilkor:
-

2. Utlåningsrörelsen.

§ 25.

Riksbankens utlåningsrörelse drifves

genom afdelningskontoret i Göteborg

för Hallands, Göteborgs och Bohus,

Elfsborgs och Skaraborgs län; genom

afdelningskontoret i Malmö för Blekinge,

Christianstads och Malmöhus

län; genom afdelningskontoret i Luleå

för Vesterbottens och Norbottens län;

genom afdelningskontoret i Yisby för

Gotlands län, samt genom riksbankens

hufvudkontor för rikets alla öfriga län;

dock att hinder icke möter mot meddelande

af lån utan afbetalning sv&tt mot

realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda

slags säkerhet, utan afseende på den

här ofvan bestämda distriktsindelning.

§ 26.

Utlåningsrörelsen omfattar:

a) Diskontering af vexlar;

b) utlåning mot hypotek af löpande

förskrifning, aktier, publika papper eller

annan säkerhet;

c) utlåning mot pant af vågförda

effekter;

{Motiv 2.)

(Motiv 3)

(Motiv. 7)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

(Motiv. 7)

(Motiv. 7)

(Motiv. 7)

(Motiv. «y)

4) beviljande af kassakreditiv; och

5) utlåning med omsättningsrätt.

§ 27.

Mom. 1. Till utlåning med omsättningsrätt

skola, i den mån ingifna

lånehandlingar dertill föranleda, användas

högst tio millioner kronor,

egande fullmäktige att för den i punkterna

1, 2, 3 och 4 af nästföregående

§ omförmälda diskontering, utlåning

och kassakreditivrörelse använda dels

de genom upplåning enligt §§23 och

24 tillgängliga medel, dels af riksbankens

egna fonder hvad som för

nämnde rörelse kan afses.

Mom. 2. Fördelningen emellan

riksbankens hufvud- och afdelningskontor

af de till utlåningsrörelsen afsedda

medel bestämmes af fullmäktige;

dock bör i allmänhet såsom grund för

fördelningen af det till utlåning med

omsättningsrätt afsedda belopp iakttagas,

att deraf beräknas:

Diskontering af vexlar.

§.28.

d) beviljande af kassakreditiv; och

e) utlåning mot återbetalning pa bestämda

tider.

§ 27.

Mom. 1. Till utlåning mot återbetalning

på bestämda tider skola, i

den mån ingifna lånehandlingar dertill

föranleda, användas högst tio millioner

kronor; egande fullmäktige att för den

i punkterna a), b), c) och d) åt näst

föregående paragraf omförmälda diskontering,

utlåning och kassakreditivrörelse

använda dels de genom upplåning enligt

§§ 23 och 24 tillgängliga medel,

dels af riksbankens egna fonder hvad

som för nämnda rörelse kan afses.

Mom. 2. Fördelningen mellan riksbankens

hufvud- och afdelningskontor

af de till utlåningsrörelsen afsedda

medel bestämmes af fullmäktige; dock

bör i allmänhet såsom grund för fördelningen

af det till afbetalning slån

afsedda belopp iakttagas, att deraf beräknas

:

a) Diskontering of vexlar.

§ 28.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Memorial N:o 16.

15

I tliiiiing mot hypotek af löpande lörskiif- I)) Utlåning litet hypotek al löpande forskrif- (Muliv- •>)

ning, aktier, pnltiika papper eller annan ning, aktier, publika papper eller annan

säkerhet. säkerhet.

§ 29.

§ 29.

Utlåning mot pant af vågförda elfekter.

§ 30.

Mora. 1. Utlåning sker mot lånesökandes

förbindelse och pant enligt

medföljande på riksbankens hufvudkontor

eller vederbörligt afdelningskontor

öfverlåten vågattest:

1 :o) af nedannärnnde på vågar inom

riket upplagda effekter af svensk tillverkning,

nemligen: smidt och valsadt

jern, jernmanufaktur, stål, messing och

koppar af alla slag, samt alun och

bly; börande i vågattester från Stockholms

och Göteborgs vågar panten

upptagas till namn, sort och vigt, samt

i attester från öfriga vågar äfven till

stämplar, dimensioner, stång- eller

stycketal, med uppgift tillika, huruvida

panten finnes antingen i sjelfva

våghuset eller å annat förvaringsställe;

och

2:o) af svenskt tackjern, som i enlighet

med gällande författningar är

behörigen stämplad t och märkt samt

upplagdt antingen å jernväg i Stockholm

eller Göteborg, eller i någon af

öfriga inom riket befintliga jernvågar,

vid hvilka vågmästare äro anstälde

och som stå under tillsyn och ansvarighet

af städernas magistrater; börande

vågattesten innehålla bestämd

uppgift å namnet på och stämpeln för

c) Utlåning mot pant af vågförda effekt er.

§ 30.

Mom. 1. Utlåning sker mot låntsökandens

förbindelse och pant enligt

medföljande på riksbankens liufvudkontor

eller vederbörande afdelningskontor

öfverlåtet upplagsbevis å smidt

eller valsadt jern, jernmanufaktur,

tackjern, stäf koppar, messing, alun

och bly af svensk tillverkning, liggande

å väg eller annan plats under

tillsyn och ansvarighet af stadsmyndighet,

eller och af samfund eller

bolag, hvars åtaganden i nämnda afseenden

fullmäktige pröfvat vara för

riksbanken betryggande; börande i upplagsbevis

panten upptagas till ämne,

sort och vigt, med sädana kännetecken,

att den karl från andra upplag ä platsen

skiljas; dock att. uti upplagsbevis

från Stockholms oeh Göteborgs vågar,

panten, så vidt den icke består af tackjern,

endast upptages till ämne, sort

och vigt.

(Motiv. 3)

(Mo''iv. 4)

s. 16 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Memorial N:o 16.

16

den hytta, hvarest taokjernet är till- :

verkadt, samt vigten.

d) Beviljande af kreditiv.

§ 31.

Mom. 1. — — — — —

Beviljande af kreditiv.

§ 31.

Mom. 1. — — — —

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens

belopp bestämmes af fullmäktige

och kan vara olika för de särskilda

kreditivhafvarne.

Från erläggandet af sådan afgift äro

riksgäldskontoret, sparbanker och s. k.

folkbanker befriade.

{Motiv. 6)

Mom. 3. Riksgäldskontoret eget’att

begagna ett kreditiv af 1,500,000

kronor.

Kreditiv må beviljas: till Stockholms

stads sparbank å högst 50,000 kronor,

till Göteborgs sparbank högst 20,000

kronor, till hvar och en af öfriga sparbanker

samt till folkbank högst 10,000

kronor.

I öfrigt eget’ vederbörande styrelse

att i hvarje fall bestämma huru stort

belopp må kreditivsökande beviljas.

Mom. 4. — — — — — — —

Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens

belopp bestämmes af fullmäktige

och kan vara olika för de särskilda

kreditivhafvarne. Sådan afgift

pa föres icke riksgäldskontoret; icke

heller sparbanker och folkbanker för

hvad af dem beviljade kreditivbelopp

som icke öfver stiger: för Stockholms

stads sparbank 50,000 kronor, för Göteborgs

sparbank 20,000 kronor samt för

hvarje af de öfriga 10,000 kronor.

Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att

vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv

af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt

tillkommer det vederbörande styrelse

att i hvarje fall bestämma, huru

stort kreditiv må sökande beviljas.

Mom. 4. — — — — — — —

Mom. 5. — — — — —

Mom. 5. — — — — — — —

Mom. 6.

Mom. 6.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:& 16. 17

Mom. 7. Med återbetalningen till

riksbanken af det belopp, som kan

vid 1874 års slut vara lyftadt å det

Kongl. Kommerskollegium för detta

år beviljade kreditiv å 500,000 R:dr,

eger kollegium begagna uppskof intill

den 30 Juni 1875, å hvilken dag

nämda belopp med derå upplupen ränta

senast skall vara till Riksbanken inbetaldt.

Utlåning med omsättningsrätt.

§ 32.

Mom. 1. Utlåning med omsättningsrätt

sker mot lånesökandes förbindelse,

antingen åtföljd af löpande förskrifning,

accepterad invisning, aktier, publika

papper eller andra hypoteker, som

fullmäktige eller vederbörande styrelse

anse innefatta fullkomlig säkerhet för

det sökta lånet, eller ock försedd med

borgen.

Mom. 2. Lånetiden får ej öfverstiga

sex månader, men lånen må,

såsom hittills, omsättas; dock på högst

sex månader hvarje gång.

Mom. 3. Lån må ej utgifvas å

mindre belopp än 400 kronor, eller

annorlunda än å hela tiotal kronor

derutöfver.

Mom. 4. Vid omsättning på jemna

sex månader fordras minst en femBih.

till Biksd. Prof. 1875. 6 Sand. .

Utgår.

e) Utlåning mot återbetalning på bestämda

tider.

§ 32.

Mom. 1. Afbetalningslånlemnas mot

lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom

pant af löpande förskrifning eller annat

värdepapper, som pröfvas innefatta

full säkerhet för kapital och ränta,

eller ock försedd med borgen, såsom

för egen skuld.

Mom. 2. Länen återbetalas medelst

erläggande hvar sjette månad efter

utlåning sdag en af en femtedel utaf

lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid

äfventyr, om sådant försummas, att

hela obetalda delen af lånet varder till

betalning förfallen.

Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre

belopp än 400 kronor eller å helt

tiotal kronor derutöfver.

Mom. 4. För lån utgifna mot borgen

åligger det låntagaren att vid hvarje

Afd. 13 Höft, 3

(Motiv 5)

(Motiv 3.)

[Motiv 7.)

[Motiv 7.)

[Motiv 7.)

[Motiv 7.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

tedels afbetalning efter ursprungliga

kapitalet, samt i förhållande derefter

vid kortare omsättningstider till och

{Motiv 7.) med tre månader, då afbetalningen

blifver minst en tiondedel; och får

ingen inbetalning till ringare än detta

sistnämnda belopp ega rum, om ock

omsättning skulle sökas på kortare tid

än tre månader.

Mom. 5. Derest, vid omsättning af

lån, felaktighet å de inlemnade låne(M°tiv

7.) handlingar^ förefinnes, är lånesökande

berättigad till erhållande af eu månads

anstånd från förfallodagen räknadt, för

handlingarnes inlemnande ånyo, under

vilkor likväl att den föreskrifna inbetalningen

blifvit senast å lånets förförfallodag

verkstäld, samt att Riksbankens

säkerhet genom anståndet icke

äfventyras.

Mom. (i. Inlemnas till hufvud- eller

afdelningskontor ansökningar om lån

{Motiv 7.) från denna fond å större, sammanlagdt

belopp än tillgångarne medgifva, beviljas

lånen i den ordning, anmälan

derom ingått.

af betalningstid, om sä fordras, förete

bevis om egen och löftesmäns fortfarande

vederhäftighet eller och, att

ställa ny säkerhet, som godkännes, vid

;påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet

anses förfallet.

Mom. 5. Öf''riga bestämmelser, som

för Riksbankens säkerhet kunna i afseende

å denna länegren anses erforderliga,

meddelas af Fullmäktige.

Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller

afdelningskontor ansökningar om lån

af detta slag å större sammanlagdt

belopp än tillgångarne medgifva, beviljas

lånen i den ordning, anmälan

derom ingått.

(Motiv 3.) Allmänna bestämmelser angående ; Allmänna bestämmelser angående

diskonterings-, utlåtnings- och : utlånings-rörelsen.

kreditivrörelsen.

§ 35.

Mom. 2. Diskontering, lån eller

kreditiv må ej heller beviljas annan

än den, som är inom lånedistriktet

§ 33.

Mom. 1. — ■— — — — —- —

Mom. 2. Diskontering, lån eller

kreditiv må ej heller beviljas annan

än den, som är inom lånedistriktet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

19

mantalsskrifven, dock att denna inskränkning

ej gäller i afseende på

kreditiv och lån utan omsättningsrätt,

så framt realsäkerhet ställes.

Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon

häfta för högre lån med omsättningsrätt,

än sex tusen kronor.

§ 34.

Mom. 1. Förbindelse för nytt eller

omsättning af redan erhållet lån, eller

för kreditiv skall, derest låntagares eller

löftesmäns vederhäftighet ej är af styrelsen

känd eller den erbjudna panten

icke, ensam för sig, anses innefatta

fullgod säkerhet, vara försedd med

antingen officielt intyg af länsstyrelse

eller, å landet, af domhafvanden

i orten, eller, i stad, af magistraten

eller borgmästaren, den senare å embetets

vägnar, eller ock med af enskild

man, för hvilken styrelsen hyser fullt

förtroende, utfårdadt bevis angående

vederhäfti gheten.

§ 35.

§ 36.

Mom. 1. Räntan å lån med omsättningsrätt

utgör fem procent för år

räknadt och afdrages i förskott.

Vid vexeldiskontering samt öfrig utlåning

ega fullmäktige bestämma räntan

med afseende å så väl penningeställ
-

mantalsskrifven, dock att denna inskränkning

ej gäller i afseende på

kreditiv och lån utan afbetalning svätt,

så framt derför ställes säkerhet i fast

egendom, vågförda effekter, aktier eller

obligationer.

Mom. 3. — — —------

Mom, 4. Såsom låntagare får ej någon

häfta för högre lån med afbetalningsrätt

än sex tusen kronor.

§ 34.

Moln. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv

skall, derest låntagares eller löftesmäns

vederhäftighet ej är af styrelsen känd

eller den erbjudna panten icke, ensam

för sig, anses innefatta fullgod säkerhet,

vara försedd med embetsintyg af länsstyrelse.

, magistrat, borgmästare eller

domhafvande, eller ock med af enskild

man, för hvilken styrelsen hyser fullt

förtroende, utfärd adt bevis angående

vederhäftigheten.

35.

§ 36.

Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv

samt vid köp af vexlar ega fullmäktige

bestämma med afseende å så väl penningeställningen

som utlåningstiåen och

de säkerheter, hvilka erbjudas; dock att

räntan för afbetalningslån ej får utgöra

{Motiv 7.)

(Motiv 7.)

{Motiv 7.)

{Motiv 7.)

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Banko-Utskottets Memorial N:o 16.

ningen som betalningstiden och de säkerheter,

hvilka erbjudas; och kan denna

ränta vara olika i riksbankens huf(Motiv

7.; vedkontor och vid hvardera afdelningskontoret.

Räntan erlägges å den

i skuldförbindelsen utfästade tid.

mera än fem och en half procent för

år raknadt. Räntan kan vara olika i

riksbankens hufvudkontor och vid

hvartdera afdelningskontoret.

Mom. 2. För de summor, som lyftas

eller insätttas å kassakreditiv, beräknas

å kreditiven till Riksgäldskontoret,

(Motiv 6) Kongl. Kommerskollegium, sparbanker

1 och g. k. folkbanker fyra procent ränta,

men å öfriga kreditiv den ränta, Fullmäktige

med afseende å penningeställningen

hafva att bestämma.

Utgår.

(Motiv 7.)

Mom. 3. För lån, som ej senast å

förfallo dagen, antingen till fullo inbetalas

eller liqvideras genom omsättning,

der sådan får ega rum, samt för de

kassakreditiv, som icke betalas i enlighet

med gällande kontrakt, beräknas

från förfallodagen sex procent ränta,

för år räknadt, der ej högre ränta är

å försträckningen betingad, i hvilket

fall denna högre ränta utgår intill dess

full betalning sker.

Mom. 2. För låne- och hreditivbelopp,

som ej senast å förfallodagen

betalas, påföres från nämnda dag sex

procent ränta för år räknadt, der ej

högre ränta är å försträckningen betingad,

i hvilket fall denna högre ränta

utgår intill dess full betalning sker.

§ 37.

§ 37.

(Motiv 8.)

Diskontering och utlåning sker i

Riksbankens hufvudkontor samt vid

afdelningskontoren i Göteborg och

Malmö alla söknedagar samt vid afdelningskontoren

i Luleå och Wisby

minst två dagar i veckan.

Diskontering och utlåning sker i

Riksbankens hufvudkontor samt vid afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö

alla söknedagar, vid afdelningskontoret

i Luleå minst tre, och vid afdelningskontoret

i Yisby minst två dagar

veckan.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Banko- Ijtskottets Memorial N:o 16.

21

§ 38.

§ 39. ! § 39.

Mom. 4. I afseende på försträck- Mom. 4. I afseende på försträckningarne

till ännu qvarvarande filial- ningen till den ännu qvarvarande filialbanker

tjenar till efterrättelse hvad { banker tjenar till efterrättelse hvad

derom är stadgadt i § 44 af Banko- j derom är stadgadt i § 44 af banko- (Motiv 9-)

reglementet under It! Maj 1871. j reglementet.

Stockholm den 6 April 1875.

På Utskottets vägnar:

J. v SCHWERIN.

Emot Utskottets beslut i § 36 angående räntan å afbetalningslån, anmäldes

reservation af Herr Ekman, som ansåg, att Utskottet bort, i öfverensstämmelse

med Herrar fullmäktiges förslag, tillstyrka följande lydelse af denna

punkt:

§ 36, mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega

fullmäktige bestämma med afseende å så väl penningeställningen som utlåningstiden

och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i

riksbankens hufvudkontor och vid hvardera afdelningskontoret.

Häri instämde Herrar Friherre von Schwerin, Gumcdius, Peyron och

Hammarberg, hvarjemte Herr Botlig anmälde, att han icke öfvervarit frågans

behandling.

Bill. till Biksd. Prof. 1875. 6 Sami. 1 Afä. 13 Häft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.