Betänkande, med förslag till ändringar i Bankoreglementets Treiije, Fjerde och Femte Af delningar.
1875-04-19 · 40 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 34 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1875:20, Betänkande, med förslag till ändringar i Bankoreglementets Treiije, Fjerde och Femte Af delningar.
Dokumentets text
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
1
X:o 20.
Ank. till Riksd. Kansli den 19 April 1875, kl. 2 e. in.
Betänkande, med förslag till ändringar i Bankoreglementets Treiije,
Fjerde och Femte Af delningar.
Sedan Utskottet genomgått tredje, fjerde och femte afdelningarne
af bankoreglementet, får det härmed öfverlemna förslag till de ändringar
i de samma, som föranledts af framställningar dels inom Utskottet, dels
från fullmäktige.
Inom Utskottet har yrkats, att, då den i § 49 omnämnda åtgärd,
hvarigenom såsom osäkra ansedda fordringar i räkenskaperna föras inom
linien, alldeles icke utöfvar någon verkan till eftergifvande eller minskning
af riksbankens rätt, utan endast utgör en bokföringsåtgärd, borde densamma
helt och hållet kunna öfverlemnas åt fullmäktige, utan att göras
till föremål för handläggning af Banko-Utskottet, och har Utskottet, som
gillat denna åsigt, ansett att fullmäktige böra tillåtas besluta om osäkra
fordringars förande inom linien i så väl hufvudkontorets som afdelningskontorens
räkenskaper, för dessa senare på förslag af vederbörande kontors
styrelse. I sammanhang med den förändring, Utskottet sålunda ansett sig
böra föreslå, har dock äfven funnits skäligt att ur nämnda paragraf utesluta
de uti stadgandet, att fullmäktige ej ega efterskänka något af hvad till
riksbanken bör erläggas, inskjutna orden »med undantag dock hvad angår
vissa inom linien förda fordringar, i afseende på hvilka blifvit af Riksdagen
särskilt föi’eskrifvet.» Som de här åsyftade fordringar, uppgående
till ett belopp af 69,664 R:dr B:ko, i tillhopa 85 lån, rörande hvilka
Riksdagen år 1850, jemlikt Banko-Utskottets förslag i utlåtande N:o 82,
Bih. till Bilcsd. Prot. 1875. 6 Sami. 1 Afä. 16 Häft. 1
2
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
särskild! föreskref, att diskont-direktionen egde efter pröfning i hvarje
särskildt fall för dem mottaga ackord, numera samtliga äro afskrida,
behöfva de anförda orden ej längre i bankoreglementet förekomma.
För öfverensstämmelse med det till Utskottet afiemnade förslag
till omarbetning af fjerde och femte afdelningarne i bankoreglementet har
Utskottet ansett, att i den afdelning som handlar om fullmäktige och
deras åligganden bör införas uti § 42 eu hänvisning till den af Riksdagen
faststälda lönestat.
Utskottet får derför föreslå,
l:o.
att Riksdagen måtte godkänna följande förändrade lydelse
för nedanstående paragrafer af Bankoreglementets
Tredje Afdelning.
§ 42.
§ 42.
Nytt mom.
§ 49.
Fullmäktige berättigas att, efter
noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall, bevilja
riksbankens gäldenärer, som till borgenärers
förnöjande sin egendom afträda
ackord vid liqviden af deras
skulder till riksbankens hufvud- eller
afdelningskontor, men ega för öfrigt
icke, med undantag dock hvad angår
vissa inom linien förda fordringar,
i afseende på hvilka blifvit af Éiksdagen
särskildt föreskrifvet, att efterskänka
något af hvad enligt gifna
föreskrifter och gällande författningar
bör erläggas, utan skola alla
Mom. 4. De till fullmäktige och
deras deputerade utgående aflöningsförmåner
äro bestämda i den af Riksdagen
faststälda aflöningsstat.
§ 49.
Mom. 1. Fullmäktige berättigas
att, efter noggrann pröfning af omständigheterna
i hvarje särskildt fall,
bevilja de riksbankens gäldenärer,
som till borgenärers förnöjande sin
egendom afträda ackord vid liqviden
af deras skulder till riksbanken, men
ega för öfrigt icke att efterskänka
något af hvad enligt gifna föreskrifter
och gällande författningar bör erläggas,
utan skola alla frågor om
eftergift underställas nästblifvande
Banko-Utskott till afgörande i den
ordning, instruktionen för detta Utskott
stadgar.
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
3
frågor om eftergift underställas nästblifvande
Banko-Utskott till afgörande
i deri ordning, instruktionen
för detta Utskott stadgar.
Nytt inom.
Mom. 2. Fullmäktige ega att så
val för hufvudkontoret som, på förslag
af vederbörande styrelse, för afdelning
skontor en bestämma, hvilka såsom
osäkra ansedda fordringar skola
föras inom Union i räkenskaperna.
Sedan Utskottet vid sisth&llne riksdag i protokollsutdrag till fullmäktige
uttalat den åsigten, att ett ännu fullständigare saraband mellan
hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö äfvensom
eu större likformighet så väl i tjenstemannens vilkor som i verksamhetssättet
måhända kunde med fördel å väga bringas, än som redan genom
senaste Riksdagars åtgärder i denna syftning åstadkommits, samt anmodat
fullmäktige att taga i öfvervägande, huruvida enahanda eller åtminstone
så likartade bestämmelser som möjligt kunde uppställas beträffande tilloch
afsättning, befordran från eu tjenst till annan, åtnjutande af semester,
pensionering med mera i fråga om tjenstemännen vid nämnda kontor, hvarigenom
äfven möjlighet kunde beredas att, när så lämpligt funnes, förflytta
tjensteman från det ena kontoret till det andra, samt att till vinnande
af nämnda likformighet pröfva de stadgande! i bankoreglementet, som anginge
tjenstemännen vid så väl hufvud- som afdelningskontoren, deias
tillsättande, aflöning och åligganden med mera och derom till nu innevarande
Riksdags Banko-Utskott afgifva utlåtande.
Till fullgörande häraf hafva fullmäktige till Utskottet afgifvit förslag
till ny redaktion af 4:de och 5:te afdelningarne af nu gällande bankoreglemente,
och i samband dermed till ny, efter de förändrade tjensteförhållandena
lämpad aflöningsstat för afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö, och får Utskottet härmed, hufvudsakligen i öfverensstämmelse
med fullmäktiges motivering, i ett sammanhang framlägga grunderna
för de ändringar i bankoreglementets i fråga varande afdelningar, hvilka
Utskottet funnit skäligt att förorda.
1) Så vidt tjenstemännen vid riksbankens samtliga kontor skola
anses såsom tjensteman i riksbanken, böra de, enligt Utskottets åsigt,
samtlige af riksbankens hufvudstyrelse, fullmäktige, tillsättas, äfvensom
deras entledigande ur riksbankens tjenst bör af fullmäktige bero. Men
då den allmänna regeln väl torde blifva, att befordringarne komina att
ske inom hvarje kontor för sig, särdeles i den mån extra ordinarie
tjensteman i hvarje kontor utbildas, böra också de förberedande åtgärderna
för tjensters tillsättande åt vederbörande kontorsstyrelser öfverlemnas,
hvilka derefter .skola insända ansökningshandlingarne till full
-
4
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
mäktige, som tjensten tillsätta och derå utfärda förordnande. Likaså
torde i fråga om tjenstemans vid afdelningskontor skiljande från tjenst
kontorsstyrelsens anmälan böra föregå fullmäktiges beslut, då de förhållanden,
som kunna föranleda att ett kontor ej finner sig med en tjensteman
belåtet, icke alltid skulle kunna af fullmäktige pröfvas. I öfverensstämmelse
härmed äro de stadganden affattade, som i Utskottets förslag
här nedan upptagas under §§ 70 mom. 4 och 80 mom. 2.
2) Uti 1872 års reglemente rörande tillsättning af tjensteman vid
hufvudkontoret blef den bestämmelse införd, att fullmakt utfärdas allenast
för tjensteman vid hufvudkontoret i fjerde och tredje graden samt den
tjensteman i andra graden, som är anstäld i fullmäktiges expedition.
Det har synts Utskottet vara skäligt att åt fullmäktige med hänsyn till
den tjensteman, hvilken svarar för fullmäktiges eget protokoll, lemna
friare händer än en fullmakt medgifver, och då tjenstemännen i tredje
graden vid afdelningskontoren icke innehafva fullmakt, synes det, som
om likformigheten i tjenstemännens ställning vid alla kontoren borde
medföra samma vilkor äfven för tredje gradens tjensteman vid hufvudkontoret,
och har Utskottet derför i § 68 af nu framlagda förslag (motsvarande
§ 61 i 1874 års bankoreglemente) velat hafva föreskrifvet, att
tullmakt meddelas allenast tjensteman af fjerde graden.
3) Med hänsyn till skiljande från tjenst synas Utskottet de tjensteman
vid hufvudkontoret, som tillsättas allenast på förordnande, böra hafva
samma ställning, som tjenstemännen vid afdelningskontoren, och har Utskottet
derför ansett att de särskilda formaliteter, som i 73 § nuvarande
bankoreglemente äro bestämda för entledigande af alla tjensteman vid
hufvudkontoret, icke böra gälla andra tjensteman än dem som hafva
fullmakt, i hvilken syftning det nu framlagda förslagets § 80 är affattad.
4) I fråga om semester hafva fullmäktige ansett denna förmån icke
höra i fråga komma för tjenstemännen vid Luleå och Visby kontor eller
för ombudsmännen vid Göteborgs och Malmö kontor eller kanslisten i
Göteborg, hvilkas tjenster hos riksbanken icke äro af den trägnare beskaffenhet,
att någon årlig ledighet kan anses behöflig, men deremot hemstält
att semester måtte medgifvas icke blott de i viss tjenstegrad anstälda
tjensteman vid Göteborgs och Malmö kontor utan äfven de vid
dessa kontor anstälde styrelseledamöter för den dagliga förvaltningen,
och har Utskottet, som gillat denna framställning, dertill tagit hänsyn
vid affattandet af §§ 59 mom. 4, 76 mom. 4 i nu framlagda förslag, med
iakttagande tillika deraf att styrelseledamot för deri dagliga förvaltningen
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20,
5
vid afdelningskontor, hvilken begagnar semester, må, i likhet med hvad
stadgadt är för fullmäktiges deputerade, under ledigheten afstå sitt arfvode
såsom styrelseledamot, hvarom stadgas vid afiöningsstaten.
5) Hvad beträffar den af föregående Riksdags Banko-Utskott i
fråga satta rätt att förflytta tjensteman från ett kontor till ett annat, hafva
fullmäktige väl förklarat sig anse, att en sådan skulle underlätta likformighet
i arbetet vid de särskilda kontoren, men tillika, så länge tjenstemännens
ställning vid de olika kontoren ej kan vara alldeles lika och så
länge det för fullmäktige är möjligt att på den frivilliga öfverenskommelsens
väg åstadkomma de förflyttningar, som kunna anses nödiga,
hemstält. att den föreslagna flyttningsrätten mellan afdelningskontoren i
Göteborg och Malmö samt hufvudkontoret måtte inskränkas till en tid
af sex månader, hvilken syntes tillräcklig för de uppdrag som kunde
komma i fråga till meddelande af nya arbetsordningar och tillsyn å deras
verkställighet. I öfverensstämmelse härmed är i Utskottets förslag § 75
affattad.
6) Då i öfverensstämmelse med under senare åren träffade anordningar
icke blott fjerde utan äfven tredje och andra gradens tjensteman
skola vid en del befattningar ställa säkerhet, och fullmäktige derför
funnit sig nödsakade att vid tillsättande af tjenst äfven i sist nämnda
grader fordra åtagande att vid behof ställa erforderlig säkerhet, torde det
vara skäl att i reglementet införa den bestämmelse, att tjenstemännen
äfven i andra och tredje graden skola förbinda sig att för medel, som
dem anförtros, ställa borgen eller annan säkerhet. Men då, för den händelse
tjensteman, som afgifvit sådan förbindelse, sedermera skulle finnas
ur stånd att den fullgöra, ett sådant förhållande innebär vitsord om eu
ställning, som icke öfverensstämmer med det förtroende, riksbankens
tjensteman böra ega, samt ett dylikt svikande af gifven förbindelse icke,
så länge riksbanken finner säkerhet för vissa tjensters fullgörande böra
ställas, kan lemnas utan påföljd, torde ock böra föreskrifvas, att den,
so in efter erhållet rådrum icke ställer föreskrifven säkerhet, skall från
tjensten skiljas; hvarom allt i Utskottets förslag är stadgadt i §§ 70 mom. 2
och 81.
7) Den rätt, som i 83 § af nu varande bankoreglemente är fullmäktige
lemnad att kunna, utan derom gjord ansökning, .på pensionsstat
förflytta en tjensteman eller vaktbetjent, som genom ohjelplig sjukdom
eller eljest oförvålladt befunnes oförmögen att i tjenstgöring qvarstå, har
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
i afseende å vaktbetjent varit begränsad så till vida, att honom fått beviljas
i pension högst två tredjedelar af lönen. Fullmäktige hafva härvid
anmärkt, att då vaktmästarne ofta nog inträda i tjenst vid så mogen
ålder, att de snart nog kunna uppnå den för full pensionsrätt erforderliga
tjensteålder, då deras tjenst vid hufvudkontoret tidt och ofta erfordrar
kroppskrafter, som ej kunna påräknas hos den ålderstigne, och då det
för erhållande af fullt pålitligt folk till de särdeles granlaga och vigtiga
förtroendeuppdrag som ofta måste iemnas eu stor penningeanstalts vaktmästare,
är nödigt att kunna erbjuda större trygghet för ålderdomen än
som med nuvarande pensionsbestämmelser är förenlig, torde det förtroende
som fullmäktige af Riksdagen erhållit, att i afseende å tjenstemännen låta
äfven full pensionsrätt inträda vid tidigare år än de i allmänhet i reglementet
bestämda, äfven böra dem medgifvas i afseende å vaktbetjeningen,
och Utskottet, som funnit de anförda skälen värda allt afseende, har derför
gillat det tillägg som i öfverensstämmelse härmed införts i 88 § af nu
varande bankoreglemente, hvilken återfinnes i § 90 af Utskottets förslag.
8) I § 92 af nu varande bankoreglemente bemyndigas styrelserna
för afdelningskontoren att å hufvudkontoret utfärda assignation^1 å beloppen
ett hundra, femhundra och ett tusen kronor. Till följd af lättade
kommunikationer och ökade tillgångar vid afdelningskontoren hafva dylika
assignationer under de senare åren icke behöft begagnas vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö; vid kontoret i Visby hafva de någon
gång begagnats, men kontoret i Luleå har mera ofta behöft anlita denna
utväg för betalningars verkställande. Undantagsvis torde emellertid ännu
behof deraf yppas äfven vid de begge andra kontoren. Men då vid betalningars
verkställande assignationer å så lågt belopp som ett hundra
kronor icke torde böra i rörelsen utsläppas, och kontoren alltid böra vara
i tillfälle att med sedlar eller mynt liqvidera hvarje post som understiger
1,000 kronor, har Utskottet på fullmäktiges hemställan i § 62 af nu
framlagda förslag velat hafva afdelningskontoren medgifvet att å hufvudkontoret
utställa anvisningar allenast å 1,000 kronors valör.
9) Sedan Riksdagen beslutat, i samband med fastställande af ny
aflöningsstat för afdelningskontoret i Luleå, att styrelsens sammanträden
derstädes skola hållas minst tre gånger i veckan, har stadgande derom
blifvit intaget i § 62 af Utskottets förslag.
10) För öfrigt hafva, vid uppgörandet af det förslag Utskottet nu
framlägger, de till 4:de och 5:te afdelningarne af bankoreglementet hö
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-JJtskottds Betänkande N:o 20.
rande paragrafer dels såsom eu följd af afdelningskontorens nya ställning
såsom underordnade delar af riksbanken blifvit efter annan indelningsgrund
ordnade, så att fjerde afdelningen numera innefattar stadgandena
om afdelningskontorens styrelser, och femte afdelningen till ett sammanför
alla bestämmelser om tjenstemännen vid samtliga riksbankens kontor samt
Tumba pappersbruk, dels ock till följd häraf på åtskilliga ställen sammandragna
och förkortade, derhän att reglementet efter detsamma komme
att innehålla allenast 94 paragrafer i stället för 99.
Med hänvisning till de här ofvan anförda skäl får derför Utskottet
hemställa,
2:o.
att Riksdagen måtte godkänna följande lydelse af Bankoreglementets
Fjerde och Femte afdelningar.
Afdelning 4. Afdelning 4.
A. Om tjenstemännen och vaktbe- Om styrelserne vid afdelnings (Motiv 10.)
tjeningen vid riksbankens hufvudkon- kontoren i Göteborg, Malmö, Lutor,
deras tillsättande, aflöning och leå och Wisby och deras åligganåligganden,
ordningsstadganden samt den.
grunderna för pensions erhållande.
§ 59.
Lika med § 88 mom. 1. Mom. 1. Styrelsen öfver hvar
dera
afdelningskontoret i Göteborg
och Malmö utgöres af fyra ledamöter
och öfver hvartdera afdelningskontoret
i Luleå och Wisby af tre
ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt
antal suppleanter, för ett år i sender,
efter kalenderår räknadt, utses
af fullmäktige, med rättighet för
fullmäktige att derförinnan, om och
när de dertill finna anledning, entlediga
en eller flere eller alla ledamöter
i dessa styrelser; och skola i
den eller de entledigades ställe an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
(Motiv 4.)
nan eller andra ledamöter genast
inväljas.
Afgår eljest ledamot under den
tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen
under den tid, som för den afgångne
ledamoten återstått. Vid de årliga
valen kan afgående ledamot återväljas.
Lika med § 88 mom. 2. Mom. 2. Bland ledamöterne i
hvardera styrelsen skola fullmäktige
särskildt utse en att handhafva den
dagliga förvaltningen, men styrelsen
väljer inom sig ordförande och vice
ordförande.
Lika med § 88 mom. 3. Mom. 3. .Suppleant mkallas i sty
relsen
vid tillfälligt hinder för ordinarie
ledamot.
Inträffar hinder för den ledamot,
som handhafver den dagliga förvaltningen,
öfvertager annan ledamot
den förres göromål, intill dess fullmäktige
derom förordnat.
Nytt mom. Mom. 4. Ledamot, som handhaf
ver
den dagliga förvaltningen vid
Göteborgs eller Malmö afdelning skontor,
eger att, å tid, som fullmäktige,
på derom gjord framställning, bestämma
och sedan de förordnat om
göromalens skötande, åtnjuta en och
en half månads ledighet ärligen.
§ 60.
Lika med § 89 mom. 1. Vid förvaltningen af afdelnings
kontoret
har styrelsen att ställa sig
till efterrättelse icke allenast de för
riksbanken utfärdade lagar, ordningar,
stadgar och reglementen, utan
äfven
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
9
äfven de föreskrifter, som äro eller
varda af fullmäktige eller deras
deputerade meddelade; och har
styrelsen att doldt och förtegadt
hålla hvad som rörer enskilda personers
förhållande till afdelningskontoret.
§ 61.
Lika med § 90. Mom. 1. Det åligger den leda
mot,
som handhafver den dagliga
förvaltningen af afdelningskontoret,
att utöfva noggrann tillsyn öfver
göromålens handläggning inom kontoret,
att föredraga låne- och andra
ärenden och att besörja brefvexlingen
emellan afdelningskontoret och
hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som äro
eller varda af fullmäktige eller deras
deputerade meddelade.
Mom. 2. Bemälde ledamot jemte
en af styrelsens öfriga ledamöter,
hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja
de med köp och försäljning
af vexlar vid kontoret förenade göromål.
Desse ledamöter ega att antaga
och entlediga nödigt biträde i berörda
göromål.
§ 62.
Lika med § 91 mom. 1. Mom. 1. För behandling af all
männa
ärenden sammanträda styrelserna
en gång i hvarje månad
eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant
fordrar, och skola dervid samtliga
Bill. Ull Riksd. Prof. 1875. 6 Samt. 1 Afd. 16 Raft. 2
10
B anka-Utskottets Betänkande N:o 20.
§ 91.
(Motiv 9.) Morr). 2. För pröfning åter af diskonterings-,
låne- och kreditiv-ansökningar,
sammanträda styrelserna
öfver afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö alla söknedagar och styrelserna
öfver afdelningskontoren i
Luleå och Wisby åtminstone 2 dagar
i hvarje vecka. Beslut må ej
fattas, med mindre än att tre ledamöter
äro tillstädes; och må ansökning
om försträckning ej anses bifallen,
så vida ej tre ledamöter äro
om bifall ense.
ledamöter vara närvarande. Uppstå
vid dessa sammanträden, dervid
protokoll skall föras, skiljaktiga meningar,
galle flesta rösterna och, då
dessa äro lika, ege ordföranden afgörande
röst.
Mom. 2. För pröfning åter af
diskonterings-, låne- och kreditivansökningar,
sammanträda styrelserna
öfver afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö alla söknedagar
och styrelsen öfver afdelningskontoret
i Luleå minst tre och styrelsen
öfver afdelningskontoret i Wisby
minst 2 dagar i hvarje vecka. Beslut
må ej fattas, med mindre än
att tre ledamöter äro tillstädes; och
må ansökning om försträckning’ ei
anses bifallen, så vida ej tre ledadamöter
äro om bifall ense.
§ 92.
§ 63.
(Motiv 8.) Styrelserna ega rättighet att på
riksbankens hufvudkontor utfärda
assignationer, dock under vilkor att
assignationerna, hvartill blanketter,
med deri utsatt valör, efter reqvisition,
från fullmäktige utlemnas, icke
må utgifvas å andra siimmor än ett
hundra kronor, femhundra kronor och
ett tusen kronor. Börande härvid för
öfrigt iakttagas, att assignationerna
underskrifvas af ledamoten för den
dagliga förvaltningen jemte tvåöfriga
styrelseledamöter samt kontrasigneras
af kamereraren, att några assignat
Styrelserna ega rättighet att, när
sådant för utbetalningars verkställande
finnes nödigt, å riksbankens hufvudkontor
utfärda anvisningar å tusen
kronor hvardera, dock under vilkor
att anvisningarne utfärdas endast å
tryckta blanketter, Indika, med utsatt
nummer och belopp från fullmäktige
utlemnas; att anvisningarne
underskrifvas af ledamoten för den
dagliga förvaltningen jemte två andra
styrelseledamöter samt kontrasigneras
af kamereraren; att anvisningar
icke få på förhand utskrifvas
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
11
tioner ej på förhand förfärdigas till
upptagande bland jfcassabehållningen,
utan underskrifvas endast i den
mån, som de i och för afdelningskontorets
rörelse erfordras, samt att
med först afgående post efter assignationernas
utgifvande förteckning pa
desamma, innefattande nummer, datum
och summa, till riksbankens hufvudkontor
insändes.
Öfverflyttning af medel från en
till annan räkning i riksbankens hufvudkontor
eller omedelbart uttag
från afdelningskontorets räkning derstädes
verkställer styrelsen medelst
utfärdande af handskrifven assignation.
Lika med § 94 mom. 1 och 2.
till upptagande i behållningen, utan
skola underskrifvas endast i den
mån, som de för afdelningskontorets
rörelse erfordras; samt att
med första efter anvisning ar nes underskrifvande
afgående post anmälan
om utfärdandet med uppgift å
nummer, utgifningsdag och namnteckningar
å anvisningarne till hufvudkontoret
insändes.
Öfverflyttning af medel från en
till annan räkning i riksbankens hufvudkontor
eller omedelbart uttag
från afdelningskontorets räkning derstädes
verkställer styrelsen medelst
utfärdande af handskrifven anvisning.
§ 64.
Mom. 1. Afdelningskontorens räkenskaper
och förvaltning granskas
årligen genom fyra personer, afhvilka
Riksdagens kammare utse hvardera
två.
Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna
afgifvas såväl till bemälde
revisorer, när de sammanträda, angående
diskonterings-, låne- och
kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings-
och utsökningsärenden,
som till Riksdagens Banko-Utskott
och revisorer öfver stats-, bankooch
riksgäldsverken angående afdelningskontorets
rörelse på det hela;
börande sistnämnda berättelser till
fullmäktige inlemnas, den till BankoUtskottet.
senast å dagen före riksdagens
början och den till revisorerne
12
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
åtminstone fjorton dagar före deras
sammanträde.
§ 95.
(Motiv 10.) Mom. 1. De till styrelseledamöter
samt tjensteman och vakthetjente vid afdelning
skontor en utgående aflöningsförmåner
upptagas i särskild, af Riksdagen
faststäld aflöningsstat.
Rika med § 95 mom. 2.
Lika med § 95 mom. 3.
Afdelning 5.
(Motiv 10.) Om styrelserna vid afdelningskontoren
i Göteborg, Malmö, Luleå och
Wisby och deras åligganden, samt om
tjenstemännen vid dessa afdeluings
kontor.
§ 65.
Mom. 1. De till styrelsens ledamöter
utgående aflöningsförmåner
upptagas i särskild af Riksdagen faststäld
aflöningsstat.
Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter,
som besörja vexelhandel^
äfvensom ersättningen till deras
biträden ega fullmäktige att, efter
göromålens omfång och beskaffenhet,
bestämma till såväl beloppet
som detsammas fördelning ledamöterna
emellan.
Mom. 3. Så länge inkallad suppleant
bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjute han
det för den senare bestämda arfvode,
lämpadt efter den tid han i kontorets
styrelse och förvaltning deltager.
Afdelning .5.
A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningenvidriksbankenshnfvad-
och afdelningskontor, deras
tillsättande, aflöning och åligganden,
ordningsstadganden
samt grunderna för pensions erhållande.
§ 59. § 66.
Mom. 1. De af riksbankens Imf- Mom. 1. De af riksbankens hufvudvudkontors
verksamhet härflytande och afdelningskontors verksamhet
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
13
göromål handläggas af tjenstemannen
i öfverensstämmelse med gällande
instruktioner samt de af fullmäktige
eller deras deputerade meddelade
föreskrifter.
§ 89.
Mom. 2. De utaf afdelningskontorens
verksamhet härflytande göromål
handläggas af tjenstemännen i enlighet
med gällande instruktioner samt de af
styrelsen eller dess ledamot för den
dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter;
varande § 59 mom. 2
tillämplig äfven på instruktionerna
för af delning skontor en.
härflytande göromål handläggas af
de vid hvartdera anställda tjensteman,
i öfverensstämmelse med gällande
tjenstgöring sstadgar samt de af full- (Motiv io.)
mäktige eller deras deputerade eller
för afdelningskontor af dess styrelse
eller styrelseledamoten för den dagliga
förvaltningen meddelade föreskrifter.
§ 59.
Mom. 2. I berörda instruktioner
ega fullmäktige att vidtaga sådana
förändringar, som kunna finnas nödiga
och icke äro mot föreskrifterna
i detta reglemente stridande, skolande
likväl dylika, af fullmäktige
beslutade förändringar vid nästkommande
riksdag underställas
Banko-Utskottets pröfning och stadfästelse.
Mom. 2. I nämnda tjenstgöring sstadgar
ega fullmäktige att vidtaga
sådana förändringar, som kunna finnas
nödiga och icke äro mot föreskrifterna
i detta reglemente stridande;
skolande likväl dylika, af
fullmäktige beslutade förändringar
vid nästkommande riksdag underställas
Banko-Utskottets pröfning och
stadfästelse.
Lika med § 60.
§ 67.
Tjenstgraderna inom riksbankens
kontor äro fyra, nemligen:
14
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
(Motiv 4.) Nytt mom.
§ 61.
(Motiv 2.) ’ Mom. 1. På ordinarie stat må ej
tillsättas flere tjensteman än högst
femtio, hvaraf i första graden aderton,
i den andra tjugoen, i den
tredje fem och i den fjerde sex.
För tjensteman af tredje och fjerde
tjenstegraderna, äfvensom för den i
fullmäktiges expedition anställde tjensteman
af andra graden, meddelas
fullmakt.
Lika med mom 2.
Mom. 3. Vaktbetjening i riksbankens
hufvudkontor till erforderligt
antal antages af fullmäktige.
första graden: kontorsskrifvare,
kassaskrifvare och kanslister.
andra graden: bokhållare, revisorer,
kassörer, notarie och registrator.
tredje graden: kamererare, ombudsman
och förste revisor.
fjerde graden: kommissarier och
bankosekreteraren.
Denna gradindelning tillämpas
dock icke på tjenstemännen vid afdelning
skontor en i Luleå och Wisby
eller på ombudsmannen och kanslisten
vid kontoret i Göteborg eller ombudsmannen
vid kontoret i Malmö.
§ 68.
Mom. 1. På ordinarie stat må ej
tillsättas flere tjensteman vid hvardera
kontoret än aflöningsstaten upptager.
Fullmakt meddelasendast åt tjenstemännen
af fjerde graden.
Mom. 2. Skulle för göromålens
obehindrade gång ökade arbetskrafter
för någon tid finnas oundgängligen
behöfliga, ega fullmäktige att
utöfver stat anställa den eller de
tjensteman som erfordras, och åt
dem för tjenstgöringstiden anslå
lämpliga arfvoden.
Mom. 3. Vaktbetjening anställes
i hufvudkontoret af fullmäktige till
erforderligt antal och vid öfriga
kontor af vederbörande styrelse till
det antal aflöningsstaten angifver.
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
15
§ 62.
Mom. 1. De till fullmäktige, deras
deputerade samt tjenstemännen
och vaktbetjeningen utgående aflöningsförmåner
äro bestämda i särskild,
af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. Utöfver hvad aflöningsstaten
upptager, ega fullmäktige att
tilldela lämpliga arfvoden såväl åt
de tjensteman, hvilka biträda deputerade
med göromål och bestyr i
och för vexlars köp och försäljning,
som ock åt de tjensteman, hvilka
erhålla uppdrag att handhafva de
göromål, som härflyta af stadgandet
i § 35, mom. 1 här ofvan.
Likaledes ega fullmäktige att utöfver
stat till vaktmästare i och för
tjenstgöring vid brandanstalterna och
nattbevakningen meddela de arfvoden,
fullmäktige finna skäliga.
§ 64.
Mom. 1. För tillsättning af ordinarie
tjenst utsättes, medelst anslag
å lämpligt ställe inom riksbankens
hufvudkontor samt kungörelse i
Post- och Inrikes tidningar, ansökningstid
af tretio dagar från kungörandet.
Anslaget skall, der så ske kan, afse
icke viss tjenst, utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.
§ 69.
Mom. 1. De till tjenstemännen
och vaktbetjeningen vid riksbankens
kontor utgående aflöningsförmåner
äro bestämda i särskild af Riksdagen
faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. Utöfver hvad denna stat
upptager ega fullmäktige att tilldela
lämpliga arfvoden såväl åt de
tjensteman, hvilka biträda deputerade
med göromål och bestyr i och
för vexlars köp och försäljning som
ock åt de tjensteman, hvilka erhålla
uppdrag att handhafva de göromål
som härflyta af stadgandet i § 35
mom. 1 här ofvan.
Likaledes ega fullmäktige att vid
hufvudkontor et utöfver stat till vaktmästare
i och för tjenstgöring vid
brandanstalterna och nattbevakningen
meddela de arfvoden, fullmäktige
finna skäliga.
§ 70.
Mom. 1. För tillsättning af ordinarie
tjensteman utsättes, vid hufvudkontoret
af fullmäktige och vid öfriga
kontor af vederbörande styrelse
medelst anslag å lämpligt ställe
inom kontoret samt kungörelse i
post- och inrikes tidningar ansökningstid
af tretio dagar från kungörandet.
Anslaget skall, der så ske kan,
afse icke viss tjenst utan i allmänhet
tjenst inom viss tjenstegrad.
16
Banko-TJtskottets Betänkande N:o 20.
Moln. 2. Sökande till tjenst i fjerde
graden eller till ombudsmanstjensten
skall skriftligen förbinda sig att för
de medel, som kunna honom i tjänsten
anförtros, ställa vederhäftig borgen
eller annan säkerhet till det
belopp, fullmäktige kunna komma
att bestämma.
Lika med mom. 3.
§ 93.
Mom. 1. Tjenstemännen och valctbetjeningen
vid hvartdera avdelningskontoret
antagas och förordnas af
af delning skontorets styrelse, som egen
att, när så fordras, från tjensten
och densamma åtföljande förmåner
entlediga den, med hvilken styrelsen
finner af delning skontor et icke vara
belåtet.
Lika med § 64, mom. 4.
§ K3.
Pröfvas ledigblifven tjenst kunna
umbäras, ega fullmäktige inställa
tillsättningen, äfvensom, derest tjensten
anses lämpligen kunna medelst
tjenst i lägre grad ersättas, fullmäk
-
Mom. 2. Sökande till annan än
första gradens tjenst skall skriftligen
förbinda sig att för de medel, som
kunna honom i tjensten anförtros,
ställa vederhäftig borgen eller annan
säkerhet till det belopp, fullmäktige
eller vederbörande styrelse
kunna komma att bestämma.
Mom. 3. Anmäler sig efter anslag
icke någon fullt lämplig och
skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.
Mom. 4. För tillsättning af tjenst
vid af delning skontor insändas ansökning
shanclling ar ne af styrelsen jemte
yttrande om tjenstens behöflighet och
de sökandes skicklighet och lämplighet
till fallmäktige, hvilka hafva att tillsätta
tjensten samt utfå,fela förordnande
för den utnämnde.
Mom. 5. Deputerade ega att
antaga och entlediga behöfliga biträden
för de göromål och bestyr, som
härflyta af vexlare köp och försäljning,
börande deputerades åtgärder
härvid hos fullmäktige anmälas.
§ 71.
Pröfvas ledigblifven tjenst kunna
umbäras, ega fullmäktige inställa
tillsättningen, äfvensom, derest tjensten
anses lämpligen kunna medelst
tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige
-
Banko- Utskottets Betänkande N:o 20.
17
tige ega att om tillsättning af sis
nämnda tjenst förordna.
§ 65.
Vid alla tjenstetillsättningar skola
fullmäktige till tjensten nämna den
bland de sökande, som för tjensten
är mest skicklig och passande. Till
Ombudsman kan endast den nämnas,
som aflagt prof för inträde i
rikets rättegångsverk, hvilket äfven
erfordras för anställning till tjenstgöring
i ombudsmansexpeditionen.
§ 66.
Tjensteman vid riksbankens hufvudkontor
får icke annan tjenstebefattning
utom riksbanken emottaga.
Den, som till tjensteman vid
hufvudkontoret förordnas eller utnämnes,
vare skyldig att annorstädes
innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda. Tjensteman, som,
till följd af förut gällande stadgande^
innehar tjenst utom riksbanken;
må dock densamma bibehålla,
så länge den icke är för tjenstgöringen
i riksbanken hinderlig.
Bih. till Riksd. Prof. 1875. 6
;- tige ega att om tillsättning af sistnämnda
tjenst förordna; skolande
styrelse för af delning skontor om dylika
förhållanden hos fullmäktige göra
anmälan, innan åtgärd för tillsättning
af ledig tjenst utaf styrelsen
vidtages.
§ 72.
Vid alla tjenstetillsättningar skola
fullmäktige till tjensten nämna den
bland de sökande, som för tjensten
är mest skicklig och passande. Till
Ombudsman kan endast den nämnas,
som aflagt prof för inträde i
rikets rättegångsverk, hvilket äfven
erfordras för anställning till tjenstgöring
i ombudsmansexpeditionen
vid hufvudkontoret.
§ 73.
Tjensteman vid hufvudkontoret
samt kamererare och tjensteman i
andra eller första grad vid afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö
får icke annan tjenstebefattning
utom riksbanken emottaga. Den
som till sådan tjenst inom riksbanken
förordnas eller utnämnes vare
skyldig att annorstädes innehafvande
tjenstebefattning genast frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut
gällande stadganden innehar tjenst
utom riksbanken, må dock densamma
bibehålla, så länge den icke
är för tjenstgöringen i riksbanken
hinderlig.
I. 1 Åfd. 16 Häft. 3
(Motiv 1.)
18
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
(Motiv 5,;
§ 67.
Uppflyttning till högre lön inom
tjenstegrad må icke ske, med mindre
fullmäktige pröfva tjenstemannen
hafva genom sin föregående
tjenstgöring inom graden och fortfarande
duglighet gjort sig förtjent
af en dylik löneförbättring.
Tjensteman, som varder till högre
lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag.
§ 68. 1 punkten.
Tjensteman och betjente vid riksbankens
hufvudkontor äro skyldige
att underkasta sig den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning
i åligganden, som vid eu förändrad
organisation af riksbanken eller eljest
kan varda stadgad.
§ 97.
Tjensteman vid afdelningskontoren
äro förbundne att underkasta
sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden,
som vid förändrad organisation
af afdelningskontoren eller eljest kan
varda stadgad.
Nytt mom.
§ 74.
Uppflyttning till högre lön inom
tjenstegrad må icke ske, med mindre
fullmäktige eller vederbörande
styrelse pröfva tjenstemannen hafva
genom sin föregående tjenstgöring
inom graden och fortfarande duglighet
gjort sig förtjent af en dylik
löneförbättring.
Tjensteman, som varder till högre
lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag.
§ 75.
Tjensteman och betjente vid riksbankens
samtliga kontor äro skyldige
att underkasta sig den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning
i åligganden, som vid en förändrad
organisation af riksbanken eller
eljest kan varda stadgad.
De tjenstemän, som hädanefter på
ordinarie stat förordnas eller befordras
vid liufvudkontoret eller afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö
kunna af fullmäktige, för en tid af
högst sex månader, förflyttas till tjenstgöring
i samma eller högre grad vid
Banko-Utskottets Betänkande N:o SO. 19
annat af nyssnämnda kontor; elände
fullmäktige att bevilja den sålunda
förflyttade ersättning af riksbankens
medel för resekostnaden och annan
utgift, som förflyttningen för honom
kan medföra.
§ 68. 2 punkten.
Såsom tjenstepligt åligger det en
hvar af tjenstemännen, som dertill
af fullmäktige erhåller uppdrag, att
utan ersättning underskrifva nya samt
granska, uppräkna och makulera förslita
sedlar.
Såsom tjenstepligt åligger det en
hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret,
som dertill af fullmäktige
erhåller uppdrag, att utan ersättning
underskrifva nya samt granska, uppräkna
och makulera förslita sedlar.
§ 69.
Mom. 1. Blifver tjensteman af
sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och görornålens behöriga gång
fordrar att föranstalta om vikariat,
ege fullmäktiqe att om tjenstgöring^!
förordna och dervid använda ett arvode
af 1,000 kronor efter är räknadt.
Lika med mom. 2.
§ 76.
Mom. 1. Blifver tjensteman af
sjukdom hindrad att sin syssla förrätta,
och görornålens behöriga gång
fordrar att föranstalta om vikariat,
ege fullmäktige eller vederbörande styrelse
att om tjenstgöringen förordna
och för dess bestridande af riksbankens
medel använda vid hufvudkontoret
samt afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö ett belopp, motsva
rande lägsta lönen i första tjenstegraden,
samt vid afdelningskontoren i
Luleå och Wisby högst fem hundra
kronor, för år räknadt.
Mom. 2. Erhålles tjenstledighet
efter egen ansökning för svag helsas
förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall,
eller för enskilda angelägenheter
eller i och för tjenstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller
(Motiv
20
Banko-Utskottets Betänkande N;o 20.
(Motiv 4
Lika med mom, 3.
.) Mom. 4. Samtliga tjensteman vid
riksbankens hufvudkontor ega, såvidt
sådant utan hinder för göromålens
jemna och oafbrutna gång kan ske,
hvar i sin ordning åtnjuta semester,
de i första och andra graderna under
en manad och de i tredje och
fjerde graderna under en och en
half månad hvarje år.
Semesterordningen för hvarje år
fastställes af fullmäktiges deputerade.
§ 70.
För att kunna antagas till extra
ordinarie tjensteman i riksbankens
hufvudkontor, fordras att hafva undergått
godkänd afgångsexamen från
högre elementarläroverk eller på annat
sätt ådagalagt erforderliga kunskaper
för riksbankens tjenst.
revisorer, vare den tjenstledige pligtig
att sjelf vidkännas kostnaden för
tjenstens bestridande.
Mom. 3. Då vikariat för någon
tjensteman erfordras i anseende dertill,
att han sin egendom åt borgenärer
afträdt eller ock blifvit för
skuld i häkte inmanad eller under
förmyndare ställd, bör hälften af
hans lön användas till tjenstens bestridande
under den tid, vikariat i
dylika fall, enligt nedanstående §§
81 och 82, kan komma att fortfara.
Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret
samt kamererare och tjensteman
i första eller andra graden
vid af delning skontor en i Göteborg och
Malmö ega, så vidt sådant utan hinder
för göromålens jemna och oafbrutna
gång kan ske, hvar i sin ordning
åtnjuta semester, de i första och
andra graderna under en månad
och de öfriga eu och en half månad
hvarje år.
Semesterindelningen för hvarje år
fastställes vid hufvudkontor et af deputerade
och vid af delning skontor en i
Göteborg och Malmö af styrelsen.
§ 77.
För att kunna antagas till extra
ordinarie tjensteman i något af riksbankens
kontor fordras att hafva undergått
godkänd afgångsexamen från
högre elementarläroverk eller på annat
sätt ådagalagt erforderliga kunskaper
för riksbankens tjenst.
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
21
§ 71.
öfvervaktmästare, tillika brandmästare,
samt öfrige ordinarie vaktmästare
tillsättas af fullmäktige medelst
konstitutorial.
Deputerade ega att antaga och
entlediga extra vaktbetjening.
(Nytt mom.)
§ 72.
Om någon af vaktbetjeningen vid
riksbankens hufvudkontor af sjukdom
hindras att sin tjenst bestrida,
ega deputerade förordna extra vaktbetjent
att tjensten förrätta mot åtnjutande
för den tid vikariatet fortfar
af ett arvode motsvarande den
lön, som för yngre vaktmästare är
bestämd. För vaktbetjent, som af
annan anledning söker ledighet, eller
som måste från tjenstgöring afhållas
i följd deraf att han till borgenärers
förnöjande sin egendom afträda
förordnas vikarie af deputerade
på den tjenstlediges bekostnad.
§ 73.
Om någon tjensteman antingen
vid mindre förseelser i tjensten ej
låter sig rätta af vederbörande för
-
§ 78.
Mom. 1. öfvervaktmästare, tillika
brandmästare, samt öfriga ordinarie
vaktmästare tillsättas vid Imfvudkontoret
af fullmäktige medelst
förordnande.
Deputerade ega att vid hufvudkontoret
antaga och entlediga extra
vaktmästare.
Mom. 2. Vaktbetjening vid afdelning
skontor antages och entledigas
af styrelsen, ordinarie till det antal
aflöning sstaten bestämmer.
§ 79.
Tjenstledighet för öfvervaktmästare
eller ordinarie vaktmästare meddelas
vid hufvudkontor et af deputerade, vid
af delning skontor af styrelsen. År
vaktbetjent af sjukdom hindrad att
sin tjenst förrätta, må den, som af
deputerad eller kontorsstyrelse förordnas
att tjensten förrätta, af riksbankens
medel erhålla arvode, motsvarande
vid hufvudkontor et lägsta vaktmästarelönen
och vid af delning skontor
högst den sjukes lön, men sökes
eljest ledighet eller måste någon från
tjensten afhållas, derföre att han
till borgenärers förnöjande sin egendom
afträdt, förordnas vikarie på
den tjenstlediges bekostnad.
§ 80.
Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontor
et, som å tjensten innehar
fullmakt, antingen vid mindre förse
-
(Motiv 10.)
(Motiv 10.)
(Motiv 3.)
22
BanJco-Utskottets Betänkande N:o 20.
(Motiv 3.
mäns tillsägelser och varningar, eller
ock beträdes med verklig vårdslöshet
eller försummelse i sin tjenstgöring,
vare förmannen skyldig att förhållandet
skriftligen anmäla hos fullmäktige,
som bestämma, huruvida
sådan anmälan bör till åtal eller
annan åtgärd föranleda. I sådant
fall skall tjenstemannen leinnas tillfälle
till förklaring och de upplysningar
infordras, som för sakens
bedömande finnas erforderliga; och
om tjenstemannen derefter finnes
beträdd med försummelse eller fel i
tjensten eller annan oordentlighet eller
ock med ett ovärdigt uppförande i
allmänna lefvernet, skall han antingen
erhålla inför protokollet en allvarsam
föreställning, eller från tjenstgöring
i riksbanken afhållas på längre
eller kortare tid, med förlust af
större eller mindre del af lönen.
Varder han sedermera till ny förseelse
förvunnen, afhålles han på
längre eller kortare tid, med förlust
af större eller mindre del af lönen,
från tjenstgöring i riksbanken eller
ock skiljes han från derstädes innehafvande
tjenst.
§ 93.
Mom. 1. Tjenstemannen och vaktbetjeningen
vid hvardera afdelningskontoret
antages och förordnas af
afdelningskontorets styrelse, someger
) att, när så fordras, från tjensten
och densamma åtföljande förmåner
entlediga den, med hvilken styrelsen
finner afdelningskontoret icke vara
belåtet.
elser i tjensten ej låter sig af förmäns
tillsägelser och varningar rätta,
eller ock beträdes med större fel
tjenstgöringen eller med ett ovärdigt
uppförande i allmänna lefvernet,
vare vederbörande förman skyldig
att förhållandet skriftligen anmäla
hos fullmäktige, som bestämma,
huruvida sådan anmälan bör
till åtgärd föranleda; i hvilket fall
tjenstemannen skall leinnas tillfälle
att sig förklara och de för sakens
bedömande erforderliga upplysningar
infordras. Finnes tjenstemannen
beträdd med större eller
mindre fel af förenämnda beskaffenhet,
skall han efter fullmäktiges pröfning
erhålla inför protokollet en allvarsam
föreställning eller från tjenstgöring
afhållas på längre eller kortare
tid med förlust af större eller
mindre del af lönen. Varder han
sedermera till ny förseelse förvunnen,
afhålles han från tjenstgöring
på längre eller kortare tid med förlust
af större eller mindre del af lönen,
eller ock skiljes han från innehafvande
tjenst.
Mom. 2. Af de tjenstenit! åter
vid hufvudkontoret, som icke å tjensten
erhållit fullmakt, samt tjenstemännen
vid afdelningskontor ega
fullmäktige att från tjensten och densamma
åtföljande förmåner entlediga
den, med hvilken kontoret finnes icke
vara belåtet; egande full''mäktige att,
i afseende på tjensteman vid af del
-
Banko-TJtskottets Betänkande N:o SO.
23
Lika med § 74.
ningskontur vidtaga sådan åtgärd gå
anmälan af vederbörande kontorssty- (Moti,r
relse.
Anse åter fullmäktige eller kon- torets styrelse af tjensteman begångna
fel kunna försonas med andra af de
i mom. 1. omnämnda påföljder, ega
de att sådana tillämpa.
§ 81.
(nytt stadgande).
Tjensteman som varder under för- mynderskap ställd, må det ej till- låtas att tjensten förrätta, så länge
hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver han icke inom två år från
förmyndares inseende befriad, skil- jes han från tjensten.
Undandrager sig tjensteman, efter
dertill erhållet rådrum, att ställa så- dan säkerhet, som i § 10 mom. 2 om- (Motiv
förmärs, varde han likaledes från
tjensten skiljd.
§ 75. Lika.
§ 82.
Lika.
Mom. 1. Den tjensteman eller
vaktbetjent, som till borgenärers för- nöjande sin egendom afträdt, bör
genast från tjenstgöring i riksbanken
afhållas, och skall, om han icke se- nast sex månader efter det instäl- lelsedagen i konkursen inträffat, styr- ker sig vara från borgenärers kraf
befriad, skiljas från sin i riksbanken
innehafvande tjenstebefattning.
Mom. 2. Inmanas någon för skuld
i häkte, vare han sin tjenst i riks- banken förlustig.
24
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
Lika med § 76.
§ 77.
Den extra ordinarie tjensteman,
som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från
tjenstgöring tre månader eller eljest
visar märklig försummelse eller undandrager
sig behörigt deltagande i
göromålen, skall, på deputerades
anmälan, från listan öfver extra ordinarie
tjensteman afföras.
§ 78.
Om någon af vaktbetjeningen i
riksbankens hufvudkontor visar ohörsamhet
mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i tjensten,
eller utom densamma förhåller sig
tadelvärdt, ankomme det på fullmäktige,
att efter anmälan af deputerade,
efter omständigheterna, antingen
afhålla den felaktige från tjenstgöring
under längre eller kortare
tid, med förlust af större eller mindre
del af lönen, eller oek genast
skilja honom från tjensten.
§ 83.
Tjensteman, som öfvertygas om
vanhederligt brott eller annan förseelse
i allmänna lefvernet af den
svåra beskaffenhet, att riksbankens
trygghet eller anseende ovilkorligen
fordrar hans entledigande, hafve
gjort sig förlustig sin i riksbanken
innehafvande tjenst.
§ 84.
Den extra ordinarie tjensteman,
som utan erhållet tillstånd eller anmäldt
laga förfall uteblifver från
tjenstgöring tre månader, eller eljest
visar märklig försummelse eller undandrager
sig behörigt deltagande
i göromålen, skall på anmälan af
deputerade eller för af delning skontor
af styrelseledamoten för den dagliga
förvaltningen från listan öfver
extra ordinarie tjensteman afföras.
§ 85.
Om någon af vaktbetjeningen visar
ohörsamhet mot förmäns befallningar
eller på annat sätt felar i
tjensten eller utom densamma förhåller
sig otillbörligt, ankommer det
på fullmäktige eller vederbörande
kontor sstyrelse att afhålla den felaktige
från tjenstgöring under längre
eller kortare tid med förlust af större
eller mindre del af lönen, eller ock
genast skilja honom från tjensten.
§ 79.
Banko-Utskottets Betänkande Nät 20.
25
§ 79.
Vid pensionering af tjensteman,
konstidkare och vaktbetjening i riksbankens
hufvudkontor tjenar såsom
grund dels den lön de vid afgången,
enligt löne- och indragning sstat,
innehafva, dels det antal år de användt
såsom extra ordinarie och
ordinarie i ej mindre riksbankens
än annan statens tjenst.
§ 80.
Den tjensteman, konstidkare eller
vaktbetjent, som uppnått sjuttio års
ålder eller tjenat femtio år, är berättigad
att flyttas på pensionsstat,
med åtnjutande i sin öfriga lifstid
af hela lönen såsom pension.
§ 81.
Den tjensteman, konstidkare eller
vaktbetjent, som uppnått sextiofem
års ålder och tjenat fyratio år, eger
att undfå afsked med bibehållande
af hela lönen såsom pension, då genom
läkarebetyg behörigen styrkes,
att han befinues uti ett sjukligt eller
försvagadt helsotillstånd.
§ 82.
§ 86.
Beräknandet af pension åt tjensternän
och vaktbetjening grundas på
dels den lön de vid afgång från tjensten
innehafva, dels det antal år de
användt såsom extra ordinarie eller
ordinarie i riksbankens eller annan
statens tjenst.
§ 87.
Den tjensteman eller vaktbetjent,
som uppnått sjuttio års ålder eller
tjenat femtio år, är berättigad att
flyttas på pensionsstat, med åtnjutande
i sin öfriga lifstid af hela lönen
såsom pension.
§ 88.
Den tjensteman eller vaktbetjent,
som uppnått sextiofem års ålder och
tjenat fyratio år, eger att undfå afsked
med bibehållande af hela lönen
såsom pension, då genom läkarebetyg
behörigen styrkes, att han befinnes
uti ett, sjukligt eller försvagadt
helsotillstånd.
§ 89.
Den tjensteman, konstidkare eller Den tjensteman eller vaktbetjent,
vaktbetjent, som efter ådagalagdt som efter ådagalagdt välförhållande
välförhållande i och utom tjensten i och utom tjensten sig om afsked
sig om afsked anmäler, är, så vida anmäler, är så vida han fylt sextio
han fylt sextio år och tjenat fyra- år och tjenat fyratio år, berättigad
Bill. till Biksd. Prof. 1875. 6 Sand. 1 A/d. 16 Håft. 4
26
Banko Utskottets Betänkande N:o 20.
tio år, berättigad att såsom pension
:ör lifstiden åtnjuta trefjerdedelar af
innehafvande lön. För uppnådda
sextio lefnadsår, i förening med fyratio
tjensteår, kan afskedssökande endast
i händelse af bevislig oförmögenhet
till vidare tjenstgöring pension
erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes
då efter tjensteåren allena,
medelst afdrag å trefjerdedelars lön
af en fyrationdedel för hvarje bristande
tjensteår. öfverstiga deremot
tjensteåren fyratio och åldersåren
sextio, ökas det ofvan bestämda
pensionsbeloppet med en fyrationdedel
för hvarje Överskjutande tjensteår,
eller ock med eu sextiondedel
för hvarje öfverstigande åldersår,
derest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för afskedssökanden förmånligare
utfalla.
att, såsom pension för lifstideu, åtnjuta
tre fjerdedelar af innehafvande
lön. Före uppnådda sextio lefnadsår
i förening med fyratio tjensteår kan
afskedssökande endast i händelse
af bevislig oförmögenhet till vidare
tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet
bestämmes då efter
tjensteåren allena, medelst afdrag å
tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel
för hvarje bristande tjensteår.
Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio
och åldersåren sextio, ökas det
ofvan bestämda pensionsbeloppet
med en fyrationdedel för hvarje
Överskjutande tjensteår, eller ock
med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, derest detta sistnämnda
beräkningssätt skulle för afskedssökanden
förmånligare utfalla.
§ 83.
§ 90.
Mom. 1. Då sådant för göromålens
säkra och skyndsamma gång
finnes oundgängligen nödigt, kunna
fullmäktige på pensionsstat förflytta
(Motiv 7.) en tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd
eller afgjord oförmögenhet
är förhindrad att vidare gagna
riksbanken, oaktadt han sig ej om
afsked anmält. I sådant fall ega
fullmäktige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga tjenstemannen
hela lönen i pension, ehvad de
föreskrifna lefnads- och tjensteåren
åro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions
Då sådant för göromålens säkra
och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat
förflytta tjensteman eller
vaktbetjent, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd
eller annan oförmögenhet
är förhindrad att vidare
gagna riksbanken, oaktadt han sig
ej om afsked anmält. 1 sådant
fall ega fullmäktige att, efter omständigheterna,
antingen tillägga den,
rom af skedas, hela lönen, i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och
tjensteåren äro uppnådda eller icke,
eller ock tillämpa de grunder för
Banko-Utskottets Betänkande N:o SO
-
27
bestämmande, som i nästföregående
paragraf äro faststälda.
Mom. 2. Skulle åter någon af vakt-
pensions bestämmande, som i näst- föregående paragraf äro faststälda.
Mom. 2 utgår.
betjeningen före uppnådda, här ofvan före- skrifna lefnads- och tjensteår finnas af
sjuklighet urståndsatt eller eljest oförmögen
att längre gagna riksbanken, eg a fullmäk- tige att, efter noggrann pröfning af om- ständigheterna i hvarje särskildt fall, ho- nom på pensionsstat förflytta med bibe- hållande under sin öfriga lifstid af en
årlig pension, motsvarande högst två tred- jedelar af lönen, och i öfrigt lämpad efter
den afgåendes tjenstetid inom riksbanken
och under tjenstgöring en derstädes ådaga- lagda förhållanden samt större eller min- dre förmåga att kunna till sin bergning
sjelf bidraga.
(Motiv 7).
ce
rf*-
/
§ 91.
Lika.
Pensionstagare, som dömes till
förlust af medborgerligt förtroende
för alltid eller för viss tid, kåfve
förlorat rättigheten att pension vi- dare uppbära.
§ 85.
Mom. 1. Lika.
§ 92.
Mom. 1. Ansökningar från per- soner inom riksbanken rörande ar- voden utöfver faststäld stat, grati- fikationer, eftergifter eller afskrif- ningar få endast ske hos Banko- Utskottet; och skola ansökningarne
till fullmäktiges expedition inlemna^
senast å den dag Riksdagen sam- manträder, vid påföljd att de i an- nat fall icke varda till pröfning upp- tagna.
28
Banko- Utskottets Betänkande N:o 20.
Mom. 2. öfver sådana af fullmäktige
fattade, riksbankens tjenste(Motiv
io.) män rörande beslut, som grunda
sig på reglementets föreskrifter angående
tjenstemcinnens tillsättande,
aflöning och åligganden samt ordningsstadganden
och grunder för pensions
erhållande, kunna besvär anföras hos
nästsammanträdande Banko-Utskott
eller, mellan riksdägarne, hos revisorerne
af riksbanken; dock, hvad
angår fullmäktiges beslut i ordningsmål,
endast i det fall att klaganden
blifvit från tjensten skild eller förklarats
skyldig afstå någon del af
sina löneinkomster.
Besvären skola, vid äfventyr af
talans förlust, anmälas hos fullmäktige,
i fråga om befordringar, senast
fjorton dagar efter det beslutet blifvit
justeradt och i andra mål senast
fjorton dagar efter det klaganden
åt beslutet bevisligen erhållit
del, den oräknad, allt före klockan
tolf på dagen; hvarefter besvären
böra till fullmäktiges expedition inlemnas,
när de äro stälda till BankoUtskottet
sist å den dag Riksdag
sammanträder, och när de anföras
hos revisorerne af riksbanken, sist
fjorton dagar före revisionens början;
men är beslutet af fullmäktige
meddeladt senare än fjorton dagar
före utgången af den sålunda bestämda
tiden, böra besvären till
Banko-Utskottet eller revisionen omedelbart
ingifvas innan klockan tolf
å fjortonde dagen efter den då befordringsfråga
blifvit justerad eller
beslut i annat mål blifvit klaganden
delgifvet.
Mom. 2. öfver sådana af fullmäktige
eller styrelse för afdelningskontor
fattade beslut, som grunda
sig på stadgandena i denna afdelning
af reglementet, kunna besvär
anföras hos näst sammanträdande
Banko-Utskott, eller, mellan riksdagarne,
hos revisorerne af riksbanken;
dock hvad angår beslut i ordningsmål
endast i det fall, att klaganden
blifvit från tjensten skild
eller förklarats skyldig afstå någon
del af sina löneinkomster.
Besvären skola, vid äfventyr af
talans förlust, anmälas hos fullmäktige
i frågor om befordringar senast
fjorton dagar, efter det beslutet blifvit
justeradt och i andra mål senast
fjorton dagar efter det klaganden
af beslutet bevisligen erhållit del,
den oräknad, allt före klockan tolf
på dagen; hvarefter besvären böra
till fullmäktiges expedition inlemnas,
när de äro stälda till Banko-Utskottet
sist å den dag Riksdag sammanträder,
och när de anföras hos
revisorerne af riksbanken, sist fjorton
dagar före revisionens början;
men ^ är beslutet meddeladt senare
än fjorton dagar före utgången af
den sålunda bestämda tiden, böra
besvären till Banko-Utskottet eller
revisionen omedelbart ingifvas innan
klockan tolf å fjortonde dagen
efter den, då befordringsfråga blifvit,
justerad eller beslut i annat mål
blifvit klaganden delgifvet.
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
29
B. Om tjänstemännen och arbetspersonalen
vid Tumba pappersbruk.
Tumba bruks egentliga förvaltning
besörjes på stället af en förvaltare,
som på förordnande tills
vidare af fullmäktige tillsättes.
Förvaltaren skall för den uppbörd,
som kan blifva honom anförtrodd,
ställa godkänd borgen eller annan
säkerhet till det belopp, fullmäktige
bestämma.
Till föryaltarens biträde äro anstälde
för papperstillverkningen en
verkmästare och en pappersmästare,
samt vid räkenskapsgöromålen och
den öfriga förvaltningen en bokhållare,
hvilka alla, uppå förvaltarens
förslag, tillsättas på förordnande
tills vidare af fullmäktige.
För förvaltaren och öfriga bruksbetj
eningen gäller till efterrättelse
den af Banko-Utskottet den 15 December
1857 faststälda instruktion,
med den ändring, som af andra eller
material-bokhållaretjenstens indragning
följer.
Mom. 1. I afseende å de Tumba
bruks tjensteman och vaktmästare
tillkommande löne- och öfriga förmåner,
kommer den af Banko-Utskottet,
på grund af Rikets Ständers
beslut, den 11 Oktober 1860
utfärdade aiiöningsstat att tjena till
iakttagande med den ändring, som
Lika med § 86.
§ 93.
Lika med § 87.
§ 94.
opaginerad Kontrollera mot PDF
so
''Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
följer dels af andre bokhållaretjenstens
indragning, dels af 1874 års
Riksdags beslut om personel förhöjning
af vissa tjensteman löneförmåner;
egande dock fullmäktige att
till bruksförvaltaren, för aflönande
af ett biträde vid kontorsgöromålen,
af brukets medel anvisa ett belopp
af högst 1,000 kronor årligen, i
enlighet med 1874 års Riksdags
beslut.
Mom. 2. Den vid bruket anstälda
arbetspersonal antages och afskedas
af förvaltaren, på sätt instruktionen
föreskrifver. För nämnda
personal fastställa fullmäktige
aflöning och öfriga förmåner.
Det af Fullmäktige till Utskottet aflemnade förslag till aflöningsstater,
som här nedan oförändrade af Utskottet till Riksdagens pröfning och
godkännande framläggas, medför i afseende å hufvudkontoret ingen annan
förändring, än att tjensternas antal i hvarje grad blifvit infördt i staten.
Vidkommande aflöningsstaterna för afdelningskontoren i Göteborg
och Malmö hafva Fullmäktige, som, enligt hvad ofvan är nämndt, förordat
beviljande af semester åt derstädes anstälde ordinarie tjensteman, för
åvägabringande häraf velat hafva till styrelsernas disposition stäldt ett
anslag af 3,000 kronor för kontoret i Göteborg och 1,800 kronor för
kontoret i Malmö till bestridande af arvoden åt de extra ordinarie tjensteman,
som i de ordinarie tjenstemännens ställe under semester skola
tjenstgöra. Men om sålunda anställning vinnes mot skäligt arvode åt
extra ordinarie tjensteman, hafva fullmäktige ansett att de ordinarie
tjensternas antal bör utan svårighet kunna minskas i Göteborg med eu
tjenst af andra graden och i Malmö med eu tjenst af första graden, och
under förutsättning åter häraf, till vinnande af den utaf Utskottet åsyftade
likformighet i vilkor för kontorens tjensteman, upptagit lön och tjenstgöringspenningar
för det återstående antalet ordinarie tjensteman till
samma belopp som för motsvarande grads tjenster i hufvudkontoret.
Då likväl de nu öfverflödige ansedde tjenstemännen icke lära kunna afskedas,
hafva fullmäktige ansett dem böra vid sina nu innehafvande
inkomster bibehållas, intill dess regleringen kan genomföras, men också
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
31
det föreslagna anslaget till extra tjensteman under tiden böra utgå
allenast till halfva beloppet, enär de utom stat qvarvarande tjenstemännens
arbete fortfarande är att påräkna och kan ersätta en del af extra
tjenstfri ännens.
De af fullmäktige föreslagna aflöningsstater sluta för Göteborgs
kontor med en summa af 37,225 kronor, för Malmö kontor med.,25,300
kronor och medföra alltså en direkt förhöjning för det förra af 2,075
kronor, för det senare af 1,700 kronor, förutom hvad som tillkommer
genom något förhöjda ålderstillägg. De skäl fullmäktige för denna
förhöjning förebragt synas Utskottet ega sin giltighet särskildt med hänsyn
dertill, att fullmäktige numera sjelfva bära ansvaret för den förvaltning,
hvars närmaste handhafvande är dessa tjensteman anförtrodd.
Med erinran derom, att ny aflöningsstat för afdelningskontoret i Luleå
redan är af Riksdagen faststäld och att i det nu framlagda förslaget
ingen förändring är vidtagen i aflöningsbeloppen för hufvudkontoret och
afdelningskontoret i Wisby, hemställer Utskottet,
3:o.
att Riksdagen måtte godkänna följande aflöningsstater:
a) för Riksbankens hufvudkontor,
b) för Afdelningskontoret i Göteborg, att tillämpas från
den 1 näststinstundande Juli,
c) för Afdelningskontoret i Malmö, att tillämpas från den
1 nästinstundande Juli,
d) för Afdelningskontoret i Visby.
Aflöningsstat
för fullmäktige i riksbanken samt tjenste
männen och vaktbetjeningen vid
riksbankens hufvudkontor,
Fullmäktige uppbära i årligt arvode,
hvarje .....kronor 4,000: —
Hvarförutan två deputerade
åtnjuta hvardera 8,000: —
och en vikarierande deputerad
................ 3,000: —
Aflöningsstat
för Sveriges Riksbank.
A. Fullmäktige i riksbanken,
Sju fullmäktige uppbära i årligt arvode
hvardera kronor 4,000: —
hvarförutan två deputerade
åtnjuta hvardera 8,000: —
och en vikarierande deputerad
................
3,000: —
32
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
Till tjenstemänuen och vaktbetjeningen
utgå, på sätt och under vilkor,
sorn här nedan bestämmas, följande
aflöningar, nemligen:
Å lönestat.
Första tjenstegraden.
Kontorsskrifvare, kassaskrifvare och
kanslister, hvarje kronor 1,000: —
hvilket belopp kan för den,
som tjenat fem år i graden,
förhöjas till..... 1,500: —
Andra tjenstegraden.
Bokhållare, revisorer, kassörer, notarie
och registrator, hvarje 2,000: —
hvilket belopp kan förhöjas
för den, som tjenat fem
år i graden, till...... 2,500: —
för den, som tjenat tio år
i graden, till ........ 3,000: —
Tredje tjenstegraden.
Kamererare, ombudsman och förste
revisor, hvarje....... 3,000: —
hvilket belopp kan förhöjas
för den, som tjenat
5 år i graden, till 3,500: —- för den, som tjenat 10 år
i graden, till......... 4,000: —
Fjerde tjenstegraden.
Kommissarier och bankosekreteraren,
hvarje............... 4,000: —
hvilket belopp efter fem
års tjenst i graden kan
förhöjas till.......... 4,500: —
Arv oden.
B. Hufvndkoutoret i Stockholm.
Tjenstemännen.
å lönestat.
nitton i första tjenstegraden,
kontorsskrifvare,
kassaskrifvare, kanslister,
hvarje.........kronor 1,000: —
hvilket belopp kan förhöjas
efter 5 års ordinarie
tjenst i graden till ... 1,500:
nitton i andra tjenstegraden,
bokhållare, revisorer,
kassörer, notarie,
registrator, hvarje .... 2,000: —
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst i graden till .... 2,500: —
efter tio års............ 3,000: —
fem i tredje tjenstegraden,
kamererare, ombudsman,
förste revisor, hvarje 3,000: —
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst i graden till 3,500: —
efter 10 års tjenst i graden 4,000: —
sex i fjerde tjenstegraden,
kommissarier, bankosekreteraren,
hvarje... . 4,000: -—
hvilket belopp efter fem
års ordinarie tjenst i
graden kan förhöjas till 4,500: —
å arvodestat:
(oförändradt).
Vakt
-
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
33
Vaktbetjeningen erhåller:
Öfvervaktmästaren,lön kr. 800: —
och, såsom brandmästare,
tjenstgöringspenningar.
................. 600: —
jemte fria husrum och
nödig vedbrand.
Vaktmästarne, hvarje,
lön.......kr. 700: —
tjenstgöringspenningar
....... 100: — 800: —
hvilka belopp, efter fem
års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt välförhållande,
kunna höjas
_ till: lön ... kr. 800: —
tjenstgöringspenningar
.......200: — 1,000: —
För afdelningskontoret i Göteborg.
Tre ledamöter af styrelsen,
hvardera......kronor 2,400: —
en styrelseledamot, som
handhafver den dagliga
förvaltningen......... 6,000: —■
jemte fri bostad.
Kamererare^ lön....... 2,500: —
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst med 500
kronor och efter tio års
tjenst med ytterligare
500 kronor.
Tjenstgöringspenningar .. 1,000: —
fyra tjensteman i andra
graden, en kassör, två
bokhållare och en reBih.
till Biksd. Prof. 1875. 6 Sami. 1
Vaktbetjeningen.
öfvervaktmästaren, lön kr. 800: —
och såsom brandmästare,
tjenstgöringspenningar. 600: —
jemte fria husrum och
vedbrand.
Vaktmästarne, hvarje,
lön.......... 700: —
tjenstgöringspenningar.
...... 100: — 800: —
hvilka belopp efter fem
års ordinarie tjenst och
derunder ådagalagdt
välförhållande kunna
höjas till: lön 800: —
tjenstgöringspenningar.
...... 200: — lj000. _
C. Afdelningskontoret i Göteborg:
1. Styrelsen.
Fyra styrelseledamöter,
hvardera............ 2,400: —
samt derförutan den ledamot,
som handhafver
den dagliga förvaltningen
.............. 3,600: —
jemte fri bostad.
2. Tjenstemännen.
å lönestat.
Två i första tjenstegraden,
kontorsskrifvare, hvardera.
............... 1,000: —
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års orfd.
16 Haft.
5
34
Banko-Utskottets Betänkande N:u 20.
gistrator, hvardera lön 1,600: —
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst med 400
kronor och efter 10 års
tjenst med ytterligare
400 kronor*.
Tjenstgöringspermingar,
hvardera ............ 800: —
samt för kassören miss
räkningspennirigar
.... 800: —
två tjensteman i första graden,
kontorsskrifvare,
hvardera, lön........ 800: —
hvilket belopp efter fem
års ordinarie tjenst kan
förhöjas med 400 kr.
Tjenstgöringspermingar,
hvardera............. 600: —
till extra biträden vid kon
torsgöromålen.
....... 1,200: —
ombudsmannen, lön..... 1,600: —
tjenstgöringspenningar... 900: —
kanslisten, lön.......... 800: —
en vaktmästare, lön..... 600: —
tjenstgöringspenningar . . 125: —
jemte fri bostad och vedbrand,
en vaktmästare, lön..... 500: —
tjenstgöringspenningar ... 125: —
jemte fri bostad och vedbrand.
dinarie tjenst i graden
till................. 1,500:
Tre i andra graden, bokhållare,
kassör, registrator,
hvardera..... 2,000:
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst i graden till 2,500:
efter 10 års............ 3,000:
En i tredje tjenstegraden,
kamererare...... 3,000:
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst i graden till 3,500:
efter tio års till........ 4,000:
Ombudsmannen........ 1,600:
Kanslisten............. 800:
å arvodestat:
tjenstgöringspenningar:
till tjenstemännen i första
graden, hvardera..... 600:
till tjenstemännen i andra
graden, hvardera . 800:
till tjenstemännen i tredje
graden.............. 1,000:
till ombudsmannen..... 900:
missräkningspenningar :
Kassören............... 800:
arvode:
till extra ai*beten, semestervikariat
och flitpenningar
för extra or
-
dinarie tjensteman .... 3,000:
hvilket belopp, så länge
de ordinarie tjenstemännen
icke nedgått
till det antal, staten
upptager, utgår med
endast.............. 1,500:
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
35
3. Vaktbetjeningen.
En vaktmästare: lön .... 600:
tjenstgöringspenningar. . . 125:
jemte fri bostad och vedbrand.
En husdräng: lön...... 600:
jemte fri bostad och vedbrand.
För afdelningskontoret i Malmö.
Tre ledamöter af styrelsen hvardera
..........kronor 1,800: —
den styrelseledamot, som
handhafver den dagliga
förvaltningen......... 5,000: —
jemte fri bostad och vedbrand,
mot skyldighet
att vid behof upplåta
rum för styrelsens sammanträden
:
kamererare^ lön........ 2,500: —
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst med 500
kronor och efter tio års
tjenst med ytterligare
500 kronor;
tjenstgöringspenningar... 1,000: —
två andra gradens tjenster,
en kassör och en
bokhållare, hvardera lön 1,600: —
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst med 400
kronor och efter 10 års
med ytterligare 400 kr.
tjenstgöringspenningar,
hvardera............. 800: —
kassören derjemte miss
räkningspenningar
.... 800: —
D. Atdelningskontoret i Malmö.
1. Styrelsen.
Fyra styrelseledamöter,
hvardera ........ 1,800:
samt derförutan den ledamot,
som handhafver
den dagliga förvaltningen.
................ 3,200:
jemte fri bostad och vedbrand
mot skyldighet
att vid behof upplåta
rum för styrelsens sammanträden.
2. Tjenstemännen.
å lönestat.
Två i andra tjenstegraden,
bokhållare, kassör,
hvardera......... 2,000:
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst i graden
till................. 2,500:
efter tio års........... 3,000:
En i tredje tjenstegra
den,
kamererare...... 3,000:
hvilket belopp kan förhöjas
efter fem års ordinarie
tjenst i graden
till................. 3,500:
efter tio års........... 4,000:
opaginerad Kontrollera mot PDF
3G
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
registrator^ lön........ 800: —
hvilket belopp efter fem
års ordinarie tjenst kan
förhöjas med 400 kr.
tjenstgöringspenningar. . . 600: —
dock att nuvarande innehafvaren
af tjensten bibehålies
vid hittills uppburen
lön, kronor 1,600,
och, såsom varande andra
gradens tjensteman,
erhåller i tjenstgöringspenningar
kr. 800: —
ombudsmannen, lön..... 1,000: —
tjenstgöringspenningar . . . 500: —
dock att för nuvarande
innehafvaren af tjensten
lönen beräknas
till.....kr. 1,200: —
och tjenstgöringspenningar
... 300: —
vaktmästaren, lön....... 600: —
tjenstgöringspenningar . . . 100: —
jemte fri bostad och vedbrand;
husdrängen,
lön........ 400: —
jemte fri bostad och vedbrand.
_ Vid tillämpningen af denna aflöningsstat
iakttages följande:
ko) Deputerad, som eldigt § 42
mom. 3 åtnjuter ledighet, bibehåller
sitt arvode såsom deputerad, men
afstår arvodet såsom fullmäktig under
den tid, ledigheten begagnas.
Ombudsmannen......... 1,000: _
å arvodestat.
tjenstgöringspenningar:
till tjenstemännen i an
-
# dra graden, hvarje. . . . 800: —
till tjenstemännen i tredje
. graden.............. 1,000: —
till ombudsmannen..... 500:
missräkningspenningar:
till kassören...........^ 800: _
arvode:
till extra arbeten semestervikariat
och flitpenningar
för extra ordinarie
tjensteman ..... 1,800: —
i *n , t -« _
hvilket belopp, så länge
de ordinarie tjenstemännen
icke nedgått
till det antal, staten
upptager, utgår med
endast........... 900: —
Vaktbetjeningen.
En vaktmästare: lön . . . 600: —
tjenstgöringspenningar . . 100: —
jemte fri bostad och vedbrand.
En husdräng: lön .... 400: —
jemte fri bostad och vedbrand.
F. Avdelningskontoret i Wisby.
(lika med nuvarande stat.)
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat
iakttages följande:
Do) Deputerad, som enligt § 42
mom. 3 åtnjuter ledighet, bibehåller
sitt arvode såsom deputerad, men
afstår arvodet såsom fullmäktig under
den tid, ledigheten begagnas.
Banko-Utskottets Betänkande N:o SO.
37
2:o) Tjensteman, som innehar tjenst
utom riksbanken, bibehålies vid nuvarande
inkomster å löne- och arvodesstat,
samt kan således icke tillträda
här ofvan bestämda löneförmåner,
innan han sådan tjenst frånträda
-
3:o) Tiden för tillträdande af de
i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster
beräknas från och med månaden näst
efter den, under hvilken tjenstemannen
blifvit på ordinarie stat till tjenst
inom graden förordnad eller befordrad.
4:o) Under semestertid åtnjuta tjenstemännen
lön, tjenstgörings- och
missräkningspenningar, men icke särskilda
arvoden, hvilka utgå till de
tjenstförrättande.
2:o) Styrelseledamot för den dagliga
förvaltningen i Göteborg och
Malmö, som åtnjuter ledighet enligt
§ 59 mom. 4, bibehåller sitt särskilda
arvode och öfriga förmåner,
men afstär arvodet såsom styrelseledamot
under den tid, ledigheten begagnas.
3:o) Tjensteman vid hufvudkontoret
eller vid kontoren i Göteborg
och Malmö, som innehar tjenstebefattning
utom riksbanken, bibehålies
vid förutvarande inkomster och kan
således icke tillträda här ofvan bestämda
aflöningsförmåner, innan han
sådan tjenstebefattning frånträdt, dock
att detta icke gäller för ombudsmännen
vid Göteborgs och Malmö kontor
eller kanslisten vid förstnämnda kontor.
4:o) Tiden för tillträdande af de i
aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad
anvisade förhöjda inkomster
beräknas från och med månaden näst
efter den, under hvilken tjenstemannen
blifvit på ordinarie stat till
tjenst inom graden förordnad eller
befordrad.
5:o) Tjensteman, som uppbär aflöning
för tjenst i viss tjenstegrad,
anses endast såsom tjensteman i graden
och är pligtig att efter vederbörandes
godtfinnande bestrida den
af nuvarande eller blifvande fenster
i graden, som honom anvisas.
6:o) Tjensteman, som åtnjuter semester,
bibehåller derunder lön, tjenstgörings-
och missräkningspenningar
men icke särskilda arvoden hvilka
utgå till de tjenstförrättande.
(Motiv
38
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
5:o) I öfrigt åtfölja de å arvodesstat
utgående tjenstgörings- och missräkningspenningar,
äfvensom särskilda
i samma stat upptagna arvoden,
utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningen
och få alltså icke åtnjutas
under tjenstledighet; dock må
fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af
sjukdom hindras från tjenstens bestridande,
att under högst en månad
hvarje år uppbära de för samma
tjenst å arvodesstat anvisade tjenstgöringspenningar.
6:o) För bestridande af tjenstgöringen
under semester, ega fullmäktige
att anvisa till extra ordinarie
tjensteman arvoden, beräknade efter
1,000 kronor för år, äfvensom för
kassörstjensterna missräkningspenningar,
allt likväl inom de i aflöningsstaten
dertill anslagna medel.
7:o) I öfrigt åtfölja de å arvodesstat
upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar
samt andra arvoden
utöfvandet af tjensten och få
alltså icke åtnjutas under tjenstledighet;
dock må fullmäktige eller vederbörande
styrelse kunna medgifva
den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från tjenstens
bestridande, att under högst
en månad hvarje år uppbära de för
tjensten anslagne tjenstgöringspenningar.
8:o) För bestridande af tjenstgöringen
under semester ega fullmäktige
samt styrelserna för kontoren
i Göteborg och Malmö att anvisa
till extra ordinarie tjensteman arvoden,
beräknade efter tusen kronor
för år, äfvensom för kassörstjensterna
inissräkningspenningar, allt likväl
inom de i aflöningsstaten dertill
anslagna medel.
9:o) De nuvarande tjenstemän,
Indika icke äro i staten för afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö
upptagne, nemligen en tjensteman i
andra graden vid Göteborgs kontor
och registratorn vid Malmö kontor,
bibehållas vid förutvarande inkomster,
till dess efter inträffade ledigheter
den nya staten kan fullt tilllämpas,
hvarjemte nuvarande ombudsman
i Malmö bibehålies vid förutvarande
fördelning af inkomsterna i
lön 1,200 och tjenstgöringspenningar
300 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
89
Vid tillämpning af förestående aflöningsbestämraelser
för afdelningskontoren
i Göteborg och Malmö, iakttages
följande:
l:o) Tjensteman, som tillträder
ofvan bestämda aflöningsförmåner,
får icke bibehålla eller emottaga
annan tjenstebefattning utom afdelningskontoret,
dock att detta icke
gäller för ombudsman eller kanslist.
2:o) Tjensteman, som uppbär här
stadgad aflöning för tjenst, som upptages
såsom tillhörande viss grad,
anses endast förordnad till tjensteman
i graden och pligtig att, efter vederbörande
styrelses godtfinnande, bestrida
den af tjensterna i graden,
som åt honom anvisas.
3:o) Tjenstgörings- och missräkningspenningarne
åtfölja utöfvandet
af sjelfva befattningarne och få alltså
icke åtnjutas under tjenstledighet;
dock må vederbörande styrelse kunna
medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras
från tjenstens bestridande, att under
högst en månads ledighet hvarje år
uppbära tjenstgöringspenningaime
4:o)
Uppflyttning till högre lön
på grund af ålder i tjensten får
icke ske, så framt ej styrelsen pröfvar
tjensteinannen hafva genom sin
föregående tjenstgöring och fortfarande
duglighet gjort sig deraf förtjent.
5:o) Tiden för sådan uppflyttning
beräknas från och med månaden
Utgår.
40
Banko-Utskottets Betänkande N:o 20.
näst efter den, under hvilken tjenstemannen
blifvit på ordinarie stat förordnad
att tjenst i graden bestrida.
Stockholm den 19 April 1875.
På Utskottets vägnar:
J. v. SCHWERIN.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet 1875.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.