Sök i Ratio Lex

Betänkande, med förslag till ändringar i Första Af delningen samt i § 10 mom. 4, §§ 12, 15 och 17 af Bankoreglementet, samt om dertill hörande öfveryångsstadganden.

1875-05-08 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1875:27, Betänkande, med förslag till ändringar i Första Af delningen samt i § 10 mom. 4, §§ 12, 15 och 17 af Bankoreglementet, samt om dertill hörande öfveryångsstadganden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Betänkande N:o 27.

1

N:o 27.

Aulc. till Riksd. Kansli den 8 Maj 1875, kl. 5 e. in.

Betänkande, med förslag till ändringar i Första Af delningen samt

i § 10 mom. 4, §§ 12, 15 och 17 af Bankoreglementet,

samt om dertill hörande öfveryångsstadganden.

Med anledning af det beslut, som Riksdagen fattat om användningen

af 1874 års bankovinst, eller att, sedan kronor 1,250,000 afsatts

för att till riksgäldskontoret öfverlemnas, återstoden kronor 1,251,534: 96

skola »i riksbanken bibehållas, att, då bankofullmäktige finna sådant lämpligen

kunna ske, begagnas till inköp af utländska statspapper, som vid behof

kunna användas för att stärka metalliska kassan», har inom Utskottet fråga

förevarit derom, huruvida denna bestämmelse rörande användningen af det

senast tillkomna beloppet af de utöfver grundfonden och reservfonden i riksbanken

reserverade medlen, skulle i bankoreglementet särskilt intagas i den

punkt af 4 §, som stadgar, att det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver

grundfonden och reservfonden, enligt senast uppgjorda bokslut, eger, utgör

”reserverade medel till framtida förfogande.” Det har dock funnits mindre

lämpligt att sålunda i reglementet intaga en bestämmelse, som, utan att innefatta

en ovilkorligt bindande föreskrift, endast för bankofullmäktige angifver

till hvilket ändamål dessa medel, då så lämpligt finnes, böra användas, så

mycket mera som ett dylikt i reglementet intaget stadgande rörande ett visst

belopp af riksbankens tillgångar antagligen skulle komma att undergå förändringar

för hvarje år. Den nu i reglementet intagna bestämmelsen anser

Bill, till Riksd. Prot. 1875. 6 Smil. 1 Afd. 21 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Betänkande N:o 27.

Utskottet böra betraktas allenast som eu föreskrift för bokföringen af det

riksbankens kapitalöfverskott, som vid hvarje bokslut uppkommer utöfver

grundfonden och reservfonden, såsom densamma också under de näst föregående

åren 1873 och 1874 blifvit uppfattad, då nämligen i 1873 års bokslut

såsom ”reserverade medel till framtida förfogande-” bokfördes dels a) den till

följd af nästföregående riksdags beslut återstående behållningen af vinstmedlen

1866—1871: kronor 301,5 2 7 : 72, dels b) vinsten för 1873 kronor

2,411,6 5 6 : 59, eller tillsammans kronor 2,718,184: 31, och i 1874 års bokslut

såsom ^reserverade medel till framtida förfogande” uppfördes dels a) den

till följd af 1873 års riksdagsbeslut uppkomna återstoden af vinstmedlen

1866—-1873 kronor 742,045:97, dels b) vinsten för 1874 kronor 2,501,534:9ö

eller tillsammans kronor 3,243,580:93, och synes derför Utskottet detta stadgande

blott böra något mera klart och bestämdt affattas, så att ingen tvekan

må kunna uppstå derom, hvad med detsamma verkligen är afsedt, hvarför

Utskottet föreslår:

l:o

att § 4 sista punkten må erhålla följande lydelse:

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Det kapitalöfverskott, riksbanken ut- Det kapitalöfverskott, riksbanken

öfver grundfonden och reservfonden, utöfver grundfonden och reservfonden

enligt senast uppgjorda bokslut, eger, eger, må vid bokslutet forns såsom

utgör ”reserverade medel till framtida reserverade medel.

förfogande/''

Uti motion N:o 25, väckt i Första Kammaren, bär Herr A. O. Wallenberg,

under förklaring: dels att den siffra som betecknar utelöpande banksedlar

icke onödigtvis bör uppdrifvas eller ökas genom inräkning i sedelstocken

af hvad som är motsatsen till utelöpande, eller i riksbanken innestående;

dels att det måste anses vara både för allmänna rörelsen och för

riksbanken fördelaktigt, om riksbanken såsom tillförene och ända till år

1872 tillätes beräkna inneliggande växlar å utländskt mynt såsom en af

grunderna för sedelutgifningsrätten; dels ock att, om medel å löpande räkning

i riksbanken innestående icke vidare komme att anses såsom utelöpande banksedlar,

så kunde å motsatta sidan den siffra, som endast representerar riksbankens

allmänna kredit, saklöst utlemnas, utan att genom sådan förändring

någon minskning uppkomme i riksbankens förmåga att motsvara allmänna

rörelsens behof af rörelsemedel, — i denna syftning föreslagit att i stället för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 27.

3

§ 6 mom. 2 och 3 i bankoreglementet må antagas följande bestämmelser

för riksbankens sedelutgifningsrätt:

l:o) Riksbanken må ej utlemna eller på en gång utelöpande hålla

större belopp banksedlar, än som sammanlagdt i värde motsvaras af

a) metalliska kassan enligt § 5;

b) bos riksbankens korrespondenter i utlandet egande fordringar; och

c) vexlar i utländskt mynt, förfallna till betalning å utländsk ort; och

2:o Att till bankofullmäktige må lemnas att bestämma tidpunkten för

tillämpningen af dessa grunder, dock så att de senast träda i kraft vid innevarande

års utgång.

I hufvudsak öfverensstämmer detta yrkande med det af motionären

vid föregående riksdag framlagda förslag i samma ämne, och i det utlåtande,

som Utskottet från fullmäktige infordrat, hafva derför desse kunnat inskränka

sig till en hänvisning å sitt då afgifna yttrande. Det må villigt motionären

médgifvas, att om man allenast ser på siffran af den obegagnade sedelutgifningsrätten,

hans förslag icke innebär någon väsentlig rubbning al nu

bestående förhållanden, men det torde lika så icke kunna bestridas, att om

man blott något närmare undersöker beskaffenheten af de rättigheter och

förbindelser, hvilka i begge fallen ligga bakom denna yttre likhet, medför

motionärens förslag för riksbanken en ställning, som i hvarje hänseende

måste anses mindre fördelaktig och betryggande än den nuvarande. Jemföres

t. ex. ställningen den 31 December 1874, sådan den var efter nuvarande

grunder för sedelutgifningsrätten, och sådan den skulle hafva varit etter de

af motionären föreslagna, så visar sig l:o att när riksbanken i förra fallet

egde eu sedelutgifningsrätt af 03 ,/2 millioner kronor, skulle den i senare

fallet hafva egt eu sedelutgifningsrätt af något öfver 42''/2 millioner kronor;

2:o att då riksbanken efter nuvarande bestämmelser vid denna tid egde eu

obegagnad sedelutgifningsrätt af något öfver 3 millioner kronor, men derjemte

en ytterligare reserv, som till sedelutgifningsrättens ökande var att

påräkna, af nära t) millioner kronor uti oremitterade utländska vexlar, skulle

den efter Ilerr Wallenbergs förslag väl hafva haft en obegagnad sedelutgifningsrätt

af nära 2 millioner kronor, men derutöfver ingen reserv, enär

de oremitterade utländska vexlarne redan blifvit inräknade i fonden för sedelutgifningen;

3:o att då, enligt nuvarande bestämmelser, emot den sammanlagda,

såsom ofvan angifvet beräknade, reserven af tillsammans 12 millioner

kronor svarade eu summa förbindelser att gälda vid anfordran al omkring

912,000 kronor i upp- och afskrifningsmedel, så skulle efter Herr Wallenbergs

förslag, vid den lilla obegagnade sedelutgifningsrätten af 2 millioner

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Betänkande N:o 27.

kronor, banken haft att svara för förbindelser vid anfordran utöfver de nyss

nämnda till ett belopp af nära 20 millioner kronor, bestående af medel insatta

å folioräkningar samt postremissvexlar, hvilka för närvarande i sedelstocken

inräknas, men af Herr Wallenberg derifrån afdragits. I likhet med

fullmäktige har Utskottet ej kunnat finna, att motionären för eu så betydande

rubbning af riksbankens ställning anfört något giltigt skäl ocli får

Utskottet derför hemställa:

2:o.

att Herr Wallenbergs motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Sedan af Riksdagen beslutats, att genom underdånig skrifvelse hos

Kong! Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i reglementet för myntverket

eller eljest stadga sådana bestämmelser med afseende å inlemnande af guld i

plants för riksbankens räkning, som ansetts behöfiiga för främjande af den

handel med ädel metall, hvilken är åt riksbanken uppdragen, har Utskottet

ej ansett någon annan förändring af nöden i § 10 af bankoreglementets

andra afdelning, än att uti densamma må bestämmas, det vid guldets inköpande

afdrag skall ske äfven för de särskilda afgifter för guldets smidbargöring

och skedning, hvilka redan genom Kongl. förordningen den 11 September

1874 äro faststälda eller framdeles kunna komma att bestämmas,

och som blifva med anledning af det inlemnade guldets beskaffenhet af

myntverket uttagna. Utskottet får derför hemställa:

3:o.

att Riksdagen må godkänna följande förändrade lydelse

af:

§10 mom. 4.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Guld i plants, som till Kongl. mynt- Guld i plants, som till Kongl. myntverket

för riksbankens räkning aflena- verket för riksbankens räkning aflemnas,

inlöses, enligt myntverkets bevis, nas, inlöses, enligt myntverkets bevis,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Betänkande N*o £7*

med guldets värde i svenskt mynt, eller

2,480 kronor för ett kilogram tint

guld, efter afdrag derifrån af en fjerdedel

procent i myntningskostnad; börande

fullmäktige, så vidt på dem ankommer,

tillse att så stort förråd af

mynt alltid förefinnes, att betalningen

i allmänhet må kunna erläggas omedelbart

efter det guldet aflemnats och

dess värde i mynt blifvit behörigen

styrkt.

På fullmäktige ankomme o. s. v.

med guldets värde i svenskt mynt eller

2,480 kronor för ett kilogram fint

guld, efter afdrag derifrån af en fjerdedels

procent i myntningskostnad

samt af de af gifter för smidbargöring

och skedning, som kunna i fråga

komma, börande fullmäktige, så vidt

på dem ankommer, tillse, att så stort

förråd af mynt alltid förefinnes, att

betalningen i allmänhet må kunna erläggas

omedelbart efter det guldet aflemnats

och dess värde i mynt blifvit

behörigen styrkt.

På fullmäktige ankomme o. s. v.

I till Utskottet afgifven skrifvelse hafva fullmäktige anfört, att den

närmare beröringen med utlandet, som naturligen föranleda genom utvecklingen

af riksbankens affärsverksamhet, och som väl måste blifva alltjemt

mera liflig och förtrolig, från en eller annan af riksbankens korrespondenter

framkallat begäran om åtagande från riksbankens sida. att besörja i löpande

räkning deras affärer inom vårt land, samt att det för fullmäktige, som i

bankoreglementet icke egt något stöd för en sådan åtgärd, varit brydsamt

nog att städse afböja dylika framställningar. Det hade derför synts fullmäktige

önskvärdt att dem måtte beviljas rättighet att för sådana säkra och väl

hända utländska bankinrättningar och handelshus, som åtnjuta, förtroendet

att vara riksbankens korrespondenter, Öppna löpande räkning i riksbanken,

hvarvid det icke heller borde vara fullmäktige betaget, att för särskilda fall,

der fullmäktige icke funne någon betänklighet dervid mota, bevilja dessa

korrespondenter tillfälliga förskott, helst som fullmäktige ju redan nu äio

berättigade att i och för vården af riksbankens i utlandet egande behållningar

lemna dessa korrespondenter ett ganska vidsträckt förtroende.

Utskottet, som till fullo instämmer i den af fullmäktige härutinnan

uttalade önskan får till Riksdagen hemställa:

4:o.

att till § 12 af bankoreglementet måtte fogas ett nytt

moment af följande lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Betänkande N:o 27.

12 §.

Mom. 3. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och

handelshus ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker på

vilkor, som af fullmäktige för hvarje särskild t fall bestämmas, samt att, när

fullmäktige finna sådant Renligt, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga

förskott.

Till följd åt det Riksdagens beslut, enligt livilket Riksbanken, på tid

som fullmäktige ega bestämma, skall upphöra att utgifva sedlar å en krona,

får Utskottet hemställa:

o:o.

att Riksdagen må godkänna följande lydelse af banko

reglementets

§•

Nuvarande lydelse:

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar

å eu kronas, fem, tio, femtio, ett

hundra och ett tusen kronors valör;

skolande texten å dessa sedlar lyda

sålunda: Sveriges riksbank inlöser,

vid anfordran, denna sedel å 00

kronor med guldmynt enligt lagen

om rikets mynt af den 30 Maj 1873.

Lika.

15.

Föreslagen lydelse:

Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar

å fem, tio, femtio, ett hundra

och ett tusen kronors valör, skolande

texten å dessa sedlar lyda

sålunda: Sveriges riksbank inlöser,

vid anfordran denna sedel å 00

kronor med guldmynt enligt lagen

om rikets mynt af den 30 Maj 1873.

De af riksbanken utgifna sedlar

å riksdaler skola, efter innehafvarens

önskan, inlösas antingen med silfvermynt

efter deras lydelse eller med

guldmynt enligt den i § 3 af lagen om

öfvergången till det nya myntsystemet

bestämda grund, att en krona räknas

lika med en riksdaler riksmynt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Betänkande N:o 27.

7

Mom. 2. Dessa sedlar förses med

namnteckning af två riksbankens

tjensteman. Å sedlarne af en kronas

valör anbringas båda namnteckning änne

genom tryck; å sedlarne af fem

och tio kronors valör anbringas en

tryckt och en handskrifven namnteckning,

men å de öfriga valörerna handskrifvas

båda namnteckningarne.

Mom. 2. Dessa sedlar förses med

namnteckning^ af två riksbankens

tjensteman. A sedlarne af fem och tio

kronors valör anbringas en tryckt och

en handskrifven namnteckning, men

å de öfriga valörerna handskrifvas

båda namnteckningarne.

Mom. 3 och följande oförändrade.

Sedan Riksdagen fattat beslut om de åtgärder, som böra vidtagas för indragning

ur allmänna rörelsen af kopparskiljemynt prägladt efter myntordningar

äldre än 1855 års myntordning, liar Utskottet, i öfverensstämmelse med

Riksdagens beslut om de skyldigheter, som dervid åligga riksbanken, härmed

velat hemställa:

6:o.

att Riksdagen må godkänna följande lydelse af första

punkten af

17 §.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Invexladt korgar skiljemynt eif äldre Vid riksbankens hufvud• och afprägel

än dr 1855 samt riksgälds- delning skontor skall mottagas till

kontor el s kopparskiljemyntspoll etter få invexling med gångbart mynt hvilket

icke utvexlas. som helst belopp af kopparmynt präg
ladt

efter myntordningar äldre än

1855 års myntordning samt af riksgäldskontorets

polletter. Sådant mynt

får icke åter utvexlas.

Da Riksdagen beslutat, i stället för de nu öfliga omsättningslåuen

skall från Riksbanken utlemnas lån med afbetalning srätt, torde med hänsyn

till de nu och intill tillämpningen af de nya stadgandena utgifna omsättningslån,

vara nödigt att i reglementet införa en särskild bestämmelse, hvarför

Utskottet, med anmälan att Utskottet godkänt nya stadganden för tjenstgöringen

i Riksbankens hufvudkontor och jemväl de stadganden för tjenstgöringen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Betänkande N:o 27.

i Riksbankens afdelningskontor, hvarom handlas i de vid 1874 ars bankoreglemente

fogade öfvergångsstadganden, Indika derför numera äro öfverflödiga,

härmed får hemställa:

7:o.

att Riksdagen dels

a) må låta ur bankoreglementet utgå de till detsamma

nu fogade öfvergångsstadganden, dels

b) godkänna följande till reglementets andra afdelning

hörande öfvergångsstadgande:

För de lån med omsättningsrätt, som vid tiden för

tillämpning af de nya stadgandena rörande lån med afbetalningsrätt

redan äro utgifna, galle fortfarande de uti

§ 32 af bankoreglementet den 20 Maj 1874 gifna bestämmelser.

Stockholm den 8 Maj 1875.

På Utskottets vägnar:

J. v SCHWERIN.

Reservation:

mot Utskottets beslut till besvarande af Herr Wallenbergs motion

angående annan grund för Riksbankens sedelutgifningsrätt af

Herr Ribbing: “Emot Utskottets beslut att lemna Herr Wallenbergs

motion utan afseende, i hvad den rörer bestämmelsen om det som med

utelöpande banksedel bör förstås, får jag mig reservera.

Lika litet som bankofullmäktige och Utskottet under förlidet år, då

samma fråga förevar, lyckades gendrifva den grundsatsen, att ingenting bör

s. 9 Kontrollera mot PDF

I

Banko-Utskottets Betänkande N:o 27. 9

benämnas utelöpande banksedel annat än det som är banksedel, lika litet

har det lyckats denna gång, då Utskottet vid frågans behandling endast

hänvisat till sitt yttrande i ämnet sistlidne Riksdag.

Då det kommit till klarhet i denna fråga, när det rörde de enskilda

bankernas sedelutgifningsrätt, hos hvilka hvarken å löpande räkning insatta

medel eller beloppet af postremissvexlar räknas till utelöpande banksedlar

så må väl samma klarhet kunna ernås, då frågan gäller riksbanken.

Utan att nu vilja i öfrigt obetingadt gilla Uerr Wallenbergs förslag

till nya grunder för riksbankens sedelutgifningsrätt, vill jag dock härmed

hafva uttaladt, att Utskottet enligt mitt förmenande bort medgifva, att ingenting

annat än banksedlar skulle såsom utelöpande banksedlar anses.i£

Herrar (rumcBlvus samt Peijron och von Strokivch hafva anmält, den

förstnämnde att han icke närvarit vid slutbehandlingen inom Utskottet af

§ 4 uti bankoreglementet, och de senare att de varit hindrade deltaga uti

Utskottets öfverläggningar och beslut rörande Herr Wallenbergs motion om

förändrade grunder för riksbankens sedelutgifningsrätt.

Bill. till Biksd. Brok 1875. 6 Sand. 1 Afd. 21 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.