Banko-Utskottets Memorial N:o 8
1875-03-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1875:8, Banko-Utskottets Memorial N:o 8
Dokumentets text
Banko-Utskottets Memorial N:o 8.
1
N:o 8.
Ank. till Riksd. Kansli deri 1 Mars 1875, kl. 5 e. in.
Memorial, angående väckt fråga om öfvertag ande för Riksbankens
räkning af det nuvarande s. k. Kanslihuset:
1 Fullmäktiges Riksdagen meddelade berättelse är vidlyftigt redogjordt
för de skäl, som föranledt Fullmäktige att vidtaga förberedande mått och steg
för förvärfvande åt Riksbanken af en ny, efter nutidens fordringar och rörelsens
behof bättre lämpad lokal. Då de nuvarande Bankohusens otjenlighet i
alla hänseenden för Riksbankens behof för hvarje år blifvit mera känbar,
och då genom sist hållna Riksdags beslut utsigten till Riksbankens förflyttning
till Helgeandsholmen syntes hafva försvunnit, beslöto Fullmäktige, som i främsta
rummet måste afse så väl att anskaffa eu för Riksbankens dyrbara tillhörigheter
mera betryggande lokal än den nuvarande, som ock att bereda densamma
ett sådant efter nuvarande affärsförhållanden afpassadt läge, som möjliggjorde
en önskvärd utveckling af dess rörelse, efter öfvervägande af alla de förslag,
som kunde tänkas leda till vinnande "f dessa syften, att i hvad på dem kunde
bero förbereda frågan om förvärfvande åt Riksbanken af den kronan tillhöriga,
i staden inom broarne och qvarteret Vulcanus belägna egendom under adress
N:o 1 Mynttorget, hvilken för närvarande är upplåten åt Kongl. Maj:ts Kansli. De
ingingo derför den 5 November sistlidna år till Kongl. Maj:t med framställning,
huruvida Kongl. Maj:t skulle täckas tillåta, att nämnda egendom finge af Riksbanken
förvärfvas för att efter ombyggnad användas till lokal för Riksbanken,
samt i sådant fall meddela Fullmäktige de vilkor, som Kongl. Maj:t kunde
finna för öfverlåtande af nämnda egendom böra fastställas.
Bill. till Riksd Prof. 1875. 6 Sami 1 Afd. 6 Höft.
1
2
Banko-Utskottets Memorial N:o 8.
Enligt hvad Utskottet genom skrifvelse från Fullmäktige inhemta!, har
Herr Statsrådet och Chefen för Finans-departementet i skrifvelse af den 21
Januari detta år på nådigste befallning meddelat Fullmäktige, att vid föredragning
den 13 November 1874 af Fullmäktiges skrifvelse Kong!. Maj:t förordna!
att genom vederbörande embetsverks försorg skulle vidtagas de undersökningar,
som erfordrades för utredande af frågan så väl om det värde, hvartill
Kanslihuset vid en möjligen blifvande afyttring skäligen borde beräknas, som
ock om beredande för deri nu inrymda embetsverk af tillräckliga och lämpliga
lokaler på annat väl beläget ställe; att vid den värdering af nuvarande Kanslihuset,
som på grund af ofvan omförmälda nådiga förordnande blifvit verkstäld
och förrättats af Förste Arkitekten vid Öfverintendents-embetet Alfred Ludvig
Haverman, Andre Arkitekten vid samma embete, vice Professorn Albert Törnqvist,
Stadsarkitekten i Stockholm Abraham Ludvig Hedin samt Bygg- och
murmästaren Evald Thavenius, desse, efter jemförelse med de pris som vid
försäljning under den senare tiden af andra egendomar inom samma stadsdel,
såsom det s. k. Räntmästarehuset, Skandinaviska kredit-aktiebolagets nuvarande
hus i Storkyrkobrinken och Jernkontorets förra hus vid Stora Nygatan, erhållits
för qvadratfot af tomt med åbyggnader, ansett, att för Kanslihuset kunde
betingas ett pris af tjugusex kronor för qvadratfot eller för hela arealen, utgörande
20,633 qvadratfot, 540,000 kronor, hvarjemte värderingsmännen funnit,
att om en beräknad hyresafkastning lades til! grund för uppskattningen, Kanslihuset
motsvarade ett kapital af 546,666 kronor 66 öre, i följd hvaraf värderingsmännen
ock, med fästadt afseende jemväl å egendomens förträffliga
läge, uppskattat densamma i dess nuvarande skick till 550,000 kronor; att
rörande förflyttning af de nu i Kanslihuset inrymda embetsverk undersökningar
blifvit af Öfverintendents-embetet vidtagna, som utvisade, att samtliga dessa
embetsverk och boställslägenheter, med undantag endast af ett departement,
för hvars förflyttande till lämplig lokal framdeles kunde blifva sörjdt, kunde
inrymmas i dels det hus, som för närvarande upptages af. Riksarkivet, dels ett
nytt hus, som vore afsedt att uppföras å tomten nedanför nuvarande Riksarkivet,
med framsidan åt jernvägen, dels ock i det hus, som för närvarande eges
af Riksgäldskontoret, vid hvilken omflyttning vore beräknadt, att det å Kanslihuset
upptagna värde vore i det allra närmaste tillräckligt att bestrida kostnaderna
så väl för nybyggnad af huset nedanför Riksarkivets hus, som för inköp
af ett nytt hus åt Riksarkivet, hvartill lär vara i fråga satt Frimurarelogens
nuvarande hus, der dessutom bättre utrymme kunde vinnas för de arkivet
nu eller framdeles tillhöriga handlingar, samt att, sedan dessa undersökningar
blifvit verkstälda, ärendet den 8 Januari ånyo blifvit inför Kongl.
Maj:t anmäldt, och att, oafsedt de mindre väsendtliga bestämmelser, som vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
Banko-Utskottets Memorial N:o 8.
ett slutligt aftals upprättande sedvanligen pläga ifrågakomma, följande vilkor
blifvit föreslagna för öfverlåtande af Kanslihuset till Riksbanken:
a) eu lösesumma af 550,000 kronor, som finge af Kongl. Maj:t disponeras
till inköp af annan, helst å Riddarholmen belägen egendom, och till uppförande,
der så funnes nödigt, af åtminstone ett nytt hus till inrymmande af
eu del af de embetsverk, som nu hafva sina lokaler i Kanslihuset;
b) obetingad öfverlåtelse till Kronan innan utgången af 1877 af den nu
till Riksgäldskontoret upplåtna egendom, samt
c) rättighet för Kronan att bibehålla Kanslihuset intill 1878 års utgång.
Rörande dessa vilkor yttra Fullmäktige följande:
“Hvad den stadgade lösesumman af 550,000 kronor vidkommer, anse
Fullmäktige densamma, med afseende å fastighetens läge, dess ej obetydliga
tomtområde och värdet af derå nu uppförda byggnader, så vidt beräknas kan.
motsvara försäljningsvärdet och derför vara antaglig. Väl kan, då endast de
mindre af de å tomten befintliga byggnader torde kunna af Riksbanken bibehållas
och användas, men deremot hufvudbyggnaden måste nedrifvas samt helt och
hållet ombyggas, utgiften synas betydlig för förvärfvande hufvudsakligen af
tomtplats, men härvid torde få erinras, att hvarthelst i staden inom broarna
Riksbanken skulle förläggas, bebygd plats måste förvärfvas och förut varande
byggnader undanrödjas. Så vidt Fullmäktige hafva, sig bekant, finnes dessutom
icke någon i enskild ego varande tomt inom nämnda stadsdel, som lemnai utrymme
för uppförande af tillräcklig byggnad åt Riksbanken med någorlunda
fritt och lämpligt läge. Till förvärfvande annorstädes af sådan tomtplats skulle
erfordras inköp af olika egendomar från skilde egare, och kostnaderna härvid
blefvo lätteligen större än den nu ifrågasatta, utan att dock ett för Riksbanken
så förmånligt läge erhölles. De betydliga kostnader, enskilda bankinrättningar
använda för att förskaffa sig välbelägna och lämpligt inredda lokaler,
torde väl ock tala derför, att det äfven för Riksbanken är värdt att offra
något, om dermed kan vinnas en för den allmänna rörelsen lätt tillgänglig
byggnad med lägenheter ordnade med afseende pa lättadt handhafvande af
Riksbankens göromål.
Beträffande vilkoret om öfverlåtelse till Kronan af Riksgäldskontorets
nuvarande hus, tillkomme det ej Fullmäktige att ingå i pröfning af Riksgäldskontorets
behof eller att afgifva förslag till användande af dess fastighet. Det
torde dock tillåtas Fullmäktige förklara att, om, med afseende å inträffade förändringar
inom Riksgäldskontoret och det sätt hvarpå en del af egendomen nu
är använd, densamma skulle pröfvas kunna till större nytta för det allmänna
användas, Fullmäktige för sin del anse det vara för Riksbankens rörelse och
dess framtida verksamhet så vigtigt och förmånligt, om Riksbanken förflyttades
4
Banko-Utskottets Memorial N:o 8.
till nuvarande Kanslihusets tomt, att, derest icke Riksdagen skulle finna någon annan
efter Riksgäldskontorets behof lämpad egendom böra i stället för den nuvarande
åt detsamma inköpas, Fullmäktige icke tveka att tillstyrka det sådant
må på Riksbankens bekostnad ske, förvissade, som Fullmäktige äro, att dessa
kostnader komma att genom Riksbankens ökade rörelse och delad förhöjda inkomster
inom kort återvinnas. Derjemte få Fullmäktige upplysa, att, för den
händelse annan lämplig egendom icke skulle kunna till den 1 Oktober 1877
erhållas, större delen af våningen tre trappor upp i gamla Bankhuset skulle
kunna till nämnda tid göras ledig att åt Riksgäldskontoret öfverlatas.
Den under punkten c) af Kongl. Maj:t bestämda tidpunkt för Kanslihusets
aflemnande eller 1878 års utgång är visserligen långt framskjuten, men
skulle förslaget snart vinna Riksdagens godkännande och en andel af löseskillingen
finge sa tidigt utbetalas, att redan i år den tilltänkta nybyggnaden å
Riksarkivets tomt kunde företagas, föreställa sig Fullmäktige att Kanslihuset möjligen
skulle kunna tidigare under år 1878 till Riksbanken öfverlemnas och sålunda
dess byggnadsarbete under nämnda år taga sin början. Kan emellertid
detta ej vinnas, lärer med nämnda arbete tå anstå till 1879.
Utskottet har funnit Fullmäktiges förslag, att till uppförande af ett nytt
hus för Riksbanken förvärfva det nuvarande Kanslihuset, vara ur Riksbankens
synpunkt antagligt och nyttigt; det finner ock, att den föreslagna lösesumman
af 550,000 kronor fullt betingas af den i fråga varande tomtens just. för detta
ändamål förmånliga läge och anse, att Riksbanken gerna må underkasta sig
så väl denna som ytterligare kostnader, hvilka kunna vara förenade med uppförande
å denna plats af ett nytt hus för Riksbanken, enär Riksbanken dertill
lätteligen kan bereda sig nödiga medel, hvilka ock knappt kunna bättre användas
än till förvärfvande af en lokal, som uppfyller alla vilkor för betydande
utvidgning af bankens rörelse; det gillar slutligen äfven Fullmäktiges åsigt, att
för vinnandet af detta syfte kan Riksdagen ytterligare åtaga sig att af Riksbankens
medel bekosta anskaffandet af ny lokal åt Riksgäldskontoret, sa vida
Kongl. Maj:t skulle för de nu i Kanslihuset inrymda embetsverk behöfva använda
Riksgäldskontorets nuvarande hus. Men då af de för Utskottet tillgängliga
handlingar framgått, att de åtgärder, söm föranledas af det nuvarande
kanslihusets utrymmande, komma att medföra åtskilliga kostnader äfven för
statsverket, om hvilka Riksdagen torde önska att ega närmare kännedom, innan
den yttrar sig öfver den nu föreliggande frågan om anslag af Riksban
ken? medel, samt anordningar, om hvilkas lämplighet Banko-Utskottet icke kan
hafva fog att yttra sig, och då det torde vara önskligt att, på grund af någon
framställning derom, ärendet i sin helhet måtte kunna behandlas pa sätt som
vederbör, får Utskottet tillstyrka:
Banko-Utskottets Memorial N:o 8.
5
att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse hos Kongl.
Maj:t göra förfrågan, om och under hvilka vilkor nuvarande
Kanslihuset skulle kunna till Riksbanken öfverlåtas, samt
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, om sådant pröfvas lämpligen
kunna ske, till innevarande Riksdag afgifva framställning
i ämnet.
Stockholm den 1 Mars 1875.
På Utskottets vägnar:
J. v. Schwerin.
Bill. till Riksd. Prof 1875. 6 Sarnl.
1 Afd. 6 Iläft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.