Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Memorial N:o 8

1875-03-01 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1875:8, Banko-Utskottets Memorial N:o 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. Kansli deri 1 Mars 1875, kl. 5 e. in.

Memorial, angående väckt fråga om öfvertag ande för Riksbankens

räkning af det nuvarande s. k. Kanslihuset:

1 Fullmäktiges Riksdagen meddelade berättelse är vidlyftigt redogjordt

för de skäl, som föranledt Fullmäktige att vidtaga förberedande mått och steg

för förvärfvande åt Riksbanken af en ny, efter nutidens fordringar och rörelsens

behof bättre lämpad lokal. Då de nuvarande Bankohusens otjenlighet i

alla hänseenden för Riksbankens behof för hvarje år blifvit mera känbar,

och då genom sist hållna Riksdags beslut utsigten till Riksbankens förflyttning

till Helgeandsholmen syntes hafva försvunnit, beslöto Fullmäktige, som i främsta

rummet måste afse så väl att anskaffa eu för Riksbankens dyrbara tillhörigheter

mera betryggande lokal än den nuvarande, som ock att bereda densamma

ett sådant efter nuvarande affärsförhållanden afpassadt läge, som möjliggjorde

en önskvärd utveckling af dess rörelse, efter öfvervägande af alla de förslag,

som kunde tänkas leda till vinnande "f dessa syften, att i hvad på dem kunde

bero förbereda frågan om förvärfvande åt Riksbanken af den kronan tillhöriga,

i staden inom broarne och qvarteret Vulcanus belägna egendom under adress

N:o 1 Mynttorget, hvilken för närvarande är upplåten åt Kongl. Maj:ts Kansli. De

ingingo derför den 5 November sistlidna år till Kongl. Maj:t med framställning,

huruvida Kongl. Maj:t skulle täckas tillåta, att nämnda egendom finge af Riksbanken

förvärfvas för att efter ombyggnad användas till lokal för Riksbanken,

samt i sådant fall meddela Fullmäktige de vilkor, som Kongl. Maj:t kunde

finna för öfverlåtande af nämnda egendom böra fastställas.

Bill. till Riksd Prof. 1875. 6 Sami 1 Afd. 6 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 8.

Enligt hvad Utskottet genom skrifvelse från Fullmäktige inhemta!, har

Herr Statsrådet och Chefen för Finans-departementet i skrifvelse af den 21

Januari detta år på nådigste befallning meddelat Fullmäktige, att vid föredragning

den 13 November 1874 af Fullmäktiges skrifvelse Kong!. Maj:t förordna!

att genom vederbörande embetsverks försorg skulle vidtagas de undersökningar,

som erfordrades för utredande af frågan så väl om det värde, hvartill

Kanslihuset vid en möjligen blifvande afyttring skäligen borde beräknas, som

ock om beredande för deri nu inrymda embetsverk af tillräckliga och lämpliga

lokaler på annat väl beläget ställe; att vid den värdering af nuvarande Kanslihuset,

som på grund af ofvan omförmälda nådiga förordnande blifvit verkstäld

och förrättats af Förste Arkitekten vid Öfverintendents-embetet Alfred Ludvig

Haverman, Andre Arkitekten vid samma embete, vice Professorn Albert Törnqvist,

Stadsarkitekten i Stockholm Abraham Ludvig Hedin samt Bygg- och

murmästaren Evald Thavenius, desse, efter jemförelse med de pris som vid

försäljning under den senare tiden af andra egendomar inom samma stadsdel,

såsom det s. k. Räntmästarehuset, Skandinaviska kredit-aktiebolagets nuvarande

hus i Storkyrkobrinken och Jernkontorets förra hus vid Stora Nygatan, erhållits

för qvadratfot af tomt med åbyggnader, ansett, att för Kanslihuset kunde

betingas ett pris af tjugusex kronor för qvadratfot eller för hela arealen, utgörande

20,633 qvadratfot, 540,000 kronor, hvarjemte värderingsmännen funnit,

att om en beräknad hyresafkastning lades til! grund för uppskattningen, Kanslihuset

motsvarade ett kapital af 546,666 kronor 66 öre, i följd hvaraf värderingsmännen

ock, med fästadt afseende jemväl å egendomens förträffliga

läge, uppskattat densamma i dess nuvarande skick till 550,000 kronor; att

rörande förflyttning af de nu i Kanslihuset inrymda embetsverk undersökningar

blifvit af Öfverintendents-embetet vidtagna, som utvisade, att samtliga dessa

embetsverk och boställslägenheter, med undantag endast af ett departement,

för hvars förflyttande till lämplig lokal framdeles kunde blifva sörjdt, kunde

inrymmas i dels det hus, som för närvarande upptages af. Riksarkivet, dels ett

nytt hus, som vore afsedt att uppföras å tomten nedanför nuvarande Riksarkivet,

med framsidan åt jernvägen, dels ock i det hus, som för närvarande eges

af Riksgäldskontoret, vid hvilken omflyttning vore beräknadt, att det å Kanslihuset

upptagna värde vore i det allra närmaste tillräckligt att bestrida kostnaderna

så väl för nybyggnad af huset nedanför Riksarkivets hus, som för inköp

af ett nytt hus åt Riksarkivet, hvartill lär vara i fråga satt Frimurarelogens

nuvarande hus, der dessutom bättre utrymme kunde vinnas för de arkivet

nu eller framdeles tillhöriga handlingar, samt att, sedan dessa undersökningar

blifvit verkstälda, ärendet den 8 Januari ånyo blifvit inför Kongl.

Maj:t anmäldt, och att, oafsedt de mindre väsendtliga bestämmelser, som vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 8.

ett slutligt aftals upprättande sedvanligen pläga ifrågakomma, följande vilkor

blifvit föreslagna för öfverlåtande af Kanslihuset till Riksbanken:

a) eu lösesumma af 550,000 kronor, som finge af Kongl. Maj:t disponeras

till inköp af annan, helst å Riddarholmen belägen egendom, och till uppförande,

der så funnes nödigt, af åtminstone ett nytt hus till inrymmande af

eu del af de embetsverk, som nu hafva sina lokaler i Kanslihuset;

b) obetingad öfverlåtelse till Kronan innan utgången af 1877 af den nu

till Riksgäldskontoret upplåtna egendom, samt

c) rättighet för Kronan att bibehålla Kanslihuset intill 1878 års utgång.

Rörande dessa vilkor yttra Fullmäktige följande:

“Hvad den stadgade lösesumman af 550,000 kronor vidkommer, anse

Fullmäktige densamma, med afseende å fastighetens läge, dess ej obetydliga

tomtområde och värdet af derå nu uppförda byggnader, så vidt beräknas kan.

motsvara försäljningsvärdet och derför vara antaglig. Väl kan, då endast de

mindre af de å tomten befintliga byggnader torde kunna af Riksbanken bibehållas

och användas, men deremot hufvudbyggnaden måste nedrifvas samt helt och

hållet ombyggas, utgiften synas betydlig för förvärfvande hufvudsakligen af

tomtplats, men härvid torde få erinras, att hvarthelst i staden inom broarna

Riksbanken skulle förläggas, bebygd plats måste förvärfvas och förut varande

byggnader undanrödjas. Så vidt Fullmäktige hafva, sig bekant, finnes dessutom

icke någon i enskild ego varande tomt inom nämnda stadsdel, som lemnai utrymme

för uppförande af tillräcklig byggnad åt Riksbanken med någorlunda

fritt och lämpligt läge. Till förvärfvande annorstädes af sådan tomtplats skulle

erfordras inköp af olika egendomar från skilde egare, och kostnaderna härvid

blefvo lätteligen större än den nu ifrågasatta, utan att dock ett för Riksbanken

så förmånligt läge erhölles. De betydliga kostnader, enskilda bankinrättningar

använda för att förskaffa sig välbelägna och lämpligt inredda lokaler,

torde väl ock tala derför, att det äfven för Riksbanken är värdt att offra

något, om dermed kan vinnas en för den allmänna rörelsen lätt tillgänglig

byggnad med lägenheter ordnade med afseende pa lättadt handhafvande af

Riksbankens göromål.

Beträffande vilkoret om öfverlåtelse till Kronan af Riksgäldskontorets

nuvarande hus, tillkomme det ej Fullmäktige att ingå i pröfning af Riksgäldskontorets

behof eller att afgifva förslag till användande af dess fastighet. Det

torde dock tillåtas Fullmäktige förklara att, om, med afseende å inträffade förändringar

inom Riksgäldskontoret och det sätt hvarpå en del af egendomen nu

är använd, densamma skulle pröfvas kunna till större nytta för det allmänna

användas, Fullmäktige för sin del anse det vara för Riksbankens rörelse och

dess framtida verksamhet så vigtigt och förmånligt, om Riksbanken förflyttades

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 8.

till nuvarande Kanslihusets tomt, att, derest icke Riksdagen skulle finna någon annan

efter Riksgäldskontorets behof lämpad egendom böra i stället för den nuvarande

åt detsamma inköpas, Fullmäktige icke tveka att tillstyrka det sådant

må på Riksbankens bekostnad ske, förvissade, som Fullmäktige äro, att dessa

kostnader komma att genom Riksbankens ökade rörelse och delad förhöjda inkomster

inom kort återvinnas. Derjemte få Fullmäktige upplysa, att, för den

händelse annan lämplig egendom icke skulle kunna till den 1 Oktober 1877

erhållas, större delen af våningen tre trappor upp i gamla Bankhuset skulle

kunna till nämnda tid göras ledig att åt Riksgäldskontoret öfverlatas.

Den under punkten c) af Kongl. Maj:t bestämda tidpunkt för Kanslihusets

aflemnande eller 1878 års utgång är visserligen långt framskjuten, men

skulle förslaget snart vinna Riksdagens godkännande och en andel af löseskillingen

finge sa tidigt utbetalas, att redan i år den tilltänkta nybyggnaden å

Riksarkivets tomt kunde företagas, föreställa sig Fullmäktige att Kanslihuset möjligen

skulle kunna tidigare under år 1878 till Riksbanken öfverlemnas och sålunda

dess byggnadsarbete under nämnda år taga sin början. Kan emellertid

detta ej vinnas, lärer med nämnda arbete tå anstå till 1879.

Utskottet har funnit Fullmäktiges förslag, att till uppförande af ett nytt

hus för Riksbanken förvärfva det nuvarande Kanslihuset, vara ur Riksbankens

synpunkt antagligt och nyttigt; det finner ock, att den föreslagna lösesumman

af 550,000 kronor fullt betingas af den i fråga varande tomtens just. för detta

ändamål förmånliga läge och anse, att Riksbanken gerna må underkasta sig

så väl denna som ytterligare kostnader, hvilka kunna vara förenade med uppförande

å denna plats af ett nytt hus för Riksbanken, enär Riksbanken dertill

lätteligen kan bereda sig nödiga medel, hvilka ock knappt kunna bättre användas

än till förvärfvande af en lokal, som uppfyller alla vilkor för betydande

utvidgning af bankens rörelse; det gillar slutligen äfven Fullmäktiges åsigt, att

för vinnandet af detta syfte kan Riksdagen ytterligare åtaga sig att af Riksbankens

medel bekosta anskaffandet af ny lokal åt Riksgäldskontoret, sa vida

Kongl. Maj:t skulle för de nu i Kanslihuset inrymda embetsverk behöfva använda

Riksgäldskontorets nuvarande hus. Men då af de för Utskottet tillgängliga

handlingar framgått, att de åtgärder, söm föranledas af det nuvarande

kanslihusets utrymmande, komma att medföra åtskilliga kostnader äfven för

statsverket, om hvilka Riksdagen torde önska att ega närmare kännedom, innan

den yttrar sig öfver den nu föreliggande frågan om anslag af Riksban

ken? medel, samt anordningar, om hvilkas lämplighet Banko-Utskottet icke kan

hafva fog att yttra sig, och då det torde vara önskligt att, på grund af någon

framställning derom, ärendet i sin helhet måtte kunna behandlas pa sätt som

vederbör, får Utskottet tillstyrka:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 8.

5

att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse hos Kongl.

Maj:t göra förfrågan, om och under hvilka vilkor nuvarande

Kanslihuset skulle kunna till Riksbanken öfverlåtas, samt

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, om sådant pröfvas lämpligen

kunna ske, till innevarande Riksdag afgifva framställning

i ämnet.

Stockholm den 1 Mars 1875.

På Utskottets vägnar:

J. v. Schwerin.

Bill. till Riksd. Prof 1875. 6 Sarnl.

1 Afd. 6 Iläft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.