Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o l) Utlåtande N;q 13. 1

1875-05-20 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1875:13, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o l) Utlåtande N;q 13. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o l) Utlåtande N;q 13. 1

ft:o 13.

%

Auk. till Riksd. Kansli den 20 Maj 1875, kl. 7 e. m.

Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 10,

angående väckt fråga om rättighet för för samling änne i

Lunds stift och Halland att, under vissa vilkor, förfoga

öfver den till klockarne nu utgående helgonskylden.

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion, N:o 54, har

Herr Sven Nilsson, i år liksom under flera föregående riksdagar, föreslagit, att

församlingarne i Lunds stift och Halland måtte erhålla rättighet att förfoga

öfver den till klockarne nu utgående helgonskylden; och har bemälde Kammares

Andra Tillfälliga Utskott, uti häröfver afgifvet utlåtande, N;o 5, hemstält

det Riksdagen ville besluta :

att hos Kongl. Maj:t göra underdånig anhållan, det Kongl.

Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, om och i hvilken

mån det må kunna medgifvas församlingarne i Lunds stift

och Halland rättighet att sjelfva förfoga öfver den helgonskyld,

som till klockarne af församlingarne utgår, med vilkor

dock, att denna afgift skall användas för det med densamma

ursprungligen afsedda ändamål: kyrkotjenstens uppeBih.

till Riksd. Brok 1875. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 10 Käft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o l) Utlåtande N:o 13.

hållande och barnens undervisning; äfvensom att Kongl.

Maj:t måtte i nåder tillse, om och huruvida i de församlingar,

der ett sådant förfogande öfver helgonskylden kunde

komma att föranleda minskning i klockarens lön, pastoratet

i sin helhet må kunna tillförbindas att efter samma

grund emellan församlingarne, hvarefter helgonskylden

från början utgått, ersätta denna förlust till de klockare,

hvilka redan erhållit fullmakt å tjensten vid den tid, då

nådigt beslut i fråga om dispositionsrätten öfver helgonskylden

på nu föreslagna sätt kan komma att träda i verksamhet.

Denna hemställan har Andra Kammaren, genom beslut, som blifvit

Första Kammaren delgifvet, för sin del bifallit; och har Första Kammaren öfver

detta ärende infordrat sitt Första Tillfälliga Utskotts utlåtande.

Till en början ber Utskottet att få återkalla i minnet, att vid 1873 års

riksdag, då detta ärende senast förevar, fattade och vidblef Andra Kammaren

ett lika beslut med det som nu blifvit Första Kammaren delgifvet, hvaremot

Första Kammaren för sin del beslöt:

att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla att

det måtte varda de församlingar i Skåne, Halland och Blekinge, hvilka ej redan

erhållit tillåtelse till användande för folkskolans behof af den ifrån församlingen

utgåendeklockare helgonskyld, medgifvet, att, derest denna helgonskyld,

antingen vid den allmänna reglering af klockarnes löneförmåner, hvilken till

följd af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 30 April nästlidna ar kan vara

att emotse, eller ock dessförinnan i särskilda fall, efter undersökning och

pröfning i den ordning Kongl, Maj:t i nåder bestämmer, kan finnas öfverstiga

hvad till fyllnad i klockarens tillbörliga aflöning erfordras, det må varda åt

församlingarne öfverlemnadt att om öfverskottet sjelfva förfoga, dock under

vilkor att det blifver till folkundervisningens befrämjande användt.

Vidkommande helgonskyldens tillkomst och nuvarande förhållandet med

församlingarnes dispositionsrätt öfver densamma, har Första Kammarens Andra

Tillfälliga Utskott uti sitt rörande detta ämne, under 1873 års riksdag, afgifna

betänkande meddelat följande underrättelser.

^Helgonskylden, hvilken icke är ränta, ej heller tionde, utan en särskild

från församlingarne utgående afgift, blef först påbjuden genom två af Erkebiskop

Birger åren 1500 och 1508 utfärdade bref, hvarefter den erhöll fastställelse

genom danska Riksrådets bref af år 1532. Af denna afgift anslogs

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 13. 3

en del till presterskapet och en annan del till klockarne, med förbindelse för

de senare att göra tjenst i kyrkan och undervisa ungdomen i socknarne.

Då, i sammanhang med reformationens införande i Danmark, undervisningsverket

blef ett föremål för regeringens synnerliga uppmärksamhet, förordnades

genom ordinantien den 14 Juni 1539 och sedermera gemom Kongl.

brefvet den 23 Mars 1568, hvilka författningar i Malmö recess konfirmerades,

att stadsskolorna i Skåne, Halland och Blekinge skulle till understöd för

lärare och lärjungar få på sig Överflyttad klockarnes helgonskyld i de församlingar,

emellan hvilka och staden afståndet icke öfversteg två mil, dock

mot skyldighet för skolorna att öfvertaga fullgörandet af de åligganden, hvilka

med åtnjutandet af helgonskylden voro förenade. Den utväg, hvilken sålunda

för mer än tre sekler tillbaka måste, på bekostnad af landsförsamlingarne,

anlitas för att anskaffa nödiga medel till underhåll af de mindre stadsskolorna,

ansågs ännu åren 1824 och 1836 icke vara förkastlig, ity att genom Kongl.

bref, hvilka nämnda år blefvo utfärdade, stadgades att till aflöning åt lärarne

vid ett högre elementarläroverk, afsedt först att förläggas i Sölvesborg, men

sedermera, under namn af katedralskola, inrättadt i Lund, indrogs och anvisades

klockarnes helgonskyld ifrån en del andra församlingar. Denna anordning

framkallade dock missnöje inom de församlingar, som sålunda blefvo i

mistning af en inkomst, hvilken dittills på ett mera märkbart sätt kommit

dem sjelfva till godo, och föranledde ansökningar om helgonskyldens återställande,

hvilka ansökningar ock tillvunno sig det afseende att, uppå framställningar

af Kongl. Maj:t, Rikets Ständer anvisade kontanta statsanslag,

svarande emot den inkomst skolorna uppburo af helgonskylden, hvilket skedde

vid riksdagen 1840—1841 hvad beträffar katedralskolan i Lund och vid

riksdagen 1853—1854 i afseende på de öfriga skolorna. Vid fattandet af

dessa beslut medgafs tillika, att de församlingar, hvarifrån helgonskylden

utgått till skolan i Lund, skulle, så vidt de förbundo sig att uteslutande

använda helgonskylden till folkskolorna, varda vid oqvald besittning deraf

bibehållna, äfvensom att de öfriga församlingar, hvilka, på sätt här ofvan förmäles,

varit i mistning af helgonskylden, borde återfå densamma under förbindelse

att efter de närmare föreskrifter, som af Kongl. Maj:t meddelades,

använda den till dess ursprungliga ändamål, bestridandet af klockaretjensten i

kyrkan och barnaundervisningen. Till följd häraf äro församlingarne i dessa

tre provinser nu mera så till vida likstälda, att klockarehelgonskylden är inom

dem alla att för sin ursprungliga bestämmelse använda, hvaremot, i afseende

på dispositionen inom den sålunda bestämda gränsen, för de församlingar, från

hvilka helgonskylden varit till stadsskolorna anvisad, en möjlighet blifvit beredd

att med inkomsten deraf kunna minska bidragen till folkskolan. Af denna

förmån är det, som de öfriga församlingarne nu äfven önska komma i åtnju
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kamrat ens Tillfälliga (Utskotts N:o T) Utlåtande N:o 13.

tande, hvarjemte särskildt till rättelse framhållits obilligheten deraf, att i

pastorat, som bestå af två socknar, af hvilka den ena oafbrutet innehaft och

den andra förlorat men återvunnit helgonskylden, aflöningen till den gemefi.- samme klockaren faller vida mera tung på den förra än på den senare församlingen.

"

För sin del anser Utskottet, att då, i hvad angår den förestående allmänna

omregleringen af klockarnes löneförmåner, helgonskylden är ett undantagsförhållande,

gällande endast för en mindre del af landet, så torde lämpligen

böra tagas i betraktande, huruvida, icke oberoende af nämnda lönereglering

eller möjligen i sammanhang dermed, rättelse kan ske uti det länge öfverklagade

missförhållandet i afseende å församlingarnes rätt att öfver helgonskylden

disponera. Och enär det i sådant ändamål framstälda förslag, som Medkamrnaren

godkänt, synes, under nu varande omständigheter, förtjent af bifall, får

Utskottet hemställa,

att Första Kammaren måtte biträda det af Andra Kamma,

ren i frågan fattade beslut.

Stockholm den 20 Maj 1875.

På Utskottets vägnar:

C. Fr. Wcern.

Stockholm, Bergström & Lindroth, 1875.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t

II ä it el se

uti Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande No 10 {i Samlingen

No 13).

Sid. 4, rad. 9 uppifr. står: huruvida, icke oberoende

läs: huruvida icke, oberoende

Bih. till Uiks d. Prof. 1310. 3 Sami. 2 Afd. 1 Band. 11 Höft

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.