Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande Ko 2
1875-03-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1875:2, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande Ko 2
Dokumentets text
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande Ko 2.
1
N:o 2.
Auk. till Riksd. Kansli den 15 Mars 1875, kl. J1 f. in.
Forsta Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande No 2,
i anledning af väckta motioner angående ett skyndsammare
offentliggörande af de i Kamrarne förda protokoll.
Redan under flera föregående riksdagar har frågan om undanrödjande!
af de svårigheter, som för närvarande möta ett skyndsammare offentliggörande
af Kainrarnes protokoll, varit föremål för öfverläggning. Vid innevarande riksmöte
hafva i denna fråga blifvit inom Första Kammaren väckta tre förslag, af
hvilka två blifvit till detta Utskott hänvisade.
I det ena af dessa förslag (N:o 2 bland de i Första Kammaren väckta
motioner) har motionären, Herr Carlson, med åberopande af hvad han i en
annan, till Stats-Utskottet remitterad framställning i samma ämne anfört, för
afhjelpande af de hinder, som för närvarande möta ett ordnande af denna vigtiga
angelägenhet, hemstält om vidtagande af vissa förändringar i Kammarens
arbetsordning.
Den andra af nämnda motioner (N:o 47), väckt af Herr von G-eijer,
förordar en ändring i samma syfte och går ut på, att en ändring måtte ske i
13 S af de för Riksdagen antagna reglementariska föreskrifter.
Behofvet, af en förändring i de anordningar, som ligga till grund för
offentliggörandet af Riksdagens öfverläggningar, synes nu mera vara så allmänt
erkändt, att Utskottet, då det anser vidtagandet af åtgärder i detta hänseende
vara åt behofvet påkalladt, icke torde till stöd för denna sin öfvertygelse behöfva
anföra ytterligare bevis, utan inskränker sig till att åberopa hvad Första
Bill. till Riksd. Prat. 1875. 8 Samt. 2 A/d. 1 Band. 2 Höft. 1
2
Fräta Kärn mar eu» Tillfälliga Utskotta (iV:o 1) Utlåtande M:o 2.
Kammarens Tillfälliga Utskott vid sistlidne riksdag i sitt Utlåtande N:o 5 angående
denna frågas allmänna vigt och betydelse anfört. Den svenska Riksdagen
bör icke längre i detta hänseende ensam stå efter representationerna i
andra bildade länder. Så mycket mindre bör den det, som den i Danmark
och Norge vunna erfarenhet visar, att de hinder, man ansett möta for uppnåendet
af detta mål, ingalunda äro oöfvervinneliga.
Under den bearbetning, frågan dels vid sistförflutna, dels vid innevarande
riksdag undergått, hafva de mötande svårigheterna funnits vara åt flera
sia», de hafva bestått dels i bristen på erforderlig arbetskraft for protokollens
uppsättning, hvarigenom eu fullt ändamålsenlig anordning af detta arbete försvårats,
dels i de bestämmelser, som gälla för justering åt den s. k. protokollsstommen
samt af ledamöternas yttranden, dels ock slutligen deri att en öfver
vakande tillsyn, som leder och sammanhåller det hela, hittills icke funnits.
I fråga om beliötiiga medel för att åstadkomma en förstärkning åt de
snabbskrifvande notariernas antal och aflöning och möjliggöra en förändrad
anordning af deras arbete har den förstnämnde motionären i sin ofvan berörda,
till Stats-Utskottet hänvisade motion framstäf förslag.
Den handling, som i 82 § Riksdagsordningen benämnes det i Kamrarne
förda protokoll, består egentligen i eu sammanfattning af två i olika ordning
tillkomna delar, nemligen dels den s. k. protokollsstommen eller deri anteckning
angående öfverläggningsämnen, propositioner och beslut, som föres af Kammarens
sekreterare, dels den redogörelse för ledamöternas under ofverlaggningen
afgifna yttranden, som uppsättes af notarierna och genomses af de tvanne
förste notarierna. För aflättningen af dessa protokollets olika beståndsdel
hafva hittills galt följande tidsbestämmelser.
Enligt 14 § af Kammarens arbetsordning har det åt sekreteraren torda
protokoll, eller den s. k. protokollsstommen, som upptager öfverläggningsämnen,
namnen å dem som vttra sig, talmannens yttranden och propositioner, utgången
af omröstning, der sådan eget rum, och Kammarens beslut, bort justeras
å sjunde dagen derefter, om Kammaren då sammanträder, eller, i motsatt händelse
vid Kammarens näst derefter inträffade sammanträde. Ledamöternas
upptecknade'' yttranden åter skola på tredje dagen efter det hållna sammanträdet
aflemnas i Kammarens kansli och under nästföljande fyra dagar er
finnas “för genomläsning" tillgängliga. Först efter sju dagars förlopp intrader
således, i bästa fall, möjligheten att till trycket befordra Kammarens förhandlingar,
och att tryckningen ofta först efter flera veckor, understundom efter
flera månader, verkligen fullbordats, vittnar erfarenheten. Under sistlidne riksdag b e
t ex början af protokollet för den 24 Mars utdelad först den o påföljande Maj.
I motionen N:o 2 är föreslaget, att i ofvannämnda § 14 mom. 2 anga
-
i
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (No lj Utlåtande N:o 2. 3
ende tiden för justering af den s. k. protokollsstommen skulle införas, i stället
för “sjunde dagen“ — “tredje dagen derefter.14
Då denna anteckning i allmänhet är af ett mindre omfång, och då en
del deraf, nemligen uppgifterna om de af Kammaren fattade beslut vanligen
omedelbart under pågående plenum måste uppsättas för att meddelas Medkammaren,
har Utskottet, efter de upplysningar som erhållits, ansett sig kunna instämma
i detta motionärens förslag.
I fråga åter om redogörelsen för ledamöternas yttranden och om denna
redogörelses tillhandahållande för genomläsning har den af motionären föreslagna
tid synts Utskottet nog kort. Utskottet har nemligen väl ansett att,
med eu förstärkning af de snabbskrifvande notariernes personal, den förändring
i tiderna för deras tjenstgöring bör kunna genomföras, att hvarje par förer sina
anteckningar en kortare tid, t. ex. blott en fjerdedels timme i sender, och denna,
tidsbestämning, som öfverensstämmer med den vid nästan alla dylika redogörelser
vanliga, medför, utom förmånen deraf att notariernes uppmärksamhet
icke hinner att genom en längre stunds sysselsättning med den ansträngande
snabbskrifningen slappas, jemväl den väsendtliga fördelen, att snabbskrifvaren
kan genast, och medan minnet ännu är friskt, i vanlig skrift öfverflytta sin
snabbskrifna anteckning. På detta sätt kan hela det snabbskrifna protokollet
utarbetas på arbetsrummet och kort efter öfverläggningens slut, hvilket ock
torde vara med god ordning öfverensstämmande. Derefter vidtager de kontrol
]erande förste notariernas arbete, hvilket äfven bör försiggå medan intrycket af
den åhörda öfverläggningen ännu är lifligt; detta arbete bör, om genomseendet
af eu diskussion, som varat t. ex. fem timmar, fördelas pa tva förste notarier,
med två och eu half timme på hvar, kunna vara fulländadt efter sex timmars
förlopp och således redogörelsen för ett förmiddagsplenum samma afton vara
upptecknad och genomsedd samt den för ett eftermiddagsplenum på middagstiden
dagen derpå.
Motionären har föreslagit, att tiden, då denna del af protokollet bör
vara i kansliet aflemnad, skulle bestämmas för ett förmiddagsplenum till dagen
derefter kl. 8 f. in. och för ett eftermiddagsplenum till följande dag kl. 4 e. in.
Utskottet anser likväl, särskildt med afseende å de fall, då både förmiddags-
och eftermiddagsplena på samma dag hållas, denna tid böra på det
sätt utsträckas, att den för ett eftermiddagsplenum bestämmes till andra dagen
derefter, kl. 8 f. in.
Slutligen har motionären hemstält att den tid, under hvilken den uppsatta
redogörelsen bör vara i kansliet för genomläsning tillgänglig, måtte bestämmas
till tjugufyra timmar. Ehuru visserligen många bland Kammarens
ledamöter icke begagna tillfället till en sådan genomläsning, och ehuru, i händelse
ett misstag skulle vara begånget, rättigheten att i ett kommande plenum
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
anmärka detta och få sin anmärkning i den dagens protokoll införd, måste stå
hvarje ledamot öppen, anser likväl Utskottet, att yttrandena böra under två på
hvarandra följande dagar finnas i kansliet tillgängliga, till följd hvaraf tidsbestämningen
i “trettiosex timmar", synts Utskottet kunna och böra, i stället för
den af motionären föreslagna, vidtagas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet.
att i ordningsstadgan för Riksdagens Första Kammare 14 §
måtte erhålla följande förändrade lydelse:
l:o. Vid Kammarens sammanträde förer sekreteraren
protokoll, upptagande öfverläggningsämnen, namnen å dem
som yttra sig, talmannens yttranden och propositioner, utgången
af omröstning, der sådan eger rum, och Kammarens
beslut. Detta protokoll skall, söndagen oräknad, å tredje dagen
derefter, om Kammaren då sammanträder, eller, i motsatt händelse,
vid Kammarens näst derefter inträffande sammanträde,
af sekreteraren uppläsas och af Kammaren justeras.
2:o. Yttranden, som ledamöter vid Kammarens sammanträde
afgifva, skola, så vidt ske kan, ordagrant af
särskilde, för sådant ändamål anstälde tjensteman upptecknas
och för ett förmiddag splenum dagen derefter klockan 8
förmiddagen samt för ett eftermiddag splenum andra dagen
derefter klockan 8 förmiddagen, försedda med upptecknarens
namnteckning och med anteckning om tiden för aflemnandet,
framläggas i Kammarens kansli, der de under trettiosex
timmar böra finnas för genomläsning tillgängliga.
Den af Herr von Geijer väckta motion afser icke en förändring af de.
nu gällande tidsbestämmelserna, utan åstadkommandet af nödigt samband mellan
de krafter, som äro att påräkna för ifrågavarande ändamål och ett ordnande
af arbetet i det hela.
Behofvet af ett sådant samband måste naturligen göra sig med mera
styrka gällande, i samma mån som dessa arbetskrafter tagas starkare i anspråk.
Det måste finnas en tillsyn, som öfvervakar göromålen från början till slut.
Denna tillsyn kan icke lämpligen åligga Kammarens sekreterare, hvilken har
att föra sin egen anteckning och att med oafbruten uppmärksamhet följa allt
hvad som i formelt hänseende är att iakttaga under fortgången af ett
plenum. De tvänne förste notarierne äro endast skyldige att öfverse och rätta
snabbskrifvarnes anteckningar. Den nödiga sammanhållningen emellan notarierne,
fördelningen af deras åligganden och tillsynen öfver dessas fullgörande
riktigt och på bestämd tid måste tillhöra en person, som ansvarar för det hela,
och till hvilken hvar och en har att vända sig i fall eu brist blifvit anmärkt.
5
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (J\:o 1) Utlåtande N:o 2.
Han bör slita möjligen uppkommande meningsskiljaktigheter emellan snabbskrifvare
och förste notarier, samt i sista handen öfverse dessa senares arbete.
För att hela bestyret med protokollen från början till slut må vara förenadt i
en hand och ansvaret till följd deraf odeladt, bör denne tjensteman tillika ombesörja
protokollens tryckning. Slutligen bör han, på sätt redan vid sistlidne
riksdag föreslogs, mellan riksdagarne meddela undervisning i snabbskrifningskonsten,
på det att ett tillräckligt antal af personer, väl öfvade i denna konst,
alltid ma finnas för Riksdagen att tillgå. Denne löreståndare bör kunna stå
i spetsen för notariepersonalen i båda Kamrarne; öfverflödigt vore att hafva en
för hvardera.
I afseende på behöfligheten af en sådan tillsyn instämmer Utskottet
med motionärerne och anser för sin del denna punkt vara den vigtigaste i
fråga om de åtgärder, som böra för ändamålet vidtagas. Hvad angår sättet
att utse lämplig person för utöfvandet af denna tillsyn, finner Utskottet, då de
Kainrarnes ledamöter, hvilka det, enligt 80 § Riksdags-ordningen tillhör att utöfva
inseende öfver Riksdagens kansli, jemväl enligt 13 § af de reglementariska
föreskrifterna för Riksdagen skola ombesörja protokollens tryckning, och tillsynen
öfver denna tryckning skulle ingå bland den ifrågavarande föreståndarens
åligganden, motionärerne hafva haft grundad anledning att föreslå, det denne
tjensteman måtte af Kansli-deputerade utses.
I motionen N:o 47 är äfveu föreslaget, att de snabbskrifvande notarierne
skulle af Kansli-deputerade tillsättas. Men då förändringen icke synes böra
utsträckas utöfver hvad som är af oundgängligt behof påkalladt, har Utskottet
icke kunnat förorda förslaget i denna del. Vid sådant förhållande och enär i
hvad fall som helst allt icke kan vid innevarande riksdag, af hvilken redan
en del förgått, blifva fullständigt eller annorlunda än på försök ordnadt, synes
införandet i de reglementariska föreskrifterna af ett stadgande i denna syftning
icke för närvarande böra ega rum, utan hemställer Utskottet, att Kammaren
måtte för sin del besluta,
att Kansli-deputerade ma ega att för tillsynen öfver upptecknandet
åt ledamöternas yttranden till Kamrarnes protokoll
äfvensom ölver dessa protokolls tryckning antaga
lämplig person.
På Utskottets vägnar:
F. F. Carlson.
Bih. till Riksd. Brok 1875. 8 Sami 2 Afd. 1 Band. 2 Raft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.